koeb generisk desyrel classification

desyrel receptive meaning

Den mest vanlige varianten av sykdommen som starter med små, røde knopper eller flekker som etter hvert vokser og begynner å flasse (skjelle). Det er i den forbindelse først og fremst de øverste hudlagene som skaller av, mens de nederste sitter relativt fast.

Under skjell-lagene skjuler det seg små blødninger i huden, som blir meget tydelige dersom man skraper av hudlagene.

Denne versjonen, som oppstår hos ca. 5% av de som er rammet, forårsaker små, dråpeformede utslettflekker som ofte kommer raskt og dekker store deler av kroppen. Det er normalt barn og ungdommer som får denne typen utslett, og gjerne da i forbindelse med et førstegangsutbrudd.

De fleste opplever at utslettet kommer samtidig som man har en hals- eller lungeinfeksjon, og det er spesielt streptokokkbakterier som er en utløsende faktor. Guttat psoriasis er imidlertid en mye mildere type enn de andre undergruppene, og hos de fleste vil utslettet bli borte etter kort tid; ofte uten noen form for behandling. Man kan oppleve nye utbrudd av tilstanden senere, men den kommer da som oftest i lettere former.

Dette utslettet oppstår gjerne i hudfoldene på kroppen, slik som for eksempel armhulene, under brystene, i lysken eller under rumpa. Tilstanden skiller seg fra de andre undergruppene ved at utslettet er rødt, glatt og ofte betent, men uten den karakteristiske skjellingen.

Det er denne formen som normalt forårsaker psoriasis i hodebunn, i tillegg til at den også kan gi utslett bak ørene, på skulderbladene, i lysken og i armhulene. I svært sjeldne tilfeller, kan utslettet også oppstå i ansiktet.

Undergruppen opptrer, som navnet tilsier, på neglene, og rammer mer enn halvparten av alle personer som har psoriasis. Det er vanligste symptomet på tilstanden er hvite, små hull som gjerne sitter i mindre grupper på enkelte negler.

Sykdommen kan også utarte seg i form av langsgående eller tverrgående striper på neglene, eller som gule flekker eller en lagdeling. Enkelte personer kan også oppleve at huden under neglene løsner. Ved denne typen psoriasis er det ikke uvanlig at man kan få skader på både tå- og fingerneglene, og det er meget viktig at man avstår fra å fjerne eller plukke på neglebåndene ettersom dette kan trigge tilstanden.

Tilstanden forårsaker blemmer med puss eller væske som etter hvert får en brunlig farge før de tørker ut. Blemmene oppstår normalt på hendene og føttene, og kommer som oftest i forbindelse med graviditet, sykdom eller bruk av enkelte medikamenter. Sykdommen refereres gjerne til som pustulosis palmo-plantaris i de tilfellene den forekommer i håndflatene eller på fotsålene.

Denne undergruppen representerer den alvorligste formen for sykdommen, og forekommer bare i noen meget sjeldne tilfeller. Tilstanden gjør at huden på store deler av kroppen blir rød, betent og flassende, og medfører ofte at rammede personer må legges inn på sykehuset for spesialbehandling.

Bruk av enkelte medisiner ser ut til å være den vanligste årsaken til at denne formen for psoriasis oppstår, og det er spesielt malariamedisiner med klorokin eller klorokinfosfat, eller kortikosteroid tabletter som har en utløsende effekt.

Dette er en psoriasis type som skiller seg fra de andre ved at den angriper leddene i kroppen og ikke huden. Tilstanden kategoriseres derfor som en revmatisk sykdom som gjør at leddene hovner opp og blir stive, betente og smertefulle.

Psoriasisartritt kan ofte sette seg i fingre, tær og ryggrad, men forekommer også i hofter, knær og albuer. Tilstanden oppstår gjerne hos personer som allerede er kraftig rammet av psoriasis utslett og neglepsoriasis.

For å forstå hvordan psoriasis oppstår, må man først vite hvordan huden er bygget opp. Man deler gjerne huden inn i tre lag, der det øverste laget kalles overhuden (epidermis), det mellomste laget kalles lørhuden (dermis) og det ytterste laget kalles underhuden (subcutis).

Samspillet mellom de forskjellige hudlagene er tett, selv om hvert lag også har sin egen unike funksjon. Det er imidlertid bare overhuden og lærhuden som blir påvirket når man har psoriasis. Underhuden, som kun består av fett og bindevev, har derimot ingen spesiell funksjon i forbindelse med tilstanden.

Overhuden utgjør ca. 10% av hudens totale tykkelse, og består av flere lag med plateepitel, der cellene ligger tett i tett. Cellene fornyer seg til stadighet ved at de underste cellene deler seg og skyver de øverste cellene oppover. Samtidig som dette skjer, vil de øverste cellene gjennomgå en modningsprosess der de produserer og fylles med keratin. Etter modningen vil cellene dø og omdannes til mangekantede flak som etter hvert slites av fra hudoverflaten slik at nye friske celler kan slippe til. Denne prosessen, som kalles forhorningsprosessen, tar 3-4 uker og sikrer at hudoverflaten alltid er ny og slitesterk.

Hos personer med psoriasis løper imidlertid forhorningsprosessen løpsk, slik at hudcellene fornyes på bare 3-4 dager, i motsetning til de 28 dagene som er normalt. Dette fører til at huden blir rød og fortykket, gjerne med hvite påleiringer, ettersom hudlagene produseres raskere enn hva huden er i stand til å bryte ned. Huden vil i den forbindelse ofte sprekke opp og avgi væske, bli sår og irritert og kan i tillegg flasse mye. I enkelte tilfeller kan også neglene sprekke, spesielt på føttene.

Lærhuden, som gir huden sin elastisitet og smidighet, består av mye bindevev, blodkar og nerver. Også denne delen av huden blir påvirket når man har psoriasis. De små blodkarene blir i den forbindelse utvidet som følge av økt blodgjennomstrømning, noe som fører til at hudoverflaten blir rød.

Psoriasis blir i økende grad omtalt som en "autoimmun" sykdom der kroppen reagerer mot seg selv. Dette innebærer at immunforsvaret feilaktig angriper og ødelegger friske celler og vev, noe som setter i gang en sykdomsprosess i kroppen.

Det første utbruddet oppstår gjerne i 15-30 årsalderen, og det er i den forbindelse vanlig at utbruddet starter med en halsinfeksjon. Etter noen dager etterfølges infeksjonen ofte av mindre og røde dråpeformede knuter i huden som tidligere nevnt kalles guttat psoriasis.

Utslettet som oppstår ved et førstegangsutbrudd er som oftest meget typisk, og en erfaren lege vil derfor være i stand til å diagnostisere tilstanden ved første blikk. I de tilfellene der det er vanskeligere å stille en visuell diagnose, kan legen også ta en vevsprøve for å være helt sikker.

Det finnes flere ting som kan påvirke utbrudd av psoriasis. Klima er for eksempel en faktor som både kan lindre og utløse tilstanden,der kaldt og tørt vær ofte vil forverre sykdommen, mens varme, sollys og fuktighet derimot kan lindre og redusere plagene.

En annen utløsende faktor er hudskader. Alle skader på huden eller neglene, slik som for eksempel sår- eller slagskader, kan nemlig gjøre at det danner seg psoriasis rundt det skadede området. Utslettet oppstår normalt i det skaden begynner å gro, noe som gjerne refereres til som Koebners fenomen.

Alkohol, stress og psykiske påkjenninger er andre faktorer som kan utløse et utbrudd, og som derfor bør unngås så langt det er mulig. Yoga og meditering er i den forbindelse to verktøy for stressmestring som har vist seg å være effektive for personer med psoriasis.

Enkelte medisiner slik som betablokkere, litium og klorokin kan også fremkalle eller forverre et psoriasis utslett. Det er derfor viktig at man forteller leger og helsepersonell at man har sykdommen før man eventuelt starter på et nytt medikament.

Utbrudd av psoriasis kan lindres ved hjelp av medisiner, lokalbehandlinger, fuktighetskremer og sol og lysbehandlinger. Nedenfor finner du en beskrivelse av disse forskjellige behandlingene:

Sol og saltvann kan ofte hjelpe mot sykdommen, noe som gjør at personer som er sterkt rammet gjerne tilbys såkalte behandlingsreiser. Behandlingsreisene er et alternativ til behandling på et sykehus i Norge, og tilbys stort sett mellom august og mai. Oppholdet innebærer normalt 3 uker i Spania, Tyrkia eller et annet solfylt sted med daglig soling, trening, samtaler og undervisning i hvordan man skal håndtere psoriasis. I løpet av denne tiden vil man også lære ulike stress reduserende teknikker og treningsmetoder.

Det er et krav at man må ha en uttalt form for psoriasis for å være berettiget til en behandlingsreise.

Det antas at ca. 80% av de som har psoriasis har en lett til moderat versjon av tilstanden. For denne gruppen er det normalt nok at man bruker kremer og salver for å holde sykdommen i sjakk. Kremene demper betennelse, rødhet og plager, og inneholder kortikosteroider eller D-vitaminlignende stoffer eller en kombinasjon av disse. Noen av de mest brukte preparatene i den forbindelse er:

Betnovate: Kommer i form av både salve og krem, og inneholder chinoform med betametasonvalerat. Den faller innenfor gruppen sterke kortikosteroider, og demper hudreaksjoner samtidig som den er effektiv mot psoriasis kløe. Medisinen inneholder også det antimikrobiele legemiddelet kliokinol, som hindrer at det setter seg sopp og bakterielle infeksjoner i utslettet.

Protopic: En salve som egentlig behandler eksem, men som også har vist seg å være meget effektiv mot psoriasis negler. Den gir normalt mindre bivirkninger enn kortisonkremer og salver med D-vitamin, og kan derfor med fordel prøves dersom man ikke har oppnådd resultater med slike preparater.

hvor kan jeg kobe desyrel 50mg

Man ska undvika kortison på huden eftersom den kan irritera, även om den tillfälligt lugnar psoriasis. Besvären kan återkomma lätt efter avslutad kortisonbehandling. Har då huden irriterats eller skadas kan din psoriasis lättare breda ut sig på ett större område. Ett alternativ är aloe vera för psoriasis eftersom den har en historia om sig att vara bra för inflammationer. Men det gäller att köpa äkta och bra aloe vera för att få effekt. Det räcker inte att köpa vad som helst eftersom flera faktorer påverkar. För att inte fördjupa oss i allt du bör tänka på vid köp av sådana produkter kan du hitta de produkter som har hög kvalité på länken här till en svensk webbutik med bara äkta aloe vera.

Det finns olika metoder för psoriasis behandling där sjukvården kan använda exempelvis kortisonpreparat eller ljusbehandling. Det finns även ej receptbelagda medel som visat sig kunna ge mycket god effekt på psoriasis.

LJUSBEHANDLING AV PSORIASIS
Ljusbehandling av psoriasis görs bara i svåra fall eftersom kroppen exponeras för ett UV-ljus vilket är samma ljus man skyddar sig från för att undvika hudcancer vid solning utomhus. Då sådan ljusbehandling kan medföra sådan risk bör läkare hålla sig inom ett gränsvärde och inte överstiga 100 Gy. Inte heller ska psoriasis behandling av denna art ske tätare än med 6 månaders mellanrum enligt Läkemedelsverket.

Kortisonbehandling av psoriasis är mycket vanlig för psoriasis i knä- och armveck samt ansiktet. Lika vanligt är kortisonpreparatens nackdelar, och särskilt på tunn hud i ansiktet. Nackdelarna framträder först efter en tids behandling vilket man brukar försöka undvika genom att enbart ge kortare behandlingar vilket i sin tur kan göra att man "lär" huden att ge symtom i vågor även efter helt avslutad kortisonbehandling.
Här kan du läsa mer om kortisonbehandling av psoriasis.

BRA BEHANDLING MED ALOE VERA - MEN VÄLJ RÄTT!

Ett naturligt ämne som visat sig ge bra effekt på psoriasis utan biverkningar är Aloe Vera. Du kan använda ämnet hela året och det hjälper dig även bra under sommaren när det kan bli lite mycket av solen, även om man så gärna vill sola mycket när man har psoriasis. För en effektiv behandling av psoriasis med Aloe Vera kan du hitta mer information och även rätt produkter direkt hos en internetbutik på deras sida om psoriasis (klicka för att komma vidare).

Det är tidskrävande att ha psoriasis - tid som kanske inte finns. Man mår dock ofta bättre om man tar hand om sig. Några kan till och med vara besvärsfria ett tag. Även om du går på behandling, är det bra om du kan smörja hemma däremellan.

Avfjällning
Avfjällning är grundläggande. Varken ljus eller salva gör någon nytta ovanpå tjocka hudfjäll. Mjuka upp huden med bastu, dusch eller bad. Du kan också smörja in huden med fet kräm. Gör gärna både och. Tvätta försiktigt bort de uppmjukade hudfjällen. Det är viktigt att inte riva och skrapa bort dem. Då riskerar du att få mer psoriasis eftersom den gärna sätter sig i irriterad och skadad hud.

Hårbotten
För avfjällning av hårbotten kan man använda nästan vilken sorts olja som helst eller något salicylsyrehaltigt preparat. Oljan/krämen masseras in i hårbotten. Täck gärna håret med en plastpåse eller liknande och låt sedan oljan/krämen verka i ca 20 minuter. Därefter kan man försiktigt kamma bort fjäll. Undvik att skrapa med kammen i hårbotten. Bästa sättet att få bort oljan ur håret är att ta schampo i torrt hår och därefter skölja.

Salva och kräm
Mjukgörande salva eller kräm håller huden mjuk och smidig. Det finns många olika produkter på marknaden. Välj den salva eller kräm som du själv föredrar. Det viktiga är att du använder den, gärna både på morgonen och på kvällen.

FOTVÅRD
Vårda din fotpsoriasis på samma sätt som resten av kroppen: Håll huden så mjuk och avfjällad som möjligt. Psoriasis runt eller under naglarna och på nagelplattan kan ge upphov till smärta då nageln reser sig och strumpor och skor trycker.

Ta ett fotbad och använd badolja, grönsåpa, fotsalt eller något annat du tycker känns behagligt, i vattnet. Rensa försiktigt bort det som är löst under och runt nageln. Använd aldrig våld eller skarpa verktyg som kan skada huden. Torka alltid fötterna noga efteråt. Fuktig miljö är en perfekt grogrund för fotsvamp. Det kan vara svårt att få torrt mellan tårna med handduken. Ta istället lite papper, vik det några gånger och dra det mellan tårna. Papperet absorberar fukten mycket bättre än den fuktiga frottéhandduken.

Klipp naglarna medan de är mjuka efter badet. Använd en bra och greppvänlig tång, klipp naglarna rakt och inte för kort. Är de ojämna och hakar i strumporna, stryk på lite nagellack (finns ofärgat. ) så blir ytan jämnare.

Kan du inte komma till rätta med besvären själv: sök hjälp hos en medicinsk fotterapeut.

Förhårdnader
Fila hälen och andra delar av foten där huden blivit förtjockad med en sandpappersfil. Använd aldrig metallfil av typ "rivjärn"!! Sådana filar överstimulerar hudens nybildning. Ibland kan det vara effektivare att fila innan foten varit i blöt, men ta det försiktigt så du inte blir ömfotad av att ha filat för mycket! Avsluta alltid med att massera in en mjukgörande kräm.

Hudsprickor
Hudsprickor uppstår oftast där huden är torr och förtjockad. Fila försiktigt, alltid i sprickans längdriktning, så att den inte går upp ytterligare. Fet kräm, gärna Salicylsyrevaselin 2% (receptfritt på Apoteket) är utmärkt att massera in i sprickan/sprickorna. En bit kirurgtape eller ett plåster över då du applicerat Salicylsyrevaselin eller fet kräm hjälper till att hålla ihop sprickan medan den läker.

PPP
Pustulosis palmoplantaris, PPP, betyder på svenska "varblåsor på hand och fotsulor". Sjukdomen brukar kallas en "psoriasissläkting" och yttrar sig i små eller stora varblåsor (pustler) i handflatorna och / eller under fotsulorna. PPP bör behandlas av hudläkare då receptbelagda läkemedel och läkarordinerad behandling ofta behövs. När du själv sköter om dina PPP-fötter, undvik att ta hål på pustlerna. Innehållet i dem är sterilt och de bör få torka in av sig själva. Då pustlerna torkar blir de mörka och du kan försiktigt fila bort den torra huden där blåsan / blåsorna funnits. Även här är det viktigt att smörja med mjukgörande kräm för att hålla huden mjuk och undvika sprickor.

LIVSSTIL
Vi vet i dag att det finns kopplingar mellan psoriasis, ledbesvär i form av psoriasartrit, hjärt- och kärlsjukdomar och andra inflammatoriska sjukdomar. Ny rön visar också att livsstil, kost, stress och rökning påverkar både psoriasis och flera andra sjukdomar som en person med psoriasis har en ökad risk att få.

Kost
Kostens betydelse vid psoriasis är en komplicerat fråga. Det saknas omfattande studier gjorda på psoriasis och kost och det är därför svårt att med säkerhet ge några generella rekommendationer. Att äta allsidigt och varierat är bra för alla.

Det verkar dock finnas ett dubbelt samband mellan psoriasis och övervikt över 30 i BMI. Det betyder att om de genetiska förutsättningarna finns, verkar båda sjukdomarna kunna orsaka varandra. Man tror att svårighetsgraden på psoriasisen ökar med kroppsvikten och vet att det är dubbelt så vanligt med övervikt hos personer med psoriasis som hos personer som inte har psoriasis. Orsaken till detta samband är inte klarlagt, men man tror att det kan finnas ett samband baserat på inflammatoriska tillstånd.

Rökning
Det finns idag ett tydligt samband mellan psoriasis och rökning. Exakt hur stor risken är att utveckla psoriasis om man röker och har anlag för sjukdomen är inte helt klarlagt, men studier visar att risken är upp till 80 procent högre för rökare än icke-rökare. Vissa studier visar att rökning har större inverkan på sjukdomsbilden hos kvinnor än hos män.

Det kan också vara så att rökare har svårare psoriasis än ickerökare och att svårighetsgraden ökar med antalet cigaretter man röker. Resultatet ser här lite olika ut i olika studier. Även antalet år som rökare kan påverka svårighetsgraden av psoriasis.

Stress
De flesta studier pekar på att det finns ett direkt eller primärt samband mellan stress och psoriasis. Om det finns ärftlighet för psoriasis kan kraftig psykisk stress och trauman exempelvis vara en utlösande faktor för sjukdomen. Vidare pekar allt fler studier på att skov och sjukdomsintensitet kan sättas igång och försvåras av kraftig stress.

Motion och psoriasis
Att vara regelbundet fysisk aktiv ger ökad livskvalitet och förbättrad kondition samt ork för att klara av sitt liv på ett bättre sätt.

Studier har visat personer som tränar regelbundet har mindre ont i lederna. Fysisk aktivitet är också viktig för att bibehålla rörligheten. För den som ska börja träna kan det vara bra att börja försiktigt och öka i långsam takt.

Alkohol
Alkohol verkar vara en riskfaktor för att få psoriasis, om man har arvsanlag för psoriasis. Det verkar också som att svårighetsgraden av psoriasisen ökar med mängden alkohol som dricks - speciellt om man är kvinna.

Psoriasis är en kroniskt återkommande hudsjukdom med ett förlopp som varierar från en lätt psoriasis, där patienten inte nödvändigtvis märker av sjukdomen, till en så svår psoriasis att den kan vara socialt invalidiserande.

Psoriasis smittar inte och kan drabba människor i alla åldrar, men börjar vanligast mellan 10-30 års ålder. Omkring 30 procent av psoriatikerna utvecklar så kallad psoriasisartrit i flera av kroppens leder. Diagnosen psoriasis ställs utifrån sjukdomsbilden. Det finns inget bra blodprov för att ställa diagnosen och man har sällan nytta av hudprov, varför diagnosen ibland kan vara svår och osäker. Det finns en överförekomst av hjärtkärlsjukdomar och diabetes vid åtminstone måttlig-svår psoriasis. Man bör därför som psoriatiker undvika övervikt, dåliga kostvanor och rökning och i stället gärna motionera.

Psoriasis är en ärftlig sjukdom, men man kan bära på anlaget utan att ha några klara symtom.

Utsätts du för ett eller flera av en rad stimuli, som till exempel halsfluss orsakad av streptokocker, vissa läkemedel (i första hand s.k. betablockerare mot högt blodtryck och hjärtrytmrubbningar) eller en lokal hudirritation eller hudåkomma, kan det utlösa ett psoriasisutbrott om du har det nödvändiga anlaget. Möjligen kan också stress påverka varianter av sjukdomen och öka klådan, även om stress betydelse för psoriasis förefaller övervärderad.

Plackpsoriasis är den vanligaste formen av psoriasis och kan förekomma på hela kroppen, men drabbar speciellt armbågar, knän, stjärt och hårbotten. Det är vanligt att psoriasisfläckar uppkommer i ärr eller sår.

Nagelpsoriasis visar sig ofta som små fördjupningar i naglarna, men även som förtjockning och med fläckar. Misstolkas ofta som nagelsvamp, vilket kan uteslutas med hjälp av svampodling. Nagelpsoriasis kan vara besvärligt och handikappande, men effektiv behandling saknas, förutom vissa starkare invärtes medel.

desyrel dosering prednisolon

Hvad er psoriasisgigt?
Psoriasisgigt ses hos ca. 10-30% af alle psoriasis patienter. Psoriasis gigt minder om symptomerne som normal leddegigt, der er dog ikke de samme forandringer i blodet.

Hvem får psoriasisgigt?
Det er typisk at se psoriasis gik udvikle sig i ca. 40-60 prs alderen. Denne lidelse giver smerter og mulig hævelse i de yderste led på fingre og tæer. Andre led som ryg samt bækkenet kan også blive angrebet.

Psoriasisgigt ses mest ved de sværere former for psoriasis, det kan dog forekomme at gigtsymptomerne er de eneste tegn på psoriasis i starten af forløbet.

Hvordan føles psoriasisgigt?
Det er svært at beskrive, da sværhedsgraden varierer fra person til person, fra milde ledsmerter til misdannede knogler.

De typiske symptomer på psoriasisgigt ses som:

  • Nedsat bevægelsesfrihed.
  • Morgenstivhed og træthed.
  • egleforandring: negleforandringen findes hos mere end 80% af alle patienter med psoriasisgigt.
  • General stivhed, smerter, hævninger og ømhed omkring led.
  • Øjenbetændelse med rødmen og smerter.

Hvad kan man gøre ved psoriasisgigt?
Det er utrolig vigtig at holde denne form for psoriasis i ro, hvis du ønsker en funktionel dag. Dette kan gøres ved hjælp af de almindelige psoriasis behandlinger, det ses dog ofte at der skal en smertestillende tablet behandling til. Ud over den normale psoriasis behandling, kan der tyes til andre former for gigtbehandlinger samt biologiske lægemidler.

Der findes flere forskellige undertyper af psoriasis der har hver sine specifikke psoriasis symptomer. Desværre er dette en kronisk sygdom og der findes ikke en defineret behandling der kan behandle en patient helt rask. Flere studier har dog bevist at man ved bestemte behandlinger samt andre tiltag som psoriasis kost kan dæmpe udbruddene på psoriasis.
Det er utrolig vigtigt at tage en behandling i brug så snart psoriasis er opdaget, da mange af dem kan sprede sig over kroppen samt udvikle sig til andre former der kan skabe andre komplikationer. Det viser sig at næsten hver tredje patient ikke får behandling. Dette skyldes bland andet at patienterne ikke ser det som et problem eller også ikke orker at smøre sig ind i creme eller salver dagligt.

  • Der findes ingen behandling, der kurerer psoriasis
  • Der findes en række forskellige behandlinger der hæmmer udbruddene af psoriasis
  • Behandlingerne kan være lokal på huden som salver, cremer eller gel
  • Til sværere tilfælde anvender man ofte tabletter eller indsprøjtninger
  • Klima, lys og kost kan bidrage stort mod en positivt resultat

Mange med psoriasis oplever en frustration over behandlingerne. De prøver flere forskellige cremer og salver som ikke virker efter hensigt eller holder op med at fungere helt. Især de ældre opgiver hurtigt da de ikke ser en forbedring hurtigt nok. Vores kroppe er forskellige og reagere derved også forskellige på de cremer samt salver der findes mod psoriasis. Derfor findes der ikke et bestemt mirakelkur der kan hjælpe alle og enhver. Det kan tage tid at finde den rette behandling, men resultatet vil også give pote i sidste ende.

Frustrationer kan der være mange af, det er dog utrolig vigtig at blive ved med forløbet. Et brat stop i behandlingsforløbet at psoriasis blusser op med fornyet kræft. Såkaldt rebound fænomen. Er resultatet ikke tilfredsstillende, så tag kontakt til din læge og tag en snak om en mulig ny behandling eller overgang til en anden creme eller salve. Stopper du midt i behandlingsforløbet vil du skulle starte helt forfra som gør det til en unødvendig frustrerende og irriterende oplevelse både fysisk såvel som psykisk.

Behandlingsformer
Behandlingsforløbet mod psoriasis består af 4 trin. Disse er opdelt i forhold til psoriasis type samt sværhedsgrad.

Disse kan benyttes hver for sig, dog kan det i nogle tilfælde vise sig at en blanding af disse kan være nødvendig for bedre at kunne bekæmpe og hæmme udbruddene af psoriasis.

Som første trin i behandlingen af psoriasis bliver der altid brugt salver, cremer eller gel. Denne behandlingsform kaldes også lokalbehandling, da den kun påvirker netop det område på kroppen hvor der smøres. Der findes flere forskellige cremer, salver og geler som kan tages i brug.

Hormon cremer der kun må bruges i et tyndt lag på det berørte område. Hormonet der er tale om er binyrebarkhormon.
Bivirkninger: Brugen af hormon creme gennem længere tid kan have sine risici så som at huden bliver tyndere, de mindre hud kar kan bliver skøre og briste og derved kan komme småblødninger. Derudover kan der opstå strækmærker. Binyrebarkhormon som er effektiv har desværre en negativ effekt gennem længere brug ved at nedbryde bindevæv. Nogle kan have mindre allergiske reaktioner ved brug af denne form for creme.

Cremer med D vitamin, smøres på en til to gange om dagen. Denne form for creme findes også i en kombinationspræparat med binyrebarkhormon. Her bruger man den kun 1 gang dagligt.

Bivirkninger: Cremer med D vitamin kan give lokal irritation, og bør derfor ikke bruges i ansigtet. Man må desuden heller ikke bruge mere end 100g om ugen.

Tjæreprodukter kan fås som Creme, salve, shampoo og gel

Bivirkninger: Kan give misfarvninger af huden. Desuden bliver hudens lysfølsomhed øget og man skal derfor passe på for at være alt for længe i solen. En god ide er at bruge solfaktor for at minimere solens stråler.

Hvorfor denne behandlingsform?
Uanset sværhedsgraden af patientens psoriasis bliver man altid i første omgang tilbud lokalbehandling med cremer og salver. Denne form for behandling er den mildeste form for behandling og har færrest bivirkninger. Hvis denne form kan holde skak med psoriasis er det unødvendigt at kaste patienten i hårdere behandlinger kan der give svære bivirkninger.
Lokalbehandlingen bliver typisk vurderet efter tre måned brug, hvorved en videreforløb af behandlingen kommer på banen.

I denne behandling gøre man brug af UVB. Denne behandlingsform bliver brugt mod moderat og svær psoriasis. Er der ingen forbedring ved brug af UVB bliver man tilbudt PUVA behandling. Ved udbredt psoriasis og ved psoriasisgigt så bliver man tilbudt klimaterapi.

Lysbehandling med UVB (kortbølget ultraviolet lys)
Lysbehandling med UVB gives tre til fem gange om ugen. Som start på behandlingen må strålingen kun vare kort tid, gradvist kan strålingstiden sættes op. Der skal typisk 20-30 behandlinger til før man vurdere, om behandlingen fungerer.

Bivirkninger: Modtager man intensiv lysbehandling over længere tid, kan det resultere i, at huden bliver ældet. Derudover er der øget risiko for udvikling af hudkræft.

PUVA behandling
PUVA er en kombination af UVA (langbølget ultraviolet lys) og kemisk stof (Psporalen). Det kemiske stof er med til at gøre huden mere lysfølsom, hvorved huden tager bedre imod strålerne. Psporalen kan tages som tabletter. Der er også mulighed for at tage et karbad, hvor stoffet blandes med vandet.

Bivirkninger: Ved indtagelse af tabletterne kan der forekomme kvalme, hovedpine og svimmelhed. Dette kan man heldigvis undgås ved brug af karbad, hvorved stoffet blot binder sig til huden. Som regel gives der ikke mere end 200 PUVA lysbehandlinger på baggrund af øget kræftrisiko.

Lokalbehandling med UV stråler.

Klimaterapi
Klimaterapi er beregnet til patienter med udbredt psoriasis eller personer psoriasisgigt. En behandlingsform som ved hjælp af naturens mineraler og solens stråler kan forbedre psoriasis.

Bivirkninger: Klimabehandling som ved almindelig solbadning kan medføre hudkræft ved overdreven udsættelse for solen. Denne risiko stiger især hvis huden skoldes flere gange.

Systemiske lægemidler (tabletter) er det tredje trin i behandlingen. Denne behandlingsform påvirker hele kroppen, og det er derfor bedst at starte med lokal behandlingen i form af salver, cremer og gel.
Typisk går behandling ud på at dæmpe psoriasis patientens immunforsvar, derved bliver sygdommen i sig selv mindre aktivt. Ud over hæmmes dannelsen af nye hudceller. Indtagelsen af tabletterne kan forårsage kvalme, det er derfor muligt at få lægemidlet via en indsprøjtning.

Bivirkninger: Systemisk behandling kan forårsage kvalme, hovedpine samt andre række alvorlige bivirkninger hvis man bruger dem gennem længere tid. Her er der tale om at leveren samt nyrerne kan blive påvirket. Det er derfor pålagt at man jævnligt bliver kontrolleret i form af blodprøver for at se hvordan ens lever samt nyre har det. Er man som kvinde gravid eller har planer om dette, er de systemiske lægemidler ikke genet, da de kan give forsterskader, dette gælder helt op til 2 år efter behandlingen er afsluttet. Derudover er der øget risiko for udvikling af kræft.
Systemiske lægemidler bliver tilbudt patienter med moderat og svær psoriasis, dette sker typisk i kombination med lokalbehandling i trin 1 som er salver, geler, cremer og shampoo. Definitionen på moderat psoriasis er når 2-10% af kroppen er dækket af psoriasis. Svær psoriasis er når mere end 10% af kroppen er påvirket af sygdommen.

Sidste trin i behandlingen af psoriasis er de biologiske lægemidler. Her taler vi om indsprøjtninger af lægemidlet direkte i huden, blodåre eller muskelvæv.
Biologiske lægemidler er opbygget af proteiner som ligner dem, kroppen i forvejen producerer. Disse lignende proteiner påvirker de processerne, der får hudcellerne til at dele sig hurtigere end normalt, som faktisk er årsagen til udviklingen af psoriasis i første omgang. En stor fordel ved de biologiske lægemidler er, at kroppens resterende altså raske celler, kun bliver påvirket i et meget begrænset omfang. Dvs. de biologiske lægemidler går ind og hæmmer forskellige stoffer samt celler i kroppens immunsystem.
Det er typisk patienter med svær psoriasis der får tilbudt denne form for behandling. Her skal patienten først have prøvet lysbehandling og et eller flere systemiske lægemidler i en omfang af 12 – 24 uger uden resultat, før man gør brug af de biologiske lægemidler. Gravide og ammende må ikke behandles med form for behandling. Patienter der har eller har haft kræft, og dem som har sygdomme i immunforsvaret vil ikke få tilbudt biologiske lægemidler.

Bivirkninger: Bivirkninger ved de biologiske lægemidler kan variere meget fra person til person, dette afhænger også af type af lægemidlet. Bivirkningerne kan forårsage feber, kvalme, træthed, hovedpine, mundsår, kløe, udslet og hårtab. Da denne form for behandling virker immundæmpende, er der desuden øget risiko for tuberkulose.
Ser man på de positive sider af behandling, kan man afsløre at de biologiske lægemidler ikke påvirker de indre organer på samme måde som de systemiske lægemidler kan gøre, når man gøre brug af behandlingen over længere tid.

En god kombination i forhold til den behandling man modtager er at lave om på ens kost såkaldt: Psoriasis kost. Dette kan have en utrolig positiv effekt på psoriasis udbrud Se videoen om kost samt Omega 3 behandling.

Efter mange års undersøgelser og research, er årsagen til psoriasis endnu ikke kendt. Der er dog stærke indikationer på, at faktorer som rygning, alkohol samt bestemte fødevarer kan have en vis belastning på kroppen. Derved også have en negativ effekt på udbruddene af psoriasis. Præcis kosten i forbindelse med psoriasis har været under luppen i mange år, der er lavet mange forskellige undersøgelse dog uden en klar definition på at dette er synderen hvad angår lidelsen.

Hidtil har ingen forskningstyperne kunne konkludere, hvad der præcist i kosten der kan have en positiv effekt og forbedre symptomerne for alle med psoriasis. Der er dog helt klare elementer i kosten, som kan have en påvirkning på psoriasis patienter god som dårlig.
Hidtil har ingen forskningstyperne kunne konkludere, hvad der præcist i kosten der kan have en positiv effekt og forbedre symptomerne for alle med psoriasis. Der er dog helt klare elementer i kosten, som kan have en påvirkning på psoriasis patienter god som dårlig.

decadron tablets 4 mg