tinidazole recept

levering tinidazole

Förekomsten av juvenil idiopatisk artrit varierar i olika delar av världen. I Norden är incidensen 11–14/100 000 barn och år upp till 16 års ålder, och den är vanligare ju längre norrut man kommer [1]. Vi uppskattar att ca 1 200–1 700 barn och tonåringar upp till 18 år har sjukdomen i Sverige i dag [2].

Klassifikation av samlingsbegreppet

Majoriteten av barn med juvenil idiopatisk artrit har inte samma kliniska bild som vuxna med reumatoid artrit. Juvenil idiopatisk artrit är ett samlingsbegrepp för barnens kroniska ledinflammatoriska sjukdomar, och de s k ILAR-kriterierna (International League of Associations for Rheumatology) indelar sjukdomen i åtta kategorier (Tabell I). Man brukar tala om debutform av sjukdomen så som den presenterar sig de första 6 månaderna och tiden därutöver som förloppsformen [3]. Den vanligaste kategorin är »kvarstående fåledsartrit«, vilket betyder ett engagemang av högst fyra leder under hela sjukdomsförloppet, även efter de första 6 månaderna.

Att man valt samlingsbegreppet juvenil idiopatisk artrit och inte gjort en uppdelning efter de olika sjukdomsformerna beror på att barnen kan ha en sjukdomsbild vid debuten, och först långt senare utvecklar sig sjukdomen till exempelvis en psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit. Det är med and­ra ord svårt att under barnaåren förutsäga sjukdomsbilden under ungdomsåren och i vuxen ålder.

Psoriasis är ovanligt hos barn men förstagradsärftlighet för psoriasis, nagelförändringar och daktylit hos barnet är sådant som vi använder i klassifikationen av psoriasisartrit hos barn.

Sakroilit tar ofta tid att utveckla, men ärftlighet för HLA-B27-associerad sjukdom, HLA-B27 hos patienten, pojke över 6 år vid debut, akut främre uveit och/eller entesiter används för klassifikation av s k entesitrelaterad juvenil idiopatisk artrit, en motsvarighet till ankyloserande spondylit hos vuxna.

Med användning av kriterier för diagnostiken följer också att vissa barn inte kan placeras in i en viss grupp eller hamnar i två kategorier.

Ledsvullnad och morgonstelhet vanligaste debutsymtom

Sjukdomsbilden är varierande. De allra vanligaste debutsymtomen är ledsvullnad och morgonstelhet. Värmeökning över ett svullet ledområde är också vanligt. Låggradig feber förekommer ibland hos barn med engagemang av många leder vid debut och höggradig feber hos dem som utvecklat en särskild kategori av juvenil idiopatisk artrit, den s k systemiska formen.

Smärta är sällan det som dominerar den kliniska bilden hos de yngre barnen, sannolikt eftersom de har svårt att uttrycka var de har ont, men deras beteende och rörelsemönster tyder på smärta. Hos de äldre barnen är smärta en viktig del av symtombilden. Juvenil idiopatisk artrit kan också debutera med uveit, psoriasis eller inflammatorisk tarmsjukdom, och ledmanifestationerna kan komma långt senare.

En liten grupp av patienter har den systemiska formen. De insjuknar med svängande feber, oftast högst kvällar och nätter, utslag som blossar med febertopparna, svullna lymfkörtlar och svullen lever och/eller mjälte samt serosit (oftast perikardit). Alla patienter med den systemiska formen får inte alla symtom/kliniska fynd, och det är inte ovanligt att ledinflammationerna kommer i ett senare skede, efter månader eller år (Figur 1).

Utredningen styrs efter klinisk bild

Sjukdomen är en uteslutningsdiagnos varför utredningen styrs efter klinisk bild. Vanliga basprov är CRP och/eller SR, blodstatus med differentialräkning, ALAT och urinsticka. Ett normalt CRP- och/eller SR-värde utesluter inte juvenil idiopatisk art­rit. Förhöjda nivåer av trombocyter är ett vanligt fynd. Positiva antinukleära antikroppar (ANA) står för ökad risk att utveckla uveit hos de yngre barnen och kan (framför allt om ANA är hög eller faller ut i en specifik autoantikropp) indikera att artriterna är en del av en inflammatorisk systemsjukdom hos de äldre barnen.

Reumatoid faktor (RF) och/eller antikroppar mot cykliskt citrullinerade peptider (anti-CCP) visar positiva värden hos ca 1–3 procent av barnen, nästan uteslutande hos dem som insjuknar med engagemang i många leder och är i tonåren.

Om sjukdomen börjar i en enda led (monoartrit), röntgas leden för att utesluta t ex infektion och ortopedisk sjukdom. Det är också viktigt att utesluta borreliaartrit. Vid symtom på den systemiska formen är blododling, ultraljudsundersökning av hjärta och buk samt röntgen av lungor delar av utredningen. Benmärgsundersökning är viktig att överväga.

Ca 15–20 procent av alla barn med juvenil idiopatisk artrit utvecklar främre uveit (Figur 2, Fakta 2). Denna är oftast utan symtom och kan på sikt vara den största riskfaktorn för framtida skador av sjukdomen, som grav synnedsättning eller till och med blindhet. Risken för uveit är störst för små flickor med fåledsartrit (högst 4 leder engagerade) och med positiv ANA [4, 5]. På grund av risken för uveit behöver barn med juvenil idiopatisk artrit undersökas av ögonläkare med 3–6 månaders mellanrum under många år.

Den medicinska behandlingen av barn med juvenil idiopatisk artrit har blivit intensivare. Kunskap om den inflammatoriska processen talar för att tidigt insatt behandling är viktig. Stora undersökningar på vuxna och enstaka kontrollerade läkemedelsstudier på barn har utförts.

Grunden för den farmakologiska behandlingen av de reumatiska ledsjukdomarna är därför tidigt insatt aktiv behandling med målsättning att förhindra leddestruktion och funktionsinskränkning.

NSAID är baspreparat. Av de preparat som vi använder i dag är NSAID basterapi mot ledsmärta och ledstelhet och används bl a i väntan på utredning och mer kraftfull behandling. De flesta NSAID-preparat är inte registrerade för användning till barn. NSAID är en symtomatisk behandling utan visad ledskyddande effekt. När en patient har fått diagnosen juvenil idiopatisk artrit och har inflammerade leder inleds behandlingen med injektion av kortison i de påverkade lederna. Långverkande kortikosteroider lokalt minskar dramatiskt inflammation i ledkapseln med mindre smärta och ökad rörlighet som följd.

I dag vet vi också att kortisoninjektioner i leder inte skadar brosket, så som man tidigare ansett. Ledinjektioner är en viktig del i den primära behandlingen och i behandlingen av sjukdomsskov.

LARM-preparat har gett bättre behandlingsresultat. I mitten av 1980-talet började metotrexat användas till patienter med barnreumatism. Det innebar en stor förbättring av behandlingsresultaten [6]. Det senaste decenniet har indikationerna vidgats, och metotrexat används även parenteralt i form av subkutana injektioner. Frånsett för metotrexat är effekten av LARM (långverkande antireumatiska mediciner) dåligt vetenskapligt dokumenterad hos barn, och något vetenskapligt underlag för en remissionsinducerande effekt finns inte.

Metotrexat är förstahandsmedel när kortisoninjektion i leden/lederna inte har gett tillräckligt resultat eller när vi redan från början bedömer att kortisoninjektioner sannolikt inte kommer att räcka för att stoppa sjukdomen. Medlet har en gynnsam säkerhetsprofil med liten risk för allvarliga biverkningar i det dosintervall som används vid reumatiska sjukdomar. Tyvärr är det inte helt ovanligt med illamående efter en tids behandling [7]. Om metotrexat har dålig effekt i tablettform, är det indicerat att byta till subkutan behandling.

Förutom metotrexat är sulfasalazin det LARM-preparat som används för behandling av barn. Sulfasalazin har inte någon vetenskapligt bevisad effekt vid juvenil idiopatisk artrit i de få studier som genomförts. Läkemedlet ges i första hand till HLA-B27-positiva barn med artrit.

Utvecklingen inom läkemedelsbehandling vad gäller både substanser och hur dessa används har varit dramatisk de senaste 15 åren. Vi vet att det är viktigt att starta tidigt med behandling, men vi saknar prediktorer för vilka barn som behöver den mest intensiva behandlingen [8, 9] och vilka som klarar sig med enklare terapi.

Biologiska läkemedel kan ge dramatisk förbättring. Biologiska läkemedel riktade mot proinflammatoriska cytokiner har för barn liksom vuxna med reumatisk sjukdom i många fall inneburit en dramatisk förbättring av artritsjukdomen. Cytokinhämmare till barn och tonåringar är aktuellt först när metotrexat är prövat subkutant eller när biverkningarna av metotrexat är intolerabla. I första hand används en TNF-antagonist.

Behandlingen är kostsam – över 100 000 kr per år med vuxen­dos. Samhällsekonomiskt kan kostnaden dock försvaras om läkemedlen används på strikt indikation och om man räknar med att patienternas produktiva år blir fler genom att hon/han kan fullfölja skola och yrkesutbildning och delta i arbetslivet.

Den risk för allvarliga infektioner som befarades från början har visat sig vara mindre än man trodde men är ändå viktig att beakta. Epidemiologiska studier på vuxna och barn har inte kunnat påvisa någon ökad risk för malignitet som kan kopplas till behandling med TNF-alfa-hämmare [10].

Tillväxtrubbning är en komplikation

En av komplikationerna till juvenil idiopatisk artrit är till­växt­rubbning lokalt av skelettet, och vid långvarig inflammation finns risk för generellt hämmad längdtillväxt. Det finns forskning som visar normaliserad längdtillväxt hos barn med tillväxthämning under behandling med TNF-alfa-hämmaren etanercept [11].

En vanlig vanföreställning har varit att barnreumatism växer bort i tonåren. Epidemiologiska studier visar dock att sjukdomen är mer allvarlig än så. I ett nyligen publicerat arbete över nordiska barn med juvenil idiopatisk artrit var cirka hälften av patienterna inte i remission 8 år efter sjukdomsdebuten, ca 30 procent behandlades med ett LARM-preparat och 12 procent med ett biologiskt läkemedel [4].

Även om det inte är lika vanligt i dag med leddestruktioner som resttillstånd efter inflammation, är det inte ovanligt att vi fortsätter att behandla de tonåringar som vi uppfattar som välbehandlade i sin artritsjukdom för att de har kvarstående smärta. Finns det kvar en viss inflammation? Kan andra smärtlindrande åtgärder vara viktiga att arbeta med? Oftast behövs flera olika insatser.

køb tinidazole billige

I perioden fra 1930 til 1977 blev fodvorter behandlet med radium- eller røntgenbestråling.

Har du gennemgået ovenstående og efterfølgende fået generende arvæv, så er du berettiget til tilskud (50%), ved behandling af dette arvæv, hos en fodterapeut. Du kan også få tilskud til aflastende indlægssåler, hvis det er nødvendigt.

For at få tilskud skal du medbringe en henvisning fra egen læge.

Gigt kan opstå i led, knogler, muskler og bindevæv.
Symptomerne er forskellige, men fælles for de fleste er, at de gør ondt og nedsætter bevægeligheden. Det kan gøre det svært at pleje fødderne selv.På fødderne kan der bl.a. opstå knyster, fejlstillede ( # se note) tæer og gigtknuder. Dette kan bl.a. give hård hud, ligtorne og negle der enten fortykker eller bliver nedgroede.En statsautoriseret fodterapeut kan hjælpe med fodbehandlingen samt fremstille aflastninger til knyster og fejlstillede tæer. Derudover kan fodterapeuten fremstille indlægssåler, der kan aflaste den gigtplagede fod.Når der er gigt i fødderne, er det meget normalt at fødderne forandrer sig. Nogle gange hurtigt, andre gange langsomt. Derfor er det vigtigt at komme regelmæssigt til fodbehandling hos en statsautoriseret fodterapeut. På den måde kan de fleste gener forebygges.Lider du af svær leddegigt, kan du fra 1. oktober 2007 få tilskud til behandling hos Fodterapi-Frederiksberg og andre statsaut. fodterapeuter og fra “danmark”, hvis du er medlem. Kontakt lægen for en henvisning.

Fejlstilling er en tilstand, hvor den normale anatomi (knogler og muskulatur) er ændret. Dette kan være en medfødt tilstand eller optræde senere i livet pga. ydre påvirkninger.

Denne sygdom er særlig karakteriseret af en sammentrækning af senerne. Når dette sker i foden, bliver senerne hårde og der er stor sandsynlighed for, at der opstår hård hud og ligtorne. Også fingrene krummer og kan derfor gøre det svært at klippe tåneglene. Fodterapeuten kan hjælpe med at fjerne den hårde hud og ligtorne samt lave bløde indlægssåler og aflastninger til tæerne.

Psoriasis er en hudsygdom, der kan angribe fødder og hænder. Når det sker, ses det både under fødderne og i neglene.

Sidder det i neglene, kan de blive mere eller mindre fortykkede. Denne fortykkelse kan være meget generende. Fodterapeuten kan slibe og tilrette neglene, så de ikke trykker og generer.

Under fødderne kan huden blive fortykket og skællende. Ofte kan hælene også danne revner. Her kan fodterapeuten hjælpe med at fjerne den overskydende hud, således at salverne/cremen hjælper mere effektivt.

Åreforkalkning kan give problemer med ben og fødder. Åreforkalkningen gør, at fødderne ikke får den “ernæring” som de bør have. Derfor forsvinder en del af det fedtvæv, der sidder lige under huden.

Både på benene og under fødderne. Dette gør, at det kan komme til at gøre ondt, når du går, fordi du ikke har det beskyttende fedtlag mellem knoglerne og huden.
Derudover forsvinder hårene på benene og tæerne, huden bliver tyndere og mere tør.
Fodterapeuten kan hjælpe med en blød aflastende indlægssål samt evt. småaflastninger til tæerne.

Fødder og ben bør smøres ind i creme dagligt for at holde huden blød og smidig, så sår undgås.

Når årene i benene danner knuder, kan det give problemer som uro eller hævede ben. Når benene er hævede, har de ofte tendens til at blive tørre. Det er derfor vigtigt at bruge creme, så huden holdes blød og smidig og risikoen for sår mindskes. Tal med lægen om behandlingsmuligheder. Fodterapeuten kan hjælpe med fodøvelser der kan afhjælpe generne.

Diabetes kan både være insulinkrævende og ikke – insulinkrævende. Ved begge typer er der risiko for følgesygdomme i fødderne.

Følgesygdomme i fødderne kan være føleforstyrrelser. Du kan f.eks. blive “over-følsom”, hvilket vil sige, at du mærker selv den mindste lille ting. Nogle gange kan det være ret smertefuldt f.eks. at have bestemte sko på, tage strømper på eller når andre rører fødderne. Du kan også få nedsat følesans eller helt miste følesansen. Dette sker meget hyppigt. Derfor er et af fodterapeuternes råd:

Ryst skoene inden du tager dem på og mærk med jævne mellemrum efter inden i skoene, om der er sømme eller kanter (søm) der kan genere.

En tredje ting, der hyppigt forekommer, er nedsat blodtilførsel – – kaldet åreforkalkning. Har du åreforkalkning og manglende følesans, kan der meget let opstå sår. Disse sår har ofte svært ved at hele op.

Her er nogle råd om den daglige omsorg af fødderne, når du har diabetes: SE EFTER trykmærker, rødme, revner, sår, hård hud og ligtorne. Klik på billederne for yderligere forklaringer:

BARE FØDDER er dejligt, men gå ikke barfodet hvor som helst.

Uanset hvilken type diabetes du lider af, så har du ret til tilskud til behandling hos Fodterapi-Frederiksberg. Du skal blot medbringe en henvisning fra egen læge ved første konsultation.

ÅRSAG: Vorter skyldes en virusinfektion i huden HumanPapilomaVirus, som medfører hudforandringer. Vorten kan blive øm særligt ved tryk fra siden. Vorter er hyppige og godartede. Vorter smitter ved direkte berøring og indirekte kontakt, fx i svømmehaller og omklædningsrum. Smitten sker sandsynligvis, hvis man har små skader i huden (fx hvis huden er meget tør/skællende, eller hvis det øverste hudlag er opløst af fugt/vand). Vorter er typisk nemme at opdage. De kan være tynde, flade, knudeligende eller kuppelformede. Man kan typisk se små sorte prikker i vorten. Ser man godt efter, kan man se, hvordan hudfugerne viger uden om vorten.

BEHANDLING: af fodvorter kan ske med håndkøbspræparater, der alle har til formål at ødelægge huden, hvori vortevirus findes.

Du kan få behandlet dine fodvorter hod Fodterapi-Frederiksberg med Verrutop®. Verrutop® er ikke et håndkøbspræparat og behandlingen må kun udføres af praksiserende læger, hudlæger eller statsautoriseret fodterapeuter. Verrutop® består af en rækkende ætsende væsker og zink. Behandlingen gentages med et interval på 7 – 14 dage. 2-4 gange. Behandlingen er mindre smertefuld end frysning og er derfor velegnet til behandling af vorter hos børn. Ved behandling af fodvorter hos os på klinikken er der 100 % egenbetaling. Fordelen ved at blive behandlet på en privatklinik er, at du her kan vælge den mindre smertefulde behandling med Verrutop®, samt kun skal regne med 5-10 behandlinger hvor du skal gå kontinuerligt og længe ved en hudlæge.

Mandag 10:00-18:00
Tirsdag 7:45-15:00
Onsdag 7:45-15:00
Torsdag 10:00-17:00
Fredag 7:45-15:00
Lørdag Efter aftale

Idag finns det inget läkemedel som helt botar psoriasis eller psoriasisartrit, men det finns mycket att göra för att lindra besvären

Behandling vid psoriasis
Idag finns det inget läkemedel som helt botar psoriasis eller psoriasisartrit. Genom att i samråd med läkare och vårdcentral kartlägga en behandlingsplan får alla drabbade individer den hjälp de behöver för att kunna få bukt med sina symptom på bästa sätt. Genom en väl anpassad behandling får individer goda förutsättningar till ett bra liv. Behandlingsmetoden kan variera kraftigt mellan individer då psoriasis kan yttra sig i både mild och svår form. Genom att titta på patientens allmänna hälsotillstånd, graden på sjukdomen och ålder kan rätt behandling hittas. Det är viktigt att uppsöka vård ifall man har kvarstående utslag som är torra, röda och fjällar.

Psoriasis kommer i så kallade skov och innebär att det finns perioder där besvären är värre och under vissa perioder är symptomen små. Individer med psoriasis lär sig efter ett tag hur deras kropp fungerar och kan genom detta lättare kartlägga vilka metoder som hjälper bäst mot besvären. Ifall man nyligen fått diagnosen psoriasis är det oftast inte lika lätt att veta exakt vilket behandlingsform som passar en bäst. Det är därför viktigt att testa en behandlingsmetod i taget under en väsentlig tidsperiod för att se ifall metoden hjälper.

Olika behandlingsmetoder
Oberoende av graden på psoriasis är det grundläggande för varje aktiv behandling att utslagen blir mjuka för att metoden ska få bästa effekt. Genom att regelbundet använda mjukgörande krämer eller salvor, bad eller bastu löses utslagen upp.

  • – Receptbelagda krämer, geler och salvor
  • – Ljusbehandling (UVB- eller PUVA behandling)
  • – Invärtes behandling (tabletter, sprutor, dropp)
  • – Biologiska läkemedel
  • – Buckeybehandling

Ifall man lider av en lindrigare form av psoriasis kan det räcka med att återfukta huden med enkla krämer och regelbundet göra peeling genom bad eller bastu. Vid mer uttalande psoriasis behöver man använda salvor och krämer som innehåller kortison och/eller vitamin D. Då denna form av lokala alternativ inte hjälper mot psoriasis rekommenderas ljusbehandling med ultravioletta strålar eller kombination med ljusbehandling och tablettform, PUVA-behandling, ifall enbart ljusbehandling inte fungerar. Vid svår psoriasis är invärtes behandling med tabletter eller sprutor ett alternativ. Denna trappstegsmodell används för att stegvis hitta alternativet som fungerar för respektive patient och som inte är påfrestande för kroppen. I ett senare skede kan man återgå till vissa metoder och kombinera alternativ för att få bästa effekt och minska eventuella biverkningar.

Receptbelagda krämer och salvor fungerar för många
De flesta individer som är drabbade av psoriasis använder sig av receptbelagda krämer eller salvor som enda behandlingsmetod eller i kombination med andra alternativ. Utvärtes behandling med krämer eller salvor är den vanligaste behandlingsmetoden vid psoriasis. För att lindra besvären behöver man regelbundet smörja in sig noggrant på de områden där utslagen finns. För att läkemedlen ska ha bästa effekt är det rekommenderat att regelbundet bada eller använda bastu för att avlägsna fjällning.

Kortisonbaserade krämer eller salvor är vanligtvis de preparat som används vid mild till måttlig psoriasis. Preparat som är baserade på kortison har en snabb effekt och missfärgar inte huden. Genom att regelbundet smörja in sig håller man besvären borta. Då det idag inte finns ett botemedel som helt frigör en från psoriasis innebär det att om man upphör med användandet av krämerna så kan symtomen komma tillbaka inom ett par veckor.

Utöver kortisonbaserade krämer och salvor används även preparat som innehåller vitamin D. Dessa tar lite längre tid för att börja verka jämfört med kortisonläkemedel men ger en längre effekt. Det finns även läkemedel som innehåller både vitamin D och kortison.

Idag finns det inget läkemedel som helt botar psoriasis eller psoriasisartrit, men det finns mycket att göra för att lindra besvären

Behandling vid psoriasis
Idag finns det inget läkemedel som helt botar psoriasis eller psoriasisartrit. Genom att i samråd med läkare och vårdcentral kartlägga en behandlingsplan får alla drabbade individer den hjälp de behöver för att kunna få bukt med sina symptom på bästa sätt. Genom en väl anpassad behandling får individer goda förutsättningar till ett bra liv. Behandlingsmetoden kan variera kraftigt mellan individer då psoriasis kan yttra sig i både mild och svår form. Genom att titta på patientens allmänna hälsotillstånd, graden på sjukdomen och ålder kan rätt behandling hittas. Det är viktigt att uppsöka vård ifall man har kvarstående utslag som är torra, röda och fjällar.

Psoriasis kommer i så kallade skov och innebär att det finns perioder där besvären är värre och under vissa perioder är symptomen små. Individer med psoriasis lär sig efter ett tag hur deras kropp fungerar och kan genom detta lättare kartlägga vilka metoder som hjälper bäst mot besvären. Ifall man nyligen fått diagnosen psoriasis är det oftast inte lika lätt att veta exakt vilket behandlingsform som passar en bäst. Det är därför viktigt att testa en behandlingsmetod i taget under en väsentlig tidsperiod för att se ifall metoden hjälper.

hvordan man køber tinidazole

PSYCHOANALYSIS IN RUSSIA: CASE HISTORY
Freud in a letter to Jung in 1912 wrote: ‘In Russia (Odessa) there seems to be a local epidemic of psychoanalysis’.
In my presentation I’m going to tell about how this epidemic has started and about some main carriers of this disease in the beginning of the 20th century. But this epidemic was stopped, by 1930 psychoanalysis was banned in the USSR and I’m going to say some words about the reasons and consequences of this inhibit.
Covert bend was officially remitted only in 1996 but it was just recognition of the fact that quite many people in Russia had got infected with psychoanalysis again and that the country is on the threshold of the new wave of the “epidemic”. I will tell about first “homemade” Russian psychoanalysts, who had enough courage to study Feud’s writings and trust the idea of the unconscious although it was “outlawed”, about first Russian shuttle-analysands, who dared to start their analyses abroad to bring psychoanalytical tradition back to Russia.
New niduses of psychoanalytical events, societies and institutes belonged to the capitals – Tbilisi, Moscow, St. Petersburg. But gradually psychoanalysis reached some distant parts of the country and I’ll focus on the example of Stavropol Regional Psychoanalytical Association which by some reasons has become tightly connected with Norway on the way of its professional development.

Ekaterina Loskutova er internasjonal kandidat (Candidate of International Psychoanalytical Association and The Han Groen-Prakken Psychoanalytic Institute for Eastern Europe) og er reglemessig i Norge i forbindelse med sin shuttleanalyse.

20. april: Fagmøte med Torberg Foss: Close to the particular.

Foss legger fram noen hovedpunkter fra sin avhandling. Utgangspunktet er den sentrale rolle som sykehistorien har for klinikeren. Et spørsmål vil da være hvilken kunnskap en sykehistorie eller et klinisk eksempel tilveiebringer. Og gitt at sykehistorien har denne sentrale betydningen, hva slags form for forståelse kan da psykoanalysen sies å representere? Erik Stänicke kommenterer og vil åpne for videre diskusjon.
Normal 0 21 MicrosoftInternetExplorer4

27. april: Fagmøte: Anne Christine Østrem: «Liten tue velter stort lass»

11. mai: Fagmøte: Mary Sjaastad: «Behandling gjenopptatt»

Torsdag 27. mai: Fagmøte med Tomas Böhm: «Hämnd eller upprättelse».

Böhm er en svært erfaren kliniker. Han skriver også bøker, både fag- og skjønnlitterære og fagartikler over et bredt spekter av temaer. Han har bl.a. skrevet boken med samme tittel som foredraget han vil holde i Norge » Hämnd eller upprättelse» sammen med Suzanne Kaplan og boken » Kärleksrelationer». Han er også aktiv som samfunnsdebattant i Sverige.

8. juni: Sommermøte: Komponist Henrik Hellstenius snakker om Nye Lyttestrategier.

Han skriver om foredraget: Vi forholder oss til musikk og lyd hele tiden. Lyden av musikk er en stor del av våre lit. Man kan spørre om all denne musikken gir mening for oss? Betyr den noe? Vi vet at musikk og lyd er abstrakt. Man kan ikke ta på musikken, og den har ikke noe verbalt språk. Likevel prøver musikken å si noe til oss. Men hva?

Se siste melding, 12. mai, for full utlysning. Påmelding ved å betale kr. 300,- til foreningens
konto 6039 05 97528 innen 1. juni.

25. august: Fagmøte: Hrefna Runarsdottir: «En reise i bilder til «Neverland» med Peter Pan»

NB – torsdag 4. september: Fagmøte: UTGÅR

22. september: Fagmøte: Torberg Foss: Tro og psykoanalyse

NB torsdag 24. september kl. 18 til 19.30: Julia Kristeva: Faith and Psychoanalysis

13. oktober: Fagmøte: Elisabeth Thue, godkjenningsarbeid

10. november: Fagmøte: UTGÅR

8. desember: Julemøte: Professor i litteratur Knut Stene-Johansen vil holde foredrag om: Psykoanalyse og mat. Nærmere informasjon om påmeldingfrist etc. kommer i neste melding.

Program for våren 2009

20. januar: Høringsmøte: Informasjon og sakspapirer er sendt ut pr. e-post 8.1. Kopi av dokumentet finnes også på den lukkede delen av hjemmesiden under «Fildeling for medlemmer og kandidater».

3. febraur: Fagmøte: Kari Hauge: Foredrag fra en ungdomsanalyse. Fullstendig tittel kommer i neste Melding.

3. mars: Fagmøte: Eystein V. Våpenstad: «Men du er jo profesjonell!» Godkjenningsarbeid.

21. april: Fagmøte, forskninsgsutvalget. Hanne Strømme: «Ansikt til ansikt med hjelpesløshet».
Dynamiske prosesser i veiledning av nybegynnerterapeuter.
Presentasjon av analyseresultater fra en kvalitativ studie av psykologistudenters
tilegnelse av kompetanse i psykodynamisk terapi, Universitetet i Oslo.

19. mai Fagmøte: Kari Tenmann: Godkjenningsforedrag

Programmet blir fortløpende lagt ut.

Program for høsten 2008

(Se lenke nederst på siden for tidligere møter.)

Torsdag 21. august kl.19.00 (åpent møte)
David Bell
«The death drive in contemporary Kleinian thinking: phenomenological perspectives»

09.09.2008
Fagmøte
Godkjenningsarbeid fremlegges. Nærmere opplysninger underMeldinger til medlemmer og kandidater (logg inn)

07.10.2008
Fagmøte
Rolf Sandell: Om det forskningsbaserte evidensgrunnlag for psykoanalyse og psykoanalytisk orientert langtidsterapi.

Helsedirektoratets terapianbefalinger i de nylig utarbeidete veiledere for psykiatriske lidelser nevner utelukkende manualiserte psykoterapiformer med mangelfull evidensdokumentasjon. Psykoanalytisk terapi er helt utelatt. Sverre Varvin og Inge Refnin har skrevet og sendt et høringssvar om dette, og etter foredraget deltar de begge i panel. Kveldens tema tilsikter å ajourføre oss alle.

11.11.2008
Fagmøte
«Når er det på tide å avslutte?» Siri Gullestad og Mary Sjaastad innleder til refleksjoner og diskusjon om avslutningsfasen i den psykoanalytiske prosess.

9.12.2009
Julemøte
Henrik Mestad – Mennesket og dikteren Olav H. Hauge.
I anledning hundreårsjubileet for dikteren Olav H. Hauge har skuespilleren Henrik Mestad tatt utfordringen å formidle de voldsomme kreftene som preget Hauges liv og dikteriske univers. Forestillingen «Ein tanke slo meg her om dagen» baseres på materiale fra Hauges dagbøker og diktning. Henrik Mestad har laget et eget program for oss i Norsk Psykoanalytisk Forening og dette bygger på forestillingen som tidligere i høst har gått for fulle hus og til strålende kritikker på Litteraturhuset i Oslo.

astelin forsendelser