billigste prednisolone for dogs

prednisolone laveste pris

”I flera årtionden har forskare vetat att eksem är kopplat till bristen på ett protein i huden – filaggrin.
Filaggrin hjälper till att bilda hudceller och spelar en viktig roll i hudens barriärfunktion som förebygger hudinfektioner.”

Med andra ord tycks de känna på sig att eksem också är en hudinfektion….precis som psoriasis. Om så är fallet är all industriforskning som påstår att eksem och psoriasis är systemiska/genetiska sjukdomar pseudovetenskap.

Brist på ett protein betyder inte infektion. Infektion är när en främmande organism (virus, bakterie eller svamp) infiltrerar kroppen. Filaggrin är kroppseget och beror nog snarare på en form av underproduktion, lite som diabetes typ 1 beror på underproduktion av insulin.

Ordet psoriasis kommer från det grekiska 'psora' som betyder skorv och klåda.

Bild på psoriasis – en obotlig systemsjukdom som bland annat ger symptom på huden.

Psoriasis har blivit en folksjukdom.

300 000 personer i Sverige är drabbade.

Här får du veta mer om den vanliga sjukdomen psoriasis: Symptom, behandling, orsaker och om de olika typerna av psoriasis så om i hårbotten, på naglarna och psoriasisartrit.

Psoriasis är en obotlig systemsjukdom som framförallt ger symptom på den drabbades hud. Ungefär två till tre procent av Sveriges befolkning lider av psoriasis och sjukdomen är lika vanliga bland båda könen. Psoriasis uppträder i skov. Det innebär att en drabbad person kan vara symptomfri i perioder.

Följande kan vara tecken på att du lider av psoriasis.

Röda fjällande fläckar på olika delar av kroppen.

Röd i hudveck, till exempel ljumskar och armhålor.

  • Psoriasis kan vara ärftligt, dock är inte det helt kartlagt.
  • Andra saker som kan orsaka psoriasis är: halsfluss orsakad av streptokocker, vissa läkemedel eller någon hudåkomma. Även stress kan utlösa sjukdomen.
  • Psoriasis smittar inte

Källa: Netdoktor är Sveriges ledande hälsoportal. Mer än 100 framstående läkare och andra medicinska experter skriver och uppdaterar faktainnehållet på Netdoktor.se

Det är inte ovanligt att psoriasis - förutom hudutslag – ger ledbesvär. Cirka 30-40 procent av dem med psoriasis utvecklar psoriasisartrit som är en ledinflammation och orsakar värk och stelhet. Den varianten bryter vanligtvis ut mellan åldrarna 30-55 år. Det är vanligt att ledvärken uppstår i ett enstaka finger eller led. Ibland sätter sig artriten i ryggslutet i lederna mellan korsbenet och bäckenbenet. Även benhinnor, senor och ögon kan drabbas av inflammation. Ofta är problemen relativt lätta, men enstaka personer drabbas av svåra besvär vilket kan ge funktionsnedsättning.

Psoriasis kan även förekomma i hårbotten. Den typen av utslag kan vara svåra att skilja från en viss typ av eksem - så kallat seborriskt eksem, även känt som mjälleksem. Lider du av detta kan man behandlas med mjukröntgen, även kallad Buckybehandling. Patienten utsätts då för svag röntgenstrålning som bara påverkar det yttersta hudlagret. Behandlingen pågår en gång i veckan i sex veckor.

Psoriasis kan påverka naglarna genom att göra dem gropiga och sköra. Det finns flera olika typer av psoriasis. Plackpsoriasis - vilken åstadkommer stora sjok av fjäll – är den mest vanliga. En person kan ha flera olika typer av psoriasis samtidigt. Övriga former är guttat psoriasis, invers psoriasis och nagelpsoriasis.

Psoriasisfläckar kan behandlas på flera sätt. Ljusterapi samt olika salvor – vissa innehållande kortison, andra d-vitamin – är vanliga behandlingsformer. Även kortisoninjektioner samt olika slags tabletter, bland annat med med A-vitamin, används liksom bucky-röntgen där angripna hudområden får kortvariga röntgenstrålar. Sol och salta bad är också bra.

Orsaken till att fläckarna uppstår är att immunförsvaret börjar motarbeta sin egen kropp vid psoriasis. Istället för att lindra en inflammation startar immunförsvaret en process som skadar kroppens celler. Fler hudceller är vad som är nödvändigt på vissa hudområden produceras.

Enligt en amerikansk studie löper kvinnor som dricker fem starköl i veckan dubbelt så stor risk att drabbas av psoriasis jämfört med kvinnor som inte dricker öl, men däremot annan alkohol. Forskarna tror att ölets negativa inverkan kan bero på malten och dess koppling till gluten. Allmänt sett anses dock alkohol som en riskfaktor för att utlösa psoriasis för den som har ärftliga anlag för sjukdomen.

Psoriasis är lika vanligt bland män som kvinnor. Den kan drabba alla åldrar - från nyfödda upp till mycket gamla personer, den äldsta som drabbats var 103 år. Det är dock vanligast att den bryter ut hos personer som är i 20-årsåldern eller i 40-50-årsåldern.

25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen med psoriasis fick sjukdomen redan som barn - när de var under 14 år. år. Psoriasis hos barn är något mer lokaliserad till hudvecken. Ett första symptom hos små barn kan vara ett utbrett blöjeksem med markerad rodnad i ljumskar och stjärtveck.

För många är följderna av psoriasis lindriga och förändrar inte tillvaron. Men för vissa kan besvären bli så stora att det påverkar livet i övrigt, socialt och/eller arbetsmässigt. Speciellt yngre personer med svår psoriasis kan utveckla depressioner. Cirka var fjärde psoriatiker har en måttlig till svår form. Övriga har mildare besvär.

För psoriasisdrabbade är det viktigt att smörja in huden med mjukgörande salva, speciellt efter bad.

Psoriasis er en eldgammel kronisk utslettsykdom som kommer av det greske ordet psora som betyr kløe. Den blir beskrevet allerede så tidlig som i bibelen, og har videre blitt omtalt av den berømte legeskolen Alexandria, som eksisterte 300 år f.Kr.

Den kjente greske legen Hippokrates (460-377 f.Kr.) skrev også lengre tekster om hudtilstander han omtalte som "psora" og "lepra". Man har senere antatt at dette var beskrivelser av psoriasis på daværende tidspunkt. Tilstanden ble imidlertid ikke kategorisert som en egen sykdom før over 1000 år senere; dengang da av den østerriske legen Ferdinand von Hebra.

Utslettsykdommen kan utarte seg i flere former, der den vanligste er psoriasis vulgaris (vulgus er latin og betyr "folkelig"). Det er denne versjonen av tilstanden som gir de typiske røde utslett flekkene som gjerne flasser. Størrelsen på flekkene kan være alt fra 1 cm i diameter til håndflate-størrelse, og vil normalt være aktive fra de oppstår. Psoriasis er på ingen måte en smittsom hudsykdom, og er vanligvis et resultat av arv og spesielle reaksjoner i immunforsvaret.

euroClinix er en internasjonal tilbyder av helsetjenester som har et stort utvalg av medisinske tjenester på mange forskjellige språk.

  • Resept på nett Enkelt, raskt og diskrè
  • Rask levering Bestill i dag og motta din behandling innen kort tid
  • Sikkert og trygt Bare legen kan se dine medisinske detaljer
4.7 4,054 Tilbakemeldinger på
  • Virker kløestillende og betennelsesdempende
  • Behandler lett til moderat psoriasis på kroppen
  • Kan også brukes mot psoriasis i hodebunnen

Psoriasis er en fellesbetegnelse på en gruppe hudsykdommer som gjør at huden blir rød og betent med utslett som har skorper og gjerne flasser mye. Tilstanden er kronisk og kan utarte seg forskjellig fra person til person, med varierende intensitet og utbredelsesgrad. Noen kan for eksempel ha utslett med væskefylte blemmer, mens andre kan ha utslett som ligner eksem med skorper. Enkelte andre kan igjen ha utslett uten skorper. Noe kløe forekommer hos de aller fleste som er rammet, men kraftig kløe oppleves bare hos en mindre andel på ca. 10-20%.

Utslettet kan oppstå på alle områder av kroppen, men det er spesielt vanlig å ha psoriasis i hodebunnen, på albuene og knærne, samt på ryggen. Det er heller ikke uvanlig at man også kan få utslett på neglene, ørene og kjønnsorganet. Mindre vanlig er det å ha psoriasis i ansiktet.

Tilstanden er tilbakevendende og man kan derfor få utbrudd gjennom hele livet, men mange kan også gå flere uker eller år mellom hver gang de får psoriasis utslett. For enkelte er tilstanden ekstra problematisk da de får leddbetennelse som følge av sykdommen. Dette er en variant av tilstanden som kalles psoriasis artritt, og oppstår hos 7-40% hos alle som er rammet.

Psoriasis kan debutere i alle aldre og rammer i gjennomsnitt mellom 2-3% av befolkningen i hvert enkelt land. I Norge regner man med at ca. 120,000 personer lider av sykdommen. Det er mest vanlig at man får tilstanden når man er mellom 15 og 30 år, men også personer i 60-årsalderen er sterkt utsatt. Selve fordelingen mellom kvinner og menn som er rammet er omtrent den samme, selv om kvinner har en tendens til å utvikle sykdommen tidligere enn menn.

Man har fortsatt ikke klart å finne ut eksakt hva det er som forårsaker denne tilstanden. Det er imidlertid klart at det finnes spesifikke faktorer som kan bidra til å øke sjansene for et utbrudd. Dette inkluderer faktorer som stress, alkoholinntak, nedsatt immunforsvar, infeksjoner, bruk av spesielle medikamenter og ytre irritasjon av huden.

Sjansen for å få psoriasis er dessuten ekstra høy dersom man har sykdommen i nærmeste familie. Undersøkelser viser for eksempel at man har 40-50% sjanse for å utvikle tilstanden dersom begge foreldrene også er rammet av den.

Denne sykdommen har en rekke ulike undergrupper, der man kan være rammet av bare en av formene, eller man kan ha en kombinasjon av flere forskjellige psoriasis typer. Hver undergruppe forårsaker imidlertid symptomer som kan være noe forskjellige.

prednisolone til salg -

Af biologiske lægemidler til psoriasis findes etanercept, adalimumab, ustekinumab, ixekizumab, brodalumab, secukinumab, guselkumab eller infliximab, se Methotrexat og immunosuppressiva mod psoriasis.
De biologiske midler og apremilast er forbeholdt til sygehusbrug. Pustuløs psoriasis og psoriasis erythrodermi behandles altid systemisk.

Man skal være opmærksom på, at 10-20% af patienterne med psoriasis samtidig har artritis som led i sygdommen. Hvis NSAID ikke kan kontrollere symptomerne ved psoriasisartritis, suppleres ofte med methotrexat og i de sværeste tilfælde secukinumab, ixekizumab, etanercept, adalimumab, infliximab, golimumab, apremilast eller ustekinumab.

På området findes desuden en behandlingsvejledning fra RADS. Se endvidere Medicinrådet, der fra 1. januar 2017 har overtaget RADS' opgaver.

Psoriasis er en velkendt hudsygdom, som mange danskere er ramt af. Almen psoriasis (psoriasis vulgaris) er en hudlidelse, som rammer omkring 2-3% af befolkningen, hvilket svarer til ca. 160.000 danskere.

Psoriasis findes i mange forskellige sværhedsgrader, nogle opdager nærmest ikke at de er ramt, hvorimod andre er ramt på næsten hele kroppen.

Læs med og lær alt om psoriasis, find ud af hvad man kan forvente og hvordan man behandler hudsygdommen.

Dette er en omfattende artikel om hudsygdommen psoriasis, brug evt. oversigten til at navigere rundt på siden, og finde svar på specifikke spørgsmål.

Psoriasis er en forholdsvis "normal" hudsygdom, der viser sig ved røde, tørre og skællende pletter. Psoriasis viser sig oftest på knæ, albuer og i hovedbunden. Med tiden kan sygdommen brede sig til andre og flere steder på kroppen.

Sygdommen viser sig sjældent før puberteten, og ligger i mange tilfælde i en slags dvale indtil omkring 50 års alderen. Man mener at jo senere i livet psoriasis opstår, jo mildere bliver hele sygdomsforløbet.

Hvad sker der i kroppen, når man lider af psoriasis?

Årsagen til at de skællende psoriasispletter opstår, er øget celledeling. Overhudscellerne deler sig hurtigere end normalt, 6-7 gange så hurtigt for at være præcis. En konsekvens af for hurtig celledeling, er at hudens blodkar udvides, hvilket er grunden til at de ramte områder ser røde og irriteret ud.

Selvom man i mange år har forsket og undersøgt alt om psoriasis, ved man stadig overraskende lidt om hvorfor man udvikler psoriasis. Man ved dog at sværhedsgraden af psoriasis i stor grad hænger sammen med immunforsvaret velvære.
Derfor ved man også hvordan man kan minimere mængden af udbrud, og hvad man selv aktivt kan gøre for at afhjælpe hudsygdommen. Læs mere om dette længere nede på siden.

Ca. 30% af alle patienter med psoriasis i svær grad, udvikler på et tidspunkt i livet psoriasisgigt, som er en inflammatorisk, autoimmun gigtsygdom. Man kan læse mere om psoriasisgigt på gigtforeningens hjemmeside.

Psoriasis kan være en frygtelig lidelse, da det ofte indebære kløe, smerter og irritation. Psyken bliver ligeledes udfordret, da psoriasis er en kronisk sygdom, som man må forvente at kæmpe med resten af livet.

Ikke nok med irritation og smerte, så er psoriasis også meget uhensigtsmæssig, når det kommer til ens udseende. Psoriasisramte områder er præget af skæl, rødme og opsvulmning, hvilket især kan være et problem hvis det rammer et synligt sted på kroppen.

Spørgsmålene som mange stiller sig selv, efter at have fået konstateret psoriasis er, hvorfor mig? Er jeg selv skyld i det? Er det arveligt?.

Eftersom man ikke kender den helt konkrete årsag til psoriasis, kan man desværre heller ikke give et fyldestgørende svar på hvorfor man får det.

Læger og fagfolk kalder psoriasis for en multifaktorel hudsygdom, hvilket egentlig bare betyder at man endnu ikke er i stand til at sætte fingeren på en bestemt årsag til sygdommen opstår.

Man mener at psoriasis er arveligt, fordi man mistænker sygdommen for at være tilknyttet visse vævstyper og gener. Desuden er det tydeligt at børn med psoriasisramte forældre, i større grad bliver ramt af samme sygdom.

Det er dog et kompliceret emne, og derfor tør man i skrivende stund endnu ikke sige noget med sikkerhed.

Her i vi gået i dybden med, hvordan psoriasis behandles og hvad man selv aktivt kan gøre for at afhjælpe de værste symptomer.

Først og fremmest er det vigtigt, ikke at lade en konstatering af psoriasis slå dig helt ud. Selvom det kan føles uretfærdigt, er ens indstilling til fremtiden også en faktor, for hvor meget det kommer til at fylde i ens hverdag.

Det er uden tvivl svært, at have en positiv indstilling til en fremtid med psoriasis, men et positivt sind er med til at øge succesraten af de forskellige behandlinger. Psyken er altid en vigtig medspiller, når det kommer til sygdomme og sundhed.

Vi anbefaler at man så vidt muligt "plukker de lavt hængende frugter først", inden man begynder på uhensigtsmæssig receptmedicin og kraftige lysbehandlinger.

Derfor gennemgår vi først de gode råd og anbefalesværdige produkter som enhver psoriasispatient bør have kendskab til.

Inden vi gennemgår de tilgængelige behandlingsmetoder, er der nogle ting man bør være klar over, kan forværre psoriasis og fremprovokere udbrud af hudsygdommen.

Stress - Det er efterhånden almen viden, at stress er usundt og bestemt ikke fører noget godt med sig. Størstedelen af psoriasispatienter oplever hyppigere og kraftigere udbrud, når de er stressede. Det er uhyre vigtigt at undgå stress, hvad end det skyldes pres fra arbejdet eller familien. Stress er et af de første emner en læge vil spørge ind til, når det kommer til fremtidig behandling af psoriasis.

Alkohol og rygning - Disse stimulanser har vist sig at forværre psoriasisudbrud og får dem samtidigt til at forekomme hyppigere. Man ved ifølge undersøgelser, at både tobak og alkohol stresser kroppen, især hos personer med psoriasis. Derudover har undersøgelser vist at psoriasispatienter, som drak alkohol dagligt, oplevede en positiv effekt ved at skære ned i alkoholforbruget. Man behøves dog ikke undvære alkohol, så længde det nydes med jævne mellemrum og i moderate mængder.

Sukker - Det er dokumenteret, at store udsving i ens blodsukker, stresser kroppens celler, hvilket er særligt uhensigtsmæssigt, når man lider af psoriasis. Det er dog for de flestes vedkommende urealistisk at fuldstændig undgå sukker, men har man et overforbrug, er det et rigtig godt sted at starte.

Sunde kostvaner vil altid spille en vigtig rolle, når det kommer til generel sundhed. Det har dog vist sig, at være ekstra vigtigt hos psoriasispatienter, fordi man kan dæmpe sværhedsgraden af sin psoriasis ved hjælp af kost. Ligeså vel som nogle fødevare kan forværre psoriasis, kan nogle også være med til at forbedre. Der forskes stadig utrolig meget på sammenhængene mellem kost og psoriasis.

De gavnlige effekter som de nedenstående vitaminer og olier har, er ikke videnskabeligt dokumenteret, men bekræftes af utallige patient- og lægeerfaringer.

D-vitamin - For at vores immunforsvar kan fungere optimalt, er det vigtigt at få masser af vitaminer. Forskning peger på at D-vitamin er vigtigt i forhold til at få immunsystemet til at fungere stabilt, og undgå angreb på kroppens egne og sunde celler.

Der mangler stadig bedre undersøgelser på området, men fordi man ved at solens UVA- og UVB-stråler har en gavnlig effekt på psoriasis, mener man også at D-vitamin gennem kost bør gavne. Er man i underskud af D-vitamin bør man spise mere fisk eller supplere med kosttilskud. Vi anbefaler dette D-vitamin kosttilskud fra Biosym

Et længerevarende underskud af D-vitamin er farligt, og bør tages seriøst uanset om man er ramt af psoriasis eller ej.

prednisolone tabletter för

Erytheem
a. gelokaliseerd
- erysipelas
- rosacea
- lupus erythematodes
- erythema intertrigo
- erysipeloid
- erythema faciale
- SLE
- erythema perstans
- erythema palmare
- erythema nodosum
- fenomeen van Raynaud
- overige
b. gegeneraliseerd
- exanthematische erythemen
- mononucleosis infectiosa
- geneesmiddeleneruptie
- secundaire syfilis
- erythema multifome
- overige
c. annulair en gegyreerd
- erythema chronicum migrans
- erythema multiforme
- erythema annulare centrifugum
- erythema exsudativum multiforme
- grannuloma annulare
- livedo reticularis
- larva migrans
- erythema annulare rheumatica
- erythema marginatum
- erythema migrans arciforme
- erythema migrans necroticans
- erythema gyratum repens
- erythema gyratum perstans
- overige

Dyschromieen
- melasma (vlekkerige hyperpigmentatie op het gelaat)
- postinflammatoire hyperpigmentatie

Papuleuze dermatosen
a. papillomateus
- verruca vulgaris
- verruca seborrhoicum
- condylomata acuminatum
- condyloma latum
- molluscum contagiosum

b. hemisferisch en bolrond
- urticaria
- prurigo
- scabies
- milium
- granuloma annulare
- secundaire syfilis
- Kaposi sarcoom

d. spits
- prurigo
- condylomata acuminatum

Eczemen
- Allergisch contacteczeem
- Orthoergisch contacteczeem
- Dermatitis solaris
- Constitutioneel eczeem
- Seborrhoisch eczeem
- Mycotisch eczeem
- Acrovesiculeus eczeem
- Tylorisch eczeem
- Microbieel eczeem
- Variceus eczeem
- Nummulair eczeem
- Dermatitis perioralis
- Eczema intertrigosum
- Craquele eczeem
- Juveniele plantaire dermatose
- Geneesmiddelen geinduceerd
- Overige

Vesiculo(bulleuze) dermatosen
a. vesiculeus
- herpes simplex
- herpes zoster
- varicella
- hand-, mond- en voetziekte (blaasjes op handen, voeten en mond)
b. bulleus
- impetigo bullosa
- erythema multiforme
- geneesmiddeleneruptie
- immunobulleuze dermatosen
- porphyrie
- epidermolysis bullosa
- pemphigus vulgaris
- dermatitis herpetiformis
- overige

Pustuleuze dermatosen
- Furunkel
- Carbunkel
- Impetigo (krentenbaard. felle roodheid en pustels in het gezicht. Vooral bij kinderen)
- Acne conglobata (ernstige acne op nek, gezicht, rug en billen. Dubbel- en reuzecomedonen, infiltraten, abcessen, fistels en littekens)
- Acne excoriee
- Acne vulgaris (comedonen, pustels)
- Naevus comedonicus
- Rosacea (papels, pustels, teleangiectasieen op het gezicht)
- Folliculitis (pustel in de haarzak. Er kan een haar door de pustel steken)
- Folliculitis barbae (sycosis barbae. De gehele haarfollikel is ontstoken. Zit in de baardstreek)
- Dermatitis perioralis
- Dermatitis ocularis
- Dermatomycose
- Pustulosis palmoplantaris (op handpalmen en voeten pustels in verschillende stadia, schilfering, erytheem. Pustels drogen uit in bruine maculae)
- Psoriasis pustulosa (temperatuursverhoging, pijn, malaise. De steriele pustulae kunnen samenvloeien tot bullae)
- Secundaire pustelvorming bij herpesinfecties enz.
- Geneesmiddeleneruptie
- Pitysporum-folliculitis
- Seniele comedo

Trichosen
- alopecia areata (ronde tot ovale plekken van haaruitval, kunnen samenvloeien)
- alopecia praematura
- alopecia androgenica (als gevolg van androgene steroiden. Bij vrouwen diffuus dunner wordend haar. Bij mannen vooral op de kruin en in de slapen)
- anageen effluvium (diffuuse haaruitval 7-14 dagen na cytostatica of andere toxines)
- telogeen effluvium (door koortsende ziekte, zwangerschap, narcose, geneesmiddelen, voedingsdeficienties en endocriene stoornissen na 3 maanden haaruitval)
- ectodermale dysplasie (erfelijke aandoening)
- allopecia areata (pleksgewijze haaruitval)
- tinea capitis (haarstompjes aanwezig, schilfering. Positieve KOH test)
- secundaire syfilis
- traumatische alopecie (vaak door tractie aan de haren door vlechten, bleken)
- trichotillomanie (dwangmatig uittrekken van haren)
- verlittekenende folliculitis (ontstekingsverschijnselen en pusvorming)
- lupus erythematodes (grillige haaruitval, met schilfering en roodheid)
- pseudopellade van Brocq (verlittekening, zonder ontstekingsverschijnselen. Idiopathisch)
- aplasia cutis congenita (haaruitval op 1 plek. Aangeboren)

- hirsutisme (te veel haar dat via een mannelijke distributie groeit)
- hypertrichose (te veel haar dat niet via een mannelijke distributie groeit)

Ulcereuze dermatosen
- ulcus cruris venosum (zweer op been door aderinsufficientie)
- ulcus cruris arteriosum (zweer op been door slagaderinsufficientie. Vaak lateraal of pretibiaal. Vaak 's nachts pijn)
- gemengd arterieel en veneus ulcus cruris (zweer door ader- en slagaderinsufficientie)
- microangiopathisch ulcus (door insufficientie microcirculatie. Vaak bij hypertensie en diabetes. Vaak meerdere zweertjes)
- decubitus/ traumatisch ulcus (doorligplek/ zweer na ernstig ongeluk)
- neurotrofisch ulcus (zweer die onstataat door verminderd gevoel in de huid. Vaak op voetzolen)
- ecthyma (door streptokokken of stafylokokken. Acuut beloop. Purulente korsten. Onstaan na infectie van bijv. een insektenbeet)
- ulcus bij vasculitis (pijnlijke zweer. Daarnaast purpura, livedo, noduli, nodi)
- ulcererende tumor
- pyoderma gangraenosum (opgeworpen en livide-rode rand, ontstaat in korte tijd, zeer pijnlijk. Immunologische oorzaak)

Vaatziekten en vasculaire reacties
- varicositas
- tromboflebitis
- tromboflebitis migrans
- cutane vasculitis van de kleine bloedvaten
- septische purpura/vasculitis
- capillaritis/ gepigmeneerde purpura

Dermatomycosen
- dermatofytosen
- candidiasis
- malassezia infecties

Squameuze afwijkingen of droge huid
- keratosis piloris
- ichthyosis vulgaris

Sclerose
- lichen sclerosis

Tumoren (premaligne en maligne)
- Keratosis actinica
- Verruca seborrhoica
- Morbus Paget
- Morbus Bowen
- Naevus pigmentosus
- Blue naevus
- Naevus naevocellularis
- Atheroomcyste
- Dermatofybroom
- Spinocellulaircarcinoom
- Basaalcelcarcinoom
- Plaveiselcelcarcinoom
- Melanoom (superficial spreading melanoma SSM, nodulair melanoom, lentigo maligna melanoma LMM, acrolentigineus melanoom, subunguaal melanoom)
- Angiomateuze tumoren
- Overige

Mer än var tionde person lider av pälsdjursallergi - Läs mer om åkomman nedan

Pälsdjursallergi är en allergiform som normalt utvecklas tidigt hos individer och innebär att man är överkänslig mot allergen från pälsdjurs saliv, urin och talgkörtlar. Katt, hund, häst och kanin är de vanligaste pälsdjur som orsakar allergi. Pälsdjursallergi, likt pollenallergi, utvecklas genom lätt luftburna allergen. Detta innebär att besvärande symptom kan uppstå både vid indirekt och direkt kontakt med pälsdjur. Vid pälsdjursallergi ses symptom som exempelvis rinnsnuva och nysningar, nästäppa, rinnande och kliande ögon, eksem och astma.

Pälsdjursallergi utvecklas vanligtvis redan i tidig ålder. Som pälsdjursallergiker överreagerar man mot vanligt förekommande proteiner, allergen, i pälsdjurs urin, saliv och talgkörtlar. Dessa allergen tenderar att vara luftburna och fastnar lätt på kläder och i möbler. Därför är det förekommande att allergiska reaktioner bryter ut trots att ingen direkt kontakt med pälsdjur ägt rum.

Det är oklart till varför individer drabbas av pälsdjursallergi. Det kan delvis förklaras som ärftligt. Studier har även visat att miljön man lever i kan ha en inverkan till utfallande allergibesvär. Som pälsdjursallergiker behöver man vara observant i sin vardag då de allergiframkallande ämne från pälsdjur lätt förflyttar sig via luften. Vid köp an ny bostad kan det förekomma helteckningsmattor eller andra delar av bostaden som är kontaminerade av pälsdjursallergen. Beroende på tätheten på bostaden kan det ta flera månader, till år, innan allergennivån är normal och inga risker finns för allergiska reaktioner.

Vid pälsdjursallergi kan en allergisk reaktion förekomma vid direkt kontakt som såväl indirekt kontakt med pälsdjur. Pälsdjursallergen som angriper pälsdjursallergiker påverkar slemhinnorna i näsa, ögon och lungor. Besvärande symptom visas oftast i samma form som för pollenallergi.

Vanligaste former av pälsdjursallergi

Det förekommer tyvärr inga allergifria pälsdjur. Alla pälsdjur ger ifrån sig allergiframkallande allergen som orsakar besvär hos allergiker. Vissa djurarter har däremot en starkare tendens till att utgöra sensibilisering hos individer. Alla kattraser har mycket starkt avkommande allergen och utgör 50 % mer risk till utveckling av pälsdjursallergi hos individer än hundar. Allergi mot katt är även den vanligaste formen av pälsdjursallergi och endast allergi mot björkpollen är vanligare i Sverige. Utöver allergi mot katt är även pälsdjursallergi mot hund och häst vanligt förekommande.

  • – Katter utgör 50 % mer risk till utveckling av sensibilisering än hundar.
  • – Vanligaste formen av pälsdjursallergi är mot katt. I Sverige är var tionde individ allergisk mot katt.

Till skillnad från kattraser, varierar nivån på allergen bland olika hundraser. Dessutom frigör hundar flera olika allergen från urin, saliv eller talgkörtlar. För vissa individer med pälsdjursallergi fungerar därför kontakt med vissa hundraser bättre än med andra. Myten om att långhåriga hundar framkallar allergibesvär mer än korthåriga hundar är däremot inte sann.

Utöver de vanligaste formerna av pälsdjursallergi förekommer även allergi mot andra pälsdjur som:

Som pälsdjursallergiker med allergi mot ett specifikt pälsdjur ökar riskerna att man i framtiden även blir allergisk mot flera pälsdjur. Risken att andra besvär uppstår förutom de vanliga symptomen förekommer också. Vid irritation och regelbunden kontakt med pälsdjursallergen kan astma uppstå eller utvecklas till kraftiga astmaanfall och försämra individers tillstånd med livslånga men. Eftersom allergen påverkar luftvägarna kan även andra sjukdomar rörande luftvägarna förekomma. Dessutom kan svårigheter med regelbunden sömn, kroniskt trötthet och öroninflammation inträffa.

Spridning av pälsdjursallergen

Då pälsdjursallergen är luftburet sprids det enkelt via djurägare som tar vidare allergen till pälsdjursfria offentliga platser. Förekomsten av dessa allergen är därför stor på skolor, hotell och bussar. På skolor har studier visat att pälsdjursallergen lätt samlas i dammpartiklar och försvårar pälsdjursallergikers dagliga vistelse i skolor. Som allergiker bibehåller man då en ständig långdragen inflammation som påverkar luftvägarna.

På andra offentliga platser och på arbetsplatsen förekommer även en hög spridning av pälsdjursallergen. Som pälsdjursägare är det viktigt att förstå och försöka hjälpa samhället med att minimera spridningen av dessa allergen. En lätt åtgärd är att byta kläder efter varje arbetsdag och inte vistas i samma plagg hemma som på arbetsplatsen.

Egna åtgärder mot pälsdjursallergi

En del studier har spekulerat kring att uppväxt på bondgård kan minska riskerna för utveckling av allergi hos individer. Genom att växa upp bland pälsdjur och i en miljö där man utsätts för en högre halt av bakterieämnen, endotoxiner, stimuleras immunförsvaret att arbeta och förebygga risker för utveckling av bland annat allergi. Individer med redan utvecklad pälsdjursallergi bör inte vistas i en miljö som irriterar slemhinnorna på detta sätt då riskerna ökar för kraftigare symptom.

Hos pälsdjursallergiker finns det inget som tyder på att man med tiden vänjer sig vid en miljö med pälsdjur. Vid utbrytande symptom finns istället behandling i olika läkemedelsformer, bland annat receptfria, som åtgärdar besvär. Som allergiker får man istället anpassa sig till sjukdomen genom att ta vissa åtgärder i sin vardag.

  • – Undvik direkt kontakt med pälsdjur
  • – Undvik att vistas på platser där pälsdjur förekommit då pälsdjursallergen är luftburna
  • – Familjemedlemmar med fritidsintressen innefattande pälsdjur, till exempel ridning, bör duscha innan hemkomst och förvara ridkläder på annan plats
  • – Tvätta kläder och andra textilier som går att tvätta om kontakt med pälsdjur förekommit
  • – Städa noggrant regelbundet. Speciellt ifall den förekommer pälsdjursägare i ens umgängeskrets
  • – Avvägning bör tas att helt avlägsna textilier i form av heltäckningsmattor och andra stoppade möbler för att minimera förekomsten av allergen
  • – Använd skydd mot allergen på bland annat madrasser om svårigheter med regelbunden sömn förekommer

Nya hjärnforskning visar att depression är en sjukdom i förändring som kan kräva olika behandling vid olika skeden.

Smartphone appar är ett effektivt behandlingsalternativ vid mild till svår depression visar ny studie.

Forskning Patienter kan känna sig trygga att antidepressiva fungerar enligt ny studie från Sahlgrenska akademin.

Forskning Varför kan antidepressiva läkemedel ha en fysisk effekt inom några timmar med inte ge psykiskt effekt förrän efter flera veckor? Amerikanska forskare reder ut.

. de viktigaste hälsonyheterna direkt i ditt Facebookflöde

Nyhet En stor studie visar att SSRI-läkemedel under tidig graviditet inte ökar risken för autism eller adhd hos barnet.

billigste terramycin antibiotic