lav pris prednisone and alcohol

prednisone prism

Måtte bare dele, hadde aldri hørt om grensestråler før, jeg!

Har prøvd A-derma sin lotion nå i et par uker, og er ok fornøyd. Problemet er at huden enda flasser en del, etterhvert og at jeg smører meg 2-3 ganger om dagen for å holde det i sjakk (blir fort veldig stiv).

Vi kan vel ikke bruke særlig tjukke kremer siden vi har sebore, kan vi? Noen som vet om en lotion som faktisk funker?:)

Jeg har seboreisk eksem i ansiktet. Jeg bestemte meg for å sjekke om en omlegging av kosthold kunne gjøre en forskjell. Det gjorde det!

Før var kostholdet mitt slik: is, sjokoloade, brus, fint/mellomfint brød, usunt pålegg

Nå er kostholdet mitt slik: grønnsaker, egg, kylling, fisk, fullkorns produkter(ris, brød, wraps), havregryn. Drikker 2 liter vann for dagen.

Kuttet helt ut sjokolade, is, brus, frossenpizza etc.

Huden i ansiktet er nå ekstremt glatt og fin. Har aldri opplevd den sånn før.

Som en ekstra bonus har jeg finere kropp og mer overskudd:)

(Innlegget ble redigert 05.05.10 13:57)

Hvilken fuktighetskrem benytter du deg av?:)

Jeg har i mange år vært periodisk plaget av atopisk eksem i hodet, ansiktet og hendene. Problemet med vanlige fuktighetskremer er at de bare virker en stund, så må jeg finne en annen. Det eneste som alltid hjelper meg er steroider.

Elocon liniment hjalp for hodebunnen. Til vanlig bruker jeg Head & Shoulders og hvis det blusser opp igjen hjelper det som regel med Fungoral.

Locoid og Mildison hjalp for ansiktet.

Hendene er det vanskeligste. Elocon og Proptopic har ingen effekt. Betnovat og Locoid har forbigående effekt. Nå prøver jeg Elidel, som så langt ser ut til å ha en viss effekt.

Hei! Jeg sliter med kløe + lettere irritert hodebunn, i tillegg til flassing:( Jeg vet ikke hva det er enda, men er det noen som har noen tips som fungerer?? Jeg mister ekstremt mye hår på grunn av dette og det er utrolig flaut for meg, som er 21 år gammel.

Har prøvd Head&Shoulders. Null effekt. Gikk over til Vichy Dercos for tørr hodebunn kombinert med mild shampo i en måned etter anvisning (den milde shampoen til vanlig og den mot tørr hodebunn som kur 2 ganger i uken). Heller ikke dette hadde noen effekt. Sebamed parfymefri shampo er det jeg bruker nå. Ting blir ikke bedre.

Vurderer å kjøpe KMS California sin dandruff shampo hos frisøren. Evt deres shampo for sensitiv hud i stedet. Noen som vet om disse har en god effekt? Hva anbefaler dere meg å prøve? Har lyst å slippe å prøve Fungoral da jeg har hørt den lukter ille og gir livløst hår, noe jeg har fra før.

(Innlegget ble redigert 09.05.10 10:41)

Kopierer meg selv fra tråden Hodebunnsproblemer:

I mange år gikk jeg som deg og trodde jeg hadde flass( litt sånn flaut). Kom til hudlege for noe annet, nevnte hodebunnen og kløe i øregangene og så viste det seg at det var psoriasis både i hodebunn, øreganger og på albuene!

Har i mange år klart meg med kun noe osm heter Dermovat. Et slags ann (linniment) som jeg har i hudebunnen etter at jeg har dusjet.

Så fikk jeg en del problemer en periode og stresset førte til en oppblomstring av psoriasisen i hodebunnen. De få flekkene jeg hadde ble mange og store og jeg klødde så jeg blødde og drømte t jeg hadde lus.

Fikk første tjærebehandling som ikke hjalp. Så grensestråler som har hjulpet noe veldig. Tenker overhodet ikke på at jeg har noe som helst i hodebunnen. Ingen svie, ingen klø, ingen ømme punkter eller sår!

Be fastlege din om henvisning til hudlege for å finne ut hva det er. Om det viser seg å være noe annet, kan sikkert hudlegen hjelpe deg med det også!

- Hvem rammes av seboreisk eksem?

-> Provoke: plaats, rangschikking, omvang, vorm, omtrek, kleur, efflorescentie

Plaats: bijv. op de handrug, buik enz.

Omvang:
Aantal: tiental, hondertal
Grootte:
-miliair (1-2 mm)
-lenticulair (3-10 mm)
-nummulair (1-3 cm)
-kinderhandpalmgroot (3-5 cm)
-gandpalmgroot (5-10 cm)

Vorm:
-rond
-ovaal
-polygonaal (veelhoekig)
-polycyclisch (veelbochtig)
-rechthoekig
-lineair (lijnvormig)
-gegyreerd (geslingerd)
-dendritisch (vertakt)
-grillig
-annulair (ringvormig)
-arciform (boogvormig)
-circinair (onderbroken ringvormig)
-concentrisch (meerdere ringen vanuit centrum, ringen hebben dezelfde kleur)
-kokardevormig (iris- of schietschijfvormig, met verschillende kleuren)
3D vorm:
-bolrond
-bolrond met indeuking
-hemisferisch
-vlak
-spitis
-stomp
-gesteeld
-hobbelig
-opgeworpen rand

Omtrek:
-lijnscherp
-scherp
-matig scherp
-onscherp

Kleur:
De kleur van de afwijking + of deze:
-webdrukbaar is
-niet-wegdrukbaar is
-granulomateus is (krijgt een "appelmoeskleur" bij diascopie)

Efflorescenties:
-macula (omschreven kleurverandering van de huid)
-dyschromia (niet nader omschreven kleurverandering, niet wegdrukbaar)
-erythema (niet nader omschreven, wegdrukbare roodheid)
-purpura (niet wegdrukbare roodheid, bloeding die paarsbruin tot geelbruin wordt)
-teleangiectasia (wegdrukbare felle roodheid, blijvend verwijd bloedvat)
-papula (circumscripte solide verhevenheid 1cm)
-tumor (solide verhevenheid >1cm)
-plaque (solide vlakke verhevenheid van de huid >1cm)
-vesicula (holte met helder vocht in epidermis 1cm subcorneaal, inra- of subepidermaal gelegen)
-pustula (zichtbare holte gevuld met purulent vocht Versimpelde differentiaaldiagnose van dermatologische ziektebeelden:
(voor een uitgebreide DD van huidziekten, ga naar: http://www.huidziekten.nl/zakboek/dermatosen/etxt/Efflorescenties.htm)

hvor meget prednisone dosage

Vi har alle en masse naturligt forekomne svampe på kroppen, men hvis vi giver dem de rette betingelser, bliver de til gene for os.

ÅRSAG: Svamp i neglene opstår ofte i forlængelse af, at man har svamp i huden mellem tæerne og under foden.

BEHANDLING: Kun en undersøgelse hos lægen eller hudlægen kan afgøre, om der er tale om svamp. Svamp i neglene behandles mest effektivt med receptpligtig medicin, men der kan forekomme tilfælde, hvor behandlingen ikke hjælper. Medicinen kan have bivirkninger, så det er vigtigt at drøfte problemet med lægen, inden behandlingen påbegyndes.

Psoriasis kan også give fortykkede negle. Også patienter, der ikke har Psoriasis i udbrud, kan have psoriasis i neglene. Fodterapeuten kan slibe neglene ned, men ikke altid helt til normal tykkelse, da der kan være nerver og blodkar, der er trukket op igennem neglen.

Nedsunken forfod. Vi kender alle udtrykket “nedsunken forfod” eller “nedsunken fodrodsknogle”. Der er tale om én og samme lidelse, hvor fodens lange mellemfodsknogler ændrer stilling. Fra naturens hånd er vi udstyret med en lille bue på tværs af forfoden. Denne bue medvirker til, at vi kan have et fjedrende afsæt, når vi går og løber. Hvis denne bue ikke er tilstede, bliver afsættet mere hårdt og går direkte hen over ledhovederne på mellemfodsknoglerne. Derved bliver trykket, fra knoglerne ned på huden og underlaget, voldsomt meget større.

Hudens naturlige reaktion på en overbelastning er, at den begynder at fortykke sig. Derved opstår der hård hud, som kan blive så voldsom, at den sidder som en hård plade under hvert ledhoved. Hvis trykket bliver yderligere forøget, f.eks. på grund af et tyndt lag væv, dannes der ligtorne. Den hårde hud og ligtornene kan bevirke, at det føles som at gå på en sten eller en nål og kan være yderst smertefuldt.

ÅRSAGER: Der kan være flere årsager til en nedsunken forfod.
Gravide kvinder vil i en periode være meget overvægtige i forhold til deres normalvægt, hvilket øger belastningen på foden.
Overvægt i al almindelighed medfører øget belastning af forfoden.
Tungt arbejde øger ligeledes belastningen på foden og forfoden i særdeleshed.
Brugen af sko med høje hæle gør, at hele kropsvægten kommer til at hvile på forfoden, hvilket den slet ikke er beregnet til.

Disse belastninger kan medføre, at forfodens muskulatur og sener forlænges, hvorved de ikke længere er stramme nok til at opretholde forfodens tværbue.
Ved en nedsunken forfod har fodtøjet stor betydning, idet et snævert fodtøj hindrer fodens muskler i at arbejde normalt. Desuden vil en høj hæl medføre et stærkt forøget tryk hen over forfoden, hvilket vil modarbejde eventuelle fodøvelsers virkning. Det samme sker ved brugen af fodtøj med en meget hård sål, som for eksempel i træsko. Det er vigtigt, at forfoden kan arbejde naturligt og frit under gang og løb.

BEHANDLING OG FOREBYGGELSE: Da den lille tværgående bue dannes ved hjælp af små muskler og sener i foden, er det meget svært at genoptræne. Man har ingen bevidst kontakt til de enkelte små muskler, og kan derfor ikke træne dem op enkeltvis. Fodterapeuten kan dog vejlede om forskellige øvelser, således at man kan bibeholde og endda styrke forfodens muskulatur. Nogle er tillige af den mening, at hvis man laver øvelserne ihærdigt nok, kan man til en vis grad gendanne tværbuen.

Fodterapeuten kan umiddelbart afhjælpe generne ved en nedsunken forfod ved hjælp af en fodbehandling, hvor den hårde hud og ligtornene fjernes. Men hvis denne behandling er den eneste der modtages, vil det fortsatte tryk fra de nedsunkne fodrodsknogler medføre, at den hårde hud og ligtornene gendannes efter kort tid.
Ønskes der et bedre og længerevarende resultat, skal fodbehandlingen følges op af et aflastende indlæg. Fodterapeuten er uddannet til at fremstille et sådant indlæg efter individuelle målinger. Dette sker efter aftale og i samråd med borgeren. Fodterapeuten benytter forskellige materialer og fremstillingsmetoder afhængig af problemets art, den almene helbredstilstand, fysik og aktivitet.

Anklen er fra naturens hånd et meget stabilt led, der kan tåle kolossale belastninger uden problemer. Nogle mennesker har dog så løse ledbånd, at denne stabilitet er svækket. Dette medfører, at disse “hypermobile” mennesker ofte vrikker over i ankelleddet. Disse hyppige vrid i leddet medfører yderligere løshed i ankelleddet og man er således fanget i en ond cirkel.
Problemet med løse ankelled kan også opstå af andre årsager, blandt andet hvis man kommer ud for en alvorlig ledskade i forbindelse med sport eller arbejde, eller hvis man vrikker over som følge af højhælede sko, træsko eller andet.

For at modvirke det løse led, bør man anskaffe fodtøj, der kan stabilisere foden og modvirke, at man vrikker over i ankelleddet. Et stabiliserende indlæg kan evt. være nyttigt. Fodterapeuten kan være behjælpelig med vejledning om korrekte sko samt fremstilling af indlæg.

Modsat løse ledbånd kan der i ganske særlige tilfælde opstå nedsat bevægelighed i ankelleddet. Her sker det modsatte, nemlig at ledbåndene bliver for stramme og leddet “låses” fast indenfor et ganske lille bevægelsesområde. Hvis man i den situation kommer til at overbelaste leddet, kan det medføre store smerter. Også her kan et indlæg være på sin plads, således at man modvirker for store bevægelser i leddet. Fodterapeuten kan vejlede om forskellige fodøvelser, der kan afhjælpe problemet helt eller delvist.

Skæv/Indadbøjet Storetå. Hos nogle bøjer storetåen ind mod 2. tåen. Dette medfører ofte en knyst på siden af foden. Det er en tilstand, som tit giver problemer i form af hård hud og ligtorne på knysten, samt en nedgroet negl på storetåen.

ÅRSAG: Fodtøj. Hos nogle mennesker opstår tilstanden lettere end hos andre, men uanset hvor hurtigt eller langsomt tilstanden opstår, så skyldes det fodtøjet, der er for spidst i snuden.
Indadbøjet storetå er en tilstand, som ofte hænger sammen med nedsunken forfod.

BEHANDLING: Fodterapeuten kan behandle den hårde hud, ligtornene og neglen samt fremstille aflastninger, så tåen kommer ud på plads – hvis den er mobil. Ved en mobil indadbøjet storetå ses ofte gode resultater med hyppige og vedvarende fodøvelser.
Hvis knysten giver meget store gener, kan den opereres.

Behandlingerne er dog kun effektive, hvis der samtidig ses kritisk på det benyttede fodtøj. Fodterapeuten kan vejlede i fodøvelser, der får tåens muskler til at arbejde effektivt igen.

Hammertæer er når tæerne bøjer sammen i det midterste led, således at leddet bøjer opad.

ÅRSAGER: Hammertæer opstår ofte i forbindelse med, at man bruger sko uden fast hælkappe, hvorved man bliver nødt til at krumme tæerne for at holde skoene på. Denne krumning bliver efterhånden permanent. Også sko med en hælrem gør, at man krummer tæerne, fordi skoen ikke er stabil nok.
En anden årsag er, at nr. 2 tå ofte er længere end storetåen, og da man hyppigst måler skoens længde efter storetåen, ja så må 2. tåen altså bøje sig.
Til at begynde med er hammertåen mobil – dvs. at man kan strække den ud med fingrene. Hvis man ikke gør noget ved tilstanden på dette stadie, vil tåen med tiden blive stiv og der kan opstå en del gener. Hammertæer kan også være en følge af nedsunken forfod.

BEHANDLING: Det vigtigste er at skifte de sko ud, der er årsag til problemet. Hvis du har en hammertå der er mobil, kan du hver dag sørge for at strække tåen ud. Det kan du gøre med fingrene. Du kan også sætte hælen på den modsatte fod forsigtigt ned på leddet. Dette gøres bedst siddende.
Hvis tåen er blevet stiv og du har gener af den, så kan den i yderste konsekvens opereres af en ortopædkirurg.

GENER: Ovenpå leddet kan der opstå hård hud og ligtorne, hvilket skyldes, at leddet presses op mod skoens overlæder.
Ligtorne er hård hud der går dybt ned i huden og trykker på nervespidserne. De kommer, når der er et stort tryk på et lille afgrænset område.
Hård hud opstår, når et fremspringende punkt på foden vedvarende udsættes for tryk eller gnidning.

Neglen kan fortykke. Det kan skyldes at neglen rammer jorden under gang eller at neglen presses mod skoen. Det deraf kommende tryk fortykker neglen.
Der kan komme hård hud og ligtorne på spidsen af tåen, fordi den går ned i jorden i stedet for at pege ligeud.

Fodterapeuten kan fremstille forskellige aflastninger, så tåen, alt efter stivhed, rettes ud eller aflastes. Desuden kan fodterapeuten fjerne hård hud og ligtorne, men man skal være klar over, at så længe årsagen ikke fjernes, så vil den hårde hud og ligtorne komme igen. Det kræver, at man gennemgår sine sko og kasserer dem, der er årsag til generne, for at man kan få det bedre i tæerne.

Der kan opstå ligtorne mellem tæerne, og disse kan forekomme uanset tæernes udseende. Da tæerne ligger tæt sammen, opstår der øget varme og fugt mellem tæerne. Ligtornen ligner derfor ikke en sædvanlig ligtorn, men vil ofte være blød og sej i konsistensen med en let hvid kant omkring et mørkere område. Deraf navnet “blød ligtorn”.
Ligtornen mellem tæerne er grundlæggende ikke anderledes end en almindelig hård ligtorn, og kan også have et lag af hård hud ovenpå.

ÅRSAG: Ligtornen opstår som et resultat af tryk på den pågældende tå. Trykket skyldes oftest for snævert fodtøj, der medfører, at tæernes knogler presses mod hinanden. Den bløde ligtorn opstår sædvanligvis hvor tåknoglernes led-hoveder ligger overfor hinanden, hvorved trykket mellem tæerne forøges.
Behandling og forebyggelse:
Fodterapeuten kan fjerne ligtornen. For at løse problemet på længere sigt, bør man anvende fodtøj med en større bredde over tæerne, hvilket fodterapeuten gerne vejleder om. For at modvirke at ligtornen gendannes, kan fodterapeuten tillige fremstille en aflastning til tåmellemrummet, så trykket fjernes fra det pågældende sted.

Ligtorne er hård hud, der går dybt ned i huden og trykker på nervespidserne. De forekommer, når der er et stort tryk på et lille afgrænset område.
Hård hud opstår, når et lidt større sted vedvarende udsættes for tryk eller friktion.

ÅRSAG: For smalle sko.

BEHANDLING: Sko med større bredde. Fodterapeuten kan fjerne den hårde hud og ligtorne, men man skal være klar over, at så længe årsagen ikke fjernes, vil den hårde hud og ligtorne komme igen. Det kræver, at man gennemgår sine sko og kasserer dem, der er årsag til generne. Først da vil man få det bedre i tæerne.
Den hårde hud og ligtornene opstår ikke, fordi du en sjælden gang har de spidse sko på til en fest, men opstår ved vedvarede brug af sko, der er for smalle.

Nogle mennesker kan opleve gener i fodens vrist. Årsagen kan være de omtalte “træskoknuder”. En anden årsag til gener ovenpå foden kan være nedsat bevægelighed – eller stivhed i mellemfods-knoglerne. Det medfører ofte en generende overbelastning når man bevæger sig fremad, idet der da sker en bøjning opad i mellemfoden. Kan mellemfoden ikke bevæge sig i fornødent omfang, “klemmer” det i leddene, og der opstår gener. Her kan det være en fordel, at gå i fodtøj med en lidt stiv sål som til en vis grad modvirker, at man bøjer i mellemfoden. Derved lettes den fremadskridende bevægelse i gangmønsteret.

ÅRSAG: Dette er en reaktion på en overbelastning, der er forårsaget af fodtøj. Især træsko (heraf navnet) er årsag til disse knogletilvækster. Personer med en høj svang vil, når de går i træsko, presse oversiden af foden eller vristen meget hårdt op imod overlæderet. Det samme kan gøre sig gældende ved sko, der strammer over vristen eller, hvor kanten af skoen, det pågældende sted, er meget hård.
Igen ser man kroppen reagere mod for stor en belastning med en fortykkelse. I dette tilfælde er der dog tale om en fortykkelse af knogle eller bindevæv, der danner disse knuder oven på foden.

BEHANDLING: Der er kun ét at gøre og det er at tage hensyn til problemet, når der købes nyt fodtøj. I ganske ekstreme tilfælde kan der anbefales et kirurgisk indgreb.

“Træskoknuder”
Hos ganske mange mennesker opstår der en “knude” på oversiden af foden, oftest over storetåens eller andentåens mellemfodsknogle.

hvor kan jeg kobe prednisone withdrawal symptoms

Man ska undvika kortison på huden eftersom den kan irritera, även om den tillfälligt lugnar psoriasis. Besvären kan återkomma lätt efter avslutad kortisonbehandling. Har då huden irriterats eller skadas kan din psoriasis lättare breda ut sig på ett större område. Ett alternativ är aloe vera för psoriasis eftersom den har en historia om sig att vara bra för inflammationer. Men det gäller att köpa äkta och bra aloe vera för att få effekt. Det räcker inte att köpa vad som helst eftersom flera faktorer påverkar. För att inte fördjupa oss i allt du bör tänka på vid köp av sådana produkter kan du hitta de produkter som har hög kvalité på länken här till en svensk webbutik med bara äkta aloe vera.

Det finns olika metoder för psoriasis behandling där sjukvården kan använda exempelvis kortisonpreparat eller ljusbehandling. Det finns även ej receptbelagda medel som visat sig kunna ge mycket god effekt på psoriasis.

LJUSBEHANDLING AV PSORIASIS
Ljusbehandling av psoriasis görs bara i svåra fall eftersom kroppen exponeras för ett UV-ljus vilket är samma ljus man skyddar sig från för att undvika hudcancer vid solning utomhus. Då sådan ljusbehandling kan medföra sådan risk bör läkare hålla sig inom ett gränsvärde och inte överstiga 100 Gy. Inte heller ska psoriasis behandling av denna art ske tätare än med 6 månaders mellanrum enligt Läkemedelsverket.

Kortisonbehandling av psoriasis är mycket vanlig för psoriasis i knä- och armveck samt ansiktet. Lika vanligt är kortisonpreparatens nackdelar, och särskilt på tunn hud i ansiktet. Nackdelarna framträder först efter en tids behandling vilket man brukar försöka undvika genom att enbart ge kortare behandlingar vilket i sin tur kan göra att man "lär" huden att ge symtom i vågor även efter helt avslutad kortisonbehandling.
Här kan du läsa mer om kortisonbehandling av psoriasis.

BRA BEHANDLING MED ALOE VERA - MEN VÄLJ RÄTT!

Ett naturligt ämne som visat sig ge bra effekt på psoriasis utan biverkningar är Aloe Vera. Du kan använda ämnet hela året och det hjälper dig även bra under sommaren när det kan bli lite mycket av solen, även om man så gärna vill sola mycket när man har psoriasis. För en effektiv behandling av psoriasis med Aloe Vera kan du hitta mer information och även rätt produkter direkt hos en internetbutik på deras sida om psoriasis (klicka för att komma vidare).

Det är tidskrävande att ha psoriasis - tid som kanske inte finns. Man mår dock ofta bättre om man tar hand om sig. Några kan till och med vara besvärsfria ett tag. Även om du går på behandling, är det bra om du kan smörja hemma däremellan.

Avfjällning
Avfjällning är grundläggande. Varken ljus eller salva gör någon nytta ovanpå tjocka hudfjäll. Mjuka upp huden med bastu, dusch eller bad. Du kan också smörja in huden med fet kräm. Gör gärna både och. Tvätta försiktigt bort de uppmjukade hudfjällen. Det är viktigt att inte riva och skrapa bort dem. Då riskerar du att få mer psoriasis eftersom den gärna sätter sig i irriterad och skadad hud.

Hårbotten
För avfjällning av hårbotten kan man använda nästan vilken sorts olja som helst eller något salicylsyrehaltigt preparat. Oljan/krämen masseras in i hårbotten. Täck gärna håret med en plastpåse eller liknande och låt sedan oljan/krämen verka i ca 20 minuter. Därefter kan man försiktigt kamma bort fjäll. Undvik att skrapa med kammen i hårbotten. Bästa sättet att få bort oljan ur håret är att ta schampo i torrt hår och därefter skölja.

Salva och kräm
Mjukgörande salva eller kräm håller huden mjuk och smidig. Det finns många olika produkter på marknaden. Välj den salva eller kräm som du själv föredrar. Det viktiga är att du använder den, gärna både på morgonen och på kvällen.

FOTVÅRD
Vårda din fotpsoriasis på samma sätt som resten av kroppen: Håll huden så mjuk och avfjällad som möjligt. Psoriasis runt eller under naglarna och på nagelplattan kan ge upphov till smärta då nageln reser sig och strumpor och skor trycker.

Ta ett fotbad och använd badolja, grönsåpa, fotsalt eller något annat du tycker känns behagligt, i vattnet. Rensa försiktigt bort det som är löst under och runt nageln. Använd aldrig våld eller skarpa verktyg som kan skada huden. Torka alltid fötterna noga efteråt. Fuktig miljö är en perfekt grogrund för fotsvamp. Det kan vara svårt att få torrt mellan tårna med handduken. Ta istället lite papper, vik det några gånger och dra det mellan tårna. Papperet absorberar fukten mycket bättre än den fuktiga frottéhandduken.

Klipp naglarna medan de är mjuka efter badet. Använd en bra och greppvänlig tång, klipp naglarna rakt och inte för kort. Är de ojämna och hakar i strumporna, stryk på lite nagellack (finns ofärgat. ) så blir ytan jämnare.

Kan du inte komma till rätta med besvären själv: sök hjälp hos en medicinsk fotterapeut.

Förhårdnader
Fila hälen och andra delar av foten där huden blivit förtjockad med en sandpappersfil. Använd aldrig metallfil av typ "rivjärn"!! Sådana filar överstimulerar hudens nybildning. Ibland kan det vara effektivare att fila innan foten varit i blöt, men ta det försiktigt så du inte blir ömfotad av att ha filat för mycket! Avsluta alltid med att massera in en mjukgörande kräm.

Hudsprickor
Hudsprickor uppstår oftast där huden är torr och förtjockad. Fila försiktigt, alltid i sprickans längdriktning, så att den inte går upp ytterligare. Fet kräm, gärna Salicylsyrevaselin 2% (receptfritt på Apoteket) är utmärkt att massera in i sprickan/sprickorna. En bit kirurgtape eller ett plåster över då du applicerat Salicylsyrevaselin eller fet kräm hjälper till att hålla ihop sprickan medan den läker.

PPP
Pustulosis palmoplantaris, PPP, betyder på svenska "varblåsor på hand och fotsulor". Sjukdomen brukar kallas en "psoriasissläkting" och yttrar sig i små eller stora varblåsor (pustler) i handflatorna och / eller under fotsulorna. PPP bör behandlas av hudläkare då receptbelagda läkemedel och läkarordinerad behandling ofta behövs. När du själv sköter om dina PPP-fötter, undvik att ta hål på pustlerna. Innehållet i dem är sterilt och de bör få torka in av sig själva. Då pustlerna torkar blir de mörka och du kan försiktigt fila bort den torra huden där blåsan / blåsorna funnits. Även här är det viktigt att smörja med mjukgörande kräm för att hålla huden mjuk och undvika sprickor.

LIVSSTIL
Vi vet i dag att det finns kopplingar mellan psoriasis, ledbesvär i form av psoriasartrit, hjärt- och kärlsjukdomar och andra inflammatoriska sjukdomar. Ny rön visar också att livsstil, kost, stress och rökning påverkar både psoriasis och flera andra sjukdomar som en person med psoriasis har en ökad risk att få.

Kost
Kostens betydelse vid psoriasis är en komplicerat fråga. Det saknas omfattande studier gjorda på psoriasis och kost och det är därför svårt att med säkerhet ge några generella rekommendationer. Att äta allsidigt och varierat är bra för alla.

Det verkar dock finnas ett dubbelt samband mellan psoriasis och övervikt över 30 i BMI. Det betyder att om de genetiska förutsättningarna finns, verkar båda sjukdomarna kunna orsaka varandra. Man tror att svårighetsgraden på psoriasisen ökar med kroppsvikten och vet att det är dubbelt så vanligt med övervikt hos personer med psoriasis som hos personer som inte har psoriasis. Orsaken till detta samband är inte klarlagt, men man tror att det kan finnas ett samband baserat på inflammatoriska tillstånd.

Rökning
Det finns idag ett tydligt samband mellan psoriasis och rökning. Exakt hur stor risken är att utveckla psoriasis om man röker och har anlag för sjukdomen är inte helt klarlagt, men studier visar att risken är upp till 80 procent högre för rökare än icke-rökare. Vissa studier visar att rökning har större inverkan på sjukdomsbilden hos kvinnor än hos män.

Det kan också vara så att rökare har svårare psoriasis än ickerökare och att svårighetsgraden ökar med antalet cigaretter man röker. Resultatet ser här lite olika ut i olika studier. Även antalet år som rökare kan påverka svårighetsgraden av psoriasis.

Stress
De flesta studier pekar på att det finns ett direkt eller primärt samband mellan stress och psoriasis. Om det finns ärftlighet för psoriasis kan kraftig psykisk stress och trauman exempelvis vara en utlösande faktor för sjukdomen. Vidare pekar allt fler studier på att skov och sjukdomsintensitet kan sättas igång och försvåras av kraftig stress.

Motion och psoriasis
Att vara regelbundet fysisk aktiv ger ökad livskvalitet och förbättrad kondition samt ork för att klara av sitt liv på ett bättre sätt.

Studier har visat personer som tränar regelbundet har mindre ont i lederna. Fysisk aktivitet är också viktig för att bibehålla rörligheten. För den som ska börja träna kan det vara bra att börja försiktigt och öka i långsam takt.

Alkohol
Alkohol verkar vara en riskfaktor för att få psoriasis, om man har arvsanlag för psoriasis. Det verkar också som att svårighetsgraden av psoriasisen ökar med mängden alkohol som dricks - speciellt om man är kvinna.

Psoriasis är en kroniskt återkommande hudsjukdom med ett förlopp som varierar från en lätt psoriasis, där patienten inte nödvändigtvis märker av sjukdomen, till en så svår psoriasis att den kan vara socialt invalidiserande.

Psoriasis smittar inte och kan drabba människor i alla åldrar, men börjar vanligast mellan 10-30 års ålder. Omkring 30 procent av psoriatikerna utvecklar så kallad psoriasisartrit i flera av kroppens leder. Diagnosen psoriasis ställs utifrån sjukdomsbilden. Det finns inget bra blodprov för att ställa diagnosen och man har sällan nytta av hudprov, varför diagnosen ibland kan vara svår och osäker. Det finns en överförekomst av hjärtkärlsjukdomar och diabetes vid åtminstone måttlig-svår psoriasis. Man bör därför som psoriatiker undvika övervikt, dåliga kostvanor och rökning och i stället gärna motionera.

Psoriasis är en ärftlig sjukdom, men man kan bära på anlaget utan att ha några klara symtom.

Utsätts du för ett eller flera av en rad stimuli, som till exempel halsfluss orsakad av streptokocker, vissa läkemedel (i första hand s.k. betablockerare mot högt blodtryck och hjärtrytmrubbningar) eller en lokal hudirritation eller hudåkomma, kan det utlösa ett psoriasisutbrott om du har det nödvändiga anlaget. Möjligen kan också stress påverka varianter av sjukdomen och öka klådan, även om stress betydelse för psoriasis förefaller övervärderad.

Plackpsoriasis är den vanligaste formen av psoriasis och kan förekomma på hela kroppen, men drabbar speciellt armbågar, knän, stjärt och hårbotten. Det är vanligt att psoriasisfläckar uppkommer i ärr eller sår.

Nagelpsoriasis visar sig ofta som små fördjupningar i naglarna, men även som förtjockning och med fläckar. Misstolkas ofta som nagelsvamp, vilket kan uteslutas med hjälp av svampodling. Nagelpsoriasis kan vara besvärligt och handikappande, men effektiv behandling saknas, förutom vissa starkare invärtes medel.

kan jeg faa promethazine with codeine