biaxin receptionist

biaxin dosering van

I Sverige har drygt tre procent av befolkningen psoriasis. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar och är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Incidensen är högst under puberteten och hos unga vuxna. Femtio procent av alla psoriatiker insjuknar före 30 års ålder. Personer med svår psoriasis har en något förkortad medellivslängd, cirka tre-fyra år.

Annan samsjuklighet är framför allt ledbesvär i form av psoriasisartrit som drabbar uppskattningsvis 30 procent av patienterna. Psoriasis artrit kan vara svår att diagnosticerar då sjukdomen är heterogen och biomarkör saknas. Ofta krävs noggrann bedömning av reumatolog.

Den yttersta orsaken till psoriasis är ännu inte klarlagd, men det finns övertygande bevis för att det är ett samspel mellan omgivnings- och genetiska faktorer som gör att sjukdomen bryter ut.

De yttre faktorer som anses vara bidragande till sjukdomen är infektioner, framför allt streptokockinfektioner i svalget, och livskriser. Överkonsumtion av alkohol, rökning, fetma, vissa läkemedel och hudskador av varierade slag har också betydelse.

Psoriasis är en immunmedierad sjukdom och det övervägande antalet identifierade riskgener är inblandade i immunsystemet Den ledande hypotesen i immunopatologin är för närvarande att det är en förskjutning i förhållandet mellan T-hjälparcellerna, i riktning mot flera celler av Th1- och Th17-typ.

Immunpatogenesen börjar med aktivering av antigenpresenterande celler. Detta leder i sin tur till en aktivering av T-celler med differentiering och kloning av Th-celler i lymfkörtlarna. De aktiverade T-cellerna lämnar lymfsystemet via blodet och migrerar till platsen för inflammationen med hjälp av specifika adhesionsmolekyler. Detta ger en ökad T-cellsinfiltration, men även infiltration av neutrofiler som underhåller inflammationen och bildar mikroabcesser i epidermis.

Psoriasis på ländrygg och arm

Patient med psoriasis på ländryggen. Foto: Birgitta Wilson Claréus

Patient med psoriasis på ländrygg samt på arm.

Guttat psoriasis är vanligare hos yngre personer. Utslagen startar oftast några veckor efter en infektion med betahemolyserande streptokocker. Denna typ av psoriasis börjar med små utspridda röda fjällande macule som ökar i antal under den första månaden, står stabilt under den andra och spontanläker ofta under den tredje månaden. Uppskattningsvis 30-50 procent, säkra siffror saknas ännu, utvecklar en nummulär/plaque psoriasis på sikt.

Guttat psoriasis (droppformad psoriasis)

Denna droppformade psoriasis förekommer oftast hos yngre personer. Utmärkande för guttat psoriasis är de små utspridda röda fjällande fläckar som blir allt fler under den första månaden.

Det vanligaste debutsymtomet hos äldre, ofta med debut några månader efter en livskris. Utslagen är rodnade, skarpt avgränsade, hyperkeratotiska och infiltrerade macule, från några centimeter (nummulär psoriasis) till över 20 cm stora (plackpsoriasis). Fläckarna har silverfärgade fjäll, typiskt är "stearinfjällsfenomen" vid skrapning med öronpinne. Predilektionsställen är armbågar/knän, ryggslut och hårbotten.

Plackpsoriasis (nummulär psoriasis)

Utslagen karaktäriseras av rodnad, fjällande och skarpt avgränsade fält, från några centimeter till över 20 cm stora. Plackpsoriasis uppkommer framför allt på armbågar, knän, ryggslut och hårbotten.

Sitter i hudveck, naveln, öron och underlivet. Utslagen är skarpt avgränsade, rodnade och glänsande macule. Fjällningen syns inte på grund av hydreringen, men fås fram vid skrapning. Omkring 30 procent av alla psoriatiker har utslag i underlivet och fem procent av psoriatikerna har invers psoriasis som enda symtom.

Utslagen vid invers psoriasis sitter i hudveck, navel, öron och underlivet och är skarpt avgränsade, rodnade och glänsande. På grund av hydreringen syns sällan fjällningen.

Psoriasis i hårbotten varierar i tjocklek; från tunn fjällning till tjocka plack. Utslagen sitter oftast i bakhuvudet och i hårfästet (corona seborroica). Hårbottenpsoriasis ses som enda symtom hos 25 procent, men upp till 80 procent har utslag där.

Hårbottenpsoriasis varierar i tjocklek från tunn fjällning till tjocka plack. Utslagen är ofta lokaliserade i bakhuvudet och i hårfästet.

Psoriasis på handryggar förekommer oftare hos den grupp av psoriatiker som blir sämre av solljus.I handflator och på fotsulor är utslagen tjocka, fjällande plack som sitter mer centralt och upp på fotränder och hälar. Utslagen domineras av hyperkeratoser och är måttligt rodnade. Ragader gör det svårt att använda händerna respektive gå.

I handflator och på fotsulor är utslagen tjocka, måttligt rodnande, fjällande plack som är centralt lokaliserade, på fötterna sitter de ofta på hälarna.

Omkring en femtedel av alla psoriatiker blir sämre av solen. Hälften av dessa har en äkta ljuskänslighet, med direkt försämring av psoriasissjukdomen. Resten får först ett soleksem, som sedan övergår i psoriasis (Köbnerfenomen).

Ljusutlöst ljuskänslig psoriasis på rygg

Uppskattningsvis blir en femtedel av alla psoriasisdrabbade sämre av solen. Av dessa har hälften en äkta ljuskänslighet med direkt försämring av utslagen. Övriga får till en början ett soleksem som senare övergår i psoriasis, vilket kallas Köbnerfenomen.

Psoriasis i naglar ser ut på olika sätt beroende på var i nagelapparaten sjukdomen sitter. Vid så kallade fingerborgsnaglar sitter psoriasisen i nagelanlaget och vid övriga typer (distal onycholys samt röda "oljefläckar" är de vanligaste typerna) i nagelbädden. Sextiofem procent har formförändrade naglar vid något tillfälle. Vid psoriasisartrit (och vid svår hudsjukdom) är det mycket vanligt med nagelengagemang.

Hos vissa patienter sitter psoriasisen i nagelanlaget (fingerborgsnaglar), medan andra har sjukdomen i nagelbädden där distal onycholys samt röda "oljefläckar" är de vanligaste symtomen.

Dessa två typer är ovanliga. Vid pustulös psoriasis bildas en mängd små pustler i överhuden och vid erytrodermi är huden generellt rodnad och ödematös. Patienterna har en påtaglig allmänpåverkan och är oftast inläggningsfall. Dessa former utvecklas ibland efter utsättande av perorala steroider eller abrupt avslutad lokalbehandling med kortisonkrämer.

Vid pustulös psoriasis uppstår en mängd små pustler i överhuden.

Upp till 40 procent av psoriatikerna har ledbesvär vid något tillfälle. Vanligaste typen av PsA är entesiter, inflammation i ledband- och senfästen. Synoviter, inflammation i ledkapseln, är mindre vanligt. Dessa är då framför allt belägna i DIP-leder, en eller flera stora leder eller ryggrad. Patognomont för psoriasisartrit är daktylit, så kallade korvfingrar/-tår, där hela fingret/tån blir jämnt svullen. Det finns ingen tydlig korrelation mellan hud och ledpsoriasis. Man kan ha mycket svår psoriasis på huden utan risk för ledbevsär och ledpsoriasis har inte sällan relativt lindriga förändringar på huden. Men alla varianter finns.

Psoriasisartrit (PsA) i fingrar

Psoriasisartrit sitter ofta i DIP-leder, en eller flera stora leder, eller ryggrad. Ett patognomont fynd för dessa patienter är daktylit, det vill säga "korvfingrar/-tår" där hela fingret eller tån blir jämnt svullen.

Diagnosen psoriasis ställs framför allt på klinisk bild:

  • Symmetriska utslag armbågar, knän och ryggslut.
  • Kontrollera hårbotten, crena och naglar.
  • Sitter ofta i irriterad hud och sår (Köbnerfenomen).
  • Hudbiopsi/PAD ger sällan diagnos vid tveksam klinisk diagnos, eftersom histologin kan vara oftast är ospecifik.
  • Fråga efter ledvärk, utslag i crena/underliv.
  • Svalgodling vid guttat psoriasis och vid snabb försämring.

För de allra flesta individer med psoriasis räcker lokalbehandling, ibland endast med mjukgörande krämer. Om lokalbehandling med inte är tillräckligt blir nästa steg oftast ljusbehandling, framför allt med UVB. Omkring 25 procent har medelsvår till svår psoriasis och då krävs ofta systembehandling med tabletter eller med biologiska läkemedel.

biaxin ingen receptor

De fleste praktiserende speciallæger i psykiatri har som andre læger overenskomst med sygesikringen. Det betyder, at behandling hos en praktiserende speciallæge i psykiatri er gratis, dog begrænset til et antal samtaler årligt. Gruppe 1 patienter skal henvises af egen læge. Der findes også praktiserende psykiatere uden overenskomst med sygesikringen.

Nogle psykologer har overenskomst med sygesikringen om et begrænset antal behandlinger, når man er henvist af en praktiserende læge. Man skal betale en del af regningen selv, og ordningen gælder kun et begrænset antal samtaler i særlige situationer, fx. når man har været udsat for vold, en ulykke eller i forbindelse med alvorlig sygdom og død. Begivenheden må højst ligge ½ år tilbage. Alle andre behandlinger hos en psykolog betales af klienten selv.

På nogle hospitaler er der afdelinger der tilbyder psykoterapi i lidt større målestok. Der er behandlingen gratis.

Inden for det sociale system er der visse muligheder for behandling, især for familier og børn og unge. I specielle tilfælde kan der ydes tilskud til terapi over bistandsloven. Spørg din kommune.

Psykologisk Institut på Københavns Universitet kan yde gratis behandling, men har yderst begrænset kapacitet. Det samme gælder studenterrådgivningerne for uddannelsessøgende. Desuden findes der muligheder i nogle patientforeninger og på nogle få psykoterapeutiske uddannelsessteder.

I langt de fleste andre situationer må man selv betale for sin terapi. Prisen aftales med den enkelte psykoterapeut. Normalt er behandling i gruppe billigere end individuel behandling.

Overvej først om skal det være en kvindelig eller mandlig terapeut. Kontakt terapeuten og forhør om ventetid og pris. Aftal eventuelt en eller to samtaler så I ser hinanden an.

Psykoterapi er hjælpsomt i en lang række af livets kriseprægede situationer, såsom:

  • vanskeligheder med at danne familie, parforholdsproblemer, forældrerollen, seksuallivet, utroskab, skilsmisse.
  • problemer på arbejdspladsen, samarbejdsproblemer, mobning, stress.
  • brug for at få skabt klarhed og ro om svære valgsituationer.
  • et ønske om personlig udvikling, lære sig selv bedre at kende, komme i balance, gøre op med gamle vaner og mønstre, mindreværd, generthed.
  • hjælp til at komme igennem sorgen over at have mistet nære personer, eller til at komme videre efter alvorlige hændelser og ulykker.
  • Depression – angst - tomhedsfornemmelse – meningsløshed – søvnløshed - spise problemer.
  • hjælp og støtte til at komme videre i livet i forbindelse med en psykisk lidelse.

I Danmark er der ingen regler for, hvem der må udbyde psykoterapi. Enhver kan tilbyde psykoterapi og og at tage klienter. Med andre ord, er det et gråt marked hvor det er en god idé at undersøge den professionelle, læse, se video osv. om personen inden du vælger.

Hvem har tilstrækkelig uddannelse og erfaring til at arbejde med psykoterapeutiske metoder? Der findes mange forskellige faggrupper, som anvender psykoterapeutiske arbejdsmetoder. Mange mennesker har svært ved at adskille de forskellige faggrupper og forveksler derfor ofte de mest kendte faggrupper - psykologer, psykiatere og psykoterapeuter.

Psykoterapeut er en ubeskyttet titel i Danmark, hvorfor enhver kan kalde sig psykoterapeut, uden at dette siger noget om personens udannelsesmæssige eller erfaringsmæssige baggrund. Hvis psykoterapeuten er medlem af en Psykoterapeutforening, har psykoterapeuten en relevant grunduddannelse af X antal års varighed samt fx en af foreningen godkendt psykoterapeutisk videreuddannelse (med egenterapi, teori og supervision) på X antal år og min. X års fuldtids klinisk erfaring som psykoterapeut.

Læs også Professor i Psykiatri Poul Videbech: Depression. Værd at vide

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

1. utg.: Stockholm: Natur & kultur, 2012 - 348 s. ISBN:978-91-27-13167-5 LIBRIS-ID:13415641 Sök i biblioteket

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

2. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2008 - 318 s. ISBN:978-91-44-04936-6 LIBRIS-ID:10674788 Sök i biblioteket

Pilgrim Press, 2014 - 410 s. ISBN:9789198997916 LIBRIS-ID:17238133 Sök i biblioteket

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

Lund: Studentlitteratur, 2009 - 273 s. ISBN:978-91-44-05262-5 LIBRIS-ID:11584447 Sök i biblioteket

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

2., [rev.] uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2013 - 232 s. ISBN:978-91-44-07959-2 LIBRIS-ID:13909031 Sök i biblioteket

1. utg.: Stockholm: Natur & kultur, 2013 - 216 s. ISBN:9789127132146 (inb.) LIBRIS-ID:13913153 Sök i biblioteket

2. ed.: London: SAGE, 2011 - 435 p. ISBN:978-1-84860-686-9 (inb.) LIBRIS-ID:12159800 Sök i biblioteket

2. rev. & utökade utgåvan: Stockholm: Natur & Kultur, 2013 - 424 s. ISBN:9789127135604 (inb.) LIBRIS-ID:14291372 Sök i biblioteket

2nd ed.: New York: Guilford, 2011. - 391 s. ISBN:1-60918-504-8 ¹33.95 LIBRIS-ID:12291483 Sök i biblioteket

Ytterligare litteratur i form av ev. manualer och/eller artiklar tillkommer i samråd med handledaren.

Oxford: Oxford University Press, 2004 - xxi, 461 s. ISBN:0-19-852916-3 (hft.) LIBRIS-ID:9373318 Sök i biblioteket

1. utg.: Stockholm: Natur & kultur, 2011 - 390 s. ISBN:978-91-27-12112-6 (inb.) LIBRIS-ID:11789339 Sök i biblioteket

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

6. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2015 - 361 s. ISBN:9789144103587 LIBRIS-ID:17978461 Sök i biblioteket

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

2nd ed.: New York: J. Wiley, 2002 - 284 s. ISBN:0-471-49087-3 (hbk) LIBRIS-ID:8648141 Sök i biblioteket

biaxin piller plastics

Harding A. Extent of psoriasis tied to risk of comorbidities. Reuters Health Information. August 15, 2013. [Full Text].

Yeung H, Takeshita J, Mehta NN, et al. Psoriasis Severity and the Prevalence of Major Medical Comorbidity: A Population-Based Study. JAMA Dermatol. 2013 Aug 7. [Medline].

Patel RV, Shelling ML, Prodanovich S, Federman DG, Kirsner RS. Psoriasis and vascular disease-risk factors and outcomes: a systematic review of the literature. J Gen Intern Med. 2011 Sep. 26(9):1036-49. [Medline].

Li WQ, Han JL, Manson JE, Rimm EB, Rexrode KM, Curhan GC, et al. Psoriasis and risk of nonfatal cardiovascular disease in U.S. women: a cohort study. Br J Dermatol. 2012 Apr. 166(4):811-8. [Medline].

Henderson D. Psoriasis severity linked to uncontrolled hypertension. Medscape Medical News. October 27, 2014. [Full Text].

Takeshita J, Wang S, Shin DB, Mehta NN, Kimmel SE, Margolis DJ, et al. Effect of Psoriasis Severity on Hypertension Control: A Population-Based Study in the United Kingdom. JAMA Dermatol. 2014 Oct 15. [Medline].

Wan J, Wang S, Haynes K, Denburg MR, Shin DB, Gelfand JM. Risk of moderate to advanced kidney disease in patients with psoriasis: population based cohort study. BMJ. 2013 Oct 15. 347:f5961. [Medline].

Laidman J. Moderate and Severe Psoriasis Linked to Higher Kidney Risks. Medscape [serial online]. Available at http://www.medscape.com/viewarticle/812730. Accessed: October 21, 2013.

Kurd SK, Troxel AB, Crits-Christoph P, Gelfand JM. The risk of depression, anxiety, and suicidality in patients with psoriasis: a population-based cohort study. Arch Dermatol. 2010 Aug. 146(8):891-5. [Medline]. [Full Text].

Oostveen AM, de Jager ME, van de Kerkhof PC, Donders AR, de Jong EM, Seyger MM. The influence of treatments in daily clinical practice on the Children's Dermatology Life Quality Index in juvenile psoriasis: a longitudinal study from the Child-CAPTURE patient registry. Br J Dermatol. 2012 May 23. [Medline].

Lucka TC, Pathirana D, Sammain A, Bachmann F, Rosumeck S, Erdmann R, et al. Efficacy of systemic therapies for moderate-to-severe psoriasis: a systematic review and meta-analysis of long-term treatment. J Eur Acad Dermatol Venereol. 2012 Mar 9. [Medline].

Pettey AA, Balkrishnan R, Rapp SR, Fleischer AB, Feldman SR. Patients with palmoplantar psoriasis have more physical disability and discomfort than patients with other forms of psoriasis: implications for clinical practice. J Am Acad Dermatol. 2003 Aug. 49(2):271-5. [Medline].

Sampogna F, Tabolli S, Soderfeldt B, Axtelius B, Aparo U, Abeni D. Measuring quality of life of patients with different clinical types of psoriasis using the SF-36. Br J Dermatol. 2006 May. 154(5):844-9. [Medline].

Langenbruch A, Radtke MA, Krensel M, Jacobi A, Reich K, Augustin M. Nail involvement as a predictor of concomitant psoriatic arthritis in patients with psoriasis. Br J Dermatol. 2014 Nov. 171(5):1123-8. [Medline].

Moadel K, Perry HD, Donnenfeld ED, Zagelbaum B, Ingraham HJ. Psoriatic corneal abscess. Am J Ophthalmol. 1995 Jun. 119(6):800-1. [Medline].

Durrani K, Foster CS. Psoriatic uveitis: a distinct clinical entity?. Am J Ophthalmol. 2005 Jan. 139(1):106-11. [Medline].

Takahashi H, Sugita S, Shimizu N, Mochizuki M. A high viral load of Epstein-Barr virus DNA in ocular fluids in an HLA-B27-negative acute anterior uveitis patient with psoriasis. Jpn J Ophthalmol. 2008 Mar-Apr. 52(2):136-8. [Medline].

Elston DM, Ferringer T, Ko C, Peckham S, High W, DiCaudo D. Dermatopathology. 2nd ed. Philadelphia, Pa: Elsevier Saunders; 2013.

[Guideline] Menter A, Gottlieb A, Feldman SR, Van Voorhees AS, Leonardi CL, Gordon KB, et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis: Section 1. Overview of psoriasis and guidelines of care for the treatment of psoriasis with biologics. J Am Acad Dermatol. 2008 May. 58(5):826-50. [Medline].

[Guideline] Menter A, Korman NJ, Elmets CA, Feldman SR, Gelfand JM, Gordon KB, et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis. Section 3. Guidelines of care for the management and treatment of psoriasis with topical therapies. J Am Acad Dermatol. 2009 Apr. 60(4):643-59. [Medline].

[Guideline] Menter A, Korman NJ, Elmets CA, Feldman SR, Gelfand JM, Gordon KB, et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis: Section 5. Guidelines of care for the treatment of psoriasis with phototherapy and photochemotherapy. J Am Acad Dermatol. 2010 Jan. 62(1):114-35. [Medline].

[Guideline] Menter A, Korman NJ, Elmets CA, Feldman SR, Gelfand JM, Gordon KB, et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis Section 6. Guidelines of care for the treatment of psoriasis and psoriatic arthritis: Case-based presentations and evidence-based conclusions. J Am Acad Dermatol. 2011 Feb 7. [Medline].

Mason AR, Mason J, Cork M, Dooley G, Edwards G. Topical treatments for chronic plaque psoriasis. Cochrane Database Syst Rev. 2009 Apr 15. CD005028. [Medline].

Stern RS. The risk of squamous cell and basal cell cancer associated with psoralen and ultraviolet A therapy: A 30-year prospective study. J Am Acad Dermatol. 2012 Jan 18. [Medline].

Carrascosa JM, Plana A, Ferrandiz C. Effectiveness and Safety of Psoralen-UVA (PUVA) Topical Therapy in Palmoplantar Psoriasis: A Report on 48 Patients. Actas Dermosifiliogr. 2013 Mar 6. [Medline].

Mehta D, Lim HW. Ultraviolet B Phototherapy for Psoriasis: Review of Practical Guidelines. Am J Clin Dermatol. 2016 Feb 12. [Medline].

Stern DK, Creasey AA, Quijije J, Lebwohl MG. UV-A and UV-B Penetration of Normal Human Cadaveric Fingernail Plate. Arch Dermatol. 2011 Apr. 147(4):439-41. [Medline].

Mantovani A, Gisondi P, Lonardo A, Targher G. Relationship between Non-Alcoholic Fatty Liver Disease and Psoriasis: A Novel Hepato-Dermal Axis?. Int J Mol Sci. 2016 Feb 5. 17 (2):[Medline].

Salvi M, Macaluso L, Luci C, Mattozzi C, Paolino G, Aprea Y, et al. Safety and efficacy of anti-tumor necrosis factors α in patients with psoriasis and chronic hepatitis C. World J Clin Cases. 2016 Feb 16. 4 (2):49-55. [Medline].

Komrokji RS, Kulasekararaj A, Al Ali NH, Kordasti S, Bart-Smith E, Craig BM, et al. Autoimmune Diseases and Myelodysplastic Syndromes. Am J Hematol. 2016 Feb 13. [Medline].

Sorensen EP, Algzlan H, Au SC, Garber C, Fanucci K, Nguyen MB, et al. Lower Socioeconomic Status is Associated With Decreased Therapeutic Response to the Biologic Agents in Psoriasis Patients. J Drugs Dermatol. 2016 Feb 1. 15 (2):147-53. [Medline].

Castaldo G, Galdo G, Rotondi Aufiero F, Cereda E. Very low-calorie ketogenic diet may allow restoring response to systemic therapy in relapsing plaque psoriasis. Obes Res Clin Pract. 2015 Nov 8. [Medline].

Barrea L, Balato N, Di Somma C, Macchia PE, Napolitano M, Savanelli MC, et al. Nutrition and psoriasis: is there any association between the severity of the disease and adherence to the Mediterranean diet?. J Transl Med. 2015 Jan 27. 13:18. [Medline].

Millsop JW, Bhatia BK, Debbaneh M, Koo J, Liao W. Diet and psoriasis, part III: role of nutritional supplements. J Am Acad Dermatol. 2014 Sep. 71 (3):561-9. [Medline].

hvordan man koeber decadron side