køb generisk trimox

hvordan man koeber trimoxicillin

Egenskaperna i fettet, bland annat kaprylsyran, förhindrar svamp- och bakterieinfektioner på huden.

Sol, bad, luftföroreningar torkar ut huden. Kokosfett hjälper till att återställa det skyddande skiktet och bevarar fukten i huden.
Massera in kokosfettet i huden, i ansiktet går det bra att ha sminket kvar, eftersom det också fungerar bra som sminkborttagningsmedel. Kokosfett är nyttigt för både hud och inre organ!

Psoriasis förknippas av de flesta med tjock och torr hud som en hudsjukdom. Men psoriasis klassas som en systemsjukdom eftersom den uppkommer genom ett felaktigt agerande av kroppens eget immunförsvar som orsakar bland annat en kraftig överproduktion av hudceller som på de områden där så sker får tjock hud. Samtidigt räcker inte kroppens mekanism till som annars ska göra huden elastisk och smidig. Huden blir torr, flagar och det kan bildas både var och sprickor.

När solen tittar fram kan den lindra din psoriasis, men det finns ett par saker du bör tänka på! Här kan du läsa mer om psoriasis och solljus.

Man ska undvika kortison på huden eftersom den kan irritera, även om den tillfälligt lugnar psoriasis. Besvären kan återkomma lätt efter avslutad kortisonbehandling. Har då huden irriterats eller skadas kan din psoriasis lättare breda ut sig på ett större område. Ett alternativ är aloe vera för psoriasis eftersom den har en historia om sig att vara bra för inflammationer. Men det gäller att köpa äkta och bra aloe vera för att få effekt. Det räcker inte att köpa vad som helst eftersom flera faktorer påverkar. För att inte fördjupa oss i allt du bör tänka på vid köp av sådana produkter kan du hitta de produkter som har hög kvalité på länken här till en svensk webbutik med bara äkta aloe vera.

Det finns olika metoder för psoriasis behandling där sjukvården kan använda exempelvis kortisonpreparat eller ljusbehandling. Det finns även ej receptbelagda medel som visat sig kunna ge mycket god effekt på psoriasis.

LJUSBEHANDLING AV PSORIASIS
Ljusbehandling av psoriasis görs bara i svåra fall eftersom kroppen exponeras för ett UV-ljus vilket är samma ljus man skyddar sig från för att undvika hudcancer vid solning utomhus. Då sådan ljusbehandling kan medföra sådan risk bör läkare hålla sig inom ett gränsvärde och inte överstiga 100 Gy. Inte heller ska psoriasis behandling av denna art ske tätare än med 6 månaders mellanrum enligt Läkemedelsverket.

Kortisonbehandling av psoriasis är mycket vanlig för psoriasis i knä- och armveck samt ansiktet. Lika vanligt är kortisonpreparatens nackdelar, och särskilt på tunn hud i ansiktet. Nackdelarna framträder först efter en tids behandling vilket man brukar försöka undvika genom att enbart ge kortare behandlingar vilket i sin tur kan göra att man "lär" huden att ge symtom i vågor även efter helt avslutad kortisonbehandling.
Här kan du läsa mer om kortisonbehandling av psoriasis.

BRA BEHANDLING MED ALOE VERA - MEN VÄLJ RÄTT!

Ett naturligt ämne som visat sig ge bra effekt på psoriasis utan biverkningar är Aloe Vera. Du kan använda ämnet hela året och det hjälper dig även bra under sommaren när det kan bli lite mycket av solen, även om man så gärna vill sola mycket när man har psoriasis. För en effektiv behandling av psoriasis med Aloe Vera kan du hitta mer information och även rätt produkter direkt hos en internetbutik på deras sida om psoriasis (klicka för att komma vidare).

Psoriasis är en kroniskt återkommande hudsjukdom med ett förlopp som varierar från en lätt psoriasis, där patienten inte nödvändigtvis märker av sjukdomen, till en så svår psoriasis att den kan vara socialt invalidiserande.

Psoriasis smittar inte och kan drabba människor i alla åldrar, men börjar vanligast mellan 10-30 års ålder. Omkring 30 procent av psoriatikerna utvecklar så kallad psoriasisartrit i flera av kroppens leder. Diagnosen psoriasis ställs utifrån sjukdomsbilden. Det finns inget bra blodprov för att ställa diagnosen och man har sällan nytta av hudprov, varför diagnosen ibland kan vara svår och osäker. Det finns en överförekomst av hjärtkärlsjukdomar och diabetes vid åtminstone måttlig-svår psoriasis. Man bör därför som psoriatiker undvika övervikt, dåliga kostvanor och rökning och i stället gärna motionera.

Psoriasis är en ärftlig sjukdom, men man kan bära på anlaget utan att ha några klara symtom.

Utsätts du för ett eller flera av en rad stimuli, som till exempel halsfluss orsakad av streptokocker, vissa läkemedel (i första hand s.k. betablockerare mot högt blodtryck och hjärtrytmrubbningar) eller en lokal hudirritation eller hudåkomma, kan det utlösa ett psoriasisutbrott om du har det nödvändiga anlaget. Möjligen kan också stress påverka varianter av sjukdomen och öka klådan, även om stress betydelse för psoriasis förefaller övervärderad.

Plackpsoriasis är den vanligaste formen av psoriasis och kan förekomma på hela kroppen, men drabbar speciellt armbågar, knän, stjärt och hårbotten. Det är vanligt att psoriasisfläckar uppkommer i ärr eller sår.

Nagelpsoriasis visar sig ofta som små fördjupningar i naglarna, men även som förtjockning och med fläckar. Misstolkas ofta som nagelsvamp, vilket kan uteslutas med hjälp av svampodling. Nagelpsoriasis kan vara besvärligt och handikappande, men effektiv behandling saknas, förutom vissa starkare invärtes medel.

Psoriasis kan förekomma i hudveck, såsom armhålor, under brösten, i ljumskarna. Istället för fjällande hudutslag ses röda irriterade plack.

Guttat psoriasis är en speciell akut psoriasisvariant som ofta utlöses efter en halsfluss, med "droppliknande" fjällande fläckar över hela kroppen.

Psoriasis i hårbotten kan vara svår att skilja från bl.a. mjälleksem (seborroiskt eksem). Ibland kan psoriasis från hårbotten sprida sig till ansiktet på huden nära hårbotten, men sällan mitt i ansiktet. Enstaka torra fläckar på ögonlocken är dock ganska vanligt.

Vid pustulosis palmoplantaris (PPP) har man vita "varblåsor" (som inte innehåller bakterier) på handflator och fotsulor. Denna variant drabbar nästan uteslutande rökare.

Vid psoriasis förekommer klåda, som ofta är måttlig, men tidvis kan vara svår.

Behandling med sol eller ultraviolett ljus på hudmottagningar eller speciella behandlingsanläggningar lindrar hos de flesta psoriatiker. Vanligt solarium är inte verksamt.

Vitamin D-derivat i kombination med kortison (Daivobetsalva) utvärtes är grundbehandlingen vid vanlig plackpsoriasis.

Utvärtes kortisonberedningar av olika styrka är lämpligt till ansikte, hudveck, hårbotten eller vid svår klåda.

Tjärhaltiga preparat för utvärtes behandling är effektivt framför allt vid guttat psoriasis.

Mjukgörande krämer är ofta lämpligt som komplement eller som enda behandling vid lindrig psoriasis.

Invärtes behandling vid svår psoriasis bygger ofta på immunhämmande eller immunmodulerande medel. De preparat som är vanligast är Methotrexat ("cellgift" i lågdos), Neotigason (A-vitaminderivat), Sandimmun eller s.k. biologiska läkemedel.

Salsyvase 2 % (Salicylsyra), är en salva för avlägsnande av fjäll och krustor vid exempelvis psoriasis. Hyperkeratoser. Receptfritt läkemedel. Läs bipacksedeln noga före användning.

Salsyvase 2% verkar uppmjukande och upplösande på överhudens hornlager. För avlägsnande av fjäll och krustor på huden vid t ex psoriasis.

Avhengig av hvilken form man har, kan psoriasis være vanskelig å behandle. De utløsende faktorene kan variere kraftig, og dette gjør at symptomene kan variere fra pasient til pasienter

Ulike former for psoriasis
Avhengig av hvilken form man har, kan psoriasis være vanskelig å behandle. De utløsende faktorene kan variere kraftig, og dette gjør at symptomene kan variere fra pasient til pasienter.

Plakkpsoriasis er den vanligste formen for psoriasis, og kjennetegnes av et flekkete, skjellende utseende. 80 % av alle psoriasispasienter har denne typen. Plakkpsoriasis kjennetegnes av runde områder med en størrelse på 3–10 cm, og forekommer som regel albuene, knærne og den nedre delen av ryggen. Når utslettene er nye, kan en mild kløe forekomme. Denne typen psoriasis setter seg gjerne i eksisterende sår eller arr. Plakkpsoriasis er som regel symmetrisk, det vil si at man finner samme flekk på begge sider av kroppen. Dette ses vanligvis på knærne og albuene. Et symptom på plakkpsoriasis er at utslettet klør eller avgir en brennende følelse. Utslettet starter som røde prikker som vokser seg større til skjellende og røde, fortykkede hudflekker.

Guttat psoriasis er dråpeformede utslett som plutselig dukker opp over hele kroppen. Utslettene er 2–5 mm store og opptrer vanligvis først på armer og bein. Denne formen for psoriasis starter vanligvis i ung alder eller i puberteten etter en streptokokkinfeksjon i halsen (halsbetennelse). Guttat psoriasis er den nest vanligste typen og rammer rundt 10 % av alle med psoriasis. Hos mange kan symptomene forsvinne helt etter noen måneder og dukke opp som plakkpsoriasis senere i livet. Guttat psoriasis bryter vanligvis ut noen dager etter en streptokokkinfeksjon. Men også andre infeksjoner kan være medvirkende årsaker til at denne typen psoriasis bryter ut.

Invers psoriasis er en form der man får røde, velavgrensede hudforandringer som er glinsende og jevne. Skjelling er uvanlig ved invers psoriasis, det er også denne formen av sykdommen. Invers psoriasis forekommer i hudfolder, for eksempel i lyskeområdet, armhulene, navlen, kjønnsorganene, under brystene og i rumpesprekken. Ved invers psoriasis er den affisert huden svært følsom og blir lett irritert, for eksempel ved svetting eller friksjoner. Invers psoriasis har en tendens til å opptre hos overvektige, men da har disse pasientene også en annen form for psoriasis.

trimox ingen receptive

Grensestrålebehandling (effekt på langerhansceller) er velegnet ved kontaktallergiske eksemer (spesialistoppgave). Ved uttalt, akutt dermatitt kan det være indikasjon for systemisk glukokortikoidbehandling. Kroniske terapiresistente dermatitter kan trenge behandling med azatioprin, metotrexat eller alitretinoin (spesialistbehandling).
Antihistaminer har liten effekt ved eksem, fordi patogenesen styres av aktiverte T-lymfocytter og ikke av mastceller/histamin.

Symptomer: Kløende kronisk eksem. Typisk lokalisasjon til ansikt, hals, hender og på bøyesiden av albuer, håndledd og knær.

Diagnostikk: Anamnese og kliniske funn. (Ev. allergidiagnostikk). Ved hudinfeksjon: bakteriologisk undersøkelse.

Legemiddelbehandling: Milde glukokortikoider (til barn) til middels sterke (til voksne) ved av atopisk eksem i ansiktet og anogenitalt. På andre lokalisasjoner: middels sterke til sterke glukokortikoider daglig i 1–3 uker, deretter nedtrapping til 2 ganger per uke i 3–4 uker. Moderat til alvorlig atopisk eksem uten tilstrekkelig effekt av lokale glukokortikoider: Takrolimus (salve 0,1 % til voksne og 0,03 % til barn) og pimecrolimus (krem 1 %), anbefalt å bruke midlene intermitterende og unngå soling. Ev. systemiske glukokortikoider, ciklosporin eller azatioprin (spesialistbehandling).

Forebygging: Bruk av karbamid fuktighetskrem er dokumentert å redusere tilbakefallsfrekvens. Regelmessig fuktighetskrembruk og oljebad 1–2 ganger ukentlig for små barn kan trolig mildne symptomer og kanskje forebygge tilbakefall.

Atopisk eksem forekommer hos 10–15 % av alle barn (2 % av voksne), og mange av disse vil også utvikle astma og rhinokonjunktivitt.

Genetisk disposisjon er viktig. Den atopiske huden er tørr, har lav kløeterskel, redusert evne til å holde på væske, redusert barrierefunksjon og er ofte hyperkolonisert med gule stafylokokker. Svettefunksjonen er dårlig. Næringsmiddelallergier kan forverre eksem hos helt små barn, men er av mindre betydning i aldersgruppen over 2 år.

Kløende kronisk eksem med mest typisk lokalisasjon til ansikt, hals, hender og på bøyesiden av albuer, håndledd og knær. Raskere temperaturskiftninger gir lett hudkløe. Ullintoleranse. Enhver kjemisk og mekanisk hudirritasjon kan utløse kløe og eksem; stress og store psykiske påkjenninger likedan.

Diagnosen baseres på anamnese og kliniske funn. Prikktest, måling av total IgE og allergenspesifikke IgE-antistoffer er ikke rutineundersøkelser, men kan ha verdi for å få avklart klinisk mistanke om samtidige allergiske reaksjoner. Ved mistanke om bakteriell hudinfeksjon (skorpebelagt, væskende eksem og ofte ømhet i huden) bør det gjøres bakteriologisk undersøkelse med resistensbestemmelse og ev. herpesprøver.

Behandlingen retter seg mot å fjerne kløe, dempe inflammasjon og normalisere hudbarriere. Lokale glukokortikoider er førstevalgs behandling, fordi de har raskt innsettende kløestillende effekt og demper inflammasjon effektivt. Ved behandling av atopisk eksem i ansiktet og anogenitalt brukes vanligvis milde glukokortikoider (til barn) til middels sterke (til voksne). På andre lokalisasjoner kan middels sterke til sterke glukokortikoider benyttes daglig i 1–3 uker, deretter nedtrapping til 2 ganger per uke i 3–4 uker. Mometason og flutikason har god dokumentasjon på sikkerhet ved langtidsbruk. Akutt (væskende) eksem behandles med kremer, mens kroniske (tørre) eksemer kan behandles med salver eller kremer ut fra hva pasienten foretrekker. Skorper bløtes opp med dusj, bad eller omslag før forsiktig fjerning.

Førstegenerasjons antihistaminer kan ha gunstig effekt ved nattlig kløe pga. sin sedative effekt, men effekten av lokale glukokortikoider er langt bedre.

Takrolimus (salve 0,1 % til voksne og 0,03 % til barn) og pimecrolimus (krem 1 %) er immunmodulerende midler til topikal bruk. De bremser lokal T-cellerespons ved å hemme enzymet kalsinevrin, og kan brukes ved moderat til alvorlig atopisk eksem som ikke responderer tilstrekkelig på lokale glukokortikoider. Sammenlignende studier har vist at effekten av takrolimus/pimecrolimus tilsvarer effekten av henholdsvis gruppe III- og gruppe I-glukokortikoider. Midlene er ikke beslektet med glukokortikoider og gir ikke hudatrofi, men kan medføre svie og brennende følelse noen minutter etter påsmøring (påføring på tørr hud kan redusere svie). Fordi kalsinevrinhemmerne teoretisk kan hemme den delen av immunsystemet som beskytter mot hudkreft, er det foreløpig anbefalt å unngå soling av behandlet område i behandlingsperioden.

Ved svært uttalt og behandlingsresistent atopisk eksem kan kortvarig behandling med systemiske glukokortikoider være aktuelt, og hos voksne også behandling med ciklosporin eller azatioprin (spesialistbehandling). Mangeltilstander på vitamin B12, vitamin D, sink og jern bør utelukkes.

Behandling med ulike typer ultrafiolett stråling (UV-lys) øker epidermistykkelse (bedrer hudbarrieren) og er et nyttig supplement til topikal behandling.

Mot tørr hud brukes fuktighetskrem 1–3 ganger daglig og alltid etter håndvask og dusj. Uparfymerte produkter anbefales, men utover dette er det pasienten selv som gjennom erfaring må avgjøre hvilken fuktighetskrem som virker best. For små barn kan oljebad 1–2 ganger ukentlig benyttes. Daglig kortvarig dusj og forsiktig bruk av mild såpe kan ha betydning for å redusere mengden stafylokokker som koloniserer den atopiske huden.

Wet-wrap bandasjering kan brukes nattestid ved tørr hud, sterk kløe eller terapiresistent eksem.

Ved kliniske tegn på infeksjon må systemisk behandling med kloksacillin/dikloksacillin eller klindamycin vurderes. Kaliumpermanganatbad virker adstringerende (denaturerer proteiner) og har ved lang tids bruk en hudtoksisk effekt. Man bør derfor begrense bruken til initialfasen av en eksembehandling. Ved impetiginisert eksem kan antiseptisk krem brukes i tillegg til lokale glukokortikoider eller et kombinasjonspreparat. Fusidinpreparater brukt lokalt kan gi økt resistens, og bruken bør derfor begrenses.

Atopisk eksem vil oftest bli gradvis bedre med årene. Hos ca. 50 % forsvinner det helt, men atopisk eksem forekommer også hos voksne og da vanligst i form av håndeksem.

Med unntak av de minste barna er det uvanlig at kostfaktorer forverrer eksemet. Derfor unngås sjablonmessige dietter som, spesielt hos barn, kan føre til feilernæring.
Daglig inntak av probiotika (lactobacillus rhamnisiosus) under svangerskapet hos gravide med disposisjon for atopi kan kanskje redusere risiko for utvikling av eksem hos barnet.
Regelmessig bruk av karbamid fuktighetskrem er dokumentert å kunne redusere tilbakefallsfrekvensen hos barn med atopisk eksem.
Personer med atopisk disposisjon får lett kronisk, irritativt eksem på hendene hvis de til stadighet utsettes for våtkontakt og irriterende stoffer. De bør derfor unngå yrker som f.eks. frisør, bilmekaniker, kokk, murer, fjøsarbeider, renholder o.a.

Bleiedermatitt skyldes kjemisk og mekanisk irritasjon i bleieområdet etter langvarig kontakt med urin/avføring. Predisponerende faktorer er hyppige løse avføringer, utilstrekkelig vask av seteregionen og hyppig bruk av irriterende såper, samt høy temperatur og høy fuktighet som følge av plastdekkede bleier. Seboreisk eksem, candidainfeksjoner og psoriasis er aktuelle differensialdiagnoser og i sjeldne tilfeller sinkmangel som ved acrodermatitis enteropathica.

Lufttørking og hyppige bleieskift. Hyppig bruk av beskyttende salver, f.eks. handelsvarer som Natusan, Silulen, Inotyol anbefales.

Milde glukokortikoidsalver kan benyttes i 1–2 uker, gjerne kombinasjonspreparat med antibakterielt eller antimykotisk middel, slik som hydrokortison + mikonazol eller triamcinolon + ekonazol. Unngå dekvalinholdige preparater, da dette kan gi nekroser og gangren av genital- og analslimhinne.

Grundig anamnese med tanke på eksponering for irritanter og allergener i yrkessituasjon og fritid. Lav terskel for henvisning til dermatolog for epikutantesting. Aktuelle differensialdiagnoser er soppinfeksjon og psoriasis.

Ved fissurer pensling med 2–5 % lapisoppløsning (obs misfarging) i 3–5 dager.

Bruk av beskyttelseshansker er viktig. Obs! Allergi mot gummi, lateks (naturgummi) og gummitilsetningsstoffer. Hansker av vinyl eller nitril bør fortrinnsvis velges. Hvis man velger latekshansker, bør lateksinnholdet være lavt. Hansker med pudder bør unngås. Ved bruk av hansker i mer enn 3–4 minutter vil man bli fuktig på hender pga. svette, noe som i seg selv kan forverre eksem. Bomullshansker inne i gummihansker vil kunne absorbere noe fuktighet.

Bruk av ulike alkoholbaserte løsninger (glyserol, etanol, propylenglykol) kan for enkelte være et alternativ til håndvask med såpe.

Beskyttende og mykgjørende fete kremer er av stor nytte ved kronisk irritativt håndeksem. Antihistaminer har liten effekt ved håndeksem fordi patogenesen styres av aktiverte T-lymfocytter og ikke av mastceller/histamin. Behandling med UVB-stråling eller grensestråler kan ha god effekt.

Ved terapireistent håndeksem vil peroral behandling med alitretinoin ha effekt hos ca. 50 % av pasientene (spesialistoppgave).
Behandling av håndeksem med metotreksat, ciklosporin og azatioprin er dårlig dokumentert, men forsøkes i terapiresistente tilfeller (spesialistoppgave).

Skyldes reaksjon på overvekst av en normalt forekommende gjærsopp (Malassezia furfur).

Fet skjelling uten tegn til inflammasjon. (Tørr skjelling uten inflammasjon kan sees ved ulike eksemlidelser og generell tørrhet i hodebunnen, og behandlingen retter seg da mot aktuell lidelse).

Sinkpyritionholdige sjampoer har god effekt på vanlig flass. Sjampo med 15 % propylenglykol eller sjampo med ketokonazol, ciklopiroks, eller selensulfid er andre alernativer. La sjampoene få tilstrekklig tid til å virke før de skylles ut (se pakningsvedlegg).
Vedlikeholdsbehandling 1–2 ganger per uke er ofte nødvendig.

Skyldes reaksjon på en normalt forekommende gjærsopp (Malassezia furfur).

Erytem og fin til moderat fet skjelling er lokalisert til steder med høy talgkjertelaktivitet (hodebunn, ører, øyebryn, øyelokksrender, paranasalt, presternalt og anogenitalregionen). Forverring høst og vinter er vanlig.

Ved seboréisk eksem i form av erytem i ansiktet anbefales en antimykotisk krem, f.eks. ketokonazol eller terbinafin. Ved kløe og erytem benyttes i tillegg glukokortikoid krem gruppe I–III i 1–2 uker. Ved flassing i hodebunnen brukes sjampo med ketokonazol, ciklopiroks eller selensulfid. Ved tykk skjelling vil Locobase LPL, salisylsyre hårpomade 10 % eller hårolje med salisylsyre 2–5 % ha avskjellende effekt. Midlene masseres inn og virker i 6–8 timer før utvasking. Ved utvasking skal sjampo/medisinsk grønnsåpe masseres inn i ufuktet hodebunn og hår, da dette løser fettstoffene mer effektivt. Behandlingen gjentas daglig til skjellingen er fjernet.

Genetisk disposisjon er av stor betydning. Androgener påvirker talgkjertlenes sebumproduksjon med tilstopning av talgkjertler til følge. Inflammatoriske faktorer er også viktige i patogenesen. Epidemiologiske studier indikerer at høyt inntak av melkeprodukter og kanskje kost med høy glykemisk indeks øker akneforekomsten, men effekt av kostomlegging er utilstrekkelig dokumentert på enkeltindividnivå.

Mild akne (mindre enn 10 papulopustler i ansiktet) og middels akne (10–40 papulopustler i ansiktet).

Komedoner, papler og pustler i ansiktet.

Lokalbehandling med benzoylperoksid, azelainsyre, adapalen eller tretinoin tar oftest 6–8 uker før effekt. Behandlingen bør pågå til aknelesjoner har gått bort og deretter som vedlikeholdsbehandling 2 x ukentlig i 6–12 måneder.

kan jeg faa trimoxazole

Den mest almindelige type psoriasis hedder på latin plaque psoriasis eller psoriasis vulgaris. Det er den type psoriasis, som 80 % af alle psoriasis-patienter lider af. Den viser sig ved røde og hvide pletter med en skællet overflade. Pletterne begynder som en lille rød prik eller dråbe, der vokser sig til store røde og skællende, fortykkede hudpletter.

Pletterne er typisk runde og i størrelsen 3-10 cm. Ofte optræder pletterne symmetrisk; det vil sige, at hvis du har en plet på den ene albue, vil du have en tilsvarende plet på den anden albue. Udbruddet kan være i form af få pletter eller brede sig til det meste af kroppen. Pletterne klør og giver en brændende fornemmelse i huden.

Plaque psoriasis eller psoriasis vulgaris opstår typisk på albuer, knæ, ben, fingerknoer, ryggen, håndflader, fodsåler, kønsorganer og i hårbunden.

Invers psoriasis er en variant af den almindelige psoriasis-type. Invers eller indvendig psoriasis opstår oftest i varme og fugtige hudfolder. Det kan være under armene, i lysken, under brysterne, mellem balderne, i underlivet og på kønsdelene.

Invers psoriasis viser som røde, glinsende pletter, der typisk ikke skæller. Hos kvinder, der har psoriasis i underlivet, viser udslættet sig typisk på og mellem skamlæberne, i lysken og på indersiden af lårene. Hos mænd vil det være på indersiden af forhuden.

Invers psoriasis kan let forveksles med en svampeinfektion, blandt andet fordi der også er kløe i forbindelse med udbruddet.

Guttat psoriasis er endnu en meget almindelig form for psoriasis. Den viser sig typisk ved 2-5 mm dråbeformede udslæt over hele kroppen.

Guttat psoriasis opstår ofte i en ung alder i forbindelse med en infektion, typisk en streptokokinfektion i forbindelse med en halsbetændelse.

Ved pustuløs psoriasis dannes der blærer i huden fyldt med væske eller pus. Blærerne tørrer efterhånden ind og bliver til brunlige skorper. Pustuløs psoriasis kan ramme håndflader og fodsåler eller generelt over hele kroppen. De ramte områder bliver hævede, røde og ømme. Denne type psoriasis rammer som oftest kun voksne.

Hårbundspsoriasis er en meget almindelig type psoriasis, der rammer omkring hver anden psoriasis-patient. Den optræder typisk i hårgrænsen bag ørerne, i nakken eller i panden, hvor den ses som svagt røde pletter eller kløende, fortykkede områder med skæl.

Omkring 25-50 % af alle psoriasis-patienter rammes også af neglepsoriasis, der ses som punktformede fordybninger i neglen (’fingerbølprik’) eller mørke misfarvninger eller fortykkelse af neglen. Der kan også være striber i neglen, og neglen kan blive løs. Både tå- og fingernegle kan blive angrebet.

Hvis du oplever symptomer, der kan minde om symptomerne ved psoriasis, er det vigtigt, at du går til din læge. Din praktiserende læge vil eventuelt henvise dig til en hudlæge, der kan stille diagnosen og foreslå en behandling.

Det er vigtigt, at du har en sikker diagnose, inden du selv går i gang med at forsøge forskellige behandlinger, idet symptomerne kan være udtryk for andre sygdomme.

Psoriasis kan desværre ikke helbredes, og det gælder, uanset hvilken type psoriasis, du lider af. Formålet med behandlingen vil derfor altid være at lindre generne, holde sygdommen under kontrol og sørge for, at den ikke ødelægger livskvaliteten.

Da sygdommen er kronisk, kan man let blive slået helt ud, når man får diagnosen psoriasis – en sygdom med kløende og meget synlige udslæt. Du reagerer måske ved at blive vred, ked af det, føle afmagt eller fornægte sygdommen. Det er aldrig sjovt at se anderledes ud, hverken for børn eller voksne, men måske er det særligt svært for børn og unge i teenageårene.

Det bedste, du kan gøre, er at sætte dig godt ind i sygdommen, og hvad den indebærer. Det er også vigtigt, at du tager aktiv del i behandlingen og orienterer dig om, hvad du kan gøre for at forebygge udbrud.

Når lægen skal vælge behandlingsform, vil det afhænge meget af, hvilken type psoriasis du har, og hvor hårdt du er angrebet. Graden af psoriasis måles på en såkaldt PASI-score, og inddelingen i grader afhænger primært af, hvor stor en del af kroppen, der er angrebet. Der skelnes mellem let, middelsvær og svær psoriasis.

Den første behandling, som lægen vil foreslå, vil næsten altid være udvortes behandling med cremer, salver, shampoo, skum og linimenter. Det er midler med indhold af tjære, D-vitamin eller hormoner af forskellig styrke, for eksempel binyrebarkhormon. Det hele er noget, som du selv skal bruge derhjemme.

Da psoriasis er en inflammationssygdom, handler det om at modvirke bakterier og bekæmpe betændelsestilstanden i huden.

Ved let psoriasis vil det ofte være nok at behandle med en fed fugtighedscreme eller cremer og salver.

Særligt invers psoriasis kan blive ledsaget af infektioner med svampe og bakterier, der så også skal behandles med særskilte præparater.

Ved middelsvære tilfælde af psoriasis kan lokalbehandlingen med cremer, salver og lignende suppleres med tjærebade eller saltvandsbade, der har en gavnlig effekt på huden. I Danmark er der to saltvandsbade: i Mariager og på Læsø. Derudover kan man få klimabehandling med saltvandsbade i Det Døde Hav i Israel.

Tjærebade kan man få på hospitalet, hvor man også kan få behandlinger med påsmøring af tjære. Tjære er en af de ældst kendte metoder til behandling af psoriasis. Det er en effektiv behandlingsform. Ulempen ved tjære er dog, at det lugter grimt og øger lysfølsomheden i huden.

Sol i moderate mængder har en gavnlig virkning på psoriasis. Jævnlige sol-og badeferier vil derfor være gavnlige for psoriasis-patienter. Og mange patienter oplever også, at deres sygdom bliver bedre om sommeren, hvor solen og den højere luftfugtighed har en gavnlig virkning.

I stedet for behandling i solen kan man anvende kunstigt lys i form af lysterapi, blandt andet med ultraviolet lys. Det er for mange en effektiv behandlingsform.

Ved lokalbehandling behandler man kun det angrebne område på huden. Ved en systemisk behandling behandler man derimod hele kroppen. Det kan man gøre med tabletter eller indsprøjtninger.

Systemisk behandling bruges kun til patienter med svær og invaliderende psoriasis, da det er en skrap behandling.

En stor del af behandlingen mod psoriasis skal du selv stå for derhjemme. Du skal selv smøre dig med cremer og salver efter den plan, du har fået af din læge. Det er vigtigt for et godt behandlingsresultat, at du overholder planen. Derudover er det også med til at minimere risikoen for nye udbrud.

Desværre stopper mange psoriasis-patienter med behandlingen for deres sygdom, fordi de ikke orker at smøre sig med cremer og salver hver dag, eller fordi de ikke føler, at behandlingen virker. Men det er vigtigt at finde en ny behandlingsform frem for helt at stoppe med behandling.

Selv om du er arveligt disponeret for psoriasis, skal der alligevel en udløsende faktor til, for at sygdommen bryder ud. Det kan være: en infektion (for eksempel med streptokokker eller hiv), alkohol, rygning, overvægt, stress, graviditet eller visse lægemidler. Og selv om du allerede har psoriasis, kan du også selv gøre meget for at forebygge eller hindre nye udbrud. Du kan sagtens have psoriasis, men opleve, at der går flere år mellem udbruddene. Chancen for, at der går lang tid mellem hvert udbrud, stiger, hvis du passer godt på dig selv og din krop.

En sund livsstil med alkohol i moderate mængder eller slet ingen alkohol, ingen rygning, sund mad og motion har en gavnlig indvirkning på psoriasis.

Stress, både fysisk og psykisk, er ikke godt for kroppen – og heller ikke når du har psoriasis.

Når du har psoriasis, er det vigtigt, at du smører dig med cremer mindst en gang dagligt. Hud med psoriasis bliver hurtigere tør end normal hud. Hvis huden bliver for alt for tør, kan den begynde at drysse med skæl. Det ser ikke rart ud og påvirker ens velbefindende.

Undgå lange varme bade, der virker udtørrende på huden. Og husk at smøre dig godt ind i creme, hver gang du har været i bad.

Sollys har en gavnlig effekt på psoriasis-patienter, men det er selvfølgelig vigtigt, at du nyder solen i moderate mængder og husker at smøre dig med en god solcreme, så du ikke bliver forbrændt.

hvor kan man kobe ciploxx