kan jeg kobe pamelor side

pamelor for billig fliegen

Psoriasis bliver i stigende grad omtalt som en "autonom" sygdom, hvor kroppen reagerer imod sig selv. Dette betyder, at immunsystemet fejlagtigt angriber og ødelægger sunde celler og væv, hvilket sætter gang i sygdomsprocessen i kroppen.

Det første udbrud opstår normalt når man er 15-30 år, og det starter ofte ud med en halsbetændelse. Et par dage efter infektionen vil man opleve mindre røde og dråbeformede knuder i huden, som benævnes guttat psoriasis.

Det udslæt man opleverer første gang er som regel meget karakteristisk for sygdommen og de fleste læger vil være i stand til at diagnoticere sygdommen ved første øjekast.

Der er flere ting, der kan påvirke udbrud af psoriasis. Klimaet er en faktor, der både kan lindre eller udløse tilstanden. Koldt vejr vil ofte forværre sygdommen, mens sol og varme kan lindre og reducere symptomerne, hvorfor mange personer med psoriasis foretrækker at leve under varmere himmelstrøg.

En anden faktor, der kan udløse psoriasis er hudskader. Alle skader på huden eller negle, såsom sår- eller slagskader kan føre til at der dannes psoriasis omkring det beskadigede område. Udslættet opstår normalt, når området omkring skaden hæves. Noget man også kalder Koebners-fænomenet.

Alkohol, stress og psykisk stress er andre faktorer, der kan udløse et udbrud, og dette bør så vidt muligt undgås.

Visse lægemidler såsom beta-blokkere og lithium kan også fremkalde eller forværre et psoriasisudbrud.

Udbrud af psoriasis kan afhjælpes ved medicin, sol og lysbehandling. Nedenfor er en beskrivelse af disse forskellige behandlinger:

Sol og saltvand kan ofte hjælpe mod sygdommen. En 3-ugers årlig rejse til et varmt land, hvor man kan sole sig og bade vil i de fleste tilfælde have positiv effekt på sygdommen.

For de personer, der har psoriasis i en moderat form vil det ofte være tilstrækkelig at bruge cremer og salver til at holde sygdommen på afstand. Cremerne reducerer inflammation, rødme og smerter, og skal indeholde kortikosteroider eller vitamin D-lignende stoffer eller en kombination af disse.

En vigtig del af behandlingen for mennesker med psoriasis er lysbehandling fra specialbyggede solarier, der udsender UVB-lys. Disse solarier adskiller sig fra almindelige solarier ved, at de kun udsender kortbølget ultraviolet lys, som har en meget gavnlig effekt på udslæt. De normale UVA-solarier, som folk benytter for at få lidt kulør, producerer generelt langbølget ultraviolet lys, som har ringe effekt på psoriasis og udslæt.

Psoriasis can be worrying, especially when you see your child struggle with itching or discomfort.

For most kids, psoriasis is limited to just a few patches that usually respond well to treatment. More serious cases might need more aggressive treatment. But the good news is that there are many options. If one treatment doesn't work, another probably will.

Psoriasis (suh-RYE-uh-sus) is a non-contagious disease that causes skin cells to build up on the surface of the skin, forming itchy red raised areas (plaques) and thick scales. It can appear anywhere on the body but is most commonly found on the scalp, knees, elbows, and torso.

Psoriasis is a long-lasting (chronic) condition that can get better or worse, seemingly at random. It may go away completely before suddenly reappearing.

For many kids, psoriasis is just a minor inconvenience; for others, though, it can be quite serious. Psoriasis can lead kids to feel self-conscious about their appearance. Sometimes that affects their emotions, and some kids may develop low self-esteem and even depression as a result.

Right now, there's no cure for psoriasis, but a number of good options are available to treat the symptoms. Lifestyle changes, such as maintaining a healthy diet and weight, also can help ease the symptoms.

Doctors aren't sure why people get psoriasis, but they do know how the disease works. White blood cells known as T lymphocytes or T cells are part of the immune system. They travel through the bloodstream fighting off bacteria, viruses, and other things that cause illnesses. When someone has psoriasis, however, T cells attack healthy skin as if they were trying to fight an infection or heal a wound.

Skin cells, which are made deep in the skin, normally take about a month to rise to the surface, where they die and are sloughed off. When psoriasis triggers T cells to attack healthy skin, the immune system responds by sending more blood to the area and making more skin cells and more white blood cells. This forces skin cells to rise to the surface in a few days instead of a month. The dead skin and white blood cells can't be shed quickly enough, and they build up on the surface of the skin as thick, red patches. As the skin cells die, they form silvery scales that eventually flake off.

Psoriasis isn't contagious. Some people inherit the genes that make them susceptible to having it. Many with psoriasis have an immediate family member who also has the disease.

Risk factors that can increase the chances of psoriasis outbreaks include:

  • Infections.Strep throat, colds, and other infectious diseases trigger the body's immune system to respond, making a psoriasis outbreak more likely.
  • Obesity. The plaques that are produced by many kinds of psoriasis often develop in folds of skin.
  • Certain medicines. Lithium, beta-blockers for high blood pressure, and drugs used to prevent malaria have been shown to increase the risk of psoriasis.
  • Stress. High stress levels can have an effect on the body's immune system and can make psoriasis symptoms worse.
  • Skin irritations. Cuts, scratches, sunburns, rashes, and other irritations that affect the skin can make a psoriasis outbreak more likely.
  • Cold weather. In the winter, kids generally spend more time indoors and get less sun. A moderate amount of direct sunlight can help to improve psoriasis.

People with psoriasis will most likely have one or more of these symptoms:

  • raised red patches of skin that can have silvery scales on them
  • dry, cracked skin that may bleed at times
  • itching, soreness, or a burning sensation in the affected area
  • thick, pitted fingernails

There are many different types of psoriasis that all have their own symptoms. Common types include:

  • Plaque psoriasis. By far the most common type of psoriasis, this causes dry red patches (plaques) and silvery scales. Plaques can appear anywhere on the skin but most often are on the knees, elbows, lower back, and scalp. They can be itchy and painful and may crack and bleed.
  • Guttate psoriasis. This most often affects people younger than 30 and often shows up after an illness, especially strep throat. It causes small red spots, usually on the trunk, arms, and legs. Spots also can appear on the face, scalp, and ears or where someone had plaque psoriasis.
  • Pustular psoriasis. This type of psoriasis causes the skin to become red, swollen, and covered with pus-filled bumps. Usually, this is on the soles of the feet or the palms and fingertips. Sometimes, though, it covers large areas of the body. This is known as generalized pustular psoriasis, and can sometimes be accompanied by fever, chills, severe itching, and fatigue.
  • Inverse psoriasis. This causes smooth, raw-looking patches of red skin that feel sore. The patches develop in places where skin is touching skin, such as the armpits, buttocks, upper eyelids, groin and genitals, or under a woman's breasts.
  • Erythrodermic psoriasis. This type of psoriasis is rare. It can cause a bright red rash that covers the entire body, making the skin look as if it has been burned. It's often accompanied by intense itching and pain, a fast heartbeat, and an inability to maintain a proper body temperature.

Usually, diagnosis of psoriasis is fairly straightforward. The doctor will physically examine your child's skin, scalp, and nails and ask you and your child some questions. The doctor may ask if anyone in your family has psoriasis and if your child recently had an illness or started a new medication.

On rare occasions, the doctor may remove a skin sample (do a biopsy) to examine it more closely. A biopsy can tell the doctor whether it's psoriasis or another condition with similar symptoms.

There are lots of ways to treat psoriasis, and different things work for different people. Be sure to talk with a doctor to figure out what treatments work best for your child.

Psoriasis treatments fall into three categories:

  1. Topical treatments are creams, lotions, and ointments applied directly to the skin. These include moisturizers, prescription corticosteroids and vitamin D creams, and shampoos made with salicylic acid or coal tar. Topical treatments can effectively treat many types of mild to moderate psoriasis, but can be a little messy.
  2. Light therapy(phototherapy) involves using natural or artificial ultraviolet (UV) light to treat the psoriasis symptoms. A doctor may recommend brief daily exposure to the sun, but too much sunlight can make psoriasis worse. More aggressive forms of light therapy include using controlled doses of UV light on the affected skin, laser therapy, and therapies that combine UV light with medicines and topical treatments.
  3. Oral or injected medications are used to treat severe psoriasis or psoriasis that resists other treatments. They include pills, shots, and medicines given intravenously (through an IV into a vein). Some of these can have serious side effects and might be prescribed for short periods of time only.

A doctor might try one therapy and then switch to another, or recommend a combination of therapies. It's not always easy to find a therapy that works, and sometimes what works for a time will stop being effective. It's important to work closely with the doctor to stay on top of your child's treatment.

online billig pamelor for sleep

– Det var fantastiskt! Av bilderna före och efter förstår man att det var avgörande att hämma T-cellerna. Vår bild av psoriasis har genomgått en fundamental förändring under de senaste decennierna. I dag ser vi psoriasis som en immunologisk sjukdom, med huden som huvudsakligt målorgan, säger Mona Ståhle, professor i dermatologi vid Karolinska institutet och överläkare vid hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Försöket i Tyskland avslutades snabbt eftersom vi inte klarar oss utan T-celler. Men det bidrog till dagens förklaringsmodell för hur psoriasis uppstår: Immunförsvarets T-celler aktiveras och vandrar ut från blodbanan till huden. Där bildar de signalämnen som driver den inflammatoriska reaktionen i huden och tillväxtfaktorer som leder till den snabba celldelningen.

Vad som får T-cellerna att reagera vet man inte säkert. Efter flera års sökande hittade forskare år 2015 ett kroppseget protein i huden som immuncellerna hos vissa patienter kan missuppfatta som främmande, vilket leder till att immunförsvaret aktiveras. Det skulle kunna vara en förklaring.

De flesta som drabbas av psoriasis får en mild variant av sjukdomen. Det finns ingen bot, men ofta går det att hålla besvären i schack med krämer som innehåller kortison eller D-vitamin. Räcker inte det finns ljusbehandling eller invärtes behandling, exempelvis tabletter som innehåller metotrexat, ett så kallat cellgift som dämpar hudcellernas tillväxt. Länge fanns inte mycket mer att erbjuda, och många patienter saknade effektiv behandling. Men nu har nya möjligheter tillkommit.

År 2004 godkändes det första av en ny typ av läkemedel mot psoriasis i Sverige. De så kallade TNF-hämmarna är biologiska, proteinbaserade, läkemedel som hämmar den immunologiska signalmolekylen TNF-alfa. De utvecklades ursprungligen mot ledgångsreumatism och andra inflammatoriska sjukdomar, men visade på dramatiska förbättringar även hos patienter med svår psoriasis.

När Johan Björkander för tre år sedan testade en TNF-alfahämmare försvann hans märken på huden snabbt. I dag tar han en spruta hemma varannan vecka i stället för att lägga sex timmar i veckan på att åka till behandlingsanläggningen, sola och smörja.

– Det ger mig mer tid hemma med barnen, tid att hämta och lämna, tid för mig själv. Under 16 år hade jag aldrig blivit av med fläckarna. Nu syns ingenting, säger han.

För dem som inte blir hjälpta av sådana sprutor finns ytterligare alternativ. Sedan millennieskiftet har ökad kunskap om mekanismerna bakom psoriasis lett till mer specifika behandlingar. Det handlar om att blockera olika signalmolekyler i den inflammatoriska process som sjukdomen drar i gång. Det senaste tillskottet är biologiska läkemedel inriktade mot molekylen interleukin 17 (IL-17). Två av dem är hittills tillgängliga i Sverige, för behandling av måttlig till svår plackpsoriasis.

– Effekten är sensationell! En stor andel av patienterna blir av med sina symtom helt, och det verkar vara säkra läkemedel med hanterbara biverkningar, säger Charlotta Enerbäck, professor i dermatologi vid Linköpings universitet och hudläkare vid Linköpings universitetssjukhus.

Patienter som behöver invärtes behandling testar i regel andra alternativ än biologiska läkemedel först, till exempel cellgiftet metotrexat. Biologiska läkemedel är nämligen dyra. Behandlingen kan kosta i storleksordningen 100 000 kronor per år, jämfört med ungefär 500 kronor per år för metotrexat, som i regel – för dem som blir hjälpta – är en bra behandling.

Utvecklingen av nya läkemedel har också underlättats av genetiska studier som pekar ut viktiga områden i arvsmassan. Hittills har forskarna kopplat över 80 genvarianter till risken att utveckla psoriasis. De flesta riskgenerna har med immunsystemet att göra. Bara ett fåtal är unika för huden. Inget tyder på att det finns någon enskild ”psoriasisgen” som enkelt förklarar sjukdomen.

– Det är lite gäckande. Trots alla ansträngningar hittar vi bara ett stort antal gener där varje gen ger en ytterst liten riskökning. Den viktigaste riskgenen för psoriasis förblir den variant av HLA C-genen som upptäcktes av en slump på 1960-talet, säger Charlotta Enerbäck, som har arbetet med flera stora genetiska psoriasisstudier.

Denna riskvariant finns hos ungefär 90 procent av alla med så kallad guttat psoriasis, och hos majoriteten av dem som får psoriasis tidigt i livet. Men tio procent av befolkningen har samma genvariant utan att få psoriasis. Det räcker alltså inte med en viss genetisk uppsättning för att sjukdomen ska utvecklas.

I dag anser forskarna att psoriasis uppstår på grund av en genetisk bakgrund i kombination med faktorer i omgivningen. Sådana faktorer kan vara infektioner, framför allt streptokockinfektioner i halsen, hudskador eller långvarig, svår stress. Exakt hur det går till är inte känt.

Charlotta Enerbäck fokuserar nu på att undersöka hur några utvalda genvarianter fungerar. Hennes forskargrupp har tagit steget från genetik till epigenetik, det vill säga till studier av stabila förändringar som styr hur arvsmassan blir avläst utan att påverka följden av dna-byggstenar. En sådan förändring är metylering, som innebär att en kemisk metylgrupp kopplas till en gen, vilket ofta stänger av genen.

Linköpingsforskarna såg sådana epigenetiska skillnader mellan inflammerad psoriasishud och kontrollpersoners hud. Mer oväntat upptäckte de dessutom skillnader mellan patienters friska hud och kontrollpersonernas.

– Det är spännande! Genom att analysera skillnaderna hoppas vi komma åt något utöver genetiken som kan förklara varför vissa är mer benägna att få sjukdomen, säger Charlotta Enerbäck.

Resultaten har ännu inte publicerats.

I ett värmeskåp på labbet i Linköping odlar Charlotta Enerbäck och hennes medarbetare hudceller i plastflaskor. Genom ett mikroskop ser cellerna ut som små risgryn. Efter ett dygn delar de på sig. När de täcker botten på plastflaskan måste de lossas, spädas ut och ”planteras om”.

– De växer ett tag i flaskorna med näringslösning, sedan dör de. Men det är tillräckligt för att vi ska hinna göra experiment, säger Charlotta Enerbäck.

Ett försök går ut på att testa om ett nytt sätt att angripa cancer även fungerar på psoriasis. Gemensamt för cancer och psoriasis är att celler delar sig alltför snabbt. Det är känt att cancerceller tillverkar extra mycket av vissa proteiner som skyddar arvsmassan när cellerna delar sig. Forskare vid Karolinska institutet har tagit fram en grupp tänkbara läkemedelsmolekyler som ska döda cancerceller genom att blockera ett sådant skyddande protein. Möjligen kan samma molekyler även hejda psoriasis. Linköpingsforskarna har testat dessa ämnen på normala hudceller, som inte påverkas. Dessutom har de visat att halten av det skyddande proteinet är förhöjd i psoriasisdrabbad hud.

– Det betyder att proteinet används i cellerna, och då skulle det kunna ge en effekt att blockera detta. Nu ska vi odla fram celler från psoriasishud och testa på dem, det blir väldigt intressant, säger Charlotta Enerbäck.

Ett tråkigt men välkänt fenomen för den som lever med psoriasis är att även om besvären kan behandlas bort från huden återkommer ofta fläckarna – på exakt samma ställen. Detta lokala sjukdomsminne förklarade Liv Eidsmo, forskare vid Karolinska institutet och hudläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, i en studie publicerad år 2014.

– Vi visade att en viss sorts T-celler finns kvar i läkta psoriasisfläckar i upp till sex år efter effektiv behandling och är redo att producera sjukdomsdrivande ämnen, säger hon.

I psoriasissjuk hud blir T-cellerna fler. Antalet återgår till det normala när huden läker, men sammansättningen förblir förändrad. Den som har haft psoriasis fortsätter att ha fler av de sjukdomsalstrande T-cellerna.

Forskarna försöker nu förstå hur dessa celler aktiveras och vad som styr vilka T-celler som bildas. På lång sikt hoppas de kunna ta bort den sjukdomsalstrande sorten.

– Det bästa vore om vi kunde förändra immunsystemet med en kräm på huden så att fläckarna inte kommer tillbaka, utan att behöva behandla hela kroppen, säger Liv Eidsmo.

Hennes forskargrupp deltar i en internationell klinisk studie som startar i vår. Ett läkemedelsbolag ska testa effekten av att behandla psoriasis med ett biologiskt läkemedel tidigt efter diagnos. Denna strategi har fungerat bra vid andra inflammatoriska sjukdomar, som ledgångsreumatism och multipel skleros, men inte undersökts vid psoriasis.

Patienter ska lottas till antingen ljusbehandling eller behandling med en antikropp mot proteinet IL-17 och sedan följas i fyra år. Hudprover skickas till Liv Eidsmos labb, där forskarna hoppas kunna se hur balansen mellan olika sorters T-celler förändras.

– Det vore fantastiskt om den tidiga behandlingen kan förändra miljön i huden så att sjukdomen inte kommer tillbaka, säger hon.

Länge betraktades psoriasis som ”de friskas sjukdom”. I dag vet man att det inte stämmer. Upp till 40 procent av alla med psoriasis har även psoriasis-artrit, en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan orsaka smärta och stelhet. På senare år har det också visat sig att personer med psoriasis oftare än andra får hjärt-kärlsjukdomar. Risken är särskilt hög hos dem med svår psoriasis.

Människor som lider av psoriasis har dessutom ökad risk för depression och alkoholmissbruk. Det finns också ett samband med inflammatoriska tarmsjukdomar. Psoriasis är med andra ord en systemisk sjukdom, som kan påverka många organ i kroppen.

– Det innebär att sjukvården måste ta hand om hela patienten, inte bara se hudbesvären. Till exempel utreda riskfaktorer för hjärt-kärlproblem, säger Mona Ståhle.

billigste pamelor side

Pustuleuze dermatosen
- Furunkel
- Carbunkel
- Impetigo (krentenbaard. felle roodheid en pustels in het gezicht. Vooral bij kinderen)
- Acne conglobata (ernstige acne op nek, gezicht, rug en billen. Dubbel- en reuzecomedonen, infiltraten, abcessen, fistels en littekens)
- Acne excoriee
- Acne vulgaris (comedonen, pustels)
- Naevus comedonicus
- Rosacea (papels, pustels, teleangiectasieen op het gezicht)
- Folliculitis (pustel in de haarzak. Er kan een haar door de pustel steken)
- Folliculitis barbae (sycosis barbae. De gehele haarfollikel is ontstoken. Zit in de baardstreek)
- Dermatitis perioralis
- Dermatitis ocularis
- Dermatomycose
- Pustulosis palmoplantaris (op handpalmen en voeten pustels in verschillende stadia, schilfering, erytheem. Pustels drogen uit in bruine maculae)
- Psoriasis pustulosa (temperatuursverhoging, pijn, malaise. De steriele pustulae kunnen samenvloeien tot bullae)
- Secundaire pustelvorming bij herpesinfecties enz.
- Geneesmiddeleneruptie
- Pitysporum-folliculitis
- Seniele comedo

- alopecia areata (ronde tot ovale plekken van haaruitval, kunnen samenvloeien)
- alopecia praematura
- alopecia androgenica (als gevolg van androgene steroiden. Bij vrouwen diffuus dunner wordend haar. Bij mannen vooral op de kruin en in de slapen)
- anageen effluvium (diffuuse haaruitval 7-14 dagen na cytostatica of andere toxines)
- telogeen effluvium (door koortsende ziekte, zwangerschap, narcose, geneesmiddelen, voedingsdeficienties en endocriene stoornissen na 3 maanden haaruitval)
- ectodermale dysplasie (erfelijke aandoening)
- allopecia areata (pleksgewijze haaruitval)
- tinea capitis (haarstompjes aanwezig, schilfering. Positieve KOH test)
- secundaire syfilis
- traumatische alopecie (vaak door tractie aan de haren door vlechten, bleken)
- trichotillomanie (dwangmatig uittrekken van haren)
- verlittekenende folliculitis (ontstekingsverschijnselen en pusvorming)
- lupus erythematodes (grillige haaruitval, met schilfering en roodheid)
- pseudopellade van Brocq (verlittekening, zonder ontstekingsverschijnselen. Idiopathisch)
- aplasia cutis congenita (haaruitval op 1 plek. Aangeboren)

- hirsutisme (te veel haar dat via een mannelijke distributie groeit)
- hypertrichose (te veel haar dat niet via een mannelijke distributie groeit)

Ulcereuze dermatosen
- ulcus cruris venosum (zweer op been door aderinsufficientie)
- ulcus cruris arteriosum (zweer op been door slagaderinsufficientie. Vaak lateraal of pretibiaal. Vaak 's nachts pijn)
- gemengd arterieel en veneus ulcus cruris (zweer door ader- en slagaderinsufficientie)
- microangiopathisch ulcus (door insufficientie microcirculatie. Vaak bij hypertensie en diabetes. Vaak meerdere zweertjes)
- decubitus/ traumatisch ulcus (doorligplek/ zweer na ernstig ongeluk)
- neurotrofisch ulcus (zweer die onstataat door verminderd gevoel in de huid. Vaak op voetzolen)
- ecthyma (door streptokokken of stafylokokken. Acuut beloop. Purulente korsten. Onstaan na infectie van bijv. een insektenbeet)
- ulcus bij vasculitis (pijnlijke zweer. Daarnaast purpura, livedo, noduli, nodi)
- ulcererende tumor
- pyoderma gangraenosum (opgeworpen en livide-rode rand, ontstaat in korte tijd, zeer pijnlijk. Immunologische oorzaak)

Vaatziekten en vasculaire reacties
- varicositas
- tromboflebitis
- tromboflebitis migrans
- cutane vasculitis van de kleine bloedvaten
- septische purpura/vasculitis
- capillaritis/ gepigmeneerde purpura

- dermatofytosen
- candidiasis
- malassezia infecties

Squameuze afwijkingen of droge huid
- keratosis piloris
- ichthyosis vulgaris

- lichen sclerosis

Tumoren (premaligne en maligne)
- Keratosis actinica
- Verruca seborrhoica
- Morbus Paget
- Morbus Bowen
- Naevus pigmentosus
- Blue naevus
- Naevus naevocellularis
- Atheroomcyste
- Dermatofybroom
- Spinocellulaircarcinoom
- Basaalcelcarcinoom
- Plaveiselcelcarcinoom
- Melanoom (superficial spreading melanoma SSM, nodulair melanoom, lentigo maligna melanoma LMM, acrolentigineus melanoom, subunguaal melanoom)
- Angiomateuze tumoren
- Overige

I had problems with my swollen feet expecially in my left leg. Also problems with dry and pigmentation in the skin especially in my right side of my body. I lost lots of hair, even my eyebrown and eyelashes falls out. Also problem with acne in my skin. The only medicine I took was hair volume (vitamine and minerals for the hair). I also helsp with my digesitve system. After ayurveda treament with Asha I'm cured.

Skadliga bakterier, parasiter och svampsjukdomar är en dålig grogrund för tarmen och hälsan!

Skadliga bakterier håller nyttobakterierna i schack och kan ta över tarmfloran allt mer om det vill sig illa.

Parasitsjukdomar och svampsjukdomar som Candida är vanligare än många människor tror och kan ställa till stora problem. Som tur var kan såväl parasitsjukdomar och Candida behandlas, ofta på liknande sätt.

Magens och tarmens bakterier brukar delas in i två huvudgrupper:

  • Nyttobakterier
    Lactobacilluskulturer, exempelvis acidofilus, bulgaricus och bifidusbakterier. Probiotika är nyttobakterier.
  • Skadliga bakterier
    Förruttnelsebakterier ( Coliforma bakterier ), parasiter, svamp.

Nyttobakterierna behövs för kroppens näringsomsättning. De skadliga bakterierna kan om de tar överhanden skapa stora problem, främst i tarmfloran och tarmväggarna.

Att gemomföra tarmrening av något slag kan var det första steget för att återfå balansen i tarmen. Escherichia coli (E-coli) är en vanligt förekommande förruttnelsebakterie som lever i tjocktarmen och som vid obalans kan ta överhanden över nyttobakterierna, vilket inte är bra. Detta kan sen vara en grogrund för olika slags parasiter och svampar som Candida att ta överhanden.

Förruttnelsebakterierna tillverkar också olika sorters gifter (toxiner) som kan göra så vi känner oss energilösa och trötta. Nervsystemet anses även kunna bli påverkat negativt av dessa toxiner. Brist på signalsubstansen acetylkolin som behövs för nervsystemet anses bl.a. kunna ske. Förruttnelsebakterierna livnär sig gärna på vitaminer, enzymer och proteiner m.f. För mycket och oönskade förruttnelsebakterier i tarmen kan därför även vara grovgrund för näringsbrist av olika slag.

Parasiter fungerar toxisk då de är främmande för vår kropp och kan göra skada på kroppen. Parasiter kan vi få i oss på många sätt: från våra husdjur, genom att äta rå (inte genomstekt) kött och fisk, dricka förorenat vatten utomlands m.m. Många människor har parasiter i sin kropp, detta utan att veta om det. De gör störst skada i tarmsystemet men kan även finnas på flera ställen, som i levern mf. I tarmarna kan de finnas gömda och bygga bon i tarmfickor, i tarmslem och tarmplack. Inälvsmaskar är en typ av parasiter som kan finnas i våra tarmar. Inälvsmaskar delas in i grupperna plattmaskar (Platyhelminthes) och rundmaskar (Nemathelminthes). Exempel på maskar kan vara rävbandsmask (ifrån kött), springmask (vanlig hos små barn), hakmask, piskmask, spolmask och trikiner.

Tecken på problem med parasiter kan vara:

  • Kroniska matsmältningsproblem
  • Gaser i magen
  • Diarré/ förstoppning
  • Ovanligt stor trötthet
  • M.fl.

Candida är en jästsvamp som ingår i vår normala kroppsflora. Finns normalt i munnen, mag- tarmkanalen och slidan. Det finns ett flertal oika typer av Candida där Candida albicans är den vanligaste formen. Candida trivs i fuktig och varm miljö, ca 37 grader. Minst 25 % av befolkningen beräknas ha överskott av Candida i västvärlden. Candida kan om det vill sig illa utvecklas till en svampsjukdom (mykoser) och skapa stora problem i kroppen. Candida kan då invadera alla kroppens organ men trivs då särskilt väl i matsmältningskanalen och i tarmarna.

Om man har parasiter i kroppen så ökar även detta risken för Candidaproblem.

Tecken på problem med Candida kan vara:

  • Dålig matsmältning
  • Diarré/förstoppning
  • Gaser i magen
  • Försämrat immunförsvar
  • Flytningar
  • Svampinfektioner i underlivet
  • Sveda när man kissar
  • Urinvägsinfektioner
  • Menstruationsrubbningar
  • Klåda i anus
  • Allergier
  • Psoriasis
  • Blåsor i munnen
  • Rinnande ögon
  • Illaluktande andedräkt
  • Problem med blodsockret (se insulin)
  • Trötthet
  • Humörsvängningar
  • Depressioner
  • Huvudvärk
  • Hud- och hårproblem
  • Försämrat minne
  • Koncentrationssvårigheter
  • Dålig blodcirkulation
  • Återkommande förkylningar
  • Muskelsmärtor (även muskelsjukdomen fibromyalgi)
  • Ofullständigt nedbrytning av proteiner
  • M.fl.

I munnen heter Candidabesvär torsk. Symtom kan vara vit beläggning på tungan, sprickor i mungipan. På huden rodnande utslag mellan skinkorna eller under brösten. Candiasvampen kan lura kroppen att den har tillräckligt med östrogen, vilket kan föra med sig det att kroppens naturliga produktion av hormonet östrogen minskar.

Tarmsjukdomar som IBS kan förväxlas med candida.

även reaktioner från vaccinering av olika slag har kopplats till Candidabesvär.

Candida kan få hjälp och bre ut sig och skapa obalans i kroppen. När detta sker kan det även skapas en mer aggressiv form av Candida som kan växa genom tarmens slemhinnor och gynna läckage av toxiner (över 80 st) av olika slag till resten av kroppen anser somliga.

Candidaobalans kan uppstå bl.a. beroende på:

myambutol piller ups