køb zyrtec

billig zyrtec d

Hillevi var rädd att om hon väl började prata om sex på en alltför detaljerad nivå så skulle hon förlora kontrollen över sina utsagor, den terapeutiska relationen skulle bli alltför intim och hon skulle känna sig ”uppfläkt”. Terapeuten skulle kunna ”överraska” henne med sexuellt material när hon inte var beredd, och ”ta upp det hux flux när som helst!”. Men Hillevi beskriver också en oro för att även terapeuten skulle förlora kontrollen. Man får en bild av hur de båda står maktlösa medan en störtflod av explicit sexuellt material sköljer över dem. Det är tydligt att Hillevi inte var trygg med att hennes terapeut skulle kunna hantera situationen. Detta innebär givetvis inte nödvändigtvis att hennes terapeut verkligen skulle ha varit så oförmögen som Hillevi befarade, men denna hennes rädsla gjorde att hon avstod från att prata konkret och detaljerat om sex, vilket hon i efterhand beklagar. En annan informant, Elin, hade en rakt motsatt upplevelse. Hon beskriver hur hennes terapeut gjorde det möjligt för henne att undersöka sina känslor i relation till sex och sexualitet utan att drunkna i dem. Istället för att, som i Hillevis fall, bli en del av en hotande kontrollförlust blev Elins terapeut en trygghet och ett stöd. Kanske var det viktigt att det var Elins terapeut som förde in deras samtal på sex och sexualitet, eftersom detta gav terapeuten en chans att visa att hon var både kapabel och beredd att hantera dessa ämnen. Att ta upp dessa ämnen innebär inte att terapeuten bör bortse från eller köra över patientens motstånd och/eller önskningar om vad terapin ska beröra och inte. Terapeutens uppgift är inte att oavsett omständigheter se till att ett samtal om sex och sexualitet blir av, utan att erbjuda en möjlighet till detta, och att underlätta för de patienter som faktiskt vill arbeta med dessa ämnen.

Är psykoterapeuter rädda för att ta upp frågor om sex och sexualitet? Våra informanter beskriver skiftande erfarenheter. Endast två av dem uppger att deras terapeuter tagit initiativ till samtal om sex eller sexualitet, medan flera efterfrågar mer aktivt undersökande från terapeuten. Terapeuten har i kraft av sin yrkesroll en stor makt när det gäller att sätta agendan för det terapeutiska samtalet, och vi menar att det är terapeutens ansvar att på olika sätt visa att också svåra ämnen är möjliga att prata om i terapin. Även om många terapeuter följer teoretiska riktlinjer om att inte styra den terapeutiska processen, genom exempelvis direkta frågor eller genom att fokusera på ett visst område, är det deras uppgift att skapa en såpass tillåtande atmosfär att patienten känner sig fri att ta upp vad helst som faller henne eller honom in. Shalev och Yerushalmi (2009) påpekar att en ond cirkel lätt uppstår, där patientens tendens att undvika sex och sexualitet explicit eller implicit förstärks av terapeutens agerande. Då terapeuten inte aktivt undersöker ett område, blir det upp till patienten att ta initiativet. Våra resultat talar för att en alltför icke-styrande terapeut riskerar att lägga över onödigt mycket ansvar på patienten. Det kan vara svårt för patienten att bedöma huruvida något är viktigt att ta upp, och det kan också kännas svårt att verkligen ta upp sådant man faktiskt vill ta upp.

Karin betonar flera gånger hur viktigt det var för henne att inte börja ta ansvar för terapisituationen. Hon tyckte att det var terapeutens sak att ta reda på hennes sexuella läggning, och när terapeuten inte frågade kom det att dröja innan Karins bisexualitet blev uttalad. Att som terapeut tro sig veta saker om sin patient som man faktiskt inte vet är givetvis problematiskt. Vi menar att det också finns skäl att tro att det finns en generell riktning i dessa antaganden, nämligen att terapeuten tenderar att tillskriva patienten mer normativa beteenden. Flera av våra informanter beskriver att det tidigt i deras terapier skapades en berättelse om dem själva och deras liv, och att denna berättelse kunde vara svår att förändra när den väl etablerats. Ur detta perspektiv framstår det som svårmotiverat att man som terapeut inte under bedömningssamtalen eller åtminstone relativt tidigt i terapin undersöker sin patients sexuella läggning. Karin menar att ett bra sätt att som terapeut göra det lättare för klienten att berätta om exempelvis sexuell läggning vore att helt enkelt fråga: finns det någonting som du tycker att jag behöver veta om dig? Sofia tycker att det skulle hjälpa om undersökandet av sex och sexualitet var mer formaliserat, som ett obligatorium snarare än något som terapeuten själv valt att intressera sig för.

Ju mindre aktivt styrande terapeuten är, desto större utrymme får rimligen patientens förförståelse. För Sven var det självklart att hans terapeut var intresserad av frågor om sex och sexualitet. Han berättar att han tänkte att ”om inte en psykoanalytiker tycker att [en sexuell fantasi] är någonting att bry sig om, då är det väl inget att bry sig om”.

Terapeuten och det sexuella materialet

Både Kim och Karin beskriver hur terapeuten skiftat fokus då de kommit in på konkreta sexuella situationer. Kims terapeut verkar ha försökt undersöka Kims känslor kring hans sexuella relationer, men inte varit särskilt intresserad av de specifikt sexuella aspekterna av Kims berättelser. Karins terapeut tenderade att skifta nivå bort från samtal om konkreta sexuella situationer, för att istället fokusera på sexualitet i allmänhet, och på behov mer generellt.

Green (1995 och 1997), Fonagy (2006) och Target (2007) framhåller objektrelationsteorins ökade inflytande som en förklaring till sexualitetens minskade utrymme inom psykodynamisk psykoterapi. De menar att objektrelationsteorins fokus på tidiga relationer resulterat i att psykosexualiteten numera tenderar att betraktas som något som döljer andra, icke-sexuella, objektkonflikter snarare än omvänt. Istället för att sexualiteten ses som något specifikt och eget uppfattas den som en av många arenor för relationer. Fonagy poängterar dock att det inte finns någon inbyggd motsättning mellan objektrelationsteorin och en betoning av sexualitetens betydelse, och framhåller att många objektrelationella modeller har bidragit till förståelsen av sexualiteten. Green (1995) ser också en tendens att betrakta sexuellt material som ett försvar mot andra, dolda, aspekter bortom sexualiteten. Green kontrasterar en klassisk psykodynamisk syn på sexualiteten som arkaisk, mot objektrelationsteorins syn på den som ett defensivt försvar. Kanske är det detta som tar sig uttryck i terapeuternas agerande i de situationer Kim och Karin beskriver. Terapeuterna rör sig bort från det konkreta sexuella materialet för att istället utforska aspekter bortom detta: i Kims fall tidiga relationer, och i Karins fall hennes relation till sex och att uttrycka behov.

När Elin uttrycker sig diffust och flytande är det terapeuten som konkretiserar och aktivt utforskar det sexuellas roll i det Elin beskriver.

Både Karin och Kim upplevde att deras terapeuter rörde sig bort från det konkreta sexpratet för att de hade svårt att hantera det. Men kanske skulle man istället kunna förstå terapeuternas agerande som utslag av terapeutisk metod. Fonagy (2006) och Target (2007) menar att sexuellt material i objektrelationssammanhang tenderar att lämnas outforskat på samma sätt som det manifesta innehållet i drömmar sätts åt sidan då man fokuserar på latent material. Kim och Karin hade båda en önskan att prata konkret om sexuella situationer, och de blev frustrerade då denna önskan inte tillgodosågs. Om terapeuternas fokusskiften var medvetna val så hade det kanske varit positivt om terapeuterna på något sätt förklarat detta, alternativt inte haft så bråttom utan låtit Kim och Karin prata om konkret sex en stund innan de styrt samtalet mot andra områden. Elins erfarenheter framstår i mycket som raka motsatsen till Kims och Karins. När Elin uttrycker sig diffust och flytande är det terapeuten som konkretiserar och aktivt utforskar det sexuellas roll i det Elin beskriver.

Elin, Linda och Sven beskriver alla erfarenheter av att deras terapeuter normaliserat saker de tagit upp i terapin. Obegi (2008) skriver att patienter vänder sig till sina terapeuter med en förhoppning om en försäkran att deras psykologiska tillstånd är hanterbara och ”normala”. I detta sammanhang är terapeutens roll som expert central. Att med den psykoterapeutiska yrkesrollen i ryggen förklara att ett beteende är normalt, eller åtminstone acceptabelt, får en annan tyngd än om en vän eller anhörig skulle göra samma sak. Obegi (2008) framställer normaliserandet som en förutsättning för ett vidare terapeutiskt arbete, vilket liknar Elins beskrivning. Elins terapeut normaliserade själva det att ha behov, vilket bland annat gjorde det möjligt för Elin att våga närma sig sexuella teman. Madill och Barkman (1997) framhåller tvärtom betydelsen av att patientens symptom inte normaliseras. Att inte normalisera patientens erfarenheter innebär att de ses som viktiga, som någonting utanför den ”normala” erfarenheten, och därmed som något att arbeta med i terapin. Linda upplevde att hennes terapeut tenderade att avfärda hennes sexuella problem med att ”så gör ju alla”. Kanske var det just ett icke-normaliserande som Linda hade behövt. Sven beskriver ytterligare en erfarenhet. I hans fall verkar terapeutens normaliserande ha varit allt Sven behövde för att kunna släppa sin oro. Kanske hade Svens förförståelse av sin terapeut som intresserad av sex och sexualitet betydelse för detta. Medan Linda hade ett lidande och ett behov av att faktiskt arbeta med det som hennes terapeut istället normaliserade, verkar Sven mest ha behövt höra att han var okej.

I en sådan laddad relationell kontext har parterna, enligt Target, att välja mellan att antingen ignorera sexuella teman, eller tolka om dem så att de ”egentligen” inte handlar om sex.

Sexprat och den terapeutiska relationen

Target (2007) påpekar att psykosexualiteten försvunnit ur fokus parallellt med att synen på överföring förändrats. Genom att erkänna betydelsen av den ”verkliga” relationen mellan patient och terapeut, istället för att ensidigt fokusera på överföringsrelationen, överger terapeuten sin trygga position som distanserad betraktare. I en terapeutisk miljö som betonar det relationella är det inte längre möjligt att lyfta bort terapeutens känslomässiga engagemang ur den kliniska situationen. Fonagy (2006) menar att det i en framgångsrik terapi är oundvikligt att terapeuten förälskar sig i sin klient, och att hans eller hennes sexuella känslor på så sätt kommer att tränga in i relationen. Sammantaget kan detta göra det mer komplicerat för både patient och terapeut att förhålla sig till sexuellt material. I en sådan laddad relationell kontext har parterna, enligt Target, att välja mellan att antingen ignorera sexuella teman, eller tolka om dem så att de ”egentligen” inte handlar om sex. Target gör en jämförelse med föräldern som ignorerar det sexuellt upphetsade barnet, alternativt bemöter barnets sexuella upphetsning som något annat än vad den egentligen är.

Flera av våra informanter beskriver en rädsla inför att ta upp sexuella teman i terapin, en rädsla som alltså enligt Fonagy är fullt förståelig, och kanske till och med befogad. Hillevi befarade att både hon och hennes terapeut skulle förlora kontrollen över terapin, medan Sofia var rädd att relationen mellan henne och hennes terapeut skulle ”smutsas ned”.

Karin, som är bisexuell, menar också att det var lättare att prata utförligt och detaljerat om sex med sin kvinnliga terapeut när det handlade om hennes heterosexuella relation. Hon beskriver hur terapeuten ser och relaterar till henne på ett nytt sätt efter att hon berättat om sin flickvän. Karin själv förklarar terapeutens nya förhållningssätt som ett utslag av bristande hbtq-kompetens, men man skulle kanske också kunna hävda att när hon kommer ut som bisexuell, blir en sexualisering av den terapeutiska relationen mer möjlig. Denna sexualisering verkar accelereras av att prata konkret och explicit om sex. Kanske kan man förstå terapeutens skifte av fokus från sexuell praktik till sexualitet i allmänhet, från det konkreta till det mer abstrakta som hennes försök att kyla ner en relation som annars riskerar att bli överhettad. Möjligtvis är det något sådant Sofia eftersträvar när hon föreslår att terapeuten ska undersöka sex och sexualitet på ett mer formaliserat sätt. Genom standardiserade frågor skulle terapeuten lyfta sexpratet från relationen och in i funktionen som psykolog. Terapeuten skulle inte fråga för att hon var nyfiken utan som en del av hennes professionella agerande som terapeut.

Kanske ligger en förklaring till svårigheten i att sex och psykoterapi på vissa plan är så lika.

Våra informanter menar att den terapeutiska situationen erbjuder en möjlighet att prata om sex och sexualitet på ett nytt sätt. Men att göra det på ett bra sätt är långt ifrån enkelt. Kanske ligger en förklaring till svårigheten i att sex och psykoterapi på vissa plan är så lika. Fonagy (2006) menar att psykoanalys som handling, inte som terapeutisk process, liknar den sexuella upphetsningen. I både psykoterapin och i det sexuella mötet överskrids interpersonella gränser, och man närmar sig ”det mystiska” i den andra. Fonagy skriver: ”I can think of only two categories of interpersonal interaction where the exchange of subjectivities across a person’s physical boundaries is both mutually desired and legitimized: one is normal sexual excitement, and the other is psychoanalysis”.

För personer med en icke-heterosexuell läggning medför det stora utmaningar att leva i ett heterosexistiskt samhälle. Många hbtq-personer upplever stigmatisering, diskriminering, heterosexism, våld, och ett underskott av socialt stöd. Detta är några av anledningarna till varför hbtq-personer löper större risk att drabbas av psykisk sjukdom jämfört med heterosexuella. Och tyvärr verkar heteronormen ofta tränga in även i terapirummet.

Hillevi har dock god erfarenhet av att berätta om sin sexualitet inför sin terapeut. Hon beskriver att hon till en början var rädd för att hennes terapeut skulle ”grotta ner sig” överdrivet mycket i hennes bisexualitet, men att hon blev positivt överraskad när han släppte ämnet ganska raskt och utan att problematisera det. Hon fick aldrig ”någon känsla någonsin av att han satt och försökte gräva i någonting som inte var egentligen viktigt”.

ett överdrivet fokus på sådant som klienten inte uppfattar som problematiskt är speciellt ohjälpsamt

Kim, som definierar sig som queer, upplevde å andra sidan sin terapeut som ”groteskt normativ”, och att hon fokuserade överdrivet mycket på hans polyamori, detta trots att terapeuten hade en uttalad hbt-kompetens. Han uttrycker att terapeutens fokus på att han har flera parallella kärleksrelationer inte bara var tröttsamt utan också mycket frustrerande. Många forskare (se exempelvis APA, 2011; Garnets et al., 1991; Israel et al., 2008a; Israel et al. 2008b) menar att just ett överdrivet fokus på sådant som klienten inte uppfattar som problematiskt är speciellt ohjälpsamtoch att vissa terapier snarare påminner om övertalning och omvändelse, än om läkning.

Karin upplevde att hon måste förklara grundläggande hbtq-begrepp för sin terapeut, vilket irriterade henne. Hon säger bland annat att hon fick ”skriva om vissa ord för att det ska bli mer förståeligt” och att hon var tvungen att ”heterofiera sitt eget språk”. En av de faktorer som identifierats som speciellt ohjälpsamma i terapi med hbtq-klienter är terapeutens bristande kunskap. Karin tvingades undervisa sin terapeut vilket ledde till både irritation och oro, men framförallt en förskjutning av ansvar. När de invanda etablerade rollerna frångicks riskerades den terapeutiska alliansen att undermineras.

För både Karin och Hillevi var det laddat att berätta för terapeuten om sin bisexualitet. Vanligt är att bisexualitet inte betraktas som en giltig sexuell läggning, utan snarare ses som ett övergångsstadium mellan hetero- och homosexualitet. I ett monosexistiskt samhälle, där normen bjuder att begäret är riktat mot antingen kvinnor eller män och aldrig både och, är det vanligare att en ickeheterosexuell patient tolkas som homosexuell än som bisexuell. Karin snuddar vid det problematiska i att inte tillhöra någon av kategorierna homo- eller heterosexuell när hon funderar på vilken typ av terapeut hon skulle vilja gå till. Hos sin nuvarande terapeut känner hon sig inte bekväm med att prata om sin lesbiska relation, men samtidigt tror hon att det skulle vara problematiskt att ta upp sina heterosexuella erfarenheter med en ”superflataterapeut”. Israel et al. (2008a) menar att det är hjälpsamt om sexuell läggning kommer upp tidigt i terapiprocessen, oavsett om det relaterar till klientens sökorsak. Terapeuten måste således hitta en balans och lyckas att göra sexualiteten pratbar och synlig utan att göra den till ett större problem än den är för patienten.

Karin frågar sig vilken hbtq-kompetens man egentligen kan förvänta sig av sin terapeut. American Psychological Association (2011) har för att besvara den frågan ställt upp riktlinjer för psykologer i deras arbete med hbtq-patienter. De 21 förhållandevis utförliga riktlinjerna syftar till att ge vägledning vad gäller kliniskt arbete, utbildning och forskning (APA, 2011).

I sexualiteten och i den sexuella praktiken flätas vår identitet, vår utvecklingspsykologiska historia och våra relationella mönster samman.

I sexualiteten och i den sexuella praktiken flätas vår identitet, vår utvecklingspsykologiska historia och våra relationella mönster samman. Det finns få arenor där våra unika upplevelser möter samhälleliga värderingar och kulturella normer på samma påtagliga sätt. Det är därför inte konstigt att dessa ämnen är laddade och ofta svåra att närma sig, och att detta gäller även i terapisituationen. Vi tror att psykoterapi skulle kunna erbjuda en unik möjlighet att undersöka dessa områden på djupet. Men detta sker inte automatiskt. Framgångsrika terapier är beroende av skickliga terapeuter.

Att aktivt fråga om detta område är också ett sätt att visa att det är möjligt att tala om.

Vi menar att det är psykoterapeutens uppgift att aktivt visa sina patienter att det går att prata om allting i terapin, att inga områden är tabu. Att nöja sig med att inte avvisa ämnen då patienten själv tar upp dessa är inte tillräckligt. Det är av uppenbara skäl viktigt att som terapeut få en hyfsat korrekt och heltäckande bild av sin patient, och att utelämna sexualiteten gör denna bild påtagligt begränsad. Att aktivt fråga om detta område är också ett sätt att visa att det är möjligt att tala om. Det kan vara svårt för patienten att senare i terapin ändra en redan etablerad berättelse om sig själv, varför det är viktigt att faktiskt fråga om exempelvis sexuell läggning istället för att göra mer eller mindre välgrundade gissningar. Ytterligare ett skäl att initiera samtal om sex och sexualitet redan i terapins inledningsskede är att det kan vara lättare för patienten att prata om dessa ämnen innan den terapeutiska relationen, med dess överförings- och motöverföringsreaktioner, etablerats. Syftet med att som terapeut initiera samtal om sex och sexualitet är inte att ställa till med ett påträngande korsförhör, utan att göra det möjligt för patienten att berätta.

Syftet med att som terapeut initiera samtal om sex och sexualitet är inte att ställa till med ett påträngande korsförhör, utan att göra det möjligt för patienten att berätta.

Många äldre psykodynamiska teorier kan uppfattas som daterade och svåra att kombinera med ett feministiskt, socialkonstruktivistiskt synsätt. Samtidigt hämtar queerteoretiker som Judith Butler och Gayle Rubin mycket idéer från den tidiga psykoanalysen. Att det psykodynamiska perspektivet inte skulle ha något att bidra med när det gäller vår förståelse såväl som vårt hanterande av vår sexualitet framstår som ett stort misslyckande. Att formulera en trovärdig teori om sexualiteten är därför en central uppgift för framtidens psykodynamiker.

Med tanke på sexualitetens centrala roll i den tidiga psykodynamiska teorin och praktiken framstår det som än mer paradoxalt att psykodynamiska psykoterapeuter numera i så hög utsträckning verkar betrakta den som något som ligger utanför deras kompetensområde. Är denna upplevda kompetensbrist inte bara ett utslag av dåligt självförtroende utan ett uttryck för en verklig inkompetens finns det skäl att se över psykolog- och psykoterapeutbildningarnas undervisning kring sexualitet.

Sex och sexualitet utgör centrala och oskiljaktiga delar av vad det är att vara människa, de berör våra mest intima och privata erfarenheter. Psykodynamisk psykoterapi borde även i vår tid, eller kanske rentav särskilt i vår tid, kunna erbjuda en unik möjlighet att på allvar arbeta med dessa frågor, utan plattityder, förenklingar och undanflykter.

American Psychological Association (2011). Guidelines for Psychological Practice with Lesbian, Gay, and Bisexual Clients. [Elektronisk version]. American Psychologist. Hämtad 14 september 2011, från www.apa.org/pi/lgbt/resources/guidelines.aspx.

hvordan man koeber zyrtec generic name

  • Parterapi med en uddannet Psykolog, Praktiserede Psykoterapeut eller Parterapeut (min. 4 års efteruddannelse) som er medlem af en Psykoterapeutisk Forening eller Dansk Psykolog Forening.
  • Familieterapi med en uddannet Praktiserende Familieterapeut (min. 4 års efteruddannelse) Disse er medlem af en Psykoterapeutisk Forening eller Dansk Psykolog Forening og kan udbyde Systemisk Familieterapi.
  • Sexologisk Rådgivning og terapi med en uddannet læge, klinisk sexolog, psykolog eller psykoterapeut (min. 6 års samlet uddannelse) Disse er medlem af DACS, en Sexologisk Forening, Dansk Psykolog Forening eller en SPUD/EAP godkendt uddannelsesinstitution.
  • Individuel Terapi (Psykoterapi) med en uddannet Psykolog eller Praktiserende Psykoterapeut (min. 4 års efteruddannelse) Disse er medlem af en Psykoterapeutisk Forening eller Dansk Psykolog Forening.

Få gratis Psykologiske Værktøjer samt artikler, nyheder og videnskabelige referencer og forskning om parterapi og parterapeuter. Af Psykologiske Værktøjer som udleveres efter skøn, kan bl.a. nævnes: Behov og ønsker, Hvad tænder i på?, Livsplaner, Parforholdsplan, Familieplanlægning med Familie Kvalitet, Parforholds Historie, Det Fysiske Diagram, Følelser, Tankeprocesser, Bevidstheden, Sexologisk Grundkursus, Opmærksomheden, Projektions Skema, Børneopdragelse med Ubetinget Omsorg, Psykoanalytiske Grundmodeller, Relationsdiagram, Familiehistorie, Livshistorie, Bioenergetik, Det Psykologiske Barometer og Psykologisk Kompendium – et grundkursus i Psykologi, så du kan lære om forventninger, skuffelser, aftaler, projektioner, introjektioner, proaktiv levevis og hvad din partner og dig selv tænder på.

Med forebyggende Parterapi har du ALLE muligheder for at få succes med dit parforhold eller ægteskab. Den forebyggende parterapi blev opfundet i 1996 og kan benyttes af alle som ønsker at forebygge problemer i stedet for at løse svære kommunikationskriser. Forebyggende Terapi sikrer at du altid er UP2DATE med dit forhold og der ikke er nogle dråber som får bægeret til at flyde over. Forebyggende Parterapi taget 1-2 timer hver 14. dag, hver måned eller hvert kvartal helt efter behov. Hvis du holder af din familie eller partner kan det være en god investering at bruge f.eks. 4 timer om året på parterapi. Læs mere.

Med de bedste hilsener fra PARTERAPI.DK
PSYKOLOGISK SAMVIRKE 1991
Praktiserende Psykologer, Psykoterapeuter, Familieterapeuter, Sexologer & Parterapeuter

Terapi tider kan fås på hverdage fra kl. 10:00-22:00. Flere Psykologer har samme pris indtil 16:30-17:30. Alle terapiformer har et tillæg på 425 pr. time på hverdage og 710 i weekends med ekstra helligdagstillæg på 425 kr. og med åbningstid fra 10:00-22:00 alle dage. Ellers er grund time prisen fra 550-950 kr. afhængig af terapiform og tid. Bemærk at de fleste sessioner er dobbelt sessioner af op til 2 timers varighed.Ved akut kriseterapi, Express parterapi eller henvendelse uden for nævnte tidsrum ring 32167777. Der kan forinden sessionerne startes modtages henvisninger og hel eller delvis refusion via det gule sygesikringskort, Sygesikringen Danmark, Kommuner, sundhedsfremmeordninger, forsikringsselskaber, arbejdsformidlinger, Læger, Psykiater, Psykologer og skoler. Terapi formerne er Parterapi, Individuel Psykoterapi, Familieterapi, Sexologi og Afhængighedsterapi.

Ca. 70% af al terapi foregår i dag via Internet Video som Skype hvorfor der kan vælges blandt flere: Se: https://parterapi.dk/parterapi-skype-facetime-online-terapi/

Parterapi: København Frederiksberg Østerbro Sjælland Storkøbenhavn: 32167777
Parterapi: Ballerup Hvidovre Vallensbæk Tåstrup Greve Ishøj Solrød Roskilde Køge Næstved Ringsted Slagelse Vordingborg Maribo Midtsjælland/Sydsjælland: 32167777
Parterapi: Hillerød, Hørsholm og Helsinge og Nordsjælland: 32167777
Parterapi: Odense Fredericia Svendborg Vejle Sønderjylland Fyn: 32167777
Parterapi: Århus Skanderborg og Silkeborg Jylland: 32167777

Sexolog® og Parterapi er et offentligt registreret varemærke og varemærke for Psykologisk Samvirke. Medlemmernes medlemskaber og vore medlemskaber tæller bl.a.

Vi søger flere partnere / samarbejdende Psykologer og Praktiserende Psykoterapeuter og Parterapeuter i hele Danmark især: København, Lyngby, Ballerup, Køge, Slagelse, Ringsted, Roskilde, Frederikssund, Hillerød, Helsinge, Gilleleje og Helsingør, Århus, Ålborg, Esbjerg, Randers, Herning, Vejle, Ålborg, Kolding og Sønderborg…

25/8 Fagmøte med Anne Catrine Møller.

22/9 Fagmøte; Film om Melanie Klein, se melding for mer informasjon.

20/10 Fagmøte: Eva Gordon skal holde et foredrag som hun kaller «Varför gråter Mowgli?»

Eva Gordon er en svensk psykolog, psykoanalytiker og barne- og ungdoms-
psykoanalytiker. Hun har hatt mange verv i den svenske foreningen. Hun har lang
erfaring i arbeidet med barn, ungdom og voksne.
I foredraget forteller Eva om en ung analysand som opplevde å bli forlatt flere ganger
i tidlig alder. Analysen kom til å innebære både tekniske og følelsesmessige
utfordringer for analytikeren og naturligvis en svært smertefull prosess for
analysanden. Teoretisk diskuteres den psykoanalytiske prosessen først og fremst ut i
fra Winnicotts teori om «den antisosiale tendensen», som handler både om hvor
traumatisk det er for barnet å bli forlatt og hvordan barnet kan få muligheten til å få
livet tilbake gjennom behandlingsprosessen.

NB – nytt møte 27.10: Fagmøte med Dace Sortland.

Videre er det satt av datoer til fagmøter 24/11 og julemøte 8/12.

16/6 Sommermøte, se presentasjon på forsiden.

26/5 Fagmøte med Kjersti Pedersen

19/5 Fagmøte med Hanne Strømme

12/5 Fagmøte om forskning: Randi Ulberg: «Hva kunne hjelpe Haugtussa?» – studier av psykoterapiprosess i psykodynamisk psykoterapi med ungdom og voksne.

21/4 Fagmøte: Dr. Tooraj Moradi ved Teheran Psykoanalytisk institutt holder Skypeforedrag om hvordan det er å praktisere psykoanalyse der i lys av den politiske situasjonen i landet.

3/2 Fagmøte med Merete Selsbakk Johansen

13/1 Informasjonsmøte om forskningsprosjekt
Egen innkalling sendt ut.

9.12 Julemøte: Bjørn Killingmo. Tittel og informasjon finner du i meldingen.

Tirsdag 25.11: Fagmøte med Jostein Kusslid

Fredag 14.11: Michael Feldman»The fear of taking the ‘here and now’ seriously»
Michael Feldman’s paper addresses the importance for the analyst to stay in contact with the primitive object relations that become manifested in the session. These may evoke (consciously or unconsciously) anxiety and confusion in the analyst. If the basis for this can be recognized and formulated, initially in the analyst’s own mind, this will give unique access to the patient’s pathology, and provide a basis for interpretation.

Torsdag 30.10 Lance Dodes – se egen sak på forsiden.

14.10: Fagmøte: Eystein V. Våpenstad

7.10 Fagmøte: Jon Morgan Stokkeland: «Love is the premier question of human being». Om Meltzers estetiske konflikt. Se presentasjon på forsiden.

23. september er det 75 år siden Sigmund Freud døde. Styret inviterer til en markering der Torberg Foss vil holde et kort foredrag: «Om arven etter Freud», det blir filmvisning og hyggelig samvær med enkel servering. Påmelding ved å betale kr. 200,- til foreningens konto 6039 05 97528 innen 16. september.

Møtene ved Instituttet er åpne for medlemmer og kandidater med mindre annet er oppgitt.

13.5 Fagmøte om forskning: Steinar Lorentzen:Behandlingstidens betydning for endring i psykodynamisk psykoterapi, belyst med funn fra en randomisert klinisk studie i gruppeanalytisk psykoterapi.

6.5 Fagmøte: Erik Stänicke holder sitt medlemsforedrag.

25.3Fagmøte: Liv J. Midbøe holder sitt medlemsforedrag.

4.3 Fagmøte: Hege Wilberg holder sitt medlemsforedrag.

11.2Fagmøte: Kari Holm: «Avslutning…?»
Se presentasjon i desember-meldingen.

28.1Fagmøte: Inger Marie Eide holder sitt medlemsforedrag.

14.1 Fagmøte: Linda Johanne Rolfsen holder sitt medlemsforedrag.

Møtene ved Instituttet er åpne for medlemmer og kandidater med mindre annet er oppgitt.

billigste zyrtec for children

Vid bindhinnekatarr kan diagnos ofta ställas genom patientens beskrivning av symptomen och av ögonens utseende. En undersökning av en ögonläkare behövs vanligen inte.

Vid kraftigare besvär kan diagnosen bekräftas genom en undersökning i ögonmikroskop. Vid vissa typer av långdragen eller ensidig ögoninflammation tar vi prov från tårvätskan för att säkerställa orsaken och för att kunna ge rätt behandling.

Här kan du läsa mer om
Ögonundersökning med mikroskop (biomikroskopi)

Vilken behandling som behövs beror på vilken form av bindhinnekatarr du har:

  • Bindhinnekatarr orsakad av bakterier och virus går i stort sett alltid över av sig själv inom 1-2 veckor. Under tiden kan du rengöra ögonlockskanterna med vanligt vatten. Vid långdragna besvär och vid ensidiga besvär kan det ibland behövas undersökning hos ögonläkare för provtagning och behandling med antibiotika.
  • Bindhinnekatarr orsakad av allergi behandlas med ögondroppar för allergi och/eller tabletter mot allergi. Ögondroppar och tabletter för allergi finns att köpa receptfritt på apoteket.
  • Vid torra ögon behövs smörjande ögondroppar för lindring av besvären. Som följd av en ögonlocksinflammation kan bindhinnan också bli irriterad och även då lindras besvären av regelbunden självrengöring av ögonlocken.

Nagelsvamp anses som svårbehandlad och det kan ta lång tid eller upprepade behandlingar för att komma till rätta med problemen. En mängd olika sorter svampar kan angripa naglar, den variant som oftast orsakar problem kallas för trichophyton rubrum.Tånaglar drabbas av svampinfektioner oftare än fingernaglar av anledningen att tånaglar växer långsammare än fingernaglar. Svampen har mer tid att fästa på tårna.

Egenvård och lindring
Svampangrepp på naglar är svarar ofta dåligt på behandling och är svår att förebygga. I många fall är orsaken till att man drabbats av nagelsvamp att man har har en svampinfektion på fötterna som spridit sig till naglarna. Det enklaste sättet att förhindra nagelsvamp är därför ofta att åtgärda problem med fotsvamp tidigt. Fotsvamp är dessutom mer lättbehandlad.

När man har drabbats kan man använda sig av liknande egenvård som man använder för att lindra problem med fotsvamp:

  1. Hygienen på fötter är viktigt, tvätta fötterna noggrant och torka fötterna så att de är torra efter tvätt
  2. Använd helst strumpor som är gjorda i naturmaterial som bomull, skorna bör vara luftiga och andas bra
  3. Tvätta strumpor varmt för att döda svampen,ställ in tvättmaskinen på 60 grader
  4. Byt strumpor ofta, en tumregel är att byta strumpor minst två gånger om dagen eller så fort de blir lite fuktiga
  5. När du befinner dig i omklädningrum, duschrum eller simhallar bör du använda badtofflor för att inte smitta andra

Hygienen på fötter är viktigt, tvätta fötterna noggrant och torka fötterna så att de är torra efter tvätt. Vilket material som strumpor är gjorda av samt vilka skor man bär kan lindra problemen. Det är bra om strumpor är gjorda i naturmaterial som bomull, skorna bör vara luftiga och andas bra. Tvätta strumpor varmt för att döda svampen,ställ in tvättmaskinen på 60 grader. Byt strumpor ofta, en tumregel är att byta strumpor minst två gånger om dagen eller så fort de blir lite fuktiga. När man befinner sig i duschrum eller omklädningsrum bör man inte gå barfota, använd badtofflor för att förhindra smitta andra.

Om drabbade naglar börja göra ont eller om barn drabbas bör man kontakta läkare. Om fingernaglar har drabbats av en svampinfektion bör man söka vård.

Behandling
För att behandla nagelsvamp på bästa sätt är det bra att tänka på att många av symtomen kan orsakas av andra orsaker. I så många fall som 50% är symtomen på nagelsvamp orsakade av andra sjukdomar eller besvär. Andra sjukdomar och besvär som kan orsaka snarlika symtom är:

  • Ärftliga nagelsjukdomar
  • Trånga skor kan skada naglar
  • Hudsjukdomar som psoriasis, lichen samt alopeci

Det är ofta en god ide att konsultera läkare för en korrekt diagnos. Nagelsvamp kan svara dåligt på behandling och kan tyvärr återkomma efter behandling. För att ta bort nagelsvamp kan man använda olika tillvägagångssätt.

Om man har lindriga problem finns det receptfria medel som hämmar svampangreppet. När det bara är en del av nageln är angripen kan man använda sig av receptfria medel som man stryker på drabbade naglar som ger den ett mer normalt utseende. Svampangreppen brukar inte försvinna med receptfria behandlingar.

För att bota svampinfektionen bör man kontakta läkare för att behandla den med receptbelagda piller som dödar svampen. Infektionen av denna typ återkommer i upp till 50% av fallen efter avslutad behandling.

När fingernaglar angrips brukar man behandla dessa mer aktivt jämfört med tånaglar. Det är inte alltid tånaglar behandlas, medan angrepp på fingernaglar bedöms som ett allvarligare problem. En vanlig behandling som dödar svampangrepp på fingrar är en kur på sex veckor med tabletter.

Några fler användningstips:

  • Vid behandling av skrapsår, brännskador, etc. fukta ett bandage med kolloidalt silver och applicera på skadat område.
  • Ta med kolloidalt silver på campingresan för att behandla dricksvattnet. Använd ca ½ tesked i 2 liter vatten, skaka om, vänta 6 minuter, skaka om igen och vänta i nya 6 minuter för bästa resultat.
  • Använd kolloidalt silver som ett preserverande medel i maten både i kylskåp, skafferi eller frys.

Kroniska eller allvarliga åkommor
Inta en dubbel eller trippel rekommenderad dos under 30-45 dagar och återgå sedan till normal dos. Om din kropp är extremt sjuk eller full av gifter stressa inte med att rensa upp allt på en gång. Om patogener dödas för snabbt så kan levern, njurarna, huden, lungorna och tarmarna blir temporärt överbelastade vilket kan orsaka förkylningsliknande effekter så som huvudvärk, trötthet, yrsel, illamående eller muskelvärk. Minska intaget i sådana fall till det normala intaget och öka intaget av vatten. Ett måste för att avgiftningen skall fungera är att tarmsystemet fungerar. Det göres via reduktion av socker samt mättade fetter samt ökad fysisk aktivitet. Ger du kroppen möjligheten att hela sig själv kommer du att bli förvånad.

Texter/artiklar som återfinnes i denna hemsida som omfattar kolloidalt silver har blivit skriven och presenterad enbart i informations- och utbildningssyfte. Informationen som framkommer är farmakologisk (både antik och modern).

Den absolut vanligaste formen av håravfall är s.k. Androgen Alopecia – ärftligt manligt håravfall. Detta drabbar ett mycket stort antal män och är den i särklass vanligaste orsaken till att man tappar hår och därmed söker en behandling för sitt håravfall.

Utöver Androgen Alopeci finns ett antal andra orsaker till håravfall. Dessa drabbar både kvinnor och män. På den här sidan finner du oberoende och saklig information om vad som orsakar håravfall och vad du kan göra åt det, vilket är en hel del.

Att vissa personer tappar hela eller delar av sitt hår beror i 80% av fallen på ärftliga orsaker och anses av samhället helt naturligt. Därför finns i de allra flesta fall ingen hjälp att få inom den vanliga vården. Detta innebär att de allra flesta som drabbas av håravfall måste söka diagnos och behandling på privat väg.

Eftersom håravfall oftast inte anses vara ett medicinskt problem står inte den allmänna vården för några kostnader för håravfallsbehandling. Detta innebär att du som patient själv måste betala för en eventuell behandling. Dessa behandlingar erbjuds inom den privata vården. Den vanligaste är hårtransplantationen men det finns även andra behandlingar med effekt på håravfall.

Oavsett vilken behandling du i slutändan väljer är det viktigt att du informerar dig väl innan du bestämmer dig för om, på vilket sätt och var du väljer att utföra en eventuell behandling. Annars är risken stor att du kommer att bli missnöjd. Detta är särskilt viktigt vid hårtransplantationer eftersom de kostar mycket pengar och ofta utförs på kliniker utomlands. Exempelvis blir hårtransplantationer i Turkiet allt vanligare och där finns både mycket seriösa och kompetenta kliniker och kirurger men även en hel del lycksökare.

Genom god kunskap kommer du själv att kunna ta ansvar och fatta rätt beslut oavsett om och i sådant fall vad du väljer att göra åt ditt håravfall. Detta ger dig de bästa förutsättningarna för ett framgångsrikt beslut och därmed resultat.

Vår målsättning med den här specialsektionen om håravfall är att samla all relevant information om ämnet på ett och samma ställe och på så sätt hjälpa dig som lider av håravfall att fatta beslut.

  • Information om orsakerna till att man tappar håret
  • Detaljerad information om de olika alternativen för behandling av håravfall med bilder och priser samt beskrivning av behandlings- och efterförlopp.
  • Forum för diskussion av håravfall
  • Möjlighet att fråga och ta del av svar från en expert på håravfall
  • Register över kliniker, salonger och produkter som behandlar eller döljer håravfall

För många människor förutsätter själsligt välbefinnande att man är tillfreds med sitt yttre och det är därför inte så konstigt att allt fler väljer att göra något åt sitt håravfall.

Innehållet på den här sidan är strukturerat i en serie artiklar. Informationen är granskat av Dr. Mats Ingers, specialist i invärtesmedicin verksam på New Hair Clinic. Det är avsett att fungera som ett kompletterande beslutsunderlag för dig som lider av håravfall men kan och skall inte ersätta en medicinsk konsultation.

Genom att ta dig tid och läsa igenom hela artikelserien om håravfall får du en övergripande förståelse om orsakerna till att man tappar håret och vad som går att göra åt håravfallet. Detta gör det enklare för dig att fatta rätt beslut, agera eller acceptera.

Denna sektion är en komplett guide till hårt.

Hårvfall kan bromsas och ti.

Håravfall kan stoppas och till.

För personer med håravfall som ha.

Personer med ett omfattande.

Ställ en fråga eller läs svar från plastikop.

Diskutera håravfall med andra användare i vårt forum.

Medicinskt faktagranskad information om orsaker och alternativ för behandling av håravfall.

kan jeg faa cleocin cream