hvor meget ethionamide mechanism

koeb generisk ethionamide mode

Fakta: Alkoholberoende

Orsak: Sociala, psykologiska och genetiska förklaringar.

Symtom: Sömnrubbningar, trötthet, magproblem, oro, irritation. Mer än 60 sjukdomar kopplas till för hög alkoholkonsumtion.

Drabbar: En miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol, cirka 300 000 ett skadligt bruk och cirka 300 000 har ett beroende. Av de senare är bara runt 50 000 identifierade av vården.

Text: Helena Mayer. Först publicerad i Medicinsk Vetenskap 4/2013.

Standardbehandling av sarkoidose er tilskudd av kortikosteroider, fortrinnsvis i form av prednisolon. Prednisolon kan bremse videre utvikling, og i noen tilfeller føre til bedring av sykdommen. Endel pasienter har dessverre ingen effekt av prednisolon eller andre kortikosteroider.

Bruken av steroider ved mild sykdom er omdiskutert. Behandling med prednisolon er ikke uten bivirkninger, og ved mild sykdom kan bivirkningene overgå symptomene fra selve sykdommen. Dessuten ser en av og til at mild sarkoidose kan brenne ut av seg selv. Prednisolon har også vært knyttet til tilbakevendende sarkoidose og forverring av eksisterende sykdom.

Siden sarkoidose er en immunsykdom, har tilstanden vært forsøkt behandlet med immunsuprimerende medisiner, men foreløpig virker effekten av slik behandling begrenset. Slik behandling er, på linje med prednisolon, også knyttet til bivirkninger, slik at rutinemessig behandling med slike medikamenter ikke er anbefalt. Enkelte studier har indikert effekt av enkelte antibiotika, men foreløpig anbefales heller ikke slik behandling.

Pasienter med forhøyet vitamin D anbefales å unngå sollys, samt begrense inntaket av vitaminet i kosten. Dette er særlig viktig hos pasienter som har hyperkalsemi.

Behandlingen av sarkoidose er en spesialistoppgave, og pasienter som enten har, eller hvor det er mistanke om sykdommen, skal alltid behandles av lege.

Andre typer medisiner kan du lese om nederst på denne siden.

Kortison tilhører en medikamentgruppe som kalles steroider eller kortikosteroider. Det er medikamenter som demper kroppens immunreaksjoner. Immunsystemet er vårt forsvarsapparat mot betennelser, enten det er inntrengere som bakterier og virus eller det er betennelsesreaksjoner som oppstår innenfra i kroppen.

Kortison brukes i behandlingen av mange tilstander. Den brukes i behandlingen av hormonforstyrrelser når kroppen ikke klarer å produsere nok av sitt eget kortison i binyrene. Det brukes også til å behandle mange immunsykdommer og allergiske tilstander som leddbetennelser, lupus, alvorlig psoriasis, alvorlig astma, ulcerøs kolitt og Crohns sykdom. Kortison brukes også i mange andre sammenhenger.

Følgende tabletter kan fås på resept: Florinef ®, Decadron ®, Medrol ®, Prednisolon ®, Prednison ®, Cortison ®, Cortone ®.

Kortisonbehandling skal styres av lege. Selv om det er situasjoner der man helst ikke skal bruke kortison, kan det likevel være at du ikke kan klare deg uten kortison. Her er eksempler på situasjoner der du helst ikke bør ta kortison:

  • Ikke ta kortison dersom du har en alvorlig bakterie-, virus- eller soppinfeksjon. Kortison svekker kroppens immunforsvar og dens evne til å nedkjempe infeksjonen.
  • Før du starter med kortison, bør du fortelle legen din om du har noen av disse sykdommene: nyresykdom, leversykdom, høyt blodtrykk eller hjertesykdom, ulcerøs kolitt, divertikulitt, magesår, hypotyreose, psykiatrisk sykdom, beinskjørhet, myastenia gravis, diabetes mellitus eller andre sykdommer.
  • Har du noen av ovennevnte sykdommer, kan det være at du ikke skal ta kortison eller at dosen bør justeres eller at du bør ha tette kontroller.
  • Det er usikkert om kortison skader fosteret. Hvis du er gravid, bør du ikke ta kortison før du har snakket med legen.
  • Kortison passerer over i morsmelken. Ikke ta kortison før du har snakket med legen dersom du ammer.

Ta kortison nøyaktig slik legen har anbefalt deg. Ta verken mer eller mindre. Hver dose svelges ned med et glass vann. Ta kortison når du spiser eller sammen med melk for å unngå irritasjon i magesekken.

Dersom du tar en dose daglig, er det en fordel om du kan ta dosen før kl. 09 om morgenen, slik at det passer best med kroppens egen rytme når det gjelder utskillelse av kortison. Tar du mer enn én daglig dose, bør du spre dosene jevnt utover dagen som anbefalt av legen din.

Stopp ikke plutselig med å ta kortison hvis du har tatt det i noen uker. Du vil trenge en gradvis reduksjon i dose før du kan stanse medisineringen.

Det kan være greit om du bærer på deg et kort som forteller at du bruker kortison i tilfelle en akuttsituasjon skulle oppstå.

Oppbevar kortison i romtemperatur. Unngå å plassere tablettene på et sted med stor fuktighet eller høy varme.

Hvis du tar en dose om dagen, ta den glemte dosen så snart du kommer på det. Om du ikke husker det før neste dag, hopp over den dosen du glemte og ta den ordinære daglige dosen. Hvis du tar flere enn én dose om dagen, kan du enten ta den glemte dosen så snart du husker det, eller du kan ta to doser når det er tid for neste dose. Hvis du tar en dose annenhver dag, ta den glemte dosen så snart du husker det, og gå tilbake til din regelmessige hver-annen-dag dosering.

Ta straks kontakt med lege. En enkelt

stor dose med kortison vil neppe gi symptomer eller forårsake død. Overdosering er som regel et resultat av en kronisk overdosering – høye doser tatt over en tidsperiode.

Tegn på overdosering (eller høye doser) er overvekt (særlig rundt magen), et rundt ansikt, økt hårvekst (særlig i ansiktet), akne, blåmerker, økt blodtrykk, hovne hender/ føtter/ ankler (væskeopphopning), såre og svake muskler.

Vær forsiktig med alkohol. Sammen kan alkohol og kortison skade slimhinnen i magesekken. Unngå infeksjoner. Ikke motta vaksinasjoner under behandling med kortison uten at du først snakker med legen.

Hvis du opplever noen av de følgende alvorlige bivirkningene, bør du ta kontakt med lege straks:

  • En allergisk reaksjon – vansker med å puste, hevelse i halsen, hevelse i leppene/ tungen/ ansiktet, elveblest.
  • Økt blodtrykk – svær hodepine, synsforstyrrelse
  • Rask vektøkning – flere kilo på noen dager

Andre mindre alvorlige bivirkninger forekommer oftere. Fortsett med kortison, men snakk med legen din om symptomene:

  • Søvnløshet
  • Kvalme, brekninger, mageplager
  • Slapphet eller svimmelhet
  • Muskelsvakhet eller leddsmerter
  • Vansker med kontroll av diabetes
  • Økt sultfølelse eller tørste

Andre bivirkninger som forekommer sjelden, og helst ved høye kortisondoser, er:

  • Akne
  • Økt hårvekst
  • Tynnere hud
  • Tegn til grå stær
  • Tegn til grønn stær
  • Beinskjørhet
  • Rundt ansikt
  • Atferdsendringer
  • Depresjoner

Andre bivirkninger kan også forekomme som ikke står her. Snakk med legen din om det dersom det dukker opp uvanlige eller plagsomme symptomer.

Bruk ikke håndkjøpspreparater eller reseptmedisin, inklusive naturmedisin, under behandling med kortison uten at du først snakker med legen din. Mange medisiner kan virke sammen med kortison og føre til bivirkninger eller endret virkning av medisinen.

  • Ikke stopp å ta kortison plutselig hvis du har tatt det i noen uker. Du vil som regel trenge en gradvis dosereduksjon før du kan stoppe å ta medisinen.
  • Ta kortison sammen med mat eller vann for å unngå mageplager.
  • Det er viktig å opplyse helsepersonell om at du bruker kortison, i tilfelle du skulle trenge annen behandling eller bli akutt syk.

De medikamentene som har best dokumentert effekt ved siden av kortison i behandlingen av sarkoidose er Methotrexat som er en folsyreantagonist og som tas som tabletter i doser på opp til 15 mg en gang i uken. De fleste tar kortisontabletter daglig parallelt med Methotrexat. Behandlingen må ofte pågå mellom ett og to år. Det tredje medikamentet som virker lovende ved sarkoidose er TNF alfablokkere av typen Remicade. Denne medisinen er mest brukt av revmatologene og er ikke godkjent for bruk hos sarkoidosepasienter. Det skal bare benyttes der en ikke har kommet til målet med prednisolon tabletter og Methotrexat i kombinasjon der behandlingen har pågått minst ett år. Det må søkes om fritak for å få benyttet dette hos sarkoidosepasienter og det er sykehusene som må dekke behandlingskostnadene som kan komme opp i 350 til 500 tusen kroner per år.

ethionamide piller power

Det råder många missuppfattningar kring psoriasis. En av dem är att det är en smittsam sjukdom – inget kunde vara mer felaktigt. En annan är att det är en sjukdom som orsakas av psykologiska faktorer. Detta stämmer inte heller, men det har faktiskt visats att känslor som stress kan göra att sjukdomen förvärras när den väl har brutit ut.

Psoriasis kan ha en negativ effekt på drabbade patienters fysiska och psykiska välmående. En del kan lida så mycket av hudförändringarna att de får ett allmänt dåligt självförtroende, som i vissa fall kan gå så långt att den utmynnar i en depression.

Fysisk och psykisk påverkan går ofta hand i hand när det gäller psoriasis, så det är viktigt att som anhörig ha förståelse och visa att man finns där för den drabbade. Den osäkerhet som kan uppstå hos honom eller henne grundar sig ofta i en rädsla för vad andra kan tänka och säga. Därför skulle det underlätta oerhört om folk hade mer kunskap, och färre fördomar om psoriasis.

Psoriasisartrit kan orsaka smärta och stelhet i leder på ena sidan (asymmetrisk artrit) eller på båda sidor av kroppen (symmetrisk artrit). Trots att psoriasisartrit kan påverka alla leder i kroppen är svullnad och smärta i fingrar och tår vanligast, så kallade “korvfingrar” eller “korvtår”.

Andra delar som också kan påverkas är nedre delen av ryggen, handleder, knän och anklar.

Hur symtomen utvecklas varierar mycket från person till person. De kan starta långsamt och byggas på över tid, eller utvecklas snabbt och bli svåra.

Psoriasisartrit delar symtom med andra artritiska sjukdomar som reumatoid artrit (RA – ledgångsreumatism) och gikt, vilket kan göra det svårt att ställa diagnosen i vissa fall, särskilt tidigt i sjukdomsstadiet. Det finns inget enskilt, definitivt test för att diagnostisera psoriasisartrit, så diagnosen ställs med hjälp av patientens sjukdomshistoria, och en serie av tester och uteslutningsmetoder kan bli nödvändiga för att ställa korrekt diagnos.

Några saker som läkaren utgår ifrån vid diagnos av psoriasisartrit är:

  • sjukdomshistoria
  • test av reumatoid faktor (RF)
  • magnetkameraundersökning
  • röntgen
  • blodprov
  • test av ledvätska
  • nagelangrepp

När man misstänker psoriasisartrit är det angeläget att få remiss till reumatolog. En tidig diagnos och behandling är viktigt för att förhindra eller begränsa mer omfattande skador på lederna, så kallad leddestruktion, och den funktionsnedsättning som kan uppträda i senare skeden av sjukdomen.

Samsjuklighet

Det finns en koppling till psoriasis som också är en inflammatorisk autoimmun sjukdom.

Trots att det för närvarande inte finns något botemedel för psoriasisartrit finns det olika behandlingsalternativ för att minska smärtan, reducera svullnaden och inflammationen i lederna.

Den behandling som ordineras beror på sjukdomens svårighetsgrad. För de flesta blir det nödvändigt med någon form av medicinering. Exempel på detta är inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel som dämpar själva sjukdomsprocessen. Lokala kortisoninjektioner brukar också kunna hjälpa. Vid mer svårbehandlad sjukdom ger ofta cellhämmande läkemedel i låga doser eller biologiska läkemedel god effekt både på hud- och ledsymtom.

  • Icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAIDs). NSAIDs hjälper till att minska inflammationen och mildra smärtan och stelheten i lindrigare fall av psoriasisartrit. De kan vara både receptbelagda och receptfria.
  • Lokala steroidinjektioner. När få leder är involverade kan injektioner av steroider hjälpa till att lindra symtomen
  • Sjukdomsmodifierande antireumatiska medel (DMARDs). DMARDs används för behandling av svårare symtom och kan bromsa eller begränsa omfattningen av ledskada samt minska smärta och inflammation. DMARDs innehåller systemiska läkemedelmedel som kan intas som tabletter eller injiceras. En annan typ av läkemedel är de så kallade traditionella systemiska läkemedlen som normalt intas som tabletter.
  • Biologiska läkemedel. Behandling med biologiska läkemedel kan användas vid psoriasisartrit och även vid psoriasis för att minska ledsmärtor och svullnad och för att bromsa sjukdomsförloppet när inte annan behandling haft tillräcklig effekt. Biologisk behandling ges via sprutor eller via infusion. Även sjukgymnastik och egen fysisk träning är viktig när man lever med psoriasisartrit, och kan ge god effekt i alla sjukdomsstadier.

Det kan vara många funderingar som uppstår när det gäller behandling och läkemedel. Därför är det viktigt att diskutera med läkaren/vårdteamet både hur man ska ta sina läkemedel, men även ventilera tankar och eventuella frågor och farhågor.

I litteraturen från 1800- talet kunde man läsa att psoriasis var en svampinfektion i huden. Dr Erik Enby anser att dessa tidiga läkare med största sannolikhet hade rätt. Dagens skolmedicinare har istället fixerat uppfattningen att psoriasis är en hudsjukdom som är kronisk och ärftlig samt utgör resultatet av en dysfunktionell immunreaktion, utan att ens ha studerat psoriasis under mikroskop. Dr Erik Enby menar att psoriasis egentligen är en svampinfektion.

Text: Erik Enby, läkare, Göteborg 2015-04-06, uppd. kl 18:20, 8 april 2015

Infektioner irriterar och ökar ofta metabolismen i en vävnad över 20 ggr det normala. Detta är förmodligen skälet till att olika hudområden, där psoriasissvamparna helst växer, orsakar en relativt hög ämnesomsättning i den irriterade hudvävnaden. I samband därmed blir huden röd, skör och fjällar kraftigt och blir ofta lättblödande. Ibland besväras den sjuke också av ledvärk, vilket kan bero på att svampinfektionerna ibland även invaderar ledkapselvävnad.

Det var alltså en biologisk växtprocess som pågick i patientens kropp, ansåg man. Det användes ofta biologiska förklaringar för att tydliggöra olika sjukdomsbegrepp på den tiden. Vill man få en möjlighet att läsa om det här idag, krävs det att man letar i gamla medicinböcker från Tyskland som skrevs kring 1800-talets mitt.

I kapillärblod från psoriasispatienter förekommer ofta stora områden med ett slags grynigt oscillerande material. Det kan här röra sig om ett utvecklingsstadium hos de svampar som tidigare beskrivits som orsak till symptombilden psoriasis, vilken med jämna mellanrum återkommer när den sjuke får ett så kallat skov.

Läkarvetenskapen förklarar det mesta kemiskt och frågar man en läkare idag vad psoriasis beror på, erhålls svaret att orsaken är okänd, men man hävdar ändå trots detta att det finns en bra behandling som innebär att om det sjuka hudområdet bara smörjs in med kortisonsalva så försvinner besvären.

Kortisonet sänker ämnesomsättningshastigheten i det sjuka hudområdet, och i samband därmed får huden åter sitt normala utseende, men infektionen är kvar, det vill säga utan att kunna orsaka symptom.
Det ser fint ut så länge man underhåller och smörjer med sådan salva, men om man slutar att smörja, så ökar återigen irritationen och ämnesomsättningshastigheten i vävnaden och den besvärande symptombilden återkommer.

Foto på plackpsoriasis: James Heilman, MD, Wikimedia Commons

Inom kemin diskuteras inte växtprocesser, så mitt påstående ovan är utifrån det synsättet kontroversiellt. På läkarutbildningen får läkarkandidaterna sedan mycket länge dessutom lära sig att blodet är sterilt och det betyder enligt doktrinen att det inte kan finnas några infektioner (växtprocesser) i detta.

Det verkar som att en plausibel bakomliggande orsak till sjukdomens symptombild undanhålls och förtigs för att kunna tjäna pengar på att enbart dämpa symptom. Man har således sedan länge anat eller känt till orsaken till denna sjukdomsbild, men genom att styra läkarutbildningen på ett sådant sätt så att de bakomliggande växtprocesserna förblir okända och genom att studera kemi istället för biologi, lade man en bra grund för att ingen skulle kunna ana sig till och förstå denna sjukdoms natur.

När man dessutom gick ut och sa att blodet var sterilt, hade man helgarderat sig för att ingen skulle komma på tanken att börja misstänka att psoriasis är en infektion.

Centrifugering av blodprover avlägsnar allt infektionsmaterial, som åker ned på botten i provröret och kvar blir den rena plasman som sedan analyseras kemiskt. Detta är bara ett sätt att skymma sikten för att därigenom hindra praktiskt taget alla att begripa sig på även andra kroniska sjukdomar.

Det har lagts ner mycket pengar och arbete för att utveckla, köpa och sälja salvor och mediciner som ska lindra exempelvis psoriasis och det är läkemedelsföretagen som sponsrar en väldigt stor del av denna verksamhet. Psoriasis är en bra sjukdom att tjäna pengar på, ty de bakomliggande svampinfektionerna leder inte nödvändigtvis till någon sjukskrivning utan människor med psoriasis kan arbeta och har råd att köpa sina salvor livet ut.

Detta är endast ett mycket avancerat exempel på hur vissa kan tjäna mycket på att tiga om bara en enda infektionstyp.

Text: Erik Enby, läkare, Göteborg 2015-04-06

Om Eneby skulle ha rätt, varför fungerar då inte medel mot svampinfektioner oavsett om de tas topikalt eller systemiskt? Man kan vidare undra hur det kommer sig att cyklosporin, som är immunosupprimerande, fungerar utmärkt mot psoriasis. En förklaring från doktorn vore intressant att få.

Det är inte alltid svamp medicin av alla dess olika slag fungerar på svamp heller. Som undersköterska som mer eller mindre tvingas att smörja dessa på mina brukare som får svamp, ser jag för det mesta ingen skildrad. Mycket av våra så kallade kroniska folksjukdomar har att göra med vad vi äter. Själv har jag botat mig själv från pollenallergi dock utan någon allergi medicins hjälp. Receptet var att dricka te på björklöv samt använda en del av löven i smuthes, under hela hösten och vintern. När våren kom var jag helt fri och opåverkad av pollen. Det har gått tre år sedan och jag är fri. Men hade även andra krämpor som jag drogs med, nu har jag lagt om hela min kost och mår prima. Många människor vill inte heller bli friska de vill gärna springa till sina läkare. De vill äta sitt skräp och låta någon annan ta ansvaret över deras kroppar. Istället för att själva vara i kontroll över sin egen hälsa.

ethionamide online dictionary

  • Invers psoriasis
  • Plaque psoriasis
  • Guttat psoriasis
  • Psoriasis i hårbunden
  • Pustuløs psoriasis
  • Neglepsoriasis
  • Psoriasisgigt

Du kan læse meget mere om hver undertype længere nede i artiklen.

Man kender endnu ikke årsagen til psoriasis, der er dog efter mange års studier fastsat hvilke faktorer der kan være med til at fremprovokere psoriasis. Psoriasis er en ikke smittende sygdom, det ses dog hyppigt at personer med specielle vævstyper har større chance for udviklingen af sygdommen. Vævstyperne der er i den større risiko gruppe er: HLA CW6, HLA DR7, HLA B13, HLA B17, HLA DR7 og HLA B16.

Her kommer faktorerne ind som kan være med til at fremprovokerer psoriasis:

  • Infektion
  • Medicin
  • Psykisk stress
  • Skader på huden
  • Klima
  • Rygning
  • Alkohol
  • Euforiserende stoffer
  • Overvægt
  • Kost

Du kan læse nærmere om disse faktorer og hvilke betydning de har samt hvad du kan gøre hvis du har psoriasis. Alt dette kan du finde under Psoriasis kost.

Som tidligere skrevet kan psoriasis have flere forskellige faktorer, især hvis man dykker ned til undertyperne af sygdommen. Det kan være ret svært at bedømme symptomerne da mange af disse kan ligne andre almindelige sygdomme. Hvis du er i tvivl, så tag kontakt til din læge, da med sikkerhed kan give dig et kvalificeret svar eller sende dig til en specialist. Det værste du kan gøre er at lade som ingen ting og håbe på det bedste. Psoriasis har det med at vokse sig større og udvikle sig til mere alvorlige psoriasis typer hvis intet bliver gjort. Sørg for at følge læges råd for at dæmpe udbruddene og pas på dig selv.

Som tidligere nævnt, findes der flere forskellige undergrupper og former af psoriasis som alle reagere og opfører sig forskelligt.

Hvad er plaque psoriasis?
Plaque psoriasis er den mest udbredte form for psoriasis. Ca. 80% af alle der lider af psoriasis, har denne form for lidelsen. Plaque kan forekomme alle steder på kroppen.

Hvilke kendetegn er der ved plaque psoriasis?
Ved plaque psoriasis er det typisk at se hævede og afgrænsede røde områder, dækket af skinnende skæl. Typisk for denne form af psoriasis er at den oftest starter som guttate psoriasis (dråbeformet), går over i nummulate psoriasis (møntformede) og flyder så sammen til plaque formen.

Denne form af psoriasis har 2 slags skæl. Det øverste skæl sidder løst og kan derfor nemt fjernes, hvorimod de nederste skæl sidder godt fast i huden. Undgå at skabe disse da huden hurtigt kan komme til at bløde. Bliver de øverste skæl ikke fjernet, vil de efter noget tid selv falde af.

Plaque psoriasis kan forekomme overalt på kroppen, den findes dog hyppigst på ryggen, hårbunden, knæ og albuer.

Hvordan behandler man plaque psoriasis?
Binyrebarkhormon samt D-vitamin bliver brugt ved lokalbehandling. Er der tale om udbredt psoriasis tager man ultraviolet lys i brug (bredspektret UVB). I vise tilfælde er dette dog ikke nok, derfor anvender man systematisk behandling. Ved svære tilfælde, bliver man tilbudt biologisk behandling.

Hvad er guttat psoriasis?
Guttat psoriasis er en form for psoriasis, hvor man får et stort udbrud med mange små dråbeformede pletter. Disse dråbeformede pletter er typisk 2-5 millimeter i diamenter og dækket af et fint lag skæl. Som regel kommer dette udbrud af dråbeformede pletter på torsoen (ryg og mave/bryst partiet), det kan dog være tilfælde hvor udbruddet vil kunne ses i hårbunden.

Hvem får guttat psoriasis?
Børn og unge har deres første udbrud tit i dråbeformet psoriasis. Denne form for psoriasis bliver ofte udløst af en eller flere infektioner. Typisk kommer udbruddet af halsbetændelse med streptokokker, der kan dog være andre udløsende faktorer der spiller ind.

Hvordan behandler man guttat psoriasis?
Guttat psoriasis kan udvikle sig til nummulat psoriasis, der kan identificeres ved lidt større, møntformede pletter. Der er gode muligheder for behandling uanset om det er guttat eller nummulat psoriasis der er i udbrud. I nogle tilfælde kan udslettet forsvinde helt af sig selv og man derved ikke skal gøre mere ved det.
Denne form for psoriasis kan behandles med creme eller salve. Der bliver dog ofte anvendt en behandling med ultraviolet lys. Denne behandling kan kombineres med lokalbehandling i form af binyrebark hormon.

Hvad er invers psoriasis?
Ivers psoriasis er en form for psoriasis der sidder i hudfolderne. Dette er typisk for armhulerne, under og mellem brysterne, mellem ballerne og i skridtet.

Hvilke kendetegn er der ved invers psoriasis?
Invers psoriasis er en lidt anderledes form psoriasis, dette kan tydeligt ses på de på rørte områder. Her vil man typisk se at huden er glat, hævet og rød dog er der ingen skæl at finde. Disse røde plamager er meget følsomme for gnavende tøj og findes hyppigst hos overvægtige mennesker. Normalvægtige er dog ikke ude for fare, da de også kan få invers psoriasis.

Hvordan behandler man invers psoriasis?
Lider man af invers psoriasis og på samme tid er overvægtig, så er det en god ide at tabe sig. Problemet med denne lidelse og overvægt gør at man risikerer at få infektioner i hudfolderne som kunne være en af de mange former for svamp eller bakterier.

Invers psoriasis kan behandles med binyrebarkhormon samt D-vitamin, disse kan være med til at sætte udbruddene i ro ved regelmæssig brug. Behandlingen skal dog ske med yderst forsigtighed, da huden i områderne er ekseptionel følsom og er udsat for bivirkninger som hudirritation.

Hvad er neglepsoriasis?
Neglepsoriasis befinder sig i samt omring neglen.

Det viser sig at ca. halvdelen af alle med psoriasis, har mere eller mindre negleforandringer hvor det faktisk kan være de eneste symptomer på sygdommen. Neglepsoriasis kan til forvekslings ligne neglesvamp. Er du selv i tvivl, tag et snak med din personlige læge som derfra kan tage den korrekte beslutning/diagnose.

Hvilke kendetegn er der ved neglepsoriasis?
Et let tilfælde af neglepsoriasis, vil der på neglene ses små fordybninger. Middel tilfælde af neglepsoriasis vil neglene misfarves og med tiden også løsnes. I svær tilfælde vil neglen blive helt ødelagt. Som tidligere nævn, kan denne lidelse til forveksling ligne svær angreb af neglesvamp, derfor vil midler mod svamp ikke virke. Det er derfor vigtig at få stille den korrekte diagnose.

Hvordan behandler man neglepsoriasis?
Der er flere forskellige metoder at tage i brug når der er tale om behandling af neglepsoriasis. Ved brug af binyrebarkhormon kan denne form af psoriasis behandles lokalt, enten ved at smøre det på eller ved injektion. Ultraviolet lys (PUVA behandling) kan også bruges. Bedst mulig behandling mod neglepsoriasis er typisk ved anvendelse af systematisk behandling. Dette kan gøres ved brug af tabletter eller en injektion med biologiske lægemidler.

Hvad er psoriasis i hårbunden?
Hårbundspsoriasis ses ofte som skællende røde knopper eller plamager, hvorved der også kan bemærkes løs skældannelse. Disse plamager kan sidde overalt i hårbunden, dog er det mest koncentreret på grænsen til det omgivende hud, så som: nakken og ved ørerne.

Hvilke symptomer er der ved hårbundspsoriasis?
Er man ramt af psoriasis i hårbunden, vil man ofte være generet af kløe, det utrolig sjældent at man bemærker noget form for hårtab. Ved svær psoriasis i hårbunden vil der være tilfælde af hårtab. Det skal dog hurtigt nævnes at håret vender tilbage igen, efter en vellykket behandling.
Hårbundspsoriasis kan forveksles med almindelig dannelse i hårbunden, det er dog absolut ikke det samme og midler mod skæl vil på ingen måder virke. Forskellen på almindelig skal og skæl fra psoriasis vil have røde plamager i hovedbunden. Er du i tvivl, sø råd hos din personlige læge.

Hvordan stiller man diagnosen “hårbundspsoriasis”?
Som regel har patienterne ofte psoriasis andre steder på kroppen, det er derfor normalt meget let at stille diagnosen om hårbundspsoriasis.

Hvordan behandler man hårbundspsoriasis?
Ved hårbundspsoriasis kan man med gode resultater anvende gel, creme eller shampoo der indeholder steroider og/eller D-vitamin. Lad midlet sidde i håret natten over og vask det så grundigt den følgende morgen. Denne behandling er velegnet til både moderate og svære udbrud i hårbunden.
For dem der ikke ønsker at have behandlingsmidlet siddende natten over, er der den mulighed at anvende en steroidholdig shampoo, som allerede efter 15 min brug kan vaskes ud af håret.

Hvad er pustuløs psoriasis?
Pustuløs psoriasis er en selvstændig sygdom der hyppigere forekommer hos patienter med psoriasis. Der findes derfor mange patienter med pustulose uden at have nogle former for psoriasis. Er du i tvivl, kontakt din læge som kan stille den korrekte diagnose.

Pustuløs kan karakteriseres som udslæt med pus. Pus er ansamling af hvide blodlegemer, der kan ses som hvidgullige punkter i huden.

Hvilke symptomer er der ved pustuløs psoriasis?
Pustuløs psoriasis ses som rødme, skældannelse, gule punkter og fortykkelse af huden. De gule punkter indeholder ansamling af hvide blodlegemer, disse kan se slemme ud, der er dog ikke tale om infektion. Derfor er der ingen smittefare, ej heller vil antibiotiske præparater hjælpe ved dette tilfælde. De små blære er ofte ømme og meget generende for patienten.

Pustulosen ses oftest i begrænsede områder omkring håndflader og fodsåler. I sjældne tilfælde kan disse dække resten af kroppen. Da disse blære er meget generende for patienten, vil det være vanskeligt at passe et almindeligt arbejde. Den mest hyppige form for pustulose bliver ofte forbundet med feber samt dårlig almentilstand. Opstår dette, vil patienten ofte blive indlagt op til flere uger indtil symptomerne daler.

Hvad er årsagen til pustuløs psoriasis?
Det er vigtigt at huske at fleste pustulose patienter ikke har almindelig psoriasis. Denne form for lidelse har ofte et tilbagevendende forløb. Kvinder med stort tobaksforbrug er især udsat for denne sygdom. Lidelsen ses også hos patienter med stofskiftesygdom eller som er følsomme over for gluten i kosten. Er der mistanke om pustulose, kontakt din læge og få en kvalificeret diagnose, da en psoriasis behandling ofte vil have en utilfredsstillende effekt på lidelsen.

Hvordan behandler man pustuløs psoriasis?
Det er ikke så simpelt at behandle pustuløs psoriasis. Ved blære/pustulose i håndflader og fodsåler prøves der altid med de sædvanlige cremer og salver, disse indeholder steroid med eller uden D-vitamin. Trin 2 i behandlingen vil være tabletbehandling med Neotigason. Yngre kvinder bliver dog ikke tilbudt denne behandling, på bagrund af risikoen for eventuelle fosterskader. I sværeste tilfælde bliver man tilbudt biologiske lægemidler.

chloromycetin for billigflüge