kan jeg faa tofranil bula

hvor kan jeg kobe tofranil for bedwetting


Blodmangel (anæmi)


Blødersygdom (hæmofili)

Stimulation af dannelse af hvide blodlegemer (G-CSF)

Børnegigt (biologiske lægemidler - reumatologi)

  • Kronisk leddegigt (biologiske lægemidler - reumatologi)
  • Psoriasisgigt (biologiske lægemidler - reumatologi)
  • Rygsøjlegigt (biologiske lægemidler - reumatologi)
  • Gigt (2. generations immunmodulerende lægemidler)
  • Gigt (2. generations immunmodulerende lægemidler)

Gigt (2. generations immunmodulerende lægemidler)

Igangsættelse af fødsler

  • Blodpropforebyggende behandling (antitrombotisk behandling)
  • Blodpropper ved knæ- og hoftekirurgi (tromboseprofylakse ved ortopædkirurgi)
  • Forhøjet blodtryk i lungearterier (pulmonal arteriel hypertension)
  • Forhøjet kolesterol (hyperlipidæmi)


Blodpropforebyggende behandling (antitrombotisk behandling)

Blodpropper ved knæ- og hoftekirurgi (tromboseprofylakse ved ortopædkirurgi)

Forhøjet blodtryk i lungearterier (pulmonal arteriel hypertension)

Forhøjet kolesterol (hyperlipidæmi)

  • Psoriasis og psoriasis artropati
  • Kronisk nældefeber (Urtikaria)
  • Svedkirtelbetændelse (Hidrosadenitis)

Psoriasis og psoriasis artropati

Kronisk nældefeber (Urtikaria)

Svedkirtelbetændelse (Hidrosadenitis)

Organtransplantation

  • Antibiotika
  • Leverbetændelse (hepatitis)
  • HIV/AIDS
  • Svamp (systemisk antimykotika)

Antibiotika

Leverbetændelse (hepatitis)

Svamp (systemiske antimykotika)

  • Behandling af metastaser (SRE)
  • Brystkræft - Anti HER2
  • Brystkræft - Aromatasehæmmere
  • Blodkræft (kronisk lymfatisk leukæmi - CLL)
  • Blodkræft (kronisk myeloid leukæmi - CML)
  • Blodkræft (ET og PV)
  • Lungekræft (ikke-småcellet lungekræft) (NSCLC)
  • Knoglemarvskræft (myelomatose)
  • Modermærkekræft (metastaserende malignt melanom)
  • Nyrekræft (metastaserende nyrekræft)
  • Prostatakræft
  • Tyk - og endetarmskræft (kolorektalkræft)
  • Neuroendokrine tumorer (kræft i kirtelceller)

Behandling af metastaser (SRE)

Brystkræft - Anti HER2

Brystkræft - Aromatasehæmmere

Blodkræft (kronisk lymfatisk leukæmi - CLL)

Blodkræft (kronisk myeloid leukæmi - CML)

Blodkræft (Essentiel trombocytose (ET) og polycythæmia vera (PV))

Lungekræft (ikke-småcellet lungekræft) (NSCLC)

Knoglemarvskræft (myelomatose)

Modermærkekræft (metastaserende malignt melanom)

Nyrekræft (metastaserende nyrekræft)

tofranil tabletter jingle

PSYCHOANALYSIS IN RUSSIA: CASE HISTORY
Freud in a letter to Jung in 1912 wrote: ‘In Russia (Odessa) there seems to be a local epidemic of psychoanalysis’.
In my presentation I’m going to tell about how this epidemic has started and about some main carriers of this disease in the beginning of the 20th century. But this epidemic was stopped, by 1930 psychoanalysis was banned in the USSR and I’m going to say some words about the reasons and consequences of this inhibit.
Covert bend was officially remitted only in 1996 but it was just recognition of the fact that quite many people in Russia had got infected with psychoanalysis again and that the country is on the threshold of the new wave of the “epidemic”. I will tell about first “homemade” Russian psychoanalysts, who had enough courage to study Feud’s writings and trust the idea of the unconscious although it was “outlawed”, about first Russian shuttle-analysands, who dared to start their analyses abroad to bring psychoanalytical tradition back to Russia.
New niduses of psychoanalytical events, societies and institutes belonged to the capitals – Tbilisi, Moscow, St. Petersburg. But gradually psychoanalysis reached some distant parts of the country and I’ll focus on the example of Stavropol Regional Psychoanalytical Association which by some reasons has become tightly connected with Norway on the way of its professional development.

Ekaterina Loskutova er internasjonal kandidat (Candidate of International Psychoanalytical Association and The Han Groen-Prakken Psychoanalytic Institute for Eastern Europe) og er reglemessig i Norge i forbindelse med sin shuttleanalyse.

20. april: Fagmøte med Torberg Foss: Close to the particular.

Foss legger fram noen hovedpunkter fra sin avhandling. Utgangspunktet er den sentrale rolle som sykehistorien har for klinikeren. Et spørsmål vil da være hvilken kunnskap en sykehistorie eller et klinisk eksempel tilveiebringer. Og gitt at sykehistorien har denne sentrale betydningen, hva slags form for forståelse kan da psykoanalysen sies å representere? Erik Stänicke kommenterer og vil åpne for videre diskusjon.
Normal 0 21 MicrosoftInternetExplorer4

27. april: Fagmøte: Anne Christine Østrem: «Liten tue velter stort lass»

11. mai: Fagmøte: Mary Sjaastad: «Behandling gjenopptatt»

Torsdag 27. mai: Fagmøte med Tomas Böhm: «Hämnd eller upprättelse».

Böhm er en svært erfaren kliniker. Han skriver også bøker, både fag- og skjønnlitterære og fagartikler over et bredt spekter av temaer. Han har bl.a. skrevet boken med samme tittel som foredraget han vil holde i Norge » Hämnd eller upprättelse» sammen med Suzanne Kaplan og boken » Kärleksrelationer». Han er også aktiv som samfunnsdebattant i Sverige.

8. juni: Sommermøte: Komponist Henrik Hellstenius snakker om Nye Lyttestrategier.

Han skriver om foredraget: Vi forholder oss til musikk og lyd hele tiden. Lyden av musikk er en stor del av våre lit. Man kan spørre om all denne musikken gir mening for oss? Betyr den noe? Vi vet at musikk og lyd er abstrakt. Man kan ikke ta på musikken, og den har ikke noe verbalt språk. Likevel prøver musikken å si noe til oss. Men hva?

Se siste melding, 12. mai, for full utlysning. Påmelding ved å betale kr. 300,- til foreningens
konto 6039 05 97528 innen 1. juni.

25. august: Fagmøte: Hrefna Runarsdottir: «En reise i bilder til «Neverland» med Peter Pan»

NB – torsdag 4. september: Fagmøte: UTGÅR

22. september: Fagmøte: Torberg Foss: Tro og psykoanalyse

NB torsdag 24. september kl. 18 til 19.30: Julia Kristeva: Faith and Psychoanalysis

13. oktober: Fagmøte: Elisabeth Thue, godkjenningsarbeid

10. november: Fagmøte: UTGÅR

8. desember: Julemøte: Professor i litteratur Knut Stene-Johansen vil holde foredrag om: Psykoanalyse og mat. Nærmere informasjon om påmeldingfrist etc. kommer i neste melding.

Program for våren 2009

20. januar: Høringsmøte: Informasjon og sakspapirer er sendt ut pr. e-post 8.1. Kopi av dokumentet finnes også på den lukkede delen av hjemmesiden under «Fildeling for medlemmer og kandidater».

3. febraur: Fagmøte: Kari Hauge: Foredrag fra en ungdomsanalyse. Fullstendig tittel kommer i neste Melding.

3. mars: Fagmøte: Eystein V. Våpenstad: «Men du er jo profesjonell!» Godkjenningsarbeid.

21. april: Fagmøte, forskninsgsutvalget. Hanne Strømme: «Ansikt til ansikt med hjelpesløshet».
Dynamiske prosesser i veiledning av nybegynnerterapeuter.
Presentasjon av analyseresultater fra en kvalitativ studie av psykologistudenters
tilegnelse av kompetanse i psykodynamisk terapi, Universitetet i Oslo.

19. mai Fagmøte: Kari Tenmann: Godkjenningsforedrag

Programmet blir fortløpende lagt ut.

Program for høsten 2008

(Se lenke nederst på siden for tidligere møter.)

Torsdag 21. august kl.19.00 (åpent møte)
David Bell
«The death drive in contemporary Kleinian thinking: phenomenological perspectives»

09.09.2008
Fagmøte
Godkjenningsarbeid fremlegges. Nærmere opplysninger underMeldinger til medlemmer og kandidater (logg inn)

07.10.2008
Fagmøte
Rolf Sandell: Om det forskningsbaserte evidensgrunnlag for psykoanalyse og psykoanalytisk orientert langtidsterapi.

Helsedirektoratets terapianbefalinger i de nylig utarbeidete veiledere for psykiatriske lidelser nevner utelukkende manualiserte psykoterapiformer med mangelfull evidensdokumentasjon. Psykoanalytisk terapi er helt utelatt. Sverre Varvin og Inge Refnin har skrevet og sendt et høringssvar om dette, og etter foredraget deltar de begge i panel. Kveldens tema tilsikter å ajourføre oss alle.

11.11.2008
Fagmøte
«Når er det på tide å avslutte?» Siri Gullestad og Mary Sjaastad innleder til refleksjoner og diskusjon om avslutningsfasen i den psykoanalytiske prosess.

9.12.2009
Julemøte
Henrik Mestad – Mennesket og dikteren Olav H. Hauge.
I anledning hundreårsjubileet for dikteren Olav H. Hauge har skuespilleren Henrik Mestad tatt utfordringen å formidle de voldsomme kreftene som preget Hauges liv og dikteriske univers. Forestillingen «Ein tanke slo meg her om dagen» baseres på materiale fra Hauges dagbøker og diktning. Henrik Mestad har laget et eget program for oss i Norsk Psykoanalytisk Forening og dette bygger på forestillingen som tidligere i høst har gått for fulle hus og til strålende kritikker på Litteraturhuset i Oslo.

levering tofranil medication

L40.0 - Psoriasis vulgaris
L40.1 - Generaliserad pustulär psoriasis
L40.3C - Psoriasis palmaris et plantaris
L40.4 - Guttat psoriasis
L40.5 - Psoriasis med ledsjukdom
L40.8 - Annan psoriasis
L40.8A Flexural (invers) psoriasis
L40.8B - Erytrodermi vid psoriasis
L40.8C - Atypisk psoriasis
L40.8W - Annan specificerad psoriasis
L40.9 - Psoriasis, ospecificerad

Nestle FO, Kaplan DH, Barker J. Psoriasis. N Engl J Med. 2009

Griffiths CE et al. A classification of psoriasis vulgaris according to phenotype. Br J Dermatol. 2007

Menter A et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis.
J Am Acad Dermatol, Section 1-2, 2008, section 3-5, 2009

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2011

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Ordet psoriasis kommer från det grekiska 'psora' som betyder skorv och klåda.

Bild på psoriasis – en obotlig systemsjukdom som bland annat ger symptom på huden.

Psoriasis har blivit en folksjukdom.

300 000 personer i Sverige är drabbade.

Här får du veta mer om den vanliga sjukdomen psoriasis: Symptom, behandling, orsaker och om de olika typerna av psoriasis så om i hårbotten, på naglarna och psoriasisartrit.

Psoriasis är en obotlig systemsjukdom som framförallt ger symptom på den drabbades hud. Ungefär två till tre procent av Sveriges befolkning lider av psoriasis och sjukdomen är lika vanliga bland båda könen. Psoriasis uppträder i skov. Det innebär att en drabbad person kan vara symptomfri i perioder.

Följande kan vara tecken på att du lider av psoriasis.

Röda fjällande fläckar på olika delar av kroppen.

Röd i hudveck, till exempel ljumskar och armhålor.

  • Psoriasis kan vara ärftligt, dock är inte det helt kartlagt.
  • Andra saker som kan orsaka psoriasis är: halsfluss orsakad av streptokocker, vissa läkemedel eller någon hudåkomma. Även stress kan utlösa sjukdomen.
  • Psoriasis smittar inte

Källa: Netdoktor är Sveriges ledande hälsoportal. Mer än 100 framstående läkare och andra medicinska experter skriver och uppdaterar faktainnehållet på Netdoktor.se

Det är inte ovanligt att psoriasis - förutom hudutslag – ger ledbesvär. Cirka 30-40 procent av dem med psoriasis utvecklar psoriasisartrit som är en ledinflammation och orsakar värk och stelhet. Den varianten bryter vanligtvis ut mellan åldrarna 30-55 år. Det är vanligt att ledvärken uppstår i ett enstaka finger eller led. Ibland sätter sig artriten i ryggslutet i lederna mellan korsbenet och bäckenbenet. Även benhinnor, senor och ögon kan drabbas av inflammation. Ofta är problemen relativt lätta, men enstaka personer drabbas av svåra besvär vilket kan ge funktionsnedsättning.

Psoriasis kan även förekomma i hårbotten. Den typen av utslag kan vara svåra att skilja från en viss typ av eksem - så kallat seborriskt eksem, även känt som mjälleksem. Lider du av detta kan man behandlas med mjukröntgen, även kallad Buckybehandling. Patienten utsätts då för svag röntgenstrålning som bara påverkar det yttersta hudlagret. Behandlingen pågår en gång i veckan i sex veckor.

Psoriasis kan påverka naglarna genom att göra dem gropiga och sköra. Det finns flera olika typer av psoriasis. Plackpsoriasis - vilken åstadkommer stora sjok av fjäll – är den mest vanliga. En person kan ha flera olika typer av psoriasis samtidigt. Övriga former är guttat psoriasis, invers psoriasis och nagelpsoriasis.

Psoriasisfläckar kan behandlas på flera sätt. Ljusterapi samt olika salvor – vissa innehållande kortison, andra d-vitamin – är vanliga behandlingsformer. Även kortisoninjektioner samt olika slags tabletter, bland annat med med A-vitamin, används liksom bucky-röntgen där angripna hudområden får kortvariga röntgenstrålar. Sol och salta bad är också bra.

Orsaken till att fläckarna uppstår är att immunförsvaret börjar motarbeta sin egen kropp vid psoriasis. Istället för att lindra en inflammation startar immunförsvaret en process som skadar kroppens celler. Fler hudceller är vad som är nödvändigt på vissa hudområden produceras.

Enligt en amerikansk studie löper kvinnor som dricker fem starköl i veckan dubbelt så stor risk att drabbas av psoriasis jämfört med kvinnor som inte dricker öl, men däremot annan alkohol. Forskarna tror att ölets negativa inverkan kan bero på malten och dess koppling till gluten. Allmänt sett anses dock alkohol som en riskfaktor för att utlösa psoriasis för den som har ärftliga anlag för sjukdomen.

Psoriasis är lika vanligt bland män som kvinnor. Den kan drabba alla åldrar - från nyfödda upp till mycket gamla personer, den äldsta som drabbats var 103 år. Det är dock vanligast att den bryter ut hos personer som är i 20-årsåldern eller i 40-50-årsåldern.

25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen med psoriasis fick sjukdomen redan som barn - när de var under 14 år. år. Psoriasis hos barn är något mer lokaliserad till hudvecken. Ett första symptom hos små barn kan vara ett utbrett blöjeksem med markerad rodnad i ljumskar och stjärtveck.

För många är följderna av psoriasis lindriga och förändrar inte tillvaron. Men för vissa kan besvären bli så stora att det påverkar livet i övrigt, socialt och/eller arbetsmässigt. Speciellt yngre personer med svår psoriasis kan utveckla depressioner. Cirka var fjärde psoriatiker har en måttlig till svår form. Övriga har mildare besvär.

För psoriasisdrabbade är det viktigt att smörja in huden med mjukgörande salva, speciellt efter bad.

TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) har meddelat att Otezla (apremilast) ska ingå i läkemedelsförmånen. Otezla är en ny icke-biologisk oral behandling som är godkänd för behandling av psoriasis och psoriasisartrit. För behandlingen av dessa sjukdomar är Otezla den första orala behandlingen som godkänts de senaste 15 åren och det är det första läkemedlet i en helt ny klass.

Psoriasisbehandling har de senaste tio åren genomgått en dramatisk utveckling men fortfarande är det många patienter som inte har en tillfredsställande behandling och som upplever att sjukdomen har en stor inverkan på deras livskvalitet. Därför finns det behov av fler behandlingsalternativ som kan underlätta för patienterna. Otezla är en ny behandling i en helt ny klass. Det är en tablett som tas två gånger om dagen, en PDE4-hämmare som verkar inuti cellen och minskar sjukdomsaktiviteten.

I TLVs beslut står att läsa: Otezla ska användas hos patienter som inte fått tillräckligt svar av, eller som inte kan behandlas med, standardbehandling vid dessa sjukdomar. TLV bedömer att Otezla innan eller efter att man behandlat med ett flertal biologiska läkemedel som TNF-alfa-hämmare och IL-hämmare är relevant jämförelsealternativ vid både plackpsoriasis och aktiv psoriasisartrit.

- Det här är ett glädjande beslut för de patienter med psoriasis och psoriasisartrit som inte svarar på, eller som av olika anledningar inte bör få de befintliga behandlingarna, men som nu får tillgång till ett nytt behandlingsalternativ. Psoriasis och psoriasisartrit kan påverka patienter psykiskt, fysiskt och socialt och Otezla kan bidra till att förbättra patienternas livskvalitet, något vi naturligtvis är mycket glada över, säger Bengt Gustavsson, medicinsk chef på Celgene.

Otezla ingår nu i högkostnadsskyddet med begränsning enligt följande:

  • För behandling av måttlig till svår kronisk plackpsoriasis hos vuxna patienter som inte svarat på eller som har någon kontraindikation mot eller är intoleranta mot annan systemisk behandling inklusive ciklosporin, metotrexat eller psoralen och ultraviolett A-ljus (PUVA).

kan jeg købe ashwagandha