online billig luvox for depression

hvordan man koeber luvox cr

  • Invers psoriasis
  • Plaque psoriasis
  • Guttat psoriasis
  • Psoriasis i hårbunden
  • Pustuløs psoriasis
  • Neglepsoriasis
  • Psoriasisgigt

Du kan læse meget mere om hver undertype længere nede i artiklen.

Man kender endnu ikke årsagen til psoriasis, der er dog efter mange års studier fastsat hvilke faktorer der kan være med til at fremprovokere psoriasis. Psoriasis er en ikke smittende sygdom, det ses dog hyppigt at personer med specielle vævstyper har større chance for udviklingen af sygdommen. Vævstyperne der er i den større risiko gruppe er: HLA CW6, HLA DR7, HLA B13, HLA B17, HLA DR7 og HLA B16.

Her kommer faktorerne ind som kan være med til at fremprovokerer psoriasis:

  • Infektion
  • Medicin
  • Psykisk stress
  • Skader på huden
  • Klima
  • Rygning
  • Alkohol
  • Euforiserende stoffer
  • Overvægt
  • Kost

Du kan læse nærmere om disse faktorer og hvilke betydning de har samt hvad du kan gøre hvis du har psoriasis. Alt dette kan du finde under Psoriasis kost.

Som tidligere skrevet kan psoriasis have flere forskellige faktorer, især hvis man dykker ned til undertyperne af sygdommen. Det kan være ret svært at bedømme symptomerne da mange af disse kan ligne andre almindelige sygdomme. Hvis du er i tvivl, så tag kontakt til din læge, da med sikkerhed kan give dig et kvalificeret svar eller sende dig til en specialist. Det værste du kan gøre er at lade som ingen ting og håbe på det bedste. Psoriasis har det med at vokse sig større og udvikle sig til mere alvorlige psoriasis typer hvis intet bliver gjort. Sørg for at følge læges råd for at dæmpe udbruddene og pas på dig selv.

Som tidligere nævnt, findes der flere forskellige undergrupper og former af psoriasis som alle reagere og opfører sig forskelligt.

Hvad er plaque psoriasis?
Plaque psoriasis er den mest udbredte form for psoriasis. Ca. 80% af alle der lider af psoriasis, har denne form for lidelsen. Plaque kan forekomme alle steder på kroppen.

Hvilke kendetegn er der ved plaque psoriasis?
Ved plaque psoriasis er det typisk at se hævede og afgrænsede røde områder, dækket af skinnende skæl. Typisk for denne form af psoriasis er at den oftest starter som guttate psoriasis (dråbeformet), går over i nummulate psoriasis (møntformede) og flyder så sammen til plaque formen.

Denne form af psoriasis har 2 slags skæl. Det øverste skæl sidder løst og kan derfor nemt fjernes, hvorimod de nederste skæl sidder godt fast i huden. Undgå at skabe disse da huden hurtigt kan komme til at bløde. Bliver de øverste skæl ikke fjernet, vil de efter noget tid selv falde af.

Plaque psoriasis kan forekomme overalt på kroppen, den findes dog hyppigst på ryggen, hårbunden, knæ og albuer.

Hvordan behandler man plaque psoriasis?
Binyrebarkhormon samt D-vitamin bliver brugt ved lokalbehandling. Er der tale om udbredt psoriasis tager man ultraviolet lys i brug (bredspektret UVB). I vise tilfælde er dette dog ikke nok, derfor anvender man systematisk behandling. Ved svære tilfælde, bliver man tilbudt biologisk behandling.

Hvad er guttat psoriasis?
Guttat psoriasis er en form for psoriasis, hvor man får et stort udbrud med mange små dråbeformede pletter. Disse dråbeformede pletter er typisk 2-5 millimeter i diamenter og dækket af et fint lag skæl. Som regel kommer dette udbrud af dråbeformede pletter på torsoen (ryg og mave/bryst partiet), det kan dog være tilfælde hvor udbruddet vil kunne ses i hårbunden.

Hvem får guttat psoriasis?
Børn og unge har deres første udbrud tit i dråbeformet psoriasis. Denne form for psoriasis bliver ofte udløst af en eller flere infektioner. Typisk kommer udbruddet af halsbetændelse med streptokokker, der kan dog være andre udløsende faktorer der spiller ind.

Hvordan behandler man guttat psoriasis?
Guttat psoriasis kan udvikle sig til nummulat psoriasis, der kan identificeres ved lidt større, møntformede pletter. Der er gode muligheder for behandling uanset om det er guttat eller nummulat psoriasis der er i udbrud. I nogle tilfælde kan udslettet forsvinde helt af sig selv og man derved ikke skal gøre mere ved det.
Denne form for psoriasis kan behandles med creme eller salve. Der bliver dog ofte anvendt en behandling med ultraviolet lys. Denne behandling kan kombineres med lokalbehandling i form af binyrebark hormon.

Hvad er invers psoriasis?
Ivers psoriasis er en form for psoriasis der sidder i hudfolderne. Dette er typisk for armhulerne, under og mellem brysterne, mellem ballerne og i skridtet.

Hvilke kendetegn er der ved invers psoriasis?
Invers psoriasis er en lidt anderledes form psoriasis, dette kan tydeligt ses på de på rørte områder. Her vil man typisk se at huden er glat, hævet og rød dog er der ingen skæl at finde. Disse røde plamager er meget følsomme for gnavende tøj og findes hyppigst hos overvægtige mennesker. Normalvægtige er dog ikke ude for fare, da de også kan få invers psoriasis.

Hvordan behandler man invers psoriasis?
Lider man af invers psoriasis og på samme tid er overvægtig, så er det en god ide at tabe sig. Problemet med denne lidelse og overvægt gør at man risikerer at få infektioner i hudfolderne som kunne være en af de mange former for svamp eller bakterier.

Invers psoriasis kan behandles med binyrebarkhormon samt D-vitamin, disse kan være med til at sætte udbruddene i ro ved regelmæssig brug. Behandlingen skal dog ske med yderst forsigtighed, da huden i områderne er ekseptionel følsom og er udsat for bivirkninger som hudirritation.

Hvad er neglepsoriasis?
Neglepsoriasis befinder sig i samt omring neglen.

Det viser sig at ca. halvdelen af alle med psoriasis, har mere eller mindre negleforandringer hvor det faktisk kan være de eneste symptomer på sygdommen. Neglepsoriasis kan til forvekslings ligne neglesvamp. Er du selv i tvivl, tag et snak med din personlige læge som derfra kan tage den korrekte beslutning/diagnose.

Hvilke kendetegn er der ved neglepsoriasis?
Et let tilfælde af neglepsoriasis, vil der på neglene ses små fordybninger. Middel tilfælde af neglepsoriasis vil neglene misfarves og med tiden også løsnes. I svær tilfælde vil neglen blive helt ødelagt. Som tidligere nævn, kan denne lidelse til forveksling ligne svær angreb af neglesvamp, derfor vil midler mod svamp ikke virke. Det er derfor vigtig at få stille den korrekte diagnose.

Hvordan behandler man neglepsoriasis?
Der er flere forskellige metoder at tage i brug når der er tale om behandling af neglepsoriasis. Ved brug af binyrebarkhormon kan denne form af psoriasis behandles lokalt, enten ved at smøre det på eller ved injektion. Ultraviolet lys (PUVA behandling) kan også bruges. Bedst mulig behandling mod neglepsoriasis er typisk ved anvendelse af systematisk behandling. Dette kan gøres ved brug af tabletter eller en injektion med biologiske lægemidler.

Hvad er psoriasis i hårbunden?
Hårbundspsoriasis ses ofte som skællende røde knopper eller plamager, hvorved der også kan bemærkes løs skældannelse. Disse plamager kan sidde overalt i hårbunden, dog er det mest koncentreret på grænsen til det omgivende hud, så som: nakken og ved ørerne.

Hvilke symptomer er der ved hårbundspsoriasis?
Er man ramt af psoriasis i hårbunden, vil man ofte være generet af kløe, det utrolig sjældent at man bemærker noget form for hårtab. Ved svær psoriasis i hårbunden vil der være tilfælde af hårtab. Det skal dog hurtigt nævnes at håret vender tilbage igen, efter en vellykket behandling.
Hårbundspsoriasis kan forveksles med almindelig dannelse i hårbunden, det er dog absolut ikke det samme og midler mod skæl vil på ingen måder virke. Forskellen på almindelig skal og skæl fra psoriasis vil have røde plamager i hovedbunden. Er du i tvivl, sø råd hos din personlige læge.

Hvordan stiller man diagnosen “hårbundspsoriasis”?
Som regel har patienterne ofte psoriasis andre steder på kroppen, det er derfor normalt meget let at stille diagnosen om hårbundspsoriasis.

Hvordan behandler man hårbundspsoriasis?
Ved hårbundspsoriasis kan man med gode resultater anvende gel, creme eller shampoo der indeholder steroider og/eller D-vitamin. Lad midlet sidde i håret natten over og vask det så grundigt den følgende morgen. Denne behandling er velegnet til både moderate og svære udbrud i hårbunden.
For dem der ikke ønsker at have behandlingsmidlet siddende natten over, er der den mulighed at anvende en steroidholdig shampoo, som allerede efter 15 min brug kan vaskes ud af håret.

Hvad er pustuløs psoriasis?
Pustuløs psoriasis er en selvstændig sygdom der hyppigere forekommer hos patienter med psoriasis. Der findes derfor mange patienter med pustulose uden at have nogle former for psoriasis. Er du i tvivl, kontakt din læge som kan stille den korrekte diagnose.

Pustuløs kan karakteriseres som udslæt med pus. Pus er ansamling af hvide blodlegemer, der kan ses som hvidgullige punkter i huden.

Hvilke symptomer er der ved pustuløs psoriasis?
Pustuløs psoriasis ses som rødme, skældannelse, gule punkter og fortykkelse af huden. De gule punkter indeholder ansamling af hvide blodlegemer, disse kan se slemme ud, der er dog ikke tale om infektion. Derfor er der ingen smittefare, ej heller vil antibiotiske præparater hjælpe ved dette tilfælde. De små blære er ofte ømme og meget generende for patienten.

Pustulosen ses oftest i begrænsede områder omkring håndflader og fodsåler. I sjældne tilfælde kan disse dække resten af kroppen. Da disse blære er meget generende for patienten, vil det være vanskeligt at passe et almindeligt arbejde. Den mest hyppige form for pustulose bliver ofte forbundet med feber samt dårlig almentilstand. Opstår dette, vil patienten ofte blive indlagt op til flere uger indtil symptomerne daler.

Hvad er årsagen til pustuløs psoriasis?
Det er vigtigt at huske at fleste pustulose patienter ikke har almindelig psoriasis. Denne form for lidelse har ofte et tilbagevendende forløb. Kvinder med stort tobaksforbrug er især udsat for denne sygdom. Lidelsen ses også hos patienter med stofskiftesygdom eller som er følsomme over for gluten i kosten. Er der mistanke om pustulose, kontakt din læge og få en kvalificeret diagnose, da en psoriasis behandling ofte vil have en utilfredsstillende effekt på lidelsen.

Hvordan behandler man pustuløs psoriasis?
Det er ikke så simpelt at behandle pustuløs psoriasis. Ved blære/pustulose i håndflader og fodsåler prøves der altid med de sædvanlige cremer og salver, disse indeholder steroid med eller uden D-vitamin. Trin 2 i behandlingen vil være tabletbehandling med Neotigason. Yngre kvinder bliver dog ikke tilbudt denne behandling, på bagrund af risikoen for eventuelle fosterskader. I sværeste tilfælde bliver man tilbudt biologiske lægemidler.

luvox tabletterie

Psykoterapeutti on mielenterveyden ja käyttäytymisen häiriöiden sekä elämän kriisitilanteiden vuorovaikutukselliseen hoitoon erikoistunut terveydenhuollon ammattihenkilö. Psykoterapeutin ammattinimikkeen käyttöoikeuden myöntää Sosiaali- ja terveysalan valvontavirasto. Vain psykoterapeutti voi tarjota Kelan tukemaa kuntoutuspsykoterapiaa. Psykoterapeutti ei voi tehdä lääketieteellisiä diagnooseja tai määrätä lääkkeitä.

Suomalaisen lääkäriseuran ja Suomen akatemian konsensuslausuman mukaan psykoterapialla hoidettujen potilaiden tilanne hoidon jälkeen on parempi kuin 80 %:lla hoidotta jääneistä.

Tavallisimpia syitä psykoterapiaan hakeutumiseen ovat esimerkiksi ahdistus, masennus, pelot sekä ongelmat ihmissuhteissa, työssä tai opiskelussa.

Psykoterapialla pyritään mm. tukemaan ihmisen itseymmärrystä, antamaan keinoja käsitellä vaikeita tunteita, ajatuksia ja ihmissuhdeongelmia, antamaan ongelmanratkaisutaitoja sekä auttamaan elämän kriisivaiheiden yli.

Psykoterapiaa annetaan kaikenikäisille asiakkaille sekä myös pareille, perheille ja ryhmille.

Psykoterapian kesto vaihtelee muutamasta käyntikerrasta kolmeen vuoteen. Kelan tukemaa kuntoutuspsykoterapia voi saada enintään 80 kertaa vuoden ja 200 kertaa kolmen vuoden aikana. Suomalaisen lääkäriseuran ja Suomen akatemian konsensuslausuman mukaan noin puolet psyykkisistä häiriöistä kärsivistä potilaista toipuu ja vielä useampi hyötyy lyhytkestoisistakin psykoterapioista. Pitkäkestoisempi terapia vähentä ongelmien uusiutumisen riskiä.

Psykoterapeutin kanssa käytävät keskustelut ovat potilaan asemasta ja oikeuksista annetun lain (785/1992) 13 §:n mukaan salassa pidettäviä ja vaitiolovelvollisuuden alaisia.

Psykoterapia maksaa terapeutin kokemuksesta ja koulutuksesta riippuen 75 eurosta 100 euroon per 45 minuutin käynti. Voit vertailla terapeuttikohtaisia hintojamme ajanvarauksen yhteydessä. hintoihin ei lisätä laskutus- tai toimistomaksulisiä.

Kela myöntää psykoterapiaan tukea henkilöille, joiden työkyky tai opiskelu on sairauden vuoksi uhattuna ja jonka työelämässä tai opiskelussa jaksamista tai työhön paluuta voidaan tukea terapian avulla. Tuen hakemiseen tarvitaan psykiatrin kuntoutustarvearviolausunto. Tukea voi saada myös matkakustannuksiin sekä kuntoutuksen aikaisen toimeentulon turvaamiseen. Lue lisää Kela-tuen hakemisen sivuiltamme.

Kelan hyväksymiä psykoterapian koulutussuuntauksia ovat psykoanalyyttinen, gestalt, integroiva, kognitiivis-analyyttinen, kognitiivinen, kriisi- ja traumaterapia, musiikkiterapia, paripsykoterapia, perheterapia, psykodynaminen ja ratkaisukeskeinen psykoterapia.

Tutkimusten mukaan psykoterapeutin koulutussuuntauksella ei ole merkittävää vaikutusta hoidon vaikuttavuuteen. Hoidon vaikuttavuuden kannalta merkittävin tekijä on psykoterapeutin ja potilaan välisen vuorovaikutussuhteen toimivuus. Koulutamme psykoterapeuttejamme integroimaan eri koulutussuuntausten hoitomenetelmiä.

Psykiatrit ovat psykiatriaan erikoituneita lääkäreitä, joista moni suorittaa myös psykoterapeutin koulutuksen. Psykiatri laatii henkilökohtaisen hoitosuunnitelman, määrittelee psykoterapian tarpeesi sekä laatii Kelan-tuen hakemista varten tarvittavat lausunnot. Psykiatri seuraa yhdessä psykoterapeuttisi kanssa terapiasi edistymistä ja vastaa myös mahdollisesta lääkityksestäsi. Lue lisää psykiatrian sivuiltamme.

Psykoterapeuteista moni on pohjakoulutukseltaan psykologi, tai lukenut laajan psykologian sivuaineena. Psykologi ei voi ilman 3-5 vuoden psykoterapeutin jatkokoulutusta käyttää suojattua psykoterapeutin ammattinimikettä, tai tarjota Kelan tukemaa kuntoutuspsykoterapiaa.

Fra Østlandets Blad:
av Kari Kløvstad.


Sitter vi fast i tidsklemma, og klager over stress og dårlig tid, kan vi takke oss selv. Det finnes alltid en vei ut, mener Ranveig Reinås. Hun lærer folk å se lyst på livet.

Nytt år og nye muligheter. Dette er tiden for å gjøre opp status, og stake ut kursen videre. Men når hverdagskjøret har satt igang for fullt igjen, er det ikke så enkelt å styre i en ny retning. Tidsklemma fester grepet. Stressnivået stiger og det er vanskelig nok å henge med på alt som skjer.
Da er ikke beste løsningen å dytte enda mer inn på det overfylte programmet.

Ranveig Reinås fra Langhus har møtt mange som er på leting etter en bedre livskvalitet. Hun er adjunkt, med psykologi som ett av fagene. Har lang erfaring som førskolelærer, og har i voksen alder videreutdannet seg i spesialpedagogikk, ledelse, gestaltterapi, tradisjonell kinesisk medisin, akupunktur og akupressur. Kunnskapen bruker hun nå som psykoterapaut og til å holde kurs i bred målestokk. Aktuelle tema er «Motivasjon og glede», «Krise og utvikling», «Forebygge utbrenthet», «Stressmestring» og «En bedre hverdag». I tillegg holder hun jevnlig latterkurs. Hun er mor til tre barn i 20-årene og har to barnebarn.

Tre ord går ofte igjen når folk sliter for å få en bedre hverdag. Hjelpeløs, maktesløs eller meningsløse. I en del tilfeller kommer også likegyldigheten snikende. Mange lurer på hvordan de skal komme ut av situasjonen, og Ranveig har et enkelt spørsmål hun stiller til alle:
- Hva er viktig for deg her i livet?
Lyder svaret «ingen ting» eller «vet ikke», er det bare å begynne og lete.
- Det viktigste er å finne igjen spiren til glede. Den som var der så sterk og frodig i barndommen.
Ingen kan leve i en evig lykkerus, så kurslederen har tro på de små øyeblikkene av gledene. Koste du deg tidligere med å gå på ski, høre på musikk, plukke blomster, snekre eller synge, er det stor sannsynlighet for at du også vil like dette nå. For å finne det ut, må du prøve.
Selvrealisering i stor stil, slik vi har hatt de siste årene, er terapeuten mer skeptisk til. De fleste sliter med å finne plass til enda mer på programmet. Men gjelder det aktiviteter du virkelig har lyst til, så forsøk. Trives du, er det greit. Kjennes det ikke godt, så la være.

Tid og penger er to sentrale begrep vi ikke kommer utenom. Vi trenger en jobb for å betale husleie og andre utgifter. Barn og voksne er med på fritidsaktiviteter, og det blir ikke mye tid igjen til en time med myk musikk på øret.
Ranveig Reinås vil ikke høre på slike argument for hvorfor vi ikke kan få en bedre hverdag. Hun har vært gjennom endringene fra stor villa og fin bil, til et mer nøkternt levesett, og ser mange muligheter.
- Sitter du fast i tidsklemma, er det et valg du gjør. Mange styres av et statussamfunn der reklamen, og krav utenfor oss, forteller hva vi må ha for å være lykkelige. Må du ha så fin bolig? Så dyr bil? Ta så mange sydenturer? Gi barna så mange merkeklær? Spise så dyr mat hver dag?
Spørsmålene renner ut av Ranveig, før hun kommer med et eksempel:

Jessica var en nyutdannet førskolelærer Ranveig traff da hun arbeidet med personalutvikling i en barnehagen. Hennes høyeste ønske var å reise verden rundt, men hun hadde dårlig lønn og så på en slik tur som helt håpløs. Ranveig fikk henne til å stoppe opp, se på mulighetene for å bo og leve nøkternt og heller ta vare på de små øyeblikkene. Resultatet ble at Jessica også byttet ut kjæresten, fant seg en som tenkte mer likt som henne og etter hvert hadde nok penger til å legge ut på drømmeturen.

Tidsbruken kan vi vurdere på samme måte som pengebruken. Må vi se på nyhetene i fjernsynet hver kveld? Er det nødvendig å støvsuge to ganger i uken? Og hva skjer om vi setter oss på gulvet og leker med ungene i stedet for å rydde?
Lek og latter er mangelvare hos mange voksne. Men menn er flinkere enn kvinner til å være med på aktiviteter de liker. Kvinner er ofte mer preget av hva de bør gjøre, og er også reddere for å dumme seg ut.
- Vi må slippe oss litt mer løs og tørre litt mer, mener Ranveig, som både har latterkurs og lekestue for voksne.
- Kast alle MÅ´ene og BØR´ene, og sørg for å få større frihet til å drive med aktiviteter som er riktige for deg. Ikke la deg styre av andre.
- Dette er kanskje ikke så enkelt hvis du sliter på jobben?
- Er du i ferd med å kjøre deg fast i en arbeidssituasjon, og gruer deg for å gå på jobb, så ta det opp med sjefen sin. Fortelle hva som plager deg, kom med forslag til endringer og se hva dere kan gjøre i fellesskap. Etters står du i stor fare for å bli utbrent.
Her i Vesten fyller vi stadig på med kurs og kunnskap for å henge med. Men det er ingen automatikk i at vi blir gladere dess flere kurs vi går på.
I Østen forsøker de å oppnå den gode tomheten, slik at det skal være åpent for noe nytt. Dette er også med på å gi rom for ro og harmoni.

Nyttige klisjeer kaller Ranveig de tre neste ordene. Hun ønsker en ny renessanse for tro, håp og kjærlighet.
Troen trenger ikke være religiøs. Den skal hjelpe oss til å se muligheter og gi oss troen på at vi kan realisere dem.
Håpet må være der for at vi skal få det til. Det samme må viljen til endring.
Kjærligheten er god å ha både innad og utad. - Du må være glad i den du er for å få det bedre med deg selv, sier terapeuten.
Når det gjelder konflikter på hjemmebanen, mener Ranveig det er viktig å være klar over at et par også er to selvstendige individer. Vær derfor tydelig og snakk sammen om hva den enkelte ønsker, for så å komme frem til en løsning begge kan leve med.
- Men det er også viktig å ha sitt eget. Liker den ene rock og den andre klassisk, så gå på hver deres konsert.
- Hva er ditt nyttårsforsett?
- Å samle barn og barnebarn til middag minst en gang i uken. Det betyr mye å ha det hyggelig sammen med familien.

Psykolog og Psykoterapeut MPF. Medlem af Dansk Psykolog Forening og Dansk Psykoterapeutforening. Uddannet ved Aalborg Universitet (Cand.psych.), Aarhus Handelshøjskole (HD) og Psykoterapeutisk Institut Århus (Psykoterapeut MPF).

Har være tilknyttet psykoterapeutisk institut siden 2001 og fungeret som uddannelsesleder siden 2006. Medunderviser på udvalgte temaer, herunder udviklings- og personlighedspsykologi, etiske retningslinier og videnskabsteori.

Blandt mine særlige interesseområder er en nysgerrighed på, h vad vi kan forstå som det terapeutisk virksomme? Hvor langt vi kan forstå psykoterapi som funktion af terapeutens personlige egenskaber?

Hvilken betydning har terapeutens egen historie, objektrelationer, tilknytningsstil og mentaliseringsevne for den terapeutisk holdning, modoverføringsreaktioner og forståelse, som vi uundgåeligt møder klienterne med - herunder evnen til at reparere misforståelser og nedbrud i relationen?

Hvordan udvikles fagpersonlige terapeutrelevante egenskaber? Hvad betyder terapeutens personlige egenskaber for måden, som terapeuten omsætter sin akademiske viden på - herunder valg af terapeutisk retning og metode?

Spørgsmål der forbinder sig til bla. kvaliteten af tidlig omsorg og måden vores hukommelsessystemer i højre hemisfære (ubevidst, emotionel og procedural hukommelse) og venstre hemisfære (bevidst, leksikal, semantisk og episodisk hukommelse) fungerer på.

I forlængelse af ovenstående er jeg selvfølgelig optaget af, hvad ovenstående betyder for måden vi uddanner psykoterapeuter på - både akademisk og praktisk - og måden vi tilrettelægger vores 4-årige uddannelse på psykoterapeutisk Institut • Århus • Kbh i en cirkulær vekslen mellem teori og praksis.

Psykolog og Psykoterapeut MPF. Medlem af Dansk Psykolog Forening og Dansk Psykoterapeutforening. Uddannet ved Aalborg Universitet (Cand.psych.), Aarhus Handelshøjskole (HD) og Psykoterapeutisk Institut Århus (Psykoterapeut MPF).

Har være tilknyttet psykoterapeutisk institut siden 2001 og fungeret som uddannelsesleder siden 2006. Medunderviser på udvalgte temaer, herunder udviklings- og personlighedspsykologi, etiske retningslinier og videnskabsteori.

Blandt mine særlige interesseområder er en nysgerrighed på, h vad vi kan forstå som det terapeutisk virksomme? Hvor langt vi kan forstå psykoterapi som funktion af terapeutens personlige egenskaber?

Hvilken betydning har terapeutens egen historie, objektrelationer, tilknytningsstil og mentaliseringsevne for den terapeutisk holdning, modoverføringsreaktioner og forståelse, som vi uundgåeligt møder klienterne med - herunder evnen til at reparere misforståelser og nedbrud i relationen?

hvordan man koeber luvox cr

Dagen avslutades med poster presentations, med 68 posters rörande allt mellan himmel och jord inom psykoterapiforskning. Eller vad sägs om: How Taiwanese women who refuse marriage seek for subjective and social identification; Weakenings and repairs in supervisory alliances; Quality assurance of treatment for personality disorders – a web based solution; How do anaclitic and introjective patients speak? Microanalysis of the words used by depressive and anxious patients throughout the therapeutic process; A clinical case study of a psychoanalytic psychotherapy monitored with functional neuroimaging; Classifying client laughter in psychotherapy eller How do insecurely attached patients become secure? A multiple case study with the patient attachment coding system?

Tags: Barn & Ungdom, Borderline, Borderline personlighetsstörning, effectiveness, Forskning, MBT, Mentalisering, Mentaliseringsbaserad terapi, Personlighetsstörningar, Psykiatri, Psykodynamisk forskning, Psykodynamisk psykoterapi, Psykodynamisk terapi, Psykologi, Psykoterapi, Terapi

Posted on 20 February 2014 by Karin Lindqvist

Länge har det varit kontroversiellt att diagnosticera personlighetsstörningar hos tonåringar. På senare tid har det dock kommit flera studier som visar att det visst går att diagnosticera på ett meningsfullt sätt. Personlighetsstörningar hos tonåringar är förknippat med låg livskvalitet, stora problem och höga samhällskostnader. Idag tänker man sig att tidig behandling kan öka chanserna till förbättring. Trots detta råder det stor brist på evidensbaserade behandlingar för denna population. Kognitiv analytisk terapi har jämförts med “manualized clinical care” utan signifikanta skillnader mellan grupperna, även om den första förbättrades snabbare. Dialektisk beteendeterapi har visats leda till färre slutenvårdsinläggningar och mindre avhopp än sedvanlig behandling, men utan skillnad avseende suicidförsök. För ungdomar med självskadebeteende och samtidig depression har MBT visats mer effektiv än sedvanlig behandling.

Hösten 2013 publicerades en holländsk pilotstudie på en mentaliseringsbaserad behandling för ungdomar med borderlinesymtom. I studien ingick elva ungdomar mellan 14 och 18 år, som hade mellan två och nio symtom på borderline personlighetsstörning (BPD). Åtta av de elva uppfyllde kriterierna för BPD och alla utom en uppfyllde dessutom kriterierna för minst en Axel I-störning. 73 procent rapporterade självskadebeteende och nära 20 procent hade under det senaste året försökt ta sitt liv.

Efter behandling rapporterade patienterna signifikant lägre symtombelastning, med en stor effektstyrka (d = 1.46).

Behandlingen som prövades var en högintensiv partiell slutenvårdsbehandling som varje vecka innehöll fyra gruppterapisessioner, en individualterapisession, en konstterapisession, en skrivterapisession, och en mentaliseringsbaserad kognitiv terapisession. Vidare hade alla patienter tillgång till psykiatrisk konsultation, socionom samt individuell coaching av en psykosocialt specialiserad sjuksköterska. Utöver detta var en familjeterapisession planerad var tredje vecka för att involvera ungdomens familj i behandlingen. Patienterna bodde på avdelningen fem dagar i veckan, gick i skolan ca tre timmar om dagen och bodde hemma under helgerna. Den terapeutiska miljön på avdelningen var organiserad enligt mentaliseringsprinciper: Till exempel var det relativt få regler jämfört med vad som vanligtvis finns på slutenvårdsavdelningar, och skötarna var individuellt orienterade snarare än grupporienterade. Medellängden på programmet var 11 månader med en maxtid på 12 månader.

Efter behandling rapporterade patienterna signifikant lägre symtombelastning, med en stor effektstyrka (d = 1.46). Därtill visade de stora förändringar i personlighetsfunktion med stora effektstyrkor på mått som självkontroll (d = 1.29), social anpassning (d =.70), identitetsintegration (d = 1.42) samt ansvarstagande (d =. 58). Vidare fanns en trend till förbättring avseende relationskapaciteter men den var inte signifikant (p = 0.067). Patienterna rapporterade vidare en stor och signifikant förbättring avseende livskvalitet (d = 1.11). Samtliga patienter utom en visade reliabel förändring avseende symtomatologi.

Dessa resultat är beaktansvärda särskilt med tanke på att detta var en tungt belastad patientgrupp vid behandlingsstart jämfört med normalpopulationen. Samtidigt ska sägas att resultaten, i linje med andra studier på liknande patientgrupper, visar att trots den intensiva behandlingen och de stora effektstorlekarna återgår inte patienterna till normalutveckling. Däremot menar författarna att ju tidigare interventioner, desto större sannolikhet att detta sker. Patienterna i denna grupp närmar sig normalpopulationen avseende personlighetspatologi vilket måste ses som ett väldigt uppmuntrande resultat.

Behandlingen var dock mycket intensiv och resurskrävande. Författarna själva menar att de funnit att detta inte var ett optimalt sätt att implementera MBT då det blev för känslomässigt intensivt för såväl patienter som behandlare. Idag rekommenderar de snarare en variant av MBT-A i öppenvård (mer i linje med Roussouw et al., 2013?) då detta torde leda till lägre känslomässig intensitet för både ungdomarna och behandlingsteamet. Forskarna avbröt därför denna studie i förtid för att fokusera på utvecklandet av en mindre intensiv form av behandlingen som fokuserar på de effektiva beståndsdelarna samtidigt som den minimerar de iatrogena effekterna (och som dessutom givetvis, vilket forskarna lustigt nog inte nämner, är betydligt mindre resurskrävande). Just nu utför de en större studie som prövar effektiviteten av en sådan MBT-behandling i öppenvård. Denna pilotstudie har trots implementeringssvårigheter bidragit till stödet för mentaliseringsbaserade behandlingsformer för ungdomar med komplex personlighetsproblematik och har säkerligen gett viktiga lärdomar till forskarlaget inför studien på MBT i öppenvård. Vi väntar med spänning!

Ska vi prata om sex? – Sexprat, normativitet och psykodynamisk psykoterapi. Gästspel av Calle Brunell och Jonas Pettersson

Posted on 07 April 2013 by Karin Lindqvist

Calle Brunell är psykolog och författare, Jonas Pettersson är psykolog och musiker. De arbetar för tillfället inom Barn- och Ungdomspsykiatrin i Botkyrka. Tillsammans håller de workshops om normer och normativitet.

Den som vill ta del av uppsatsen i sin helhet kan kontakta författarna på: callebrunell@yahoo.se eller jonaskarlpettersson@gmail.com

Denna text har även tidigare publicerats i Riksföreningen Psykoterapicentrums tidning Psykoterapi (dåvarande Insikten).

Från att ha varit centrala i den tidiga psykoanalysen har frågor om sex och sexualitet fått allt mindre utrymme i moderna psykodynamiska teorier. Även i terapirummet verkar dessa ämnen fortfarande svåra att närma sig. Är sex och sexualitet inte längre en självklar del av psykodynamiska psykoterapeuters verksamhetsområde?

Dagens västerländska samhälle beskrivs ofta som frigjort och öppet när det gäller sex och sexualitet. Man skulle därmed kunna föreställa sig att dessa områden inte längre är särskilt vare sig laddade eller problematiska för oss fria, moderna människor. Men uppenbarligen är detta inte fallet. Den västerländska kulturen framstår snarare som besatt av sex, och sprängfylld av motsägelser och konflikter kring vad sex är och borde vara.

Att repressiva regler kring sexualitet i många, om än långt ifrån alla, fall ersatts av förväntningar på sexuell utlevelse kan knappast betraktas som frihet, utan snarare som ett skifte från en uppsättning regler till en annan. Den sexuella frigörelsen i sig kan därmed bli en källa till skam, genom att den etablerar nya normer att leva upp till.

Den seriösa diskussionen om sexualiteten lyser med sin frånvaro i det offentliga samtalet.

Trots att media ägnar stort utrymme åt sex och sexualitet innebär det inte nödvändigtvis att man tar dessa ämnen på allvar. Tvärtom handlar det ofta om ett oreflekterat förmedlande av stereotypa normer och ideal. Den seriösa diskussionen om sexualiteten lyser med sin frånvaro i det offentliga samtalet. Här menar vi att psykologer och psykoterapeuter borde ha mycket att bidra med. Den psykoanalytiska rörelsen har en lång tradition av att intressera sig för sex och sexualitet, och är knappast känd för att undvika varken problematiserande eller komplexa resonemang.

Ändå beskriver många psykodynamiker att sexualiteten under de senaste decennierna fått mindre utrymme såväl i teorin som i den kliniska praktiken, och man anger en rad möjliga förklaringar till detta. Såväl objektrelationsteorin som ett betonande av den ”verkliga” relationen mellan terapeut och patient verkar kunna leda till att sexualiteten marginaliseras, men på två olika sätt. Ett objektrelationsteoretiskt synsätt förefaller ibland leda till att sexualiteten helt enkelt inte ses som så viktig att utforska. I det senare fallet handlar det inte om ointresse, utan om att detta område helt enkelt blir svårare att hantera. Så vilken plats har sexualiteten i nutida psykodynamisk teori och praktik? Hur bemöter terapeuter patienter som avviker från den heterosexuella normen? Och hur blir det för patienterna?

Så vilken plats har sexualiteten i nutida psykodynamisk teori och praktik?

Knappast någon skulle väl uppge något annat huvudsakligt skäl för att bedriva psykoterapi än att hjälpa sina patienter. Ändå har psykoterapiforskningen ägnat anmärkningsvärt lite uppmärksamhet åt just patienternas upplevelser. Det inom psykoterapiforskningen så flitigt använda begreppet evidens innehåller enligt Werbart (2007) tre parter: det vetenskapliga samhället som förväntas pröva kunskapsbasen, klinikern som ska koppla samman vetenskapen med sin erfarenhet, samt patienten med sin individuella kombination av problem, preferenser och föreställningar. Att evidensbegreppet under senare år reducerats till att vara liktydigt med randomiserade kontrollerade studier innebär därmed en stor förlust.

Flera saker har gjort oss intresserade av hur man pratar om sex och sexualitet i psykoterapier. I samband med ett projekt på Alla Kvinnors Hus förvånades vi över att psykoterapeuter i så pass hög utsträckning hänvisade sina patienter dit, då frågor om sex eller sexuella övergrepp aktualiserades i terapiarbetet. Borde inte terapeuterna själva vara kapabla att hantera dessa ämnen? Våra kontakter med personer verksamma vid RFSU-kliniken i Stockholm bekräftade bilden av sex och sexualitet som ämnen som terapeuter har svårt att hantera. Till detta kommer våra egna erfarenheter från psykologlinjen, där vi många gånger upplevt att sex och sexualitet skulle behöva få mer utrymme.

Borde inte terapeuterna själva vara kapabla att hantera dessa ämnen?

I arbetet med vår uppsats gjorde vi en uppdelning mellan sex och sexualitet. Med sexualitet avser vi sådant som könsidentitet, begär, och fantasier och drömmar med sexuellt innehåll. Sex syftar på mer konkreta sexuella erfarenheter, det som Shalev och Yerushalmi (2009) benämner ”ytlig” eller ”extern” sexualitet. Båda dessa begrepp är dock komplexa och mångbottnade, och varierar beroende på kulturell, social och historisk kontext.

Utgångspunkten för vår psykologexamensuppsats ”Ska vi prata om sex?” var enkel: vi ville undersöka patienternas upplevelser av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk terapi, och vi ville göra det genom att fråga patienterna själva. Vi genomförde sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och analyserade materialet utifrån en fenomenologisk ansats. Vi avhöll oss i stort sett från spekulationer kring våra informanters möjliga omedvetna motiv, motstånd eller liknande, utan strävade efter att hela tiden ligga nära våra informanters utsagor. Att våra informanters berättelser är subjektiva gör dem inte mindre sanna. Man måste dock komma ihåg att patientens perspektiv, liksom terapeutens, oundvikligen bara är en sida av historien. Vår analys resulterade i fem huvudteman: Pratbarhet; Initiativ & ansvar; Terapeuten och det sexuella materialet; Sexprat och den terapeutiska relationen; samt Normativitet. Vi kommer här att redovisa och diskutera ett urval av de fynd vi anser mest intressanta. För att göra materialet mer läsbart har vi gett våra informanter fiktiva namn.

En förutsättning för att the ”talking cure” ska kunna fungera är att viktiga ämnen faktiskt blir pratade om.

Vad får man egentligen prata om i sin terapi? En förutsättning för att the ”talking cure” ska kunna fungera är att viktiga ämnen faktiskt blir pratade om. Flera av våra informanter beskriver sex och sexualitet som svåra eller omöjliga områden att prata om i sina terapier, och många av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen, en upplevelse som får stöd i tidigare forskning.

För flera av våra informanter verkar sexualiteten ha en central betydelse för den egna identiteten. Att prata om sex blir ett sätt att definiera vem man är. En av våra informanter, Hillevi, beskriver att hon var på sin vakt när det gällde hur hennes terapeut hanterade frågor om sex och sexualitet. Hon var uppmärksam på terapeutens reaktioner och vaksam mot övertolkningar, samtidigt som hon hade en önskan och ett behov av att prata om sex och sexualitet. Att sex och sexualitet är laddade ämnen innebär givetvis inte att man ska undvika dem i terapi. Tvärtom. Det är just denna laddning som gör det så viktigt att erbjuda en möjlighet att arbeta med dem.

”det är ju få saker som det ligger så mycket prestation i som sex, samtidigt som det ska vara så fantastiskt och trevligt och underbart och verkligen det bästa som finns”

Den egna sexualiteten är givetvis också en potentiell källa till njutning och glädje. Kanske uttrycker Hillevi något av sexualitetens komplexitet då hon säger att ”det är ju få saker som det ligger så mycket prestation i som sex, samtidigt som det ska vara så fantastiskt och trevligt och underbart och verkligen det bästa som finns”. Vi tror att det kan finnas en tendens hos patienter, och kanske även terapeuter, att uppfatta sex som något särskilt, som ett område man ogärna problematiserar eller intellektualiserar mer än nödvändigt. Kanske finns en önskan att hålla sexualiteten avskild från andra delar av livet, att freda den. Sofia, en annan av våra informanter, beskriver att hennes terapi var så problemfokuserad att allt hon tog upp riskerade att ses som, och rentav förvandlas till, problem. ”Jag bara behövde bolla det lite”, säger hon, ”men istället pratades det om det som om det var ett stort problem.” Detta bidrog till att hon undvek att tala om sex och sexualitet i sin terapi. Vi tror att ett alltför snävt fokus på problem riskerar att vara allmänt hindrande genom att göra terapin mindre glädjefylld, men också göra det svårare för patienten att ta upp sådant som faktiskt är problematiskt.

Man får en bild av hur de båda står maktlösa medan en störtflod av explicit sexuellt material sköljer över dem.

generisk zovirax