kan jeg kobe doxycycline and alcohol

doxycycline receptor

The thick keratin of the nail blocks absorption of topical agents.

For onycholysis, a topical corticosteroid in a solution vehicle may be used under the nail. Systemic therapy may be required to improve severe disease.

The thin skin of the genitalia is highly sensitive to the adverse effects (atrophy) of topical corticosteroids.

A low-potency topical corticosteroid ointment is recommended. Topical calcipotriene, which is not associated with a risk of atrophy, may be used.

The thick stratum corneum of palms and soles is a barrier to penetration of topical agents.

A highest-potency topical corticosteroid is recommended. Methotrexate (Rheumatrex) or acitretin (Soriatane; a systemic retinoic acid analog) may be needed.

Topical corticosteroids are the most commonly prescribed treatment for psoriasis.5 They are available in ointment, cream, lotion and solution forms. Corticosteroids have well-recognized anti-inflammatory and antiproliferative effects, which are thought to be their primary mechanism of action in psoriasis.6 Topical steroids are classified as low-, medium-, high- and super-high potency agents (Table 2). In general, treatment is initiated with a medium-strength agent, and high-potency agents are reserved for the treatment of thick chronic plaques that are refractory to weaker steroids. Low-potency agents are used on the face, on areas where the skin tends to be thinner, and on the groin and axillary areas, where natural occlusion increases the potency of a low-potency agent to the equivalent of a higher potency agent. Use of high-potency agents in these areas increases the risk of side effects and therefore should be avoided.

Potential side effects from corticosteroids include cutaneous atrophy, telangiectasia and striae, acne eruption, glaucoma, hypothalamus-pituitary-adrenal axis suppression and, in children, growth retardation. The true incidence of corticosteroid-induced hypothalamus-pituitary-adrenal suppression is unknown, but it is of concern with prolonged use.7 Often, evidence of hypothalamus-pituitary-adrenal axis suppression is found on the laboratory results, even when clinical symptoms are absent. Careful long-term follow-up of patients receiving topical corticosteroid therapy is highly recommended to detect potential complications.

Although corticosteroids are rapidly effective in the treatment of psoriasis, they are associated with a rapid flare-up of disease after discontinuation, and they have many potential side effects. Consequently, topical corticosteroids are frequently used in conjunction with another agent to maintain control. Topical calcipotriene is often used in combination with topical corticosteroids to speed clearing of the lesions and maintain control after the initial phase of treatment is completed.

Calcipotriene is a vitamin D3 analog available in cream, ointment and solution formulations. It inhibits epidermal cell proliferation and enhances normal keratinization. This agent has a slow onset of action, and patients should be aware that the effects of calcipotriene may not be noticeable for up to six to eight weeks after the initiation of therapy.

Although calcipotriene monotherapy has been shown to be moderately effective in reducing the thickness, scaliness and erythema of psoriatic lesions,8 maximal benefits are achieved when calcipotriene is used in combination with potent topical corticosteroids. A simplified approach for combination therapy is to begin therapy with a “quick-fix” phase, followed by a “transitional phase” and then a “maintenance phase.”9 For example, treatment could be initiated with twice-daily applications of a topical corticosteroid and calcipotriene until the lesions are flat; the maximum duration of this phase is four weeks.

When the lesions have become flat, therapy can then be changed to twice daily use of calcipotriene only, with corticosteroid “pulse” therapy twice daily on weekends only. This second phase helps prevent rebound from abrupt withdrawal of corticosteroids. When the lesions have remained flat and the intensity of their color has declined from bright red to pink, the maintenance phase begins, with use of calcipotriene alone and discontinuation of the weekend use of topical corticosteroids.

After appropriate control of the disease is maintained, topical therapy can be discontinued until a flare-up occurs. Use of emollients should be recommended, to reduce the scaly appearance of the lesions and to potentially reduce the amount of corticosteroid needed.

The only cutaneous side effect of calcipotriene is local irritation, which occurs in approximately 15 percent of patients.10 Calcipotriene is not recommended for use on the face or with occlusion. Hypercalcemia is a potential side effect of this agent when the dosage exceeds 100 g per week. This effect does not usually occur with weekly use of 100 g or less.11, 12 Most reports of hypercalcemia have been in patients who received prolonged therapy with 200 g or more per week. For localized psoriasis, the recommended dosages do not require monitoring of serum or urinary calcium levels. However, calcipotriene should be used with caution in patients with compromised renal function or a history of renal calculi.

Coal tar is a black viscous fluid that was first described by Goeckerman in 1925, when it was combined with ultraviolet light for the treatment of psoriasis. It is thought to suppress epidermal DNA synthesis.13

Coal tar is available as an ointment, cream, lotion, shampoo, bath oil and soap. Coal tar is most effective when it is used in combination with other agents, especially ultraviolet B light. Like calcipotriene, coal tar is effective when it is combined with topical corticosteroids. Coal tar shampoo can be used in combination with a corticosteroid scalp solution for the treatment of psoriasis on the scalp.

Because coal tar is messy and malodorous and can stain clothing, nighttime application is recommended. Patients should be advised to use old bed linens and and to wear old pajamas when they are using coal tar. Tar products can cause folliculitis, but they otherwise are generally not associated with side effects.

If good control of psoriasis is not achieved with topical corticosteroids, alone or in combination with calcipotriene or coal tar, consideration should be given to the addition of anthralin or tazarotene therapy. Anthralin, also known as dithranol, is an antipsoriatic topical preparation derived from wood tar.4 It has been available since 1916, but it is a second-line agent because of its irritating and staining properties.

Anthralin is available in 0.1 percent to 1 percent ointments, creams and solutions. It is generally used on notably thick, large plaques of psoriasis, and therapy is initiated at low concentrations for short periods. The concentration and duration of contact with each treatment is gradually increased, up to a maximum of 30 minutes per application.4 Anthralin can be combined with ultraviolet phototherapy; this is known as the traditional Ingram regimen.

Patients should be warned that anthralin has a tendency to stain any surface, including the skin, clothing and bathtub. Its use should be limited to well-demarcated plaques, and it should be applied with a cotton-tipped applicator or a gloved hand. Patients should be warned that normal skin surrounding the psoriatic lesion may become irritated if it comes in contact with anthralin.

Topical tazarotene is the first topical receptor-selective retinoid approved for the treatment of psoriasis. It is available only in gel form and exerts its effects through gamma and beta retinoic acid receptors. Tazarotene helps to normalize the proliferation and differentiation of keratinocytes, as well as to decrease cutaneous inflammation.14, 15 Once-daily application of tazarotene gel, 0.05 percent or 0.1 percent concentration, has been shown to be as effective as twice-daily application of 0.05 percent fluocinonide cream.16

As monotherapy, tazarotene has been shown to significantly reduce plaque elevation in mild to moderate psoriasis.17 However, because of its modest efficacy, slow onset of action and high potential for causing irritation, tazarotene should usually be used in combination with corticosteroids. The primary side effect of topical tazarotene is minor skin irritation and increased photosensitivity. Tazarotene is classified as a pregnancy category X drug and its use should be avoided in women of childbearing age.

Sun exposure in addition to topical therapy may be beneficial when multiple areas are affected with psoriasis. Patients should be encouraged to obtain natural sunlight exposure or tanning-bed light exposure for a few minutes a day, and then to slowly increase the duration of exposure as tolerated. Unaffected areas should be covered with a sunscreen, especially the face. Ultraviolet light exposure can be used judiciously to prevent flare-ups during the maintenance phase of therapy.

Psoriatic plaques that fail to respond to topical therapy may be improved by administration of intralesional corticosteroid injections. Triamcinolone (Kenalog) is often used for this purpose. The agent is injected directly into the dermis of a small, persistent plaque. The concentration is generally 3 to 10 mg per mL, depending on the size, thickness and area of the lesion. The dose of triamcinolone is released gradually over three to four weeks; additional injections may be needed every four to six weeks to improve the response. Disadvantages of intralesional injections include pain during the injection and potential side effects of local atrophy and systemic absorption.

The patient with refractory lesions may benefit from more advanced forms of treatment, such as phototherapy (ultraviolet B alone or psoralens plus ultraviolet A), outpatient treatment at a clinic specializing in psoriasis and systemic therapy with oral retinoids, methotrexate (Rheumatrex) or cyclosporine (Sandimmune). Combination therapy has also been shown to be effective, especially phototherapy in combination with topical anthralin, coal tar or calcipotriene (Table 4).

Psoriasis er en kronisk inflammatorisk hudsygdom, karakteriseret ved et aktiveret immunsystem og hyperproliferation af keratinocytterne i epidermis. Sygdommen ses hos 2-3% af befolkningen. Den mest almindelige præsentation er nummulate plaques, som typisk er lokaliseret til knæ, albuer og skalp. De første udbrud af sygdommen kan være i form af et papuløst eksantem (guttat psoriasis). Ved invers psoriasis afficeres hudfolder.

Diagnosen psoriasis stilles sædvanligvis på de kliniske forandringer, dog kan der være behov for histologisk verificering ved atypisk præsentation.

Lokalbehandling vil ofte være tilstrækkelig ved mild til moderat psoriasis, mens fototerapi og systemisk behandling anvendes ved sværere former, herunder psoriasisartritis.

  • Calcipotriol i kombination med gruppe III-kortikosteroidet betamethason har effekt på linje med meget stærkt virkende kortikosteroider (gruppe IV), og kan ved daglig anvendelse i 4 uger inducere hurtig remission. Efter 4 uger aftrappes behandlingen gradvis. Ved relaps kan gentagen behandling med calcipotriol i kombination med betamethasondipropionat initieres efter behov.
  • Kortikosteroider kan være virksomme ved mild til moderat nummulat-plaquepsoriasis. Generelt anvendes stærkere virkende kortikosteroider til hårbund, krop og ekstremiteter, og svagerevirkende kortikosteroider til ansigt, hudfolder og ano-genitalregionen. Stærkt virkende kortikosteroider bør ikke anvendes ved svær udbredt psoriasis på grund af risiko for præcipitering af pustuløs- eller erytrodermisk psoriasis.
    I starten bør salver foretrækkes frem for cremer, idet salvegrundlaget er med til at opløse psoriasisskæl. Ved meget hyperkeratotiske forandringer kan det være en fordel dagligt at fjerne det tykke stearinagtige skællag med madolie eller salicylsalve 5% eller 10% før påsmøring af det aktive stof, dog er det ikke nødvendigt at fjerne skæl før anvendelse af calcipotriol-betamethason gel til psoriasis, herunder skalp psoriasis.
  • Tjæresalve eller -bade, ofte givet under indlæggelse, kan være et alternativ til kortikosteroid- og calcipotriolbehandling. Se endvidere Tjæreholdige midler mod psoriasis.

Systemisk behandling og fototerapi

Ved udbredt psoriasis eller svær psoriasis på hænder og fødder, eller svær ano-genital psoriasis, vil man ofte vælge at behandle med:

  • enten fototerapi UVB eller UVB-TL01 (smalspektret UVB)
  • eller systemisk behandling med fotokemoterapi (PUVA), methotrexat, acitretin, dimethylfumarat, ciclosporin, apremilast eller et biologisk middel.

Systemisk behandling kan med fordel kombineres med lokalbehandling med calcipotriol, idet der opnås additiv effekt.

Ved i øvrigt behandlingsrefraktær moderat til svær psoriasis eller ved intolerans/kontraindikationer mod anden systemisk behandling kan et biologisk middel eller apremilast anvendes. Det er alment accepteret at man før anvendelse af et af de biologiske midler eller apremilast har forsøgt behandling med mindst en anden systemisk behandling, herunder methotrexat.

doxycycline uden recept

  • Antibiotika, Intag av pencillin --> förstör den nyttiga bakteriefloran och göder Candidabakterierna
  • P-piller --> förstör den nyttiga bakteriefloran och göder Candidabakterierna
  • Stress
  • Om du är otränad, då candida trivs i en syrefattig miljö. Se fysisk träning.
  • Dålig kost, en allt för sockerrik och jästrik föda, mjölkrik kost
  • Brist på zink och överskott av koppar
  • Intolerans mot proteinerna gluten och kasein
  • Försurning, se syra/basbalansen
  • Diabetes, se Insulin
  • Underskott på magsyra i magsäcken
  • Försvagat immunförsvar
  • Mycket plack (beläggning) på tarmväggarna, se tarmrening
  • Tungmetaller
  • Amalgamfyllningar kan leda till kvicksilverförgiftning, stör dels immunförsvaret men främjar även Candida anser många.

Det är större risk för spädbarn, gravida och äldre att få Candida.

Det finns en koppling mellan candidabesvär och IBS - Irritable Bowel Syndrome.

Undvik allt för sockerhaltig kolhydratrik föda. Undvik snabba kolhydrater (se GI-värde ). Socker bör undvikas, yoghurt, vetemjöl lika så. Alkohol, jäst och svamp också. Ät i stället grönsaker, en aning frukt och bär går bra. Ät grövre sädesprodukter, grovt råg, havre, korn, hirs, bovete mm. Nötter är bra. Kött går bra, zink och vitamin B7-biotin motverkar candida. Var sparsam med mjölkprodukter.

Neem är en Ayurvedisk ört/medicin som är bra mot svamp och Candida. Den är även leverrenande, antiseptisk och antibakteriell. Tester har visat att Neem även bibehåller de nyttiga nyttobakterierna. Läs mer på den externa sidan Lifeproducts.

Parasitsjukdomar kan man få bukt med på ett par månader genom att tex. inta olika sorts parasitdödande örter av olika slag. Svåra Candidabesvär kan ta betydligt längre tid, här är intaget av svamp- och bakteriedödande örter/kost viktig men av största vikt är att ställa om kosten under behandlingstiden mot kost som inte innehåller socker, jäst och mjölkprodukter i större utsträckning. Detta eftersom man vill ta bort dessa naturliga näringskällor för svampen.

En blandning av malört, valnöt och kryddnejlika är parsitdödande,

använd kuren under 3 veckor

Följande örter och kost är bra vid behandling:

  • Neem (Ayurvediska medicin) --> bakteriedödande, bra mot svamp och Candida
  • Tranbär --> bakteriedödande, bra mot Candida
  • Grapfruktkärneextrakt --> svamp- och bakteriedödande, bra mot Candida, parasiterdödande
  • Enbär --> bakteriedödande
  • Citron --> bakteriedödande
  • Olivolja --> svampdödande, bra mot Candida
  • Mjölkört --> bra mot Candida
  • Gurkmeja --> antiinflammatorisk, parasitdödande
  • Vitlök --> bakterie- och svampdödande, bra för immunförsvaret, blodrenande, full med svavel och selen som är bra mot Candida.
  • Kryddnejlika --> dödar parasitägg
  • Kokos och Kokosnötolja --> svamp- och virusdödande, bakterie- och parasitdödande
  • Vitamin B7 (Biotin) --> motverkar svamptillväxt, bra mot Candida
  • Pau dárco --> örtté som är svamdödande, bra för immunförsvaret, bra mot Candida
  • Malört --> parasitdödande
  • ​ Renfana --> parasitdödande, bra mot springmask
  • Pumpakärnor --> parasitdödande
  • Aloe vera --> parasitdödande, antiinflammatoriskt
  • Timjan --> parasitdödande
  • Graviola --> bakteriedödande, parasitdödande
  • Triphala --> bakteriedödande
  • Valnötter/valnötsolja--> parasitdödare
  • Granatäpple --> bakteriedödande
  • Papaya --> parasitdödande

Tillskott av selen är bra för att tillverka vita blodkroppar som i sin tur kan ta död på Candida.

För att komma med bukt med parasiter så kan man behöva göra en kur minst en månad. För att få vetskap om man har parasiter så kan en professionell tarmsköljning vara ett sätt att ta reda på detta. En bra kur är följande:

Undvik kost som innehåller mycket socker, kött och mjölkprodukter under behandlingen.

  • Te utav malört --> dödar parasiter
  • Vitlök --> bakterie- och svampdödande, bra för immunförsvaret, blodrenande, fullt med svavel och selen.
  • Valnötsolja (valnötsextrakt) --> dödar parasiter
  • Olivolja --> bakteriedödande, svamp- och virusdödande, dödar parasiter
  • Papaya --> parasitdödande
  • kryddnejlika - dödar parasitäggen

Ät och inta ovannämnda kost och örter flera gånger per dag under en månads tid.

Bästa sättet för att bli av med parasiter i tarmen och göra så att parasiterna inte har någons stans att ta vägen och fästa sig på i tarmarna är att kontinuerligt rensa tarmen, se tarmrening.

Ingredienserna kan köpas hos hälsokosten, finns även speciella medel mot parasitbekämpning hos såväl din läkare som hos din hälsokostbutik.

Behandling av Candida kan ta lång tid. Återupprepa därför kuren med jämna mellanrum.

Undvik kost som innehåller mycket socker, undvik snabba kolhydrater (se GI-värde ), dra ner på mjölkprodukter - yougurt och kesella bara i små mängder. Undvik vetemjöl, svamp och alkohol. Ät grönsaker, nötter, kött, fullkornsprodukter, olivolja. Frukt innehåller fruktos så man bör dra ner på frukt till att börja med, kan äta mer frukt eftersom men var försiktig med bananer (1/2 per dag) och vindruvor.

  • Te utav malört
  • Pau Darco te
  • Vitlök
  • Kryddnejlika

det kan vara svårt att ställa diagnos på Candida särskilt när tarmen är drabbad.

Olivenolje, hvetekimolje eller ricinusolje

Det er viktig å være klar over at vi på og i kroppen har en mengde ulike mikroorganismer, blant annet sopp. Noen av dem er nyttige for oss. Andre lever vi fint med inntil det skjer en endring i sammensetningen av mikroorganismene. En slik endring kan føre til at en bestemt type mikroorganisme plutselig får lov til å utvikle seg uhemmet. Når dette skjer får vi en infeksjon, for eksempel en gjærsopp-infeksjon i huden.

Candida kan i prinsippet ramme alle deler av huden og slimhinnene. Soppen foretrekker imidlertid fuktige og varme omgivelser.

Candidainfeksjonen og spesielt slimhinne-variantene, for eksempel på kjønnsorganene, er smittsomme. De kan overføres ved direkte kontakt som for eksempel sex, og ved indirekte kontakt som for eksempel bruk av felles håndkle eller klær.

Gjærsopp finnes særlig i hudfolder, under brystene, i lysken og på kjønnsorganene samt i området rundt endetarmsåpningen. Den viser seg i huden som:

  • Kløende, røde, eksemlignende forandringer med økt aktivitet i kanten.
  • Det kan forekomme en lettere flassdannelse.
  • Blæredannelser i huden som kan minne litt om kviser, kan ofte ses utenfor selve utslettet.

En alminnelig god hygiene og god helse virker forebyggende mot Candidainfeksjoner. Soppen gir kun problemer hvis det skjer forandringer i for eksempel hudbarrieren eller helsetilstanden.

  • Vask deg regelmessig og tørk huden godt etterpå. Hvis du er overvektig, er det viktig å komme inn i alle folder.
  • Unngå å dele håndklær og lignende med andre.
  • Gå i bomull- eller ulltøy som tillater huden å puste og slippe ut fuktighet. Skift klær og strømper regelmessig, sånn at du alltid har tørre klær på deg.
  • Bruk sandaler eller sko i skinn i stedet for sko i gummi.
  • Når du har vært i berøring med et soppinfisert område, også hvis du nettopp har smurt soppkrem på, bør du vaske hendene grundig.

Ved en kombinasjon av hudens utseende og et soppavskrap.. En viktig del av legens arbeid er å finne den utløsende årsaken til infeksjonen.

Spesielt hos personer med vått arbeid kan Candida gi noen meget ubehagelige eksemlignende forandringer i håndflatene. Dessuten kan Candida også infisere neglene, som nærmest smuldrer vekk.

Hos personer med nedsatt immunforsvar kan Candida spre seg til hele kroppen og bli et meget alvorlig og potensielt livsfarlig problem. Dette kalles for generalisert mukokutan candidiasis.

Hvis det som utløste Candidainfeksjonen kan kontrolleres, vil infeksjonen forsvinne ved behandling med et soppmiddel.

doxycycline ingen reception

Så kallade biologiska läkemedel som påverkar kroppens immunsystem ger en tydlig effekt på svår psoriasis och håller i sig under lång tid. Det visar en ny svensk studie som kan påverka behandlingsriktlinjer världen över.

Svenska forskare visar i en ny studie att behandling mot högt blodtryck inte ger någon ytterligare effekt efter att trycket kommit ner till en viss gräns. Resultaten går emot de nyligen uppdaterade riktlinjerna för behandling av högt blodtryck i USA.

Ett vanligt läkemedel mot diabetes visar sig ha negativa effekter på sikt. Men med bättre förståelse för kroppens fettförbränning hoppas forskare ta fram nya mediciner.

Ett nytt läkemedel mot psoriasis har nått den sista fasen av kliniska studier och visar utmärkta resultat.

I en stor studie från USA visar att vissa receptfria läkemedel ökar risken för hörselskada bland äldre kvinnor.

Ett ny substans kan nu bota många av de patienter som lider av svårbehandlad blodcancer. – Ingen medicin i dag visar så dramatiska resultat, säger en av forskarna bakom studien.

Skrevet av: Norsk Revmatikerforbund / Publisert: 27.10.2016 / Oppdatert: 01.11.2016

Revmatisk sykdom eller betennelser som fører til vondt i ryggen, kan i mange tilfeller henge sammen med betennelser andre steder i kroppen. Derfor er det viktig at legen får beskjed om alle plager som kan ha sammenheng med ryggsmerter.

Hvis du gir legen riktig informasjon, blir det enklere for legen å stille en diagnose slik at du får riktig behandling. Disse symptomene holdes i sjakk med riktig behandling.

Betennelsene som oftest forekommer sammen med betennelsesrelaterte ryggsmerter:

Omtrent 11 prosent av pasientene som har ryggsmerter forårsaket av en revmatologisk sykdom, kan også oppleve å få kronisk betennelsessykdom i fordøyelsessystemet. De vanligste er Crohns sykdom og Ulcerøs kolitt. De vanligste symptomene på tarmbetennelse er magesmerter, diare, dårlig matlyst og vekttap. Med behandling er det mulig å oppnå kontroll med symptomene og få lange perioder hvor betennelsen holdes i sjakk.

Når det gjelder Øyebetennelse er det viktig å være spesielt oppmerksom på Uveitt og Irridocyklitt. Dette er betennelser i en eller flere deler av øyet. Ubehandlet over lang tid, kan disse tilstandene føre til synsskader. Den vanligste øyebetennelsen sammen med betennelsesrelaterte ryggsmerter er betennelser i de fremre delene av øyet – ”akutt anterior Uveitt” –. Omtrent en fjerdedel av pasientene med betennelsesrelaterte ryggsmerter forårsaket av en revmatologisk sykdom, får Uveitt minst en gang. Med riktig behandling kan man forhindre synsskader.

Omtrent 11 prosent av pasientene med ryggsmerter forårsaket av en revmatologisk sykdom, er også rammet av Psoriasis. Psoriasis er en kronisk betennelsessykdom i huden som gir et rødt, skjellende utslett. Det varierer fra person til person hvor alvorlig betennelsen blir og hvor mye av kroppen som dekkes av utslett. Typiske steder for utslettet er hodebunn, negler, ører og kjønnsorganer i tillegg til hele kroppen forøvrig. Det vanligste er at man får utslett på albuene, knærne og ryggen.

Psoriasisutslett har som regel en skarp grense mot normal hud. Det er ofte rødt, tykt og flassende, men på enkelte hudområder kan utslettet likne mer på eksem og være uten skorper. Noen ganger er det også væskefylte blemmer. Selve utslettet kan forekomme i store, sammenhengende områder, enten som mindre flekker, eller som små, spredte «knopper». Som regel klør det, og hele 38 % av pasientene med psoriasis rapporterer at nettopp kløen er det mest plagsomme ved sykdommen.

Den betennelsen som forekommer der sener, ligamenter eller leddkapsler fester seg til skjelettet, kalles med en fellesbetegnelse, Entesitt. Dette er ofte smertefulle betennelser som kan gi redusert bevegelighet. De entesittene som har sammenheng med ryggsmertene, forekommer ofte i og under hælen, i festet mellom brystben og ribben eller i hoften.

Pølsefinger og pølsetå, såkalt Daktylitt, skyldes betennelse i fingre eller tær. Hele fingeren eller tåen som rammes, er hoven. Ved rene leddbetennelser, Synovitt, er det derimot kun leddet som er betent.

Cruyssen BW, Ribbens C, Boonen A, et al. Ann Rheum Dis. 2007;66:1072-1077. PMID: 17261531 http://www.lmfnorge.no/Diagnoser/IBD/Morbus-Crohn#sthash.2h8ACupe.dpuf
Cruyssen BW, Ribbens C, Boonen A, et al. Ann Rheum Dis. 2007;66:1072-1077. PMID: 17261531
Cruyssen BW, Ribbens C, Boonen A, et al. Ann Rheum Dis. 2007;66:1072-1077. PMID: 17261531
Lebwohl MG, Bachelez H, Barker J, et al. JAAD 2014;70:871-881. PMID: 24576585
Bijlsma JWJ, da Silva JA, Haculla E, et.al. EULAR Textbook on Rheumatic Diseases. ISBN: 978-1-905545-08-7
Bijlsma JWJ, da Silva JA, Haculla E, et.al. EULAR Textbook on Rheumatic Diseases. ISBN: 978-1-905545-08-7

Takk til Abbvie for bidrag til informasjon.

-> Provoke: plaats, rangschikking, omvang, vorm, omtrek, kleur, efflorescentie

Plaats: bijv. op de handrug, buik enz.

Aantal: tiental, hondertal
-miliair (1-2 mm)
-lenticulair (3-10 mm)
-nummulair (1-3 cm)
-kinderhandpalmgroot (3-5 cm)
-gandpalmgroot (5-10 cm)

-polygonaal (veelhoekig)
-polycyclisch (veelbochtig)
-lineair (lijnvormig)
-gegyreerd (geslingerd)
-dendritisch (vertakt)
-annulair (ringvormig)
-arciform (boogvormig)
-circinair (onderbroken ringvormig)
-concentrisch (meerdere ringen vanuit centrum, ringen hebben dezelfde kleur)
-kokardevormig (iris- of schietschijfvormig, met verschillende kleuren)
3D vorm:
-bolrond met indeuking
-opgeworpen rand

-matig scherp

De kleur van de afwijking + of deze:
-webdrukbaar is
-niet-wegdrukbaar is
-granulomateus is (krijgt een "appelmoeskleur" bij diascopie)

-macula (omschreven kleurverandering van de huid)
-dyschromia (niet nader omschreven kleurverandering, niet wegdrukbaar)
-erythema (niet nader omschreven, wegdrukbare roodheid)
-purpura (niet wegdrukbare roodheid, bloeding die paarsbruin tot geelbruin wordt)
-teleangiectasia (wegdrukbare felle roodheid, blijvend verwijd bloedvat)
-papula (circumscripte solide verhevenheid 1cm)
-tumor (solide verhevenheid >1cm)
-plaque (solide vlakke verhevenheid van de huid >1cm)
-vesicula (holte met helder vocht in epidermis 1cm subcorneaal, inra- of subepidermaal gelegen)
-pustula (zichtbare holte gevuld met purulent vocht Versimpelde differentiaaldiagnose van dermatologische ziektebeelden:
(voor een uitgebreide DD van huidziekten, ga naar: http://www.huidziekten.nl/zakboek/dermatosen/etxt/Efflorescenties.htm)

a. gelokaliseerd
- erysipelas
- rosacea
- lupus erythematodes
- erythema intertrigo
- erysipeloid
- erythema faciale
- erythema perstans
- erythema palmare
- erythema nodosum
- fenomeen van Raynaud
- overige
b. gegeneraliseerd
- exanthematische erythemen
- mononucleosis infectiosa
- geneesmiddeleneruptie
- secundaire syfilis
- erythema multifome
- overige
c. annulair en gegyreerd
- erythema chronicum migrans
- erythema multiforme
- erythema annulare centrifugum
- erythema exsudativum multiforme
- grannuloma annulare
- livedo reticularis
- larva migrans
- erythema annulare rheumatica
- erythema marginatum
- erythema migrans arciforme
- erythema migrans necroticans
- erythema gyratum repens
- erythema gyratum perstans
- overige

- melasma (vlekkerige hyperpigmentatie op het gelaat)
- postinflammatoire hyperpigmentatie

Papuleuze dermatosen
a. papillomateus
- verruca vulgaris
- verruca seborrhoicum
- condylomata acuminatum
- condyloma latum
- molluscum contagiosum

b. hemisferisch en bolrond
- urticaria
- prurigo
- scabies
- milium
- granuloma annulare
- secundaire syfilis
- Kaposi sarcoom

d. spits
- prurigo
- condylomata acuminatum

- Allergisch contacteczeem
- Orthoergisch contacteczeem
- Dermatitis solaris
- Constitutioneel eczeem
- Seborrhoisch eczeem
- Mycotisch eczeem
- Acrovesiculeus eczeem
- Tylorisch eczeem
- Microbieel eczeem
- Variceus eczeem
- Nummulair eczeem
- Dermatitis perioralis
- Eczema intertrigosum
- Craquele eczeem
- Juveniele plantaire dermatose
- Geneesmiddelen geinduceerd
- Overige

Vesiculo(bulleuze) dermatosen
a. vesiculeus
- herpes simplex
- herpes zoster
- varicella
- hand-, mond- en voetziekte (blaasjes op handen, voeten en mond)
b. bulleus
- impetigo bullosa
- erythema multiforme
- geneesmiddeleneruptie
- immunobulleuze dermatosen
- porphyrie
- epidermolysis bullosa
- pemphigus vulgaris
- dermatitis herpetiformis
- overige

cleocin dosis de amor