effexor xr 75 mg

effexor xr mg doses

I vårt land er tørr hud som sprekker, flasser og klør en av de vanligste hudlidelsene. Årsaken kan være ”feil” i huden med for få talgkjertler slik at huden ikke får nok smøring, eller svette som blir liggende i huden og forårsake kløe. I tillegg fungerer gjerne hudens eget forsvarsapparat mot mikroorganismer dårlig, slik at huden lettere utvikler infeksjoner. Betennelsesforandringene ødelegger huden ytterligere slik at den tørker ut med sår og sprekker, og i perioder utvikles lettere utslett og eksem (håndeksem, kontakteksem). De som har slik hud har ofte økt tendens til atopiske sykdommer, først og fremst atopisk eksem, men også astma og allergi. Lidelsen er delvis arvelig, og i noen tilfeller begynner den med forbigående matvareintoleranse som kan gi kolikk.

Atopisk eksem er et rødt, nuppete og kløende utslett, og det er flest barn som får det (ca. 15 %), men mange voksne er også plaget. Hos spedbarn viser eksemet seg oftest på kinnene, i hodebunnen, på bøyesiden av armer og ben samt på overkroppen. Småbarn får gjerne utslett på halsen, i knehasene, albuebøyen, på anklene og håndleddene. Voksne får oftest håndeksem; huden blir rød, klør, det kan komme små kløende nupper og væskende blemmer, senere også skorpedannelse, hudfortykninger og skjelling. Utslettet forverres ofte ved stress og kulde, men i mange tilfeller er det uavhengig av ytre faktorer.

Fordi eksem ofte begynner med matvareintoleranse i spedbarnsalderen, er det viktig at mødre ammer sine barn slik at de ikke utsettes for kumelk før immunforsvaret deres er modent ved 9 måneders-alder. Renslighet for å unngå hudinfeksjoner er viktig. Røyking i hjemmet, heldekkende matter, husdyr, ullplagg direkte på huden og bading i klorvann bør unngås. Oljebad er fint for tørr hud, badeoljer fås kjøpt på apotek. Bruk en god fuktighetskrem og gi den tid til å trekke godt inn i huden. I perioder med eksem er det nødvendig å bruke kortisonholdige hudkremer for å dempe den irriterte huden slik at den ikke blir oppklort og infisert med bakterier. Kortisonkremer finnes i fire styrkegrader der gruppe 1 (hydrokortison) er de svakeste og fås uten resept.

- I motsetning til hva vi lærte om bruken av slike kortisonmidler, vet vi nå at regelmessig bruk over lengre tid er uskadelig dersom hyppigheten og styrkegraden reduseres gradvis ved bedring, sier Ole Fyrand. – Han presiserer at det er viktig å ikke slutte behandlingen for tidlig. - Brukt på riktig måte virker kortisonmidler helt supert, be en god hudlege lage et skreddersydd opplegg, og følge opp, sier han.

Fet hud har også sine plager, og her er kviser og rosacea ikke uvanlig. Det siste forekommer som regel hos middelaldrende og eldre og er hudforandringer som minner litt om kviser; ansiktshuden blir rød med knuter og pustler. Er du plaget, så søk lege. Det finnes gode legemidler som hjelper.

For mye sol kan gi solforbrenning med rød og hoven hud og væskefylte blemmer. Langvarig soling har en opphopende virkning, og skader i huden kan utvikle seg etter mange år med økt rynketendens og forstadier til hudkreft. Vanlig hudkreft kommer av soling gjennom et langt liv. Symptomene er sår, som ikke gror - særlig i ansiktet,. Gjentatte solforbrenninger, særlig hos barn før de er 18 år gamle, øker risikoen for maligne melanomer (føflekkreft) senere i livet, den farligste formen for hudkreft. Her er symptomene en ny føflekk, eller en gammel som begynner å vokse. Ofte kan bare en hudprøve avgjøre om sår som ikke gror, eller om en føflekk, inneholder kreftceller. Solskader forebygges best ved at man soler seg med forsiktighet, bruker høy solfaktor og beskytter seg med hatt og klær. Er solforbrenningen et faktum, kan plagene lindres med saft fra Aloe Vera-planten eller med kortisonsalver. Bruk aldri parfyme når du soler deg, parfyme sammen med sol kan gi varige hudforandringer - f.eks. brune flekker. Noen legemidler kan gjøre huden mer lysømfintlig slik at man lettere får solskader. Som oftest forsvinner forandringene raskt, men er hud eller øyne svært skadet, kan de bli kroniske. Bruker du medisiner om sommeren, er det lurt å spørre legen som skriver dem ut eller på apoteket om de midlene du får kan ha slik bivirkning.

Vorter er små, godartede hudsvulster som skyldes smittsomme virus. De kan være skjemmende, men i de fleste tilfeller er de uskyldige og gjør ikke vondt, med mindre de sitter på steder utsatt for trykk. Barn har mer vorter enn voksne fordi de enda ikke har opparbeidet motstandskraft mot viruset.

Alminnelige vorter kommer vanligst på hendene.

Flate vorter er små, kommer gjerne i grupper, og er vanligst i ansiktet, på halsen, armene og beina – og gjerne langs kloremerker.

Fotvorter kommer under føttene og er de eneste som kan gjøre vondt fordi de er utsatt for trykk pga. skoene eller når vi går.

Kjønnsvorter ser ut som små blomkållignende utvekster og kan sitte på kjønnsleppene, penis eller i endetarmsåpningen. De smitter ved seksuell kontakt, og forekommer vanligst hos unge voksne. Det går som oftest 1 – 6 måneder fra man er smittet til vortene viser seg. Noen typer kjønnsvorter kan øke risikoen for kreft i livmorhalsen.

Når kroppen har bygget opp immunforsvaret mot vorteviruset, blir vorten ofte borte av seg selv. Det beste du kan gjøre er derfor å ”vente og se” i et halvt til ett år i første omgang. Plagsomme vorter, særlig fotvorter, kan du behandle med vortemiddel eller vorteplaster som du kjøper på apoteket. Bruk ikke kniv til å skjære bort en vorte! Det kan føre til blødning og stygge sår - og smitte med flere vorter som resultat.

Kjønnsvorter skal alltid behandles av lege, her skal man ikke ”vente og se” eller forsøke noe kjerringråd. Søk også lege hvis vortene blir plagsomme, gjør vondt eller hvis du får betennelse i dem.

De hyppigste soppinfeksjonene er fotsopp, ”ringorm” og neglesopp. Soppene finnes over alt rundt oss og kan smitte fra dyr, og mellom mennesker, enten ved direkte kontakt eller via badegulv og fuktige håndklær.

Fotsopp trives best der det er varmt og fuktig, og er vanligst mellom de tre ytterste tærne. Huden blir rød, flasser og klør og får sår og sprekker. Det beste er å unngå fotsopp ved å holde føttene rene og tørre. På apoteket finnes reseptfrie midler mot fotsopp.

”Ringorm” har ikke noe med ormer å gjøre, men er en soppinfeksjon som gir runde, røde flekker i huden, ofte med flassing. På apoteket får du kjøpt effektive soppmidler.

Neglesopp gir tykk og misfarget negl, tåneglene er mest utsatt. Neglesopp kan være vanskelig å få bukt med. Apoteket har legemidler som hjelper, men behandlingen er langvarig. I hardnakkede tilfeller kan legen skrive ut tabletter.

- Det er bra å vite hva som er i veien før man begynner å behandle selv, så søk lege for å få fastslått at det virkelig er en soppinfeksjon hvis du har mistanke om det, råder professor Fyrand.

Rød og kløende hodebunn skyldes oftest forstyrrelser i hudens talglag. Blir det riktig ille, kalles tilstanden seborroisk eksem med grålige fete og tykke flassområder i hodebunn, øyebryn og vipper, ved roten av nesevingene og på brystet. Dette behandles best med regelmessig hårvask med vanlig sjampo, evt. med tjæretilsetning. Ved seborroisk eksem er også det soppregulerende midlet Fungoral effektivt, også som shampo til hodebunnen. Dessuten kan en lege foreskrive et kortisonholdig hårvann.

Noen sykdommer finnes bare i hodebunnen, men oftest er de en del av hudsykdommer som finnes andre steder på kroppen også, som flass, seborréisk eksem, sopp eller psoriasis. Ofte har de kløe som fellessymptom, og hvis hodebunnen klores opp, blir huden irritert og mister sin naturlige beskyttelse mot sykdomsfremkallende bakterier. Dermed forverres plagene. God hygiene er derfor en viktig forholdsregel. Men har man plager, bør man i alle fall søke lege som kan gi de medisinene som behøves.

Psoriasis gir rød hud med sølvhvite, tørre og kløende flassområder i hodebunnen, særlig bak ørene. Utslettet finnes vanligvis også andre steder på kroppen. De som har psoriasis, har som regel vært hos lege og fått råd og medisiner.

Herpesutslett rundt munnen begynner med kløende, stikkende smerte i leppen. Etter hvert blir det små blemmer som brister og danner skorper. Sårene gror i løpet av ca. en uke. Er du mye plaget med munnsår, så snakk med legen din. Det finnes midler som hjelper.

Herpes på kjønnsorganene er et brennende, kløende utslett som etter hvert blir væskende blemmer og sår som så gror. Herpes smitter ved seksuell kontakt. Søk lege! Det finnes medisiner som demper smertene og gjør at utbruddene kommer sjeldnere.

Helvetesild er smertefullt utslett på ene siden av kroppen. Før det bryter ut, gjør det vondt og klør i et begrenset hudområde. Søk lege straks, det finnes medisiner som demper smertene og hindrer nye utbrudd, men de skal brukes på et tidlig stadium av sykdommen før å virke best mulig.

  • Søk lege hvis du har et hudproblem.
  • Søk lege hvis du bruker legemidler og får hudplager når du ferdes i solen. En del legemidler kan skiftes ut med andre midler som ikke gir hudproblemer i solen.
  • Søk lege snarest hvis du har mistanke om hudkreft (sår som ikke vil gro, føflekker som forandrer seg), herpes på kjønnsorganene eller helvetesild.

Bindhinnekatarr, som i vanligt tal kallas för ögoninflammation, är en av de allra vanligaste ögonsjukdomarna och den dominerande orsaken till varför ögonen blir röda.

Bindhinnan är den slemhinna som täcker den vita delen av ögat och insidorna av ögonlocken. Den hjälper till att hålla ögonlocket och ögat fuktigt samt underlättar ögonlockens rörelser. När hinnan blir irriterad blir den röd och svullen. Det kan vara besvärande men bindhinnekatarr är godartat och skadar inte ögat eller synen.

I många fall går besvären över utan att någon behandling krävs, för allergi och torra ögon finns receptfri behandling.

Det finns många orsaker till bindhinnekatarr. De vanligaste är infektion och allergi. För lite tårar, så kallade torra ögon, och ögonlocksinflammation kan också orsaka bindhinnekatarrbesvär. Båda ögonen är i stort sett alltid drabbade även om ett öga kan besvära mer.

Beroende på vilken form av bindhinnekatarr du drabbats av ser symptomen lite olika ut:

Ögonen blir röda, rinniga och kladdiga och vid blinkning känns det som grus i ögonlocken. Synen är inte påverkad. Oftast finns det en koppling till pågående eller just genomgången förkylning. Om infektionen är orsakad av virus rinner det ofta mycket tårar från ögat medan det är vanligare med kladdigt var vid infektion orsakad av bakterier.

Ögonen blir röda och det mest dominerande symptomet är klåda. Ibland kan bindhinnan svälla upp kraftigt men synen blir inte påverkad. Ofta förekommer så kallad hösnuva tillsammans med ögonbesvären.

För lite tårar, s.k. torra ögon, kan ge bindhinnekatarrbesvär. Ögonen känns irriterade och är lätt rodnade. Särskilt svåra varianter kan drabba personer som lider av reumatism.

Vid inflammation i ögonlockskanterna blir bindhinnan ofta irriterad. Ögonlockskanterna blir röda och det känns ofta grusigt i ögonen. Detta är mer vanligt hos äldre och hos personer med vissa eksemsjukdomar.

Vid ensidiga besvär är bindhinnekatarr sällan orsaken. Vid ensidiga och långdragna besvär finns det skäl till läkarkontakt.

effexor xr piller gerina

Iridosyklitt (regnbuehinnebetennelse) kan forekomme og skal behandles som en «øyeblikkelig hjelp» situasjon av øyelege. Behandlingen er som regel lokal, med kortison og øyedråper.

Trening kan bidra til å begrense symptomer og sykdomskonsekvenser hos de som har revmatiske leddsykdommer, slik som ved psoriasisartritt. Derfor er det viktig at man er så fysisk aktiv som mulig. Generelt er det viktig at aktivitet og trening må ha en viss intensitet for å gi gunstige helseeffekter. En god pekepinn er at man skal bli svett, andpusten og få økt puls under aktiviteten. Spør legen eller fysioterapeuten om råd når det gjelder aktivitet og trening.

Å leve med en revmatisk sykdom gir mange ulike utfordringer i hverdagen. På sidene ”Du og diagnosen” har vi samlet råd og tips om mestring, rettigheter og behandling som kan hjelpe deg å få et bedre liv til tross for sykdommen.

Mange anbefaler dietter, men dessverre finnes det ingen spesielle dietter som har vist seg å være spesielt effektive ved psoriasisartritt. Likevel opplever mange at kostholdet virker inn på dagsformen. Derfor er det viktig med riktig kosthold. Undersøkelser har også vist at noen blir bedre ved tilskudd av omega-3-fettsyrer.

Det kan være lurt å teste ut hva som er best for den enkelte. Man kan finne fram til dette ved å utelukke mat man mistenker å forverre plagene for å se om man da blir bedre. Ofte kan det være vanskelig å gjøre dette selv, og man bør da søke råd hos en kostholdsekspert/ernæringsfysiolog.

Det är lätt att tänka på psoriasis som bara en "hudsjukdom." På senare år har dock synen på psoriasis förändrats i och med en allt större insikt om sjukdomens komplexitet. Det som syns på huden som psoriasisutslag kan vara resultatet av flera processer med delvis olika bakgrund. I många fall är det inte bara huden som påverkas utan psoriasis blir en utbredd sjukdom som finns i hela kroppen och påverkar flera organ, en så kallad systemisk sjukdom. Tre av tio psoriasispatienter får till exempel också problem med inflammation i lederna vilket kallas artrit (psoriasisartrit, PsA).

Hudbesvären består av fläckar på kroppen där huden är röd, torr, förtjockad och fjällande med en skarp gräns mot omgivande frisk hud. Klåda kan förekomma. Man räknar med att 70 % av psoriatiker har en lindrig sjukdom. Vanliga ställen på kroppen där psoriasis yttrar sig är i hårbotten, på armbågar och på knän.

Det finns 250 000-300 000 personer med någon form av psoriasis i Sverige. Lika många män som kvinnor får psoriasis. Psoriasis går ofta i så kallade skov med perioder av utläkning omväxlande med perioder av hudbesvär. Psoriasis kan debutera i alla åldrar men oftast i unga år, i drygt 50 % av fallen debuterar psoriasis före 25 års ålder. Den yttersta orsaken till psoriasis är ännu inte klarlagd, dock vet man idag att psoriasis är en ärftlig kronisk sjukdom och en av våra vanligaste folksjukdomar.

Olika former av psoriasis

Det finns många olika former av psoriasis. Både utseendet och utbredningen av hudförändringarna kan variera.

  • Plackpsoriasis: Väl avgränsade fläckar som är allt från en till flera centimeter stora. Ofta fjällar huden kraftigt; hudfjällen är stearinliknande och skrapar man på dem så finns en röd hud under som lätt blöder. Det är vanligt att den här typen av psoriasis sitter på knän och armbågar.
  • Guttat psoriasis: En småprickig variant av psoriasis med droppformade hudförändringar som kan spridas över hela kroppen. En vanlig utlösande faktor är streptokockinfektioner, t ex halsfluss.
  • Invers psoriasis: Psoriasis som sitter i hudveck som ljumskar, armhålor, under brösten, i arm- och knäveck och i underlivet. Invers psoriasis är ofta väl avgränsad, röd och blank och fjällar inte.
  • Pustulös psoriasis: Psoriasis med mängder av små helt sterila varblåsor (pustler) som kan flyta ihop till större områden. Om pustulös psoriasis finns över hela kroppen kan den vara allvarlig.
  • Ljuskänslig psoriasis: Omkring fem till tio procent av de psoriasissjuka har en ljuskänslig psoriasis. Sjukdomen förvärras i solen och drabbar ofta den som har ljuskänslig hud

Oavsett om man har lindriga eller svåra besvär är kunskap om sjukdomen oftast nyckeln till en bättre livskvalité. Det är också viktigt att hitta de behandlingsmetoder som passar den enskilda individen bäst. Det finns ingen behandling som kan bota psoriasis men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra liv.

Det finns en rad olika behandlingsmetoder att välja mellan beroende på vilken form av psoriasis man har och hur utbredd sjukdomen är.

Lokalbehandling (receptfria eller receptbelagda krämer samt ljusterapi), systemisk behandling (receptbelagda tabletter) och biologiska läkemedel (sprutor eller infusion):

  • Lokalbehandling kan innebära att man behandlar huden med mjuka krämer, medicinska schampon, tjärpreparat och lokala steroider. Det finns även receptfri kräm på apotek, kräm som minskar inflammationen och som inte innehåller kortison för behandling av milda till måttliga besvär av psoriasis.
  • Ljusbehandling, där man använder sig av ultraviolett ljus som kan vara effektivt vid lindrigare former av psoriasis.
  • Systemisk behandling samt biologiska läkemedel används vid måttlig till svår psoriasis och kommer i tablettform eller injektionsspruta.

Allmänläkare behandlar endast mild psoriasis. Den som har måttlig eller svår psoriasis behöver en remiss till en hudläkare, en dermatolog.

Psoriasis är en ärftlig kronisk hudsjukdom som hela 2-3 % av Europas befolkning lider av. I hela världen ligger antalet drabbade runt cirka 80 miljoner. Sjukdomen förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor, och kan uppstå i alla olika åldersgrupper. Dock är det vanligast att den bryter ut hos personer som är mellan 10 och 40 år.

Ordet psoriasis kommer ifrån det grekiska ordet psora, som betyder klåda. Detta säger mycket om sjukdomens karakteristiska symptom: till de vanligaste hör klåda, torrhet, rodnad och förtjockade fjällande fläckar på huden. Dessa kommer skovvis, det vill säga att man har perioder med mycket besvär varvade med perioder helt utan tecken på sjukdom.

Vissa upplever att deras psoriasis blir värre under vissa tider av året, samt att den utlöses av vissa speciella faktorer. Alla drabbas dessutom i olika hög grad – de flesta har en ganska lindrig form, men det är ändå en ganska stor del som har en psoriasis som klassas som “svår”.

Det förekommer också symptom på sjukdomen som är något ovanligare, i stil med varblåsor och prickar. Exakt vilka tecken man ser är beroende av vilken form av psoriasis det gäller.

Nedan följer lite sammanfattande information om de olika former man brukar dela in sjukdomen i.

  • Plackpsoriasis: huden får röda fläckar, som är täckta av vita tjocka fjäll och ibland kliar. Dessa fläckar är väl avgränsade och syns oftast på armbågar, knän, korsrygg och i hårbotten. Plackpsoriasis är den mest förekommande varianten av sjukdomen.
  • Guttat psoriasis: hela huden får små droppformade fläckar, som antingen går över i plackpsoriasis eller läker helt. Denna form är vanlig hos barn och ungdomar.
  • Psoriasis i hårbotten: huden i hårbotten nära hårfästet (kring panna, öron och nacke) blir röd och/eller fjällande. Det är vanligt att besvären kommer i kombination med klåda, och även om det är mer sällsynt kan de leda till håravfall.
  • Nagelpsoriasis: naglarna drabbas av olika förändringar såsom att nagelns kant lossnar från sin bädd, nageln blir förtjockad och gul, eller att det uppstår som små fördjupningar i nageln så att den ser gropig ut. Denna typ av psoriasis kan drabba naglarna på både händer och fötter. Ibland ser man tecken på sjukdomen på samtliga naglar, ibland bara på några enstaka.
  • Pustulös psoriasis: huden får förändringar i form av ytliga varblåsor, även kallade pustler. Dessa kan antingen dyka upp över stora delar av kroppen, eller enbart på handflator och fotsulor.
  • Palmoplantar pustulos: så kallar man en pustulös psoriasis som bara är lokaliserad till undersidorna av händerna och fötterna. Symptomen som uppträder är ofta i form av varblåsor, rodnad och fjällande hud. De kan ses på bara en hand eller fot, eller på dem båda, alternativt på samtliga fyra. I handflatan sitter blåsorna vanligtvis åt lillfingret till, ned emot handleden. På fötterna ser man dem oftast i hålfoten.
  • Invers psoriasis: huden blir röd och glänsande, oftast utan att för den sakens skull börja fjälla. Invers psoriasis sitter i hudveck som till exempel armhålor, ljumskar, underliv samt under bröst.

Vad är det då egentligen som händer vid psoriasis? Det handlar om en “bugg i systemet” i vårt immunförsvar. Immunförsvarets uppgift är att starta en inflammation i kroppen vid bland annat virus- och bakterieangrepp. Detta är helt normalt och gynnar oss på så vis att de vita blodkropparna går ut och startar en försvarskamp emot de oinbjudna gästerna.

Vad som händer vid psoriasis är att vårt immunförsvar reagerar felaktigt, och går till attack emot den egna kroppsvävnaden. De vita blodkropparna tar sig via blodet ut till huden, för att där sätta igång ett inflammatoriskt svar emot hudcellerna. Detta får hudcellernas normala förnyelseprocess att öka sin hastighet till onormala värden.

Istället för att förnyas var 28:e dag förnyas cellerna i de drabbade områdena så ofta som var 3:e till var 6:e dag. Hudcellerna bildas, skickas upp till överhuden och stöts bort i ett rasande tempo. Av den anledningen uppstår de tjocka plack som är kännetecknande för psoriasis – cellerna växer till så att huden förtjockas, utan att hinna med att stöta bort gamla hudceller. Den inflammatoriska reaktionen gör dessutom att området blir rött och börjar klia. I de fall reaktionen också drabbar kroppens leder, kallar man kombinationen för psoriasisartrit.

För att ställa diagnosen psoriasis brukar man titta på utslagens utseende. Har patienten tydligt avgränsade, fjällande fläckar på armbågarna rör det sig troligtvis om plackpsoriasis. I andra fall kan det vara lite svårare att avgöra om förändringarna i huden är eksem eller psoriasis, då de båda åkommorna kan uppvisa likartade symptom.

Om det visar sig nödvändigt kan läkaren ta en biosi, ett litet vävnadsprov, för att vara säker på att det är psoriasis och inte någon annan sjukdom som är aktuell. I de fall en halsinfektion har utlöst psoriasisattacken, kan man behöva göra en halsodling för att se om det är bakterier som är orsaken. I så fall brukar man skriva ut antibiotika som behandling.

Generellt sett är det dock svårt att tala om någon ultimat behandlingsmetod. Många faktorer spelar in när man ska välja behandling: hur svåra symptom man har, vilken form av psoriasis man lider av, hur stort område av kroppen som är drabbat, med mera. Idag finns det ingen behandling som helt kan bota psoriasis. Det finns dock ett antal invärtes och utvärtes läkemedel, som hos många kan få besvären att försvinna eller minska i svårighetsgrad.För patienter med lindrigare fall av sjukdomen kan dessa vara det rätta alternativet, som man dessutom kan få hjälp med inom primärvården.

Barn och personer med svårare grader av psoriasis gör dock klokast i att kontakta en hudspecialist. De behandlingar som finns delas in i olika grupper. Man brukar tala om invärtes, utvärtes och biologiska läkemedel.

Invärtes läkemedel tas som tabletter och används främst vid svårare former av sjukdomen. Några av de vanligaste varianterna är A-vitaminsyra, psoralener, metotrexat och cyklosporin-A. Vissa av dem ger biverkningar, andra inte. Vilken sort man bör välja ska avgöras i samråd med behandlande läkare.

Utvärtes läkemedel brukar hjälpa de flesta med psoriasis. För att hålla huden mjuk och/eller förbereda den för annan behandling använder man mjukgörande salvor och krämer av olika slag. Förberedelsen ligger i att man avfjällar huden, något som även bad och bastubad kan bidra till. Det finns också krämer och salvor med kortison som har god effekt, men som bör användas med försiktighet. Detta eftersom ett långvarigt bruk ger tunnare och skörare hud, plus att sjukdomen kan komma tillbaka med större kraft än innan om man inte trappar ned kortisonbehandlingen långsamt. Andra typer av utvärtes preparat som brukar hjälpa vid åtminstone lindrigare former av psoriasis är: calcipotriol, ditranol, tjära samt kombinationsbehandlingar av kortison och D-vitaminderivat.

Biologiska läkemedel är en relativt ny typ av behandling, som lämpar sig för de svåraste fallen av både psoriasis och psoriasisartrit. Dessa läkemedel ska verka vid speciella steg i den inflammatoriska process som leder till sjukdom – till exempel genom att hämma vissa av immunförsvarets utryckande vita blodkroppar. När det gäller patienter med psoriasis kan man använda biologiska läkemedel i de fall då andra invärtes behandlingar inte haft tillräcklig effekt, alternativt haft biverkningar.

Ljusbehandling är inget egentligt läkemedel, men däremot ett viktigt komplement. Behandlingarna ges vid specialiserade hudmottagningar och kombineras ofta med utvärtes läkemedel som salvor och krämer. En typ av ljus som har god effekt vid psoriasis är UVB-ljus. En annan variant är den så kallade PUVA-behandlingen, som innebär att man kombinerar UVA-ljus med ett preparat som innehåller psoralener. Hos cirka 80 % av alla med psoriasis fås ett positivt resultat, medan man hos 20 % istället ser en försämring. Överväger man att prova ljusbehandling ska man vara medveten om de negativa effekter som ultraviolett ljus trots allt har på huden. Om det används under en längre tid snabbas hudens naturliga åldrande på, samtidigt som risken för hudcancer ökar. Därför ska de personer som går på ljusbehandling se till att få sin hud kontrollerad med jämna mellanrum.

effexor xr tabletter aktivt

Betnovat kan, precis som andra receptbelagda läkemedel, ge vissa biverkningar. Dessa är antingen vanliga, mindre vanliga eller ovanliga. Kom alltid ihåg att kontrollera bipacksedeln om du är osäker på vad för biverkningar Betnovat kan ha. Om du drabbas av biverkningar ska du kontakta din läkare för att utreda om det finns ett alternativt läkemedel du kan använda.

Betnovats vanliga biverkningar är kliande hud och en brännande känsla eller smärta i huden. Dessa biverkningar förekommer hos en av tio patienter som använder Betnovat. Ovanligare biverkningar är hudförtunning och utslag i ansiktet.

Sällsynta biverkningar är ökad kroppsbehåring och pigmentförändringar. Dessa förekommer hos en av tusen patienter. Mycket sällsynta biverkningar är bland annat viktökning, torr hud, rynkor, klåda, förvärrade symtom, ökat blodtryck och ökat tryck i ögat.

Betnovat kan i sällsynta fall ge upphov i överkänslighetsreaktioner. Dessa är till exempel klåda, hudrodnad, hudutslag, en brännande känsla och nässelutslag. Om någon av dessa reaktioner uppstår ska du avsluta behandlingen och kontakta en läkare.

Betnovat kan påverkas av andra läkemedel och har vissa användningsbegränsningar. Dylika läkemedel är till exempel Ritonavir och Itrakonazol. Du ska alltid redogöra för vilka läkemedel du tar även om de är receptfria före du börjar använda Betnovat.

Om du är allergisk mot något ämne i Betnovat ska du inte använda krämen. Du ska heller inte använda krämen mot akne, rosacea, kliande hud som inte är inflammerad, runt könsorgan och anus eller om din hud är infekterad. Betnovat ska heller inte användas om du har hål på trumhinnan. Om du fått en reaktion av ett annat kortisonpreparat ska du tala med en läkare.

Om du är gravid ska du undvika Betnovat. Tala med en läkare före du påbörjar en behandling. Detsamma gäller dig om du ammar. I så fall ska du inte använda krämen på brösten, eftersom barnet kan få medlet i munnen.

Ja, Betnovat kan beställas här på euroClinix. Du får då din beställning direkt hem till dig. Vår tjänst är enkel och trygg för dig som vill köpa Betnovat online.

Du väljer den produkt du vill köpa och lägger den i din varukorg. Klicka dig sedan vidare för att komma till vår onlinekonsultation. Denna konsultation används av våra läkare för att bedöma om Betnovat passar just dig. Det kan nämligen finnas kontraindikationer som gör att du helst inte ska använda läkemedlet. Om våra läkare bedömer att läkemedlet passar dig, skriver de ett recept som skickas till vårt onlineapotek. Därifrån skickas sedan din beställning med UPS-leverans. Alla våra paket kommer i anonyma förpackningar, så ingen utomstående kommer att få reda på vad du beställt.

Du hittar alla våra priser direkt här på euroClinix. Priserna inkluderar läkemedlet, läkarkonsultation och leverans. Du behöver således inte uppsöka läkarvård eller gå till apotek för att få ditt paket.

Nej, Betnovat är inte receptfritt. Du ska heller inte köpa Betnovat om du ser ett erbjudande som säger att läkemedlet kan fås utan recept. En dylik tjänst lurar dig på ett eller annat sätt. Med vår tjänst får du ett recept utskrivet till dig efter att du fyllt i vår onlinekonsultation.

Du ska alltid köpa Betnovat från en seriös sida om du köper läkemedlet online. Du ser på sidan om den är seriös genom att till exempel kontrollera dess certifikat och att sidan erbjuder Betnovat mot recept. Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, är det antagligen det.

Här på euroClinix kan du tryggt och säkert beställa hem läkemedel. Vi befinner oss i Storbritannien och således regleras vi av EU-regler för läkemedelsbranschen. Tack vare vår onlinekonsultation och våra erfarna läkare kan du vara säker på att det läkemedel du beställer passar just dig. Dessutom erbjuder vi säkra betalmedel, såsom Klarna banköverföring och konto, betal- och kreditkort och postförskott, samt kontant när du tar emot beställningen (i det sistnämnda fallet mot en liten avgift).

Beträffande Psoriasisartrit se avsnitten: Artrit-icke bakteriell, Entesopatier, Ledsvullnad, Psoriasisartrit, Spondartit i kapitlet Rörelseorganens sjukdomar.

Kronisk, inflammatorisk immunmedierad hud- och systemsjukdom med fjällning i huden p.g.a. kraftigt ökad cellnybildning samt ofta även ledsymtom mm. Sjukdomen kan uppträda utan hudsymtom med typisk ledvärk.

Ärftlig, autoimmun sjukdom. Utlösande faktorer kan vara infektioner (ffa streptokockinfektioner i svalget/halsfluss), skada i huden, stress, fetma, alkoholmissbruk, rökning. Läkemedel kan provocera ett insjuknande eller försämra (litium, NSAID-preparat, betablockerare, klorokin, ACE-hämmare, abrupt utsättande av systemiska kortikosteroider).

En i kroppen generell sjukdom med symtom ffa från hud men även artriter (fr.a. DIP-leder) och rygg (sakroilit/spondylit) liksom entesiter. Allt från milda till svåra artriter. Även associerad till ökad sjuklighet i IBD (fr.a. Mb Crohn men även Ulcerös kolit), celiaki liksom koppling till hjärt-kärlsjukdom och metabola syndromet. Debutålder ofta i 10–20 års åldern. Hudförändringarna oftast (i ca 2/3 av fallen) relativt begränsade med utbredning mindre än tre handflators yta. Typiskt är fjällning, välavgränsade fläckar med symmetrisk utsådd. Huden uppvisar i typ-fallet för-ändringar med skarpt avgränsad, ofta rund/oval, fast förtjockning täckta med grå-ak-tiga eller silvervita fjäll. Fjällningen stearinartad och under fjällen ses rod-nad hud med punktformiga blödningar. Förändringarna oftast på områden som utsätts för tryck, stötar, t.ex. armbågar, knän, sätesregionen. Även vanligt i hårbotten. Förändringar i hudveck s.k. invers psoriasis domineras av kraftigt välavgränsad rod-nad utan fjällning.

  1. Ansiktspsoriasis: Rodnad, fjällning. Utbredning ofta som seborrhoisk dermatit.
  2. Guttat psoriasis: Symmetrisk utsådd av mm – till cm stora rodnade fläckar som så småningom blir fjällande, på bål och extremiteter. Framför allt barn och ungdomar. Kliar sällan. Uppkommer ofta i färska hudskador, t.ex. i rivmärken. Debuterar ofta efter infektion – vanligen streptocockorsakad halsinfektion – och kan recidivera vid senare infektionstillfällen.
  3. Hand-/fotpsoriasis: Rodnad, storlamellär fjällning, ibland svårt att skilja ifrån eksem eller tinea.
  4. Hårbottenpsoriasis: Ofta enda lokalisationen. Svårt att skilja från seborroiskt eksem. Vanligen är dock fläckarna mer infiltrerande, fjällningen fetare och mer stearinaktig vid psoriasis. Ev. övriga psoriasisfläckar på klassiska ställen underlättar diagnosen.
  5. Invers psoriasis: Företrädesvis lokaliserad till hudveck, t.ex. armhålor, ljumskar, under bröst. Ses ofta vid övervikt. Skarp gräns och en jämnröd, laxfärgad yta. Titta efter andra psoriasistecken i hårbotten, naglar och hud!
  6. Nagelpsoriasis: ”Fingerborgsnaglar” med mm-stora, oregelbundet uppträdande små gropar. Nageln blir tjock och porös och lossar lätt distalt, ibland mer centralt med gulröda fläckar – ”oljedroppe”. Ibland oregelbunden förtjockning, gulaktig missfärgning och subungual hyperkeratos som lyfter upp nageln (onykolys).
  7. Plackpsoriasis, Psoriasis vulgaris: Vanligaste formen av psoriasis. Skarpt avgränsade plack med tjock stearinglänsande fjällning. Under fjällningen ses ofta ett kraftigt erytem. Ett plack består av multipla, konfluerande papler. Vanligaste lokalisation är armbågar, knän och glutéer men kan vara spritt på bål och extremiteter.
  8. Psoriasis erytrodermi: Rodnad som engagerar större delen av hudytan, allvarlig form.
  9. Pustulär psoriasis, Pustulosis palmoplantaris; PPP: Utsådd av små, sterila varblåsor ytligt i epidermis i handflator och/eller fotsulor. Generaliserad form är allvarlig. Har relation till rökning.
  10. Underlivsaffektioner; bl.a. okarakteristiska rodnader på glans.

Klinisk diagnos! Anamnes på led-ryggbesvär? Celiaki? Hereditet? Inspektion av hela hudkostymen, inkl naglar, crena ani och navel. Svalginspektion vid guttat psoriasis – ev. provtagning betr Strept A. Ev. biopsi; typisk bild finns vid psoriasis men PAD ger ofta i praktiken ej konklusivt svar. Svår psoriasis är associerad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom inkl metabola syndromet; ta BT, P-Glukos, lipider, BMI, midjeomfång.

Psoriasis även associerad till andra autoimmuna sjukdomar; ex.v. celiaki. Ev. transglutaminas – antikroppar.

Differentialdiagnoser: Eksem, framför allt hand- och foteksem. Erythrasma. (invers psoriasis). Nummulärt eksem (kan likna plackpsoriasis). Seborroiskt eksem kan likna hårbotten-/ansiktspsoriasis. Betr. hårbotten är denna vid seborroiskt eksem oftast drabbad i sin helhet och då med tunna fjäll; vid psoriasis endast ställvis och då med tjockare fjäll. Seborroiskt eksem kliar ofta mkt mer än psoriasis liksom att diffust håravfall kan förekomma. Vid försiktig skrapning av fjäll vid sebboroiskt eksem efterlämnas ej blödande hudyta. Neurodermatit i hårbotten (uttalad klåda, strikt occipitalt, diffust avgränsa fjällande förändring). Ringorm (kan likna plackpsoriasis). Pityriasis rosacea (kan likna guttat psoriasis; denna sitter mer utspridd och även på extremiteter). Pityriasis rosacea är lokaliserad mer som ”gammaldags baddräkt”). Intertrigo (kan likna invers psoriasis). Nagelsvamp (svampodling; ofta omöjligt att särskilja kliniskt från nagelpsoriasis). Candida (är oftast mer intensivt rött än psoriasis).

Lindrig/medelsvår psoriasis sköts lämpligen i primärvård. En del patienter accepterar sina utslag och då finns ej skäl behandla, såvida ej utbredd psoriasis.

Mycket utbredd eller besvärande lokalisation av psoriasis remitteras till hudklinik eller dermatologför vidare behandling. Detta rör (plackpsoriasis, pustulös psoriasis, psoriasis erytrodermi) liksom svår hand-/fot-/nagelpsoriasis och psoriasis med svår artrit. Systematisk behandling inkl biologiska läkemedel och ljusbehandling kan komma att bli aktuellt.

Överväg ev försämrande inverkan av infektion, stress eller läkemedel (t ex betablockerare). Avfjällning bör ofta föregå annan behandling (t.ex. salicylsyra till hårbotten respektive långt bad innan insmörjning). Salicylvaselin kan användas som avfjällande till kroppen, dock ej före ljusbehandling!

De individer som har samtidig celiaki brukar bli bättre i sin psoriasis vid glutenfri kost.

Artritbesvär som ej svarar på NSAID kan via reumatolog bli föremål för TnF-behandling.

  1. Ansiktspsoriasis: Framför allt grupp I–II-steroid och/eller ljusbehandling i form av TL01. Risk för utveckling av perioral dermatit vid längre tids användning av kortison. Immunmodulerande medel, ex. tacrolimus (salva Protopic) kan användas även om indikationen för psoriasis saknas. Salvan ges initialt 1–2 ggr dagligen till läkning, sedan ev. 2 ggr i veckan upp till ett år. Kan svida och bränna efter applikation. Kombinera inte med sol.

Aktuella Mediciner

Grupp I: Kräm Hydrocortison. Kräm Mildison.

Immunmodulerande medel

Tacrolimus: Salva Protopic.

  1. Guttat psoriasis: Kontrollera svalgodling; streptococcinfektion skall uteslutas. Infektionsbehandla vid behov (pc). Grupp I–III steroid, speciellt vid klåda. Ibland enbart mjukgörande. Läker ofta spontant på tre–fyra månader men kan recidivera. Sol och bad är bra! Ev remiss till hudklinik för ljusbehandling i form av TL01.

terramycin til salg