grifulvin v uden receptive language

grifulvin v reception

  • Vid stabil plackpsoriasis kan man börja med kalcipotriol/betametasonpropionat (Daivobet®) för snabbare resultat, dagligen upp till fyra veckors behandling och sedan underhållsbehandling två gånger per vecka. Daivobet är relativ fet formulering vilket kan vara en fördel på vissa lokalisationer då man får en viss avfjälling på köpet. Sedan 2017 finns även kombinationen av kalcipotriol/betametasonpropionat tillgängligt i form av skumspray (Enstilar ®) vilket kan vara en fördel kosmetiskt på andra lokaler.
  • Vid behandlingskrävande guttat psoriasis är det lämpligt att behandla med grupp III-steroid i nedtrappningsschema, annars finns risk för reboundfenomen. Kombinera vid behov med smalbands-UVB. Vid guttat psoriasis, kom ihåg att kontrollera eventuell förekomst av streptokocker och behandla isåfall med penicillin.
  • Mjukgörande medel.

Starkare kortisonkrämer/-lösningar i grupp IV finns, men används sällan. Det finns även ett kortisonschampo i grupp IV.

Vid mycket tjock psoriasis behövs först avfjällning med salicylsyrehaltig kräm under några timmar eller över natten. För en enklare urtvättning ska håret först schamponeras före tillsats av vatten, efter ytterligare en schamponering är håret ofta rent. Tjärschampo, som kan köpas i hälsokostaffärer, har klådstillande och inflammationsdämpande effekt. Efter schamponering kan lokal steroid grupp III-lösning appliceras i hårbotten dagligen till läkning och sedan två gånger per vecka. Vid behandling med en kombination med kalcipotriol och grupp III-steroidlösning (Xamiol®) behövs oftast ingen avfjällning.

Behandla med en grupp I-II steroid, eventuellt med antimykotikum (Hydrokortison/Daktacort®/Cortimyk®, vid svåra besvär Locoid®/Pevisone®) under en till två veckor, i nedtrappningsschema.Ett alternativ att variera med är Protopic ® som ju oftast används vid eksembehandling men som kan fungera vid psoriasis i hudveck.

UVB-behandling är en tidskrävande, men enkel, behandling vid mer utbredd psoriasis. Behandling ges två till tre gånger per vecka under åtta till tolv veckor, ofta i kombination med lokalbehandling. Denna behandling ger läkning hos omkring 70 procent.

En mer potent ljusbehandling är psoralentabletter/-bad och UVA två gånger per vecka under 10-15 veckor. Används framför allt vid svår psoriasis och ger en läkningsfrekvens på över 80 procent. Många håller sig läkta upp till sex månader. Risken för hudmaligniteter ökar markant efter cirka tio behandlingsomgångar (över 200 behandlingar), vilket är en begränsande faktor.

För att uppskatta och följa svårighetsgrad och utbredning vid psoriasis samt utvärdera effekt vid systembehandling, används ofta PASI (Psoriasis Area and Severity Index). Huvud, övre respektive nedre extremiteter och bålen bedöms separat avseende rodnad, fjällning och infiltration på en skala från 0-4. Dessa värden summeras och multipliceras med en faktor beroende på vilken del av kroppen som bedöms. PASI kan variera mellan 0 och 72. Svår psoriasis definieras ofta som PASI över 10. Behandlingseffekt anges ofta som PASI75 vilket innebär en 75 procentig förbättring av PASI-värdet. Ibland anges även PASI50 eller PASI90. Vid klinisk uppföljning av patienter kan det vara svårt att följa procentuell förbättring av PASI då utgångsstatus ofta saknas. Istället börjar man diskutera att sträva efter en låg absolut PASI nivå – tex PASI 2-3.

Metotrexat är en folsyreantagonist som har god effekt på hud och leder. Doseras 10-20 mg en gång per vecka. En tablett folsyra 5 mg ges dagen efter, vilket minskar risken för biverkningar. Det tar flera månader innan fullgod effekt uppnås och doseringen är individuell. Omkring 55 procent av patienterna uppnår 75 procents förbättring (PASI75) efter fyra månaders behandling.

Biverkningar förutom illamående och huvudvärk MTX-dagar är relativt ovanliga. Det finns en liten risk för benmärgsdepression och på lång sikt finns risk för leverpåverkan, varför regelbundna blodprovskontroller krävs. Metotrexat interagerar med vissa andra läkemedel såsom NSAID som inte bör intas samma dygn som metotrexat. Leverfunktionen kontrolleras bland annat med prokollagen III peptid, fibroscan och ibland leverbiopsi. Det finns patienter som har fullgod effekt utan leverpåverkan efter mer än 10-20 års behandling. En allvarlig allergisk reaktion är en pneumonit som ger torrhosta utan infektionstecken. Letala fall är beskrivna.

Metotrexat absolut kontraindicerat vid graviditet.

A-vitaminsyra som doseras 10-50 mg en gång dagligen. Börja med låg dos för att minska biverkningar. Det tar tid innan fullgod effekt – upp till sex månader, då knappt hälften uppnår en acceptabel förbättring. Därför kombineras denna behandling ofta med UVB och/eller lokalbehandling. Acitretin har ingen effekt vid ledbesvär.

Biverkningar med torra slemhinnor och näsblödning är vanligt. Muskelvärk förekommer vid höga doser och diffust håravfall kan uppträda. Håret återkommer efter utsättande. Relativt ofta förekommer hyperlipidemi, framför allt av triglycerider (men även kolesterol).

Acitretin är absolut kontraindicerat vid graviditet.

Används mer sällan, men har god effekt framför allt på huden. Doseras 2,5–5 mg/kg/dag. Ofta snabb och god effekt, men långtidsbiverkningar med risk för njurskada och högt blodtryck är begränsande faktorer.

Tablettbehandling med godkänd indikation för medelsvår till svår psoriasis och psoriasis artrit. Otezla introducerades i Sverige under 2015. Otezla verkar genom att blockera ett enzym, PDE4, som styr inflammation inne i cellen.

Effekten i kliniska studier visar att drygt 30 procent av patienterna uppnådde PASI75 efter 16 veckors behandling. Relativt vanligt förekommande biverkningar är viktnedgång samt illamående och diarré som företrädesvis är beskrivet under de första veckorna av behandlingen och som därefter kan förväntas avta.

Behandlingen inleds med en låg dos som trappas upp under fem dagar. Underhållsdos därefter är 30 mg två gånger per dag.

De biologiska läkemedel som finns för närvarande bygger på två olika principer. Antingen blockering av TNF-α eller hämning av bindningen mellan vissa interleukiner och deras receptorproteiner med olika typer av antikroppar. För närvarande finns fem preparat registrerade för psoriasis i Sverige:

Human, monoklonal antikropp. Binder specifikt till TNF-α och blockerar dess interaktion med TNF-α-receptorerna på cellmembranet. Adalimumab ges 40 mg varannan vecka subkutant efter boosterdos på 80 mg. PASI75 uppnås hos 80 procent efter 16 veckors behandling.

Humant receptor/fusionsprotein, hindrar kompetitivt fritt cirkulerande TNF-α att binda till sin receptor. Etanercept ges subkutant en (till två) gånger per vecka oftast totalt 50 mg/vecka. Är även godkänt för barn äldre än åtta år. PASI75 efter tolv veckor uppnås hos cirka 50-60 procent.

Humaniserad monoklonal antikropp, binder till fritt och transmembrana former av TNF-α. Infliximab är ett infusionspreparat som ges i dosering 5 mg/kg, vecka noll och två och därefter var åttonde vecka. Har en snabbt insättande effekt och PASI75 är 80 procent redan efter tio veckor.

Human monoklonal antikropp, binder till IL-12 och IL-23 och hindrar dessa att binda till sina receptorproteiner. Ustekinumab ges subkutant, 45 mg vecka noll, fyra och sedan var tolfte vecka. Vid kroppsvikt över 100 kg ges dubbel dos. Efter tolv veckor är PASI75 drygt 70 procent.

Human monoklonal antikropp som specifikt binder IL-17A, en molekyl som har kritisk betydelse för uppkomsten av inflammation vid psoriasis. Cosentyx är godkänd både vid psoriasis som psoriasisartrit. I kliniska studier uppvisar Cosentyx utomordentligt god effekt, drygt 80 procent av patienter uppnår PASI75 vid tolv veckors behandling och cirka 50 procent uppnår PASI90.

Cosentyx ges som två subkutana injektioner (2 x 150 mg) varje vecka i fem veckor, därefter samma dos (2 x 150 mg) en gång per månad.

Sedan 2016 finns ytterligare ett läkemedel som riktas mot!L17 A, Taltz. Ges som subkutan injektion, vecka 1 160 mg, därefter 80 mg varannan vecka i 12 veckor, därefter 80 mg 1 gång pr månad. Efffekten är minst lika bra som Cosentyx (indirekt jämförelse.) Biverkningsprofilen från det klinsika prövningsprogrammet inkluderar viss ökad risk för Candidainfektion vilket är förväntat vid läkemedel som hämmar IL17, i liket med Cosentyx.

När originalpatent faller så öppnas möjligheten upp för att utveckla billigare alternativ och idag finns några sådana på marknaden. Biosimilarer finns idag tillgängliga för Infliximab (Remsima) och Enbrel (Benepali) Vid utveckling av biosimilarer läggs tyngspunkten på att skapa molekyler som är så lika originalmolekylen som möjligt. Det kliniska utvecklingsprogrammet är betydligt mindra omfattande och inbegriper oftast enbart en enda klinisk prövning.

Samtliga biologiska läkemedel har god effekt hos de som svarar inom tre till fyra månader. Innan behandling inleds måste screening för latent tbc genomföras. Om tbc bedöms föreligga ges behandling med tuberkulostatika i samarbete med infektionsläkare. Det finns en liten risk för allvarliga biverkningar, framför allt i form av svåra infektioner eller uppblossning av latent tuberkulos. De som tar preparaten subkutant får ofta en reaktion på stickstället, vilken dock brukar avta under behandlingens gång. Vid besvär kan man behandla med kortisonkräm på platsen under några dagar.

Majoriteten av psoriatikerna har troligen en relativt stabil sjukdom under livet, med remission/exacerbation under kortare eller längre tid. En mindre andel förefaller bli sämre på sikt. Psoriasis kan helt läka ut, framför allt hos de som debuterar med guttat form.

Metabolt syndrom är vanligt hos psoriatiker. Vid svår psoriasis finns en ökad risk för hjärtdöd framför allt hos yngre. Personer med svår psoriasis bör få information om risker med obesitas och rökning och screenas för hypertoni och hyperlipidemi.

Omkring tio procent av psoriatikerna har Mb Chron eller ulcerös colit. I vissa studier finns en viss ökad risk för lung-, lever-, esofagus- farynx- och tyreoideacancer. Det är oklart om detta är ett äkta samband eller beror på livsstilsfaktorer.

Keratit, irit och konjunktivit är vanligare hos psoriatiker.

Då det är vanligt med metabola syndromet är det viktigt att diskutera livsstilsfaktorer. Psoriatiker bör uppmuntras till att motionera, gå ner i vikt och sluta röka.

Psoriasis och graviditet:

  • Oftast sker en förbättring av hudutslagen under graviditeten, för att inte sällan blossa upp efter förlossningen.
  • Lokala steroider grupp III, på begränsade ytor och UVB kan användas som behandling.
  • Acitretin ska inte ges till fertila kvinnor. Det krävs ett uppehåll på två år mellan avslutad behandling och graviditet på grund av stor risk för fosterskador.
  • Metotrexat ska sättas ut tre månader före önskemål om graviditet, gäller både män och kvinnor.
  • Biologiska läkemedel bör inte användas vid graviditet.

Psoriasis och amning:

  • Inga hållpunkter för att lokala steroider går över i bröstmjölk. UVB kan ges.
  • Acitretin och metotrexat ska inte användas under amning.
  • Biologiska läkemedel rekommenderas inte på grund av risken för immunosuppression.

Bilder på psoriasis:

Riktlinjer kring psoriasis:

hvor kan jeg købe grifulvin v

Denne artikel tager udgangspunktet i kostens betydning for udbrud af psoriasis, samt hvor meget man selv kan gøre for at enten mindske eller forbedre de forskellige former for sygdommen.

Kosten har helt klart en større betydning i sammenhæng med sygdommen.

Med utal af studier og undersøgelser er der blevet forsket i en del forskellige aspekter, der omhandler sammenhængen mellem psoriasis og kosten.

  • vor stor en betydning det har ved indtagelse af alkohol samt andre stimulerende stoffer i forhold til forværrings grad af lidelsen.
  • Har en let kalorie diet med mulig vægttab en positiv effekt på personer med psoriasis.
  • Hvordan D-vitamin kan positiv effekt af psoriasis udbrud.
  • Hvilke betydning Omega 3 og 6 har for inflammations graden af psoriasis i kroppen.

Under diverse undersøgelser kunne det tydeligt se, at man via kosten sagtens kunne forbedre psoriasis ved flere forskellige faktorer. På samme tid viste resultaterne overrasket at visse føde- og drikkevarer kan have en mere negativ effekt og derved, forværrer psoriasis.

De nævnte undersøgelser og studier, er baseret på gennemsnittet af de undersøgte personer der frivilligt har indgået i at bidrage til fremtidige studier og mulig helbredelsen af sygdommen. Det er derfor ikke 100% der har reageret ens på alle studierne da vores kroppe reagere forskellige ved forskellige undersøgelser, indtagelse af fødevarer samt stimulanser.

Sukkerholdige fødevarer
Ustabil blodsukker er årsagen til mange sundhedsmæssige problemer hos alle mennesker. Personer med psoriasis er især udsat hvis der opstår for store udsving i blodsukkeret og ens lidelse kan faktisk blive forværret. Ved indtagelse af sukkerholdige fødevarer, kan ens blodsukker have store udsving og derved stresse kroppens celler* yderligere end de i forvejen er, når man har psoriasis.

Som udgangspunkt er det en god ide at undgå for mange sukkerholdige fødevarer som: lystbrød, kager, frugtyoghurt, slik, sodavand m.m. Dette gælder også light produkter.

*Når kroppens celler bliver stresset, kaldes det for cellulært stress.

Tobak, kaffe og alkohol
Indtagelse af kaffe, alkohol samt tobak i form af cigaretter, cigar, hash samt andre stimulerende stoffer. Har en større negativ effekt på psoriasis. Flere undersøgelser har vist at kroppen bliver utrolig stresset under indtagelsen af de nævnte stoffer, der dermed kan forværre psoriasis. Studierne viser også at indtagelsen af alkohol kan øge risikoen for udvikling af psoriasis eller forværre den, dette gælder især hos det mandlige køn.

Undersøgelserne viser hermed, at patienter der skærer ned på eller helt undgår at indtage alkohol skaber en mere positiv effekt mod sygdommen. Der forskes stadig meget i dette område så vi i fremtiden også kan helt konkret specificere, hvor stor en mængde alkohol indtagelse har denne effekt på psoriasis.

Animalsk fedt
Der har været meget diskussion mellem læger, vedrørende om der er en målbar positiv effekt for psoriasis patienter ved at nedsætte indtagelsen af animalsk fedt.** Det er på nuværende tidspunk stadig uklart samt dokumenteret, hvorvidt det har nogen form for betydning for patienterne. Med forsigtighed kan der konkluderes, da psoriasis patienter i forvejen har en større risiko for at udvikle diabetes, hjertekarsygdomme samt åreforkalkning, burde indtagelsen af animalsk fedt holdes nede.

**Animalsk fedt også kaldet mættet fedt, forekommer i diverse kødprodukter.

Vegetabilsk fedt og fiskeolie
Ved flere forskellige studier er der bliver undersøgt hvorvidt omega 3 og 6 har en gavnlig effekt på psoriasis og hvordan disse to essentielle fedtstoffer påvirker kroppen.

Omega 6 indgår i store dele af vores normale kost. Her er der påvist en høj koncentration af omega 6 i hudlæsioner hos psoriasispatienter. Disse er med til at danne inflammatorisk tilstand i kroppen, hvis forholdet mellem omega 6 og 3 er for store. Studierne viser konkret at et øget indtagelse af omega 3 kan bidrage til at mindske betændelsestilstanden i huden.

Ved at tilsætte fiskeolie (omega 3) til kosten, kan man forbedre sin psoriasis. Omega 3 har den virkning på kroppen at den genopbygger cellemembranerne samt forsinker celledelingen, som er hovedsynderen ved psoriasis. På nuværende tidspunkt er der ingen dokumentation om hvor store mænger der skal til af omega 3, for at det have et klart positivt virkning hos alle.

Det er derfor utrolig vigtig at indtage fisk og fiskeoliekapsler. Et forhøjet omega 3 indtagelse skaber en bedre balance i kroppen mellem omega 3 og omega 6 og derved også en mere positiv effekt og synlige resultater. Omega 6 findes i blandt andet nødder, brød, dåsetun, vegetabilske olier som raps, majs, solsikkeolie samt meget mere. Vores levemåde gør at vi har overflod af omega 6, der et derfor utrolig vigtigt med fisk og fiskeolie kapsler, det er kun derfor at vi nævner det igen at det er særdeles vigtig med øget indtagelse af omega 3 i form af fisk eller fiskeolie på kapsler.

Kalorielet diet og vægttab
Undersøgelserne viser, ved vægttab og derved reducering af ens BMI, ses der tydelig positive resultater i forhold til forbedring af sygdommen. Studiet viser ydermere, at en kalorielet diet, kan resultere i et faldt helt op til 45% af celledelingen i kroppen efter fire uger. Hvad mere spektakulært er at indtagelsen af omega 6 falder ved det lavere indtag, og derved skabes et mere balanceret forhold mellem omega 3 og omega 6. Konklusionen og det endelig resultat peger på, en lavere betændelsestilstand i kroppen som i helhed forbedre psoriasis.

Gluten fri kost
Det er kendt, at gluten fri mad, kan forbedre hudlæsioner. Psoriasis patienter der især har en form for gluten allergi, vil have gang at undlade fødevare indeholdende gluten. Flere studier har vist at gluten har en vis negativ effekt på kroppen. Større mænger indtagelse af gluten kan resultere i fordøjelsesbesvær, træthed, eksem, hyperaktivitet samt mange andre besværlige symptomer. Indtagelsen af gluten stresser kroppen og derved hudens celler end nødvendigt og især psoriasis patienter der i forvejen har stressede celler vil kunne mærke den negative effekt. Glutenfri diet skaber en bedre balance i kroppen og derved vil ens stress niveau i kroppen også falde og resulterer i en sænket celledeling. Gluten finde i blandt andet kornsorter som hvede, byg og rug.

D-vitaminer
D-vitaminer har en betydelig del i modningen af celler samt deling af samme. Tidligere studier viser at solens stråler har en positiv effekt og derved er med til at forbedre psoriasis patienternes tilstand.

Ved nyere undersøgelser af dette, er konklusionen den: ”Tilskud af vitamin D3 kan have en markant forbedring af nogle psoriasis ramte.” En mere dybdegående analyse af dette er dog krævet, for at fastslå hvorvidt vitamin D3 gør en større forskel, da undersøgelsen viste forskellige resultater der ikke kan fastslås med 100% sikkerhed.

Fremtidens psoriasis kost
En varieret og sund kost er altid det vi skal stræbe efter, desværre er det ikke altid lige så nemt. Kosten har en vigtig rolle på vores krops sundhed, det er derfor utrolig vigtigt at vi tænker os om, hvad det endelig vi sidder og spiser. En længerevarende diskussion har stået på om en forkert kost kan være mulig årsag til udvikling af lidelsen. Her er lægerne splittet og intet kan på nuværende tidspunkt dokumenteres. Om du har psoriasis eller ej så er det en god ide at følge Sundhedsstyrelsens anbefalinger om den kost vi skal indtage i hvilke mængder.

Psoriasis er en forfærdelig autoimmun sygdom man på nuværende tidspunkt ikke kan helbrede. Det er derfor utrolig vigtig at skabe sig et overblik og danne en psoriasis kost man er villig og viljestærk til at følge. Du vil ikke kun få en mere sund livsstil men også dæmpe udbruddene på psoriasis.

Psoriasis is a complex, chronic, multifactorial, inflammatory disease that involves hyperproliferation of the keratinocytes in the epidermis, with an increase in the epidermal cell turnover rate (see the image below). Environmental, genetic, and immunologic factors appear to play a role. The disease most commonly manifests on the skin of the elbows, knees, scalp, lumbosacral areas, intergluteal clefts, and glans penis. In up to 30% of patients, the joints are also affected.

Treatment is based on surface areas of involvement, body site(s) affected, the presence or absence of arthritis, and the thickness of the plaques and scale.

See Psoriasis: Manifestations, Management Options, and Mimics, a Critical Images slideshow, to help recognize the major psoriasis subtypes and distinguish them from other skin lesions.

Signs and symptoms of psoriasis may include the following:

The diagnosis of psoriasis is clinical, and the type of psoriasis present affects the physical examination findings.

Common types of psoriasis include the following:

Examination in patients with psoriasis includes the following:

There is no specific or diagnostic blood test for psoriasis. Laboratory studies and findings for patients with psoriasis may include the following:

The differentiation of psoriatic arthritis from rheumatoid arthritis and gout can be facilitated by the absence of the typical laboratory findings of those conditions.

grifulvin v for billigflieger

Jag handleder både individer och grupper. Jag tror på handledning som bygger på evidensbaserade upplägg. Jag har jobbat 16 år inom sluten psykiatrisk vård. Jag har fått uppdrag från Statens Institutionsstyrelse (SIS) och jag jobbar för närvarande inom Socialtjänsten. Då handledning förekommer i olika former, är det viktigt att, ur värdegrundsmässiga, ekonomiska och kvalitetsmässiga aspekter, försöka sortera i de olika kategorier. Därför vänder jag mig till dig som arbetar med människor inom område som psykiatri, omsorg, behandlingshem, kriminalvård och socialtjänst. Min handledning fokuserar ofta på de ärenden som är aktuella i gruppen men kan även innefatta implementering och processhandledning för gruppen. Jag grundar valet av handledningsform på det behov individen eller gruppen har i relation till verksamhetens mål/ syfte. För att lära nytt behövs utbildning, men för att omsätta kunskap i aktiv handling kan ibland handledning behövas som integrerar teori och praktik.

Pris: Privatperson, 1000 SEK

Företag/organisationer, 1200 SEK

Plats:affectio mottagning vid St: Eriksplan, Stockholm eller handledningen kan även hållas på din arbetsplats eller annan lämplig lokal..

Antimobbningsprogram

Jag skräddarsyr antimobbningsprogram för skolor, med en eller flera experter, efter vad förhållanden påyrkar.

Psykoterapi

Expert på krishantering och traumabehandling. Jag har forskat och jobbat många år med flyktingar med tortyr och krig bakgrund.

Legitimerad psykoterapeut från både Karolinska Institutet och Umeå Universitetet.

Associerad professor i medicinsk psykologi, och Dr. i medicinsk vetenskap, från Karolinska Institutet.

När det gäller psykoterapi, jag är utbildad i både KBT och Psykodynamisk psykoterapi men min huvud metod bygger på relationell, Davanloos Intensive Short Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP), där också kognitivt beteende och mentaliseringstekniker har en självklar plats.

Jag behandlar barn och ungdomar (6-23 år) och familjer i kris och med svår trauma bakgrund inom Sigtuna kommun. Jag tillämpar också följande metoder:

”Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel (KIBB).

”Acceptans and Kommittent Terapi”

Jag är utbildad i HBTQ, Återfallsprevention, ”Signs of Safety”

Utbildningsansvarig, senior föreläsare vid Karolinska Institutet

Jag har varit senior föreläsare och handledare och ansvarig för flera kurser vid Karolinska Institutet och Mälardalens Högskolan. Jag har varit sakkunnig för Statens institutionsstyrelse och projektledare för stora projekt när det gäller chefscoaching.

Expert i kris och trauma, hjärnforskare, stressforskare, expert i arbets- och organisationspsykologi

Jag har jobbat 20 år som hjärnforskare och stressforskare vid Karolinska Institutet. Kris och trauma, konflikt, mobbning och stresshantering, arbets- och organisationspsykologi och individ och organisation i samspel, och psykoterapi är bland mina expertområden. Jag har 19 publicerade artiklar i internationella tidskrifter. Jag är första författare i 17 av dessa artiklar. Jag har också flera artiklar publicerade i sociala medier i Sverige angående hur livshändelser, trauma och mobbning påverkar hjärnan hos barn och vuxna. Min fokus är främst på arbetsplats och skolmobbning och hur stress i allmänhet och post traumatisk stress syndrom i synnerhet påverkar hjärnan.

VISSA RELEVANTA LÄNKAR

Vad händer i hjärnan när man mobbas? – Malou Efter tio (TV4)

Mobbningseffekter – från cell till samhälle

Stöd för Davanloos ”Intensiv Short-Term Dynamic Psychotherapy” (ISTDP) tillämpat på barn- och ungdomar med psykosociala problem

Mobbning ger samma symtom som tortyr

Arbetsplatsmobbning satt under lupp, Medicinsk Vetenskap nr 3 2011

Vad är mobbning? AFTOONBLADET, Publicerad: (2012-10-10).

Mobbning påverkar hjärnan som i krig. Mobbning kan leda till självmord. ANVÄNDBART: EN KVARTALTIDSKRIFT OM ARBETSMILJÖFORSKNING. ( Nr 4/ december).

Samma symptom som tortyroffer, Nyheter, Tidningen Vision, Publicerad (2012) december

World Health Design, medlem i Editorial Board

Arbetar Skydd: ”Mobbning måste kriminaliseras”

Mobbning är en sjukdom i samhället. 4 sep

En av elva anser sig mobbad. (2012-02-14). PUBLIK, Ges ut av Fackförbundet ST .

Mobbning på jobbet smittar alla. LevaPS. (March 2012).

procardia til salg