hvordan man koeber ciplox 250

ciplox 750 mg

Harding A. Extent of psoriasis tied to risk of comorbidities. Reuters Health Information. August 15, 2013. [Full Text].

Yeung H, Takeshita J, Mehta NN, et al. Psoriasis Severity and the Prevalence of Major Medical Comorbidity: A Population-Based Study. JAMA Dermatol. 2013 Aug 7. [Medline].

Patel RV, Shelling ML, Prodanovich S, Federman DG, Kirsner RS. Psoriasis and vascular disease-risk factors and outcomes: a systematic review of the literature. J Gen Intern Med. 2011 Sep. 26(9):1036-49. [Medline].

Li WQ, Han JL, Manson JE, Rimm EB, Rexrode KM, Curhan GC, et al. Psoriasis and risk of nonfatal cardiovascular disease in U.S. women: a cohort study. Br J Dermatol. 2012 Apr. 166(4):811-8. [Medline].

Henderson D. Psoriasis severity linked to uncontrolled hypertension. Medscape Medical News. October 27, 2014. [Full Text].

Takeshita J, Wang S, Shin DB, Mehta NN, Kimmel SE, Margolis DJ, et al. Effect of Psoriasis Severity on Hypertension Control: A Population-Based Study in the United Kingdom. JAMA Dermatol. 2014 Oct 15. [Medline].

Wan J, Wang S, Haynes K, Denburg MR, Shin DB, Gelfand JM. Risk of moderate to advanced kidney disease in patients with psoriasis: population based cohort study. BMJ. 2013 Oct 15. 347:f5961. [Medline].

Laidman J. Moderate and Severe Psoriasis Linked to Higher Kidney Risks. Medscape [serial online]. Available at http://www.medscape.com/viewarticle/812730. Accessed: October 21, 2013.

Kurd SK, Troxel AB, Crits-Christoph P, Gelfand JM. The risk of depression, anxiety, and suicidality in patients with psoriasis: a population-based cohort study. Arch Dermatol. 2010 Aug. 146(8):891-5. [Medline]. [Full Text].

Oostveen AM, de Jager ME, van de Kerkhof PC, Donders AR, de Jong EM, Seyger MM. The influence of treatments in daily clinical practice on the Children's Dermatology Life Quality Index in juvenile psoriasis: a longitudinal study from the Child-CAPTURE patient registry. Br J Dermatol. 2012 May 23. [Medline].

Lucka TC, Pathirana D, Sammain A, Bachmann F, Rosumeck S, Erdmann R, et al. Efficacy of systemic therapies for moderate-to-severe psoriasis: a systematic review and meta-analysis of long-term treatment. J Eur Acad Dermatol Venereol. 2012 Mar 9. [Medline].

Pettey AA, Balkrishnan R, Rapp SR, Fleischer AB, Feldman SR. Patients with palmoplantar psoriasis have more physical disability and discomfort than patients with other forms of psoriasis: implications for clinical practice. J Am Acad Dermatol. 2003 Aug. 49(2):271-5. [Medline].

Sampogna F, Tabolli S, Soderfeldt B, Axtelius B, Aparo U, Abeni D. Measuring quality of life of patients with different clinical types of psoriasis using the SF-36. Br J Dermatol. 2006 May. 154(5):844-9. [Medline].

Langenbruch A, Radtke MA, Krensel M, Jacobi A, Reich K, Augustin M. Nail involvement as a predictor of concomitant psoriatic arthritis in patients with psoriasis. Br J Dermatol. 2014 Nov. 171(5):1123-8. [Medline].

Moadel K, Perry HD, Donnenfeld ED, Zagelbaum B, Ingraham HJ. Psoriatic corneal abscess. Am J Ophthalmol. 1995 Jun. 119(6):800-1. [Medline].

Durrani K, Foster CS. Psoriatic uveitis: a distinct clinical entity?. Am J Ophthalmol. 2005 Jan. 139(1):106-11. [Medline].

Takahashi H, Sugita S, Shimizu N, Mochizuki M. A high viral load of Epstein-Barr virus DNA in ocular fluids in an HLA-B27-negative acute anterior uveitis patient with psoriasis. Jpn J Ophthalmol. 2008 Mar-Apr. 52(2):136-8. [Medline].

Elston DM, Ferringer T, Ko C, Peckham S, High W, DiCaudo D. Dermatopathology. 2nd ed. Philadelphia, Pa: Elsevier Saunders; 2013.

[Guideline] Menter A, Gottlieb A, Feldman SR, Van Voorhees AS, Leonardi CL, Gordon KB, et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis: Section 1. Overview of psoriasis and guidelines of care for the treatment of psoriasis with biologics. J Am Acad Dermatol. 2008 May. 58(5):826-50. [Medline].

[Guideline] Menter A, Korman NJ, Elmets CA, Feldman SR, Gelfand JM, Gordon KB, et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis. Section 3. Guidelines of care for the management and treatment of psoriasis with topical therapies. J Am Acad Dermatol. 2009 Apr. 60(4):643-59. [Medline].

[Guideline] Menter A, Korman NJ, Elmets CA, Feldman SR, Gelfand JM, Gordon KB, et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis: Section 5. Guidelines of care for the treatment of psoriasis with phototherapy and photochemotherapy. J Am Acad Dermatol. 2010 Jan. 62(1):114-35. [Medline].

[Guideline] Menter A, Korman NJ, Elmets CA, Feldman SR, Gelfand JM, Gordon KB, et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis Section 6. Guidelines of care for the treatment of psoriasis and psoriatic arthritis: Case-based presentations and evidence-based conclusions. J Am Acad Dermatol. 2011 Feb 7. [Medline].

Mason AR, Mason J, Cork M, Dooley G, Edwards G. Topical treatments for chronic plaque psoriasis. Cochrane Database Syst Rev. 2009 Apr 15. CD005028. [Medline].

Stern RS. The risk of squamous cell and basal cell cancer associated with psoralen and ultraviolet A therapy: A 30-year prospective study. J Am Acad Dermatol. 2012 Jan 18. [Medline].

Carrascosa JM, Plana A, Ferrandiz C. Effectiveness and Safety of Psoralen-UVA (PUVA) Topical Therapy in Palmoplantar Psoriasis: A Report on 48 Patients. Actas Dermosifiliogr. 2013 Mar 6. [Medline].

Mehta D, Lim HW. Ultraviolet B Phototherapy for Psoriasis: Review of Practical Guidelines. Am J Clin Dermatol. 2016 Feb 12. [Medline].

Stern DK, Creasey AA, Quijije J, Lebwohl MG. UV-A and UV-B Penetration of Normal Human Cadaveric Fingernail Plate. Arch Dermatol. 2011 Apr. 147(4):439-41. [Medline].

Mantovani A, Gisondi P, Lonardo A, Targher G. Relationship between Non-Alcoholic Fatty Liver Disease and Psoriasis: A Novel Hepato-Dermal Axis?. Int J Mol Sci. 2016 Feb 5. 17 (2):[Medline].

Salvi M, Macaluso L, Luci C, Mattozzi C, Paolino G, Aprea Y, et al. Safety and efficacy of anti-tumor necrosis factors α in patients with psoriasis and chronic hepatitis C. World J Clin Cases. 2016 Feb 16. 4 (2):49-55. [Medline].

Komrokji RS, Kulasekararaj A, Al Ali NH, Kordasti S, Bart-Smith E, Craig BM, et al. Autoimmune Diseases and Myelodysplastic Syndromes. Am J Hematol. 2016 Feb 13. [Medline].

Sorensen EP, Algzlan H, Au SC, Garber C, Fanucci K, Nguyen MB, et al. Lower Socioeconomic Status is Associated With Decreased Therapeutic Response to the Biologic Agents in Psoriasis Patients. J Drugs Dermatol. 2016 Feb 1. 15 (2):147-53. [Medline].

Castaldo G, Galdo G, Rotondi Aufiero F, Cereda E. Very low-calorie ketogenic diet may allow restoring response to systemic therapy in relapsing plaque psoriasis. Obes Res Clin Pract. 2015 Nov 8. [Medline].

Barrea L, Balato N, Di Somma C, Macchia PE, Napolitano M, Savanelli MC, et al. Nutrition and psoriasis: is there any association between the severity of the disease and adherence to the Mediterranean diet?. J Transl Med. 2015 Jan 27. 13:18. [Medline].

Millsop JW, Bhatia BK, Debbaneh M, Koo J, Liao W. Diet and psoriasis, part III: role of nutritional supplements. J Am Acad Dermatol. 2014 Sep. 71 (3):561-9. [Medline].

ciplox piller lpga

Psykoterapeutti on mielenterveyden ja käyttäytymisen häiriöiden sekä elämän kriisitilanteiden vuorovaikutukselliseen hoitoon erikoistunut terveydenhuollon ammattihenkilö. Psykoterapeutin ammattinimikkeen käyttöoikeuden myöntää Sosiaali- ja terveysalan valvontavirasto. Vain psykoterapeutti voi tarjota Kelan tukemaa kuntoutuspsykoterapiaa. Psykoterapeutti ei voi tehdä lääketieteellisiä diagnooseja tai määrätä lääkkeitä.

Suomalaisen lääkäriseuran ja Suomen akatemian konsensuslausuman mukaan psykoterapialla hoidettujen potilaiden tilanne hoidon jälkeen on parempi kuin 80 %:lla hoidotta jääneistä.

Tavallisimpia syitä psykoterapiaan hakeutumiseen ovat esimerkiksi ahdistus, masennus, pelot sekä ongelmat ihmissuhteissa, työssä tai opiskelussa.

Psykoterapialla pyritään mm. tukemaan ihmisen itseymmärrystä, antamaan keinoja käsitellä vaikeita tunteita, ajatuksia ja ihmissuhdeongelmia, antamaan ongelmanratkaisutaitoja sekä auttamaan elämän kriisivaiheiden yli.

Psykoterapiaa annetaan kaikenikäisille asiakkaille sekä myös pareille, perheille ja ryhmille.

Psykoterapian kesto vaihtelee muutamasta käyntikerrasta kolmeen vuoteen. Kelan tukemaa kuntoutuspsykoterapia voi saada enintään 80 kertaa vuoden ja 200 kertaa kolmen vuoden aikana. Suomalaisen lääkäriseuran ja Suomen akatemian konsensuslausuman mukaan noin puolet psyykkisistä häiriöistä kärsivistä potilaista toipuu ja vielä useampi hyötyy lyhytkestoisistakin psykoterapioista. Pitkäkestoisempi terapia vähentä ongelmien uusiutumisen riskiä.

Psykoterapeutin kanssa käytävät keskustelut ovat potilaan asemasta ja oikeuksista annetun lain (785/1992) 13 §:n mukaan salassa pidettäviä ja vaitiolovelvollisuuden alaisia.

Psykoterapia maksaa terapeutin kokemuksesta ja koulutuksesta riippuen 75 eurosta 100 euroon per 45 minuutin käynti. Voit vertailla terapeuttikohtaisia hintojamme ajanvarauksen yhteydessä. hintoihin ei lisätä laskutus- tai toimistomaksulisiä.

Kela myöntää psykoterapiaan tukea henkilöille, joiden työkyky tai opiskelu on sairauden vuoksi uhattuna ja jonka työelämässä tai opiskelussa jaksamista tai työhön paluuta voidaan tukea terapian avulla. Tuen hakemiseen tarvitaan psykiatrin kuntoutustarvearviolausunto. Tukea voi saada myös matkakustannuksiin sekä kuntoutuksen aikaisen toimeentulon turvaamiseen. Lue lisää Kela-tuen hakemisen sivuiltamme.

Kelan hyväksymiä psykoterapian koulutussuuntauksia ovat psykoanalyyttinen, gestalt, integroiva, kognitiivis-analyyttinen, kognitiivinen, kriisi- ja traumaterapia, musiikkiterapia, paripsykoterapia, perheterapia, psykodynaminen ja ratkaisukeskeinen psykoterapia.

Tutkimusten mukaan psykoterapeutin koulutussuuntauksella ei ole merkittävää vaikutusta hoidon vaikuttavuuteen. Hoidon vaikuttavuuden kannalta merkittävin tekijä on psykoterapeutin ja potilaan välisen vuorovaikutussuhteen toimivuus. Koulutamme psykoterapeuttejamme integroimaan eri koulutussuuntausten hoitomenetelmiä.

Psykiatrit ovat psykiatriaan erikoituneita lääkäreitä, joista moni suorittaa myös psykoterapeutin koulutuksen. Psykiatri laatii henkilökohtaisen hoitosuunnitelman, määrittelee psykoterapian tarpeesi sekä laatii Kelan-tuen hakemista varten tarvittavat lausunnot. Psykiatri seuraa yhdessä psykoterapeuttisi kanssa terapiasi edistymistä ja vastaa myös mahdollisesta lääkityksestäsi. Lue lisää psykiatrian sivuiltamme.

Psykoterapeuteista moni on pohjakoulutukseltaan psykologi, tai lukenut laajan psykologian sivuaineena. Psykologi ei voi ilman 3-5 vuoden psykoterapeutin jatkokoulutusta käyttää suojattua psykoterapeutin ammattinimikettä, tai tarjota Kelan tukemaa kuntoutuspsykoterapiaa.

Fra Østlandets Blad:
av Kari Kløvstad.


Sitter vi fast i tidsklemma, og klager over stress og dårlig tid, kan vi takke oss selv. Det finnes alltid en vei ut, mener Ranveig Reinås. Hun lærer folk å se lyst på livet.

Nytt år og nye muligheter. Dette er tiden for å gjøre opp status, og stake ut kursen videre. Men når hverdagskjøret har satt igang for fullt igjen, er det ikke så enkelt å styre i en ny retning. Tidsklemma fester grepet. Stressnivået stiger og det er vanskelig nok å henge med på alt som skjer.
Da er ikke beste løsningen å dytte enda mer inn på det overfylte programmet.

Ranveig Reinås fra Langhus har møtt mange som er på leting etter en bedre livskvalitet. Hun er adjunkt, med psykologi som ett av fagene. Har lang erfaring som førskolelærer, og har i voksen alder videreutdannet seg i spesialpedagogikk, ledelse, gestaltterapi, tradisjonell kinesisk medisin, akupunktur og akupressur. Kunnskapen bruker hun nå som psykoterapaut og til å holde kurs i bred målestokk. Aktuelle tema er «Motivasjon og glede», «Krise og utvikling», «Forebygge utbrenthet», «Stressmestring» og «En bedre hverdag». I tillegg holder hun jevnlig latterkurs. Hun er mor til tre barn i 20-årene og har to barnebarn.

Tre ord går ofte igjen når folk sliter for å få en bedre hverdag. Hjelpeløs, maktesløs eller meningsløse. I en del tilfeller kommer også likegyldigheten snikende. Mange lurer på hvordan de skal komme ut av situasjonen, og Ranveig har et enkelt spørsmål hun stiller til alle:
- Hva er viktig for deg her i livet?
Lyder svaret «ingen ting» eller «vet ikke», er det bare å begynne og lete.
- Det viktigste er å finne igjen spiren til glede. Den som var der så sterk og frodig i barndommen.
Ingen kan leve i en evig lykkerus, så kurslederen har tro på de små øyeblikkene av gledene. Koste du deg tidligere med å gå på ski, høre på musikk, plukke blomster, snekre eller synge, er det stor sannsynlighet for at du også vil like dette nå. For å finne det ut, må du prøve.
Selvrealisering i stor stil, slik vi har hatt de siste årene, er terapeuten mer skeptisk til. De fleste sliter med å finne plass til enda mer på programmet. Men gjelder det aktiviteter du virkelig har lyst til, så forsøk. Trives du, er det greit. Kjennes det ikke godt, så la være.

Tid og penger er to sentrale begrep vi ikke kommer utenom. Vi trenger en jobb for å betale husleie og andre utgifter. Barn og voksne er med på fritidsaktiviteter, og det blir ikke mye tid igjen til en time med myk musikk på øret.
Ranveig Reinås vil ikke høre på slike argument for hvorfor vi ikke kan få en bedre hverdag. Hun har vært gjennom endringene fra stor villa og fin bil, til et mer nøkternt levesett, og ser mange muligheter.
- Sitter du fast i tidsklemma, er det et valg du gjør. Mange styres av et statussamfunn der reklamen, og krav utenfor oss, forteller hva vi må ha for å være lykkelige. Må du ha så fin bolig? Så dyr bil? Ta så mange sydenturer? Gi barna så mange merkeklær? Spise så dyr mat hver dag?
Spørsmålene renner ut av Ranveig, før hun kommer med et eksempel:

Jessica var en nyutdannet førskolelærer Ranveig traff da hun arbeidet med personalutvikling i en barnehagen. Hennes høyeste ønske var å reise verden rundt, men hun hadde dårlig lønn og så på en slik tur som helt håpløs. Ranveig fikk henne til å stoppe opp, se på mulighetene for å bo og leve nøkternt og heller ta vare på de små øyeblikkene. Resultatet ble at Jessica også byttet ut kjæresten, fant seg en som tenkte mer likt som henne og etter hvert hadde nok penger til å legge ut på drømmeturen.

Tidsbruken kan vi vurdere på samme måte som pengebruken. Må vi se på nyhetene i fjernsynet hver kveld? Er det nødvendig å støvsuge to ganger i uken? Og hva skjer om vi setter oss på gulvet og leker med ungene i stedet for å rydde?
Lek og latter er mangelvare hos mange voksne. Men menn er flinkere enn kvinner til å være med på aktiviteter de liker. Kvinner er ofte mer preget av hva de bør gjøre, og er også reddere for å dumme seg ut.
- Vi må slippe oss litt mer løs og tørre litt mer, mener Ranveig, som både har latterkurs og lekestue for voksne.
- Kast alle MÅ´ene og BØR´ene, og sørg for å få større frihet til å drive med aktiviteter som er riktige for deg. Ikke la deg styre av andre.
- Dette er kanskje ikke så enkelt hvis du sliter på jobben?
- Er du i ferd med å kjøre deg fast i en arbeidssituasjon, og gruer deg for å gå på jobb, så ta det opp med sjefen sin. Fortelle hva som plager deg, kom med forslag til endringer og se hva dere kan gjøre i fellesskap. Etters står du i stor fare for å bli utbrent.
Her i Vesten fyller vi stadig på med kurs og kunnskap for å henge med. Men det er ingen automatikk i at vi blir gladere dess flere kurs vi går på.
I Østen forsøker de å oppnå den gode tomheten, slik at det skal være åpent for noe nytt. Dette er også med på å gi rom for ro og harmoni.

Nyttige klisjeer kaller Ranveig de tre neste ordene. Hun ønsker en ny renessanse for tro, håp og kjærlighet.
Troen trenger ikke være religiøs. Den skal hjelpe oss til å se muligheter og gi oss troen på at vi kan realisere dem.
Håpet må være der for at vi skal få det til. Det samme må viljen til endring.
Kjærligheten er god å ha både innad og utad. - Du må være glad i den du er for å få det bedre med deg selv, sier terapeuten.
Når det gjelder konflikter på hjemmebanen, mener Ranveig det er viktig å være klar over at et par også er to selvstendige individer. Vær derfor tydelig og snakk sammen om hva den enkelte ønsker, for så å komme frem til en løsning begge kan leve med.
- Men det er også viktig å ha sitt eget. Liker den ene rock og den andre klassisk, så gå på hver deres konsert.
- Hva er ditt nyttårsforsett?
- Å samle barn og barnebarn til middag minst en gang i uken. Det betyr mye å ha det hyggelig sammen med familien.

Psykolog og Psykoterapeut MPF. Medlem af Dansk Psykolog Forening og Dansk Psykoterapeutforening. Uddannet ved Aalborg Universitet (Cand.psych.), Aarhus Handelshøjskole (HD) og Psykoterapeutisk Institut Århus (Psykoterapeut MPF).

Har være tilknyttet psykoterapeutisk institut siden 2001 og fungeret som uddannelsesleder siden 2006. Medunderviser på udvalgte temaer, herunder udviklings- og personlighedspsykologi, etiske retningslinier og videnskabsteori.

Blandt mine særlige interesseområder er en nysgerrighed på, h vad vi kan forstå som det terapeutisk virksomme? Hvor langt vi kan forstå psykoterapi som funktion af terapeutens personlige egenskaber?

Hvilken betydning har terapeutens egen historie, objektrelationer, tilknytningsstil og mentaliseringsevne for den terapeutisk holdning, modoverføringsreaktioner og forståelse, som vi uundgåeligt møder klienterne med - herunder evnen til at reparere misforståelser og nedbrud i relationen?

Hvordan udvikles fagpersonlige terapeutrelevante egenskaber? Hvad betyder terapeutens personlige egenskaber for måden, som terapeuten omsætter sin akademiske viden på - herunder valg af terapeutisk retning og metode?

Spørgsmål der forbinder sig til bla. kvaliteten af tidlig omsorg og måden vores hukommelsessystemer i højre hemisfære (ubevidst, emotionel og procedural hukommelse) og venstre hemisfære (bevidst, leksikal, semantisk og episodisk hukommelse) fungerer på.

I forlængelse af ovenstående er jeg selvfølgelig optaget af, hvad ovenstående betyder for måden vi uddanner psykoterapeuter på - både akademisk og praktisk - og måden vi tilrettelægger vores 4-årige uddannelse på psykoterapeutisk Institut • Århus • Kbh i en cirkulær vekslen mellem teori og praksis.

Psykolog og Psykoterapeut MPF. Medlem af Dansk Psykolog Forening og Dansk Psykoterapeutforening. Uddannet ved Aalborg Universitet (Cand.psych.), Aarhus Handelshøjskole (HD) og Psykoterapeutisk Institut Århus (Psykoterapeut MPF).

Har være tilknyttet psykoterapeutisk institut siden 2001 og fungeret som uddannelsesleder siden 2006. Medunderviser på udvalgte temaer, herunder udviklings- og personlighedspsykologi, etiske retningslinier og videnskabsteori.

Blandt mine særlige interesseområder er en nysgerrighed på, h vad vi kan forstå som det terapeutisk virksomme? Hvor langt vi kan forstå psykoterapi som funktion af terapeutens personlige egenskaber?

Hvilken betydning har terapeutens egen historie, objektrelationer, tilknytningsstil og mentaliseringsevne for den terapeutisk holdning, modoverføringsreaktioner og forståelse, som vi uundgåeligt møder klienterne med - herunder evnen til at reparere misforståelser og nedbrud i relationen?

billigste ciplox ear

Om eksemet blir värre och man har kliat mycket kan huden bli grövre och vecka sig och man kan få sprickor och tjocka sårskorpor.

Hos mycket små barn är besvären vanliga på kinderna och i blöjområdet och från två års ålder brukar de sätta sig i arm- eller knävecken. Hos vuxna sätter sig oftast eksemen i ansiktet, runt ögonen eller på händerna. De flesta vuxna med atopiskt eksem har haft besvär även som barn.

Besvären förvärras ofta under de kalla vintermånaderna då luften torrare både utomhus och inomhus.

Att ha atopiskt eksem kan vara jobbigt och irriterande, men besvären går att behandla. För att dämpa inflammationen i huden och motverka klådan finns olika behandlingsmöjligheter som bestäms av eksemets utseende. Det är därför viktigt att träffa en läkare när man misstänker att man drabbats av atopiskt eksem. Den mest använda behandlingen görs med steroidfria krämer och receptbelagda kortisonpreparat.

Fet mjuksalva hjälper till att minska klådan som är den främsta orsaken till eksembildning. Huden bör smörjas in regelbundet, gärna flera gånger om dagen, för bästa effekt.

Immunhämmande steroidfria krämer kan användas för att behandla både vuxna och barn från 2 års ålder med lindrigt till måttligt svårt atopiskt eksem. Krämen kan smörjas i ansiktet och på halsen och verkar genom att göra hudens immunförsvar mindre aktivt, vilket leder till minskad irritation i huden.

För att motverka inflammationen kan man smörja in eksemet med kortisonkräm eller salva. Mild kortisonkräm finns att köpa receptfritt på apotek, men om dessa inte hjälper bör man kontakta läkare för förskrivning av starkare kortison eller alternativ såsom calcineurinhämmare.

Solljus och solarium kan ha positiv effekt på eksemen och det finns även hudkliniker som erbjuder alternativa former av ljusbehandling (UVB eller PUVA).

Eksemliknande förändringar och klåda kan i vissa fall bero på skabb. Om du vill läsa mer om skabb finns det information på 1177 Vårdguiden.

Nya undersökningar om honungens hälsosamma verkan

Det finns åtskilliga böcker som beskriver honungens förtjänster och propagerar för dess många goda egenskaper och användningsområden. Alla påvisar honungens medicinska betydelse sen antiken, dess tillämpning som läkemedel hos de gamla egypterna, assyrierna och kineserna och hur berömda läkekunniga som Hippokrates (460 - 370 f.Kr.) och Paracelsus (1493-1541) använt honung som botemedel. De flesta av dessa publikationer har dock det gemensamt att de förkunnar honungens ansenliga läkekrafter utan att grunda sig på fakta. Idag finns det emellertid åtskilliga vetenskapliga undersökningar som bevisar honungens hälsosamma verkan
Medan man i medicinens början övervägande lät sig ledas av erfarenheter i valet av behandlingsmetod, förlitar man sig idag alltmer på resultat av vetenskapliga undersökningar. Med anledning av diverse felkällor måste idag olika studier genomföras för att man med statistikens hjälp skall kunna fastställa om en medicin är verksam och säker. Även försäkringskassornas kostnadsersättning bestäms alltmer beroende av ifall nödvändigheten av en viss åtgärd är grundad på vetenskapliga undersökningar eller ej.

Honung vid behandling av sår
Att behandla sår med honung blev omodernt i och med utvecklingen av antibiotika. Idag, då man får mer och mer problem med antibiotikaresistenta bakterier, går honungsterapin mot sin renässans.
Både laboratorieundersökningar och kliniska studier har bevisat att honung uppvisar ett brett antibakteriellt spektrum. Dessutom har den ingen ogynnsam inverkan på den skadade vävnaden. Förutom sin antibakteriella verkan understödjer honungen en snabb rengöring av såret, så att obehagliga lukter försvinner. Den fuktiga miljö som honungen ger upphov till påskyndar dessutom läkningsprocessen. Dessa infektionshämmande egenskaper reducerar även smärtor, svullnader och varbildning. Med honung läker sår dessutom med mindre ärrbildning som följd. Med anpassad förbandsteknik kan man också lösa de flesta tekniska problem som uppstår vid användandet.
Honungens värde i svåra situationer påvisas även i en nyligen publicerad studie, i vilken man undersökte 40 patienter med terapiresistenta sår (ulsterationer) på benen. I samtliga fall hade konventionella åtgärder varit utan resultat. När man så började använda honung i behandlingen, minskade ulsterationema i storlek inom 12 veckor, lukten avtog och patienternas allmänna situation förbättrades. Följaktligen accepterade patienterna villigt behandlingen. Även vid hudtransplantationer visade sig en gasbinda täckt med honung vara mycket bra. I en studie omfattande 80 patienter, som fick olika vanliga behandlingar efter hudtransplantation, var honungsbindan lika effektiv som ett modernt hydrokolloidförband.
Tittar man på föreliggande fakta verkar en behandling med honung i det stora hela vara mycket gynnsam -kostnadsmässigt såväl som behandlingseffektivt. Industrins intressen, men kanske även rädsla för infektioner orsakade av den sporbildande bakterien Chiostridium Botulinum, som kunnat påvisas i honungsprover och som i några enstaka fall lett till botulism hos småbarn, har hindrat att denna behandlingsmöjlighet kunnat slå igenom i industrinationerna.
Här bör även anmärkas att man hittills inte kunnat påvisa något fall av botulism till följd av användning av honung vid särbehandling; detta trots att honungsterapin på grund av ringa omkostnader och mycket goda resultat har en stor utbredning i tredje världen.
Undersökningar har dessutom visat att man kan sterilisera honung med hjälp av strålning utan att den förlorar sina antibakteriella egenskaper.

Honung till förebyggande av ärrvävnader
Efter operationer i bukhålan bildas i vissa fall ärrvävnader (vidhäftningar eller adhesioner) till följd av skador på bukhinnan. Dessa kan sedan leda till allt ifrån olika besvär (smärtor) i magen till tarmvred eller kvinnlig ofruktbarhet.
Av denna anledning är man idag på jakt efter möjligheter som kan förhindra dessa vidhäftningar. Man har i djurförsök testat olika medel, varav honung är ett. Experiment på 40 försöksdjur visade tydliga fördelar med användandet av honung vid operationer i bukhålan.

Honung för tänderna
Efter att andra studier hade visat att Manuka-honung inte orsakar karies fick 30 frivilliga antingen tugga på en honungsimpregnerad läderbit eller ett sockerfritt tuggummi. Efter 21 dagar kunde man fastställa att gruppen som fått honungsbehandlingen hade färre
blödningar i tandköttet och uppenbart i mindre beläggningar på tänderna. Därmed kan viss honung med fördel användas i behandling av inflammation på tandköttet.

Honung vid hudsjukdomar
En blandning av honung, olivolja och bivax (förhållande 1:1:1) testades framgångsrikt i olika studier på människor med hudsjukdomar, framförallt sådana som orsakades av svampangrepp. I en av studierna botades 86 % och i en annan runt 70 % av deltagarna.
En liknande studie gjordes på 39 patienter med neurodermit (Lichen simplex; en form av kroniskt eksem) och psoriasis. Den ena kroppshalvan smordes in med ovan nämnda blandning och den andra kroppshalvan med ovan nämnda blandning med kortisontillsatser. Studien visade att honung-olivolja-bivax-blandningen ledde till en förbättring hos 80% av patienterna med neurodermit och 63 % av patienterna med psoriasis. I andra fall kunde man minska dosen av kortison.

Honung och blodfetter
Nyligen genomfördes en annan undersökning med syfte att kartlägga Honungens inflytande på blodvärdena i jämförelse med olika sockerarter,och konstgjord honung. Studien visade att runt 75 g honung (till skillnad från socker och konstgjord honung) sänkte både kolesterolvärdet (framför allt LDL-kolesterol) och blodfetts värdet.

Honung vid mag- och tarmsjukdomar
Åtskilliga undersökningar på djur har visat att honung effektivt skyddar magsäcken mot alkohol men även mot biverkningar av vissa mediciner som angriper insidan av magsäcken.
Honung kan också hämma de bakterier som orsakar magsår (helicobacter pylori) och skulle därför kunna få en stor betydelse vid magsårsbehandling. Även vid behandling av tarminfektioner skulle honung kunna spelaen viktig roll.
Här visade undersökningar på djur att honung givet oralt eller analt hade en skyddande effekt på tarmslemhinnan, som enkla sockerlösningar inte förmådde åstadkomma. I ett annat experiment visade sig honung lika effektiv som kortisonderivat. Eftersom de vanliga behandlingsmetoderna av tarminfektioner ibland är svåra att genomföra, vore kliniska studier inom detta område meningsfulla.

Honung vid tumörer och virussjukdomar
I djurförsök har man även kunnat fastställa en aktivitet mot cancerceller i urinblåsan. Tumörcellerna kunde påverkas positivt, dvs minskade i antal, då en honungslösning sprutades in i själva tumören.
Experiment har dessutom visat att honung är verksamt mot röda hund och herpesvirus. I en aktuell studie av munblåsor (Herpes labialis) och genital herpes visades sig en lokal behandling med honung vara än verksammare än standardbehandlingen med acyklovir.

Slutsatser
Honung är en substans som är mångsidigt användbar. Den är inte bara nyttig i den dagliga kosten - den kan även bidra till människans hälsa.
Ovanstående korta översikt bevisar att även om man tidigare inte skänkt temat honung och hälsa speciellt mycket vetenskaplig uppmärksamhet, så har man de senaste åren genomfört flera undersökningar, delvis även på människor.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att honung kan vara till stor hjälp vid behandling av sår, speciellt i svårare situationer. Honung är även med sannolikhet intressant som stöd i strålningsterapin, speciellt som industrin knappast erbjuder liknande alternativ. Även vid hudsjukdomar verkar mixturer innehållande honung vara motiverade. Det är dock önskvärt att man i framtiden genomför ytterligare kliniska studier inom detta område.
Även vid mag- och tarmsjukdomar och beträffande blodfettsvärden synes vidare kliniska studier meningsfulla och viktiga. Man borde också forska vidare i honungens eventuella helande verkan vid tumörer.
Dessutom kan man betrakta honung vid behandling av munblåsor som möjligt alternativ till andra, vanligare behandlingar.
En viktig uppgift för kommande studier blir att fastställa vilken sorts honung som lämpar sig bäst vid varje behandling. Vidare borde medicinska kvalitetskrav fastställas, så att behandlingarna kan genomföras målinriktat och med optimalt resultat.
Det skall dock även sägas att ovanstående fakta inte vill uppmuntra till att på eget bevåg använda honung som alternativ till etablerade behandlingsmetoder utan samråd med läkare. Patienter med mag- och tarminfektioner eller förhöjda blodfettsvärden kan naturligtvis prova på att öka sitt dagliga intag av honung. Dock bör man då vara medveten om de få problem som kan uppträda, såsom botulism (som dock hittills endast drabbat spädbarn) och framför allt allergiska reaktioner.

KARSTEN MUNSTEDT, Universitätsklinikum, KlinikstraBe 32, D-35392 GieBen
Artikel är översatt från tyskan av Mia Mårtensson och utkom i original i tidningen ADIZ (Allgemeine Deutsche Imkerzeitung) Nr 11 - 2005.

Hensikten med behandlingen for de fleste pasienter med kronisk hudsykdom er ikke kurasjon, men bedring i fysisk, emosjonell og sosial funksjonsevne. Studier viser at pasientene ofte gir opp hjemmebehandlingen når følelsesaspektet tar overhånd. Resultatet av å oppleve det å ikke mestre kan være likegyldighet, utbrenthet, og opplevelse av nederlag og tap (3). Vanskeligheter med å gjennomføre egen behandling kan føre til reinnleggelser. Ved Rikshospitalet-Radiumhospitalet var tilnærmet 50 prosent av disse pasientene innlagt både i 2001 og 2002. Forskning viser at økt kunnskap om sykdommen og forskjellige behandlingsalternativer vil redusere usikkerhet og stress, som igjen kan forhindre forverrelse av sykdommen (4, 5). Undervisning er derfor en viktig del av behandlingen til pasienter med psoriasis, og kan føre til at raske reinnleggelser unngås.


Brosjyre på nett
For første gang har sykepleiere på alle landets hudavdelinger samarbeidet om å utarbeide felles informasjon for pasienter med psoriasis. Informasjonsheftet, som etter planen skal være klart i løpet av sommeren, er basert på en pasientundersøkelse hvor pasientene selv fikk spesifisert sine informasjonsbehov.
Det er ikke tidligere gjort en slik undersøkelse blant pasienter med psoriasis, inneliggende i sykehus, i Norge. Informasjonsheftet vil bli tilgjengelig på nettsiden til Faggruppe for Sykepleiere i Dermatologi, slik at alle sykepleiere som jobber med denne pasientgruppen får tilgang til dette. En arbeidsgruppe vil etter planen revidere heftet i forbindelse med det årlige Hudseminaret som arrangeres av Faggruppe for Sykepleiere i Dermatologi. Slik vil informasjonsheftet bli sikret en jevnlig oppdatering.

Mangler kunnskap
På Rikshospitalet-Radiumhospitalets Hudavdeling følger sykepleierne et fastsatt opplæringsprogram til pasienter med psoriasis. Opplæringsprogrammet inneholder informasjon om hvordan pasienten kan behandle seg selv hjemme etter utskrivelse. Opplæringsprogrammet har lite fokus på det å leve med en kronisk sykdom. Ved innleggelse er de fleste pasientene underbehandlet og trenger mye lokalbehandling i form av bad og smøring. Det kan synes som om pasientene behandler seg selv i mindre grad enn forventet. En undersøkelse fra 2004 viste at pasienter med psoriasis hadde størst mangler i sin kunnskap om hva som forårsaket utbruddene, og de visste også lite om hvordan de selv kunne forebygge nye utbrudd (6).
Målet med denne studien var derfor å få innsikt i hva pasientene trenger av støtte, opplæring og informasjon for å kunne utføre behandlingen og mestre sin sykdom i best mulig grad etter utskrivelse. Prosjektet er en kvalitativ studie, hvor intervju ble brukt som metode for innsamling av data. Pasientene ble intervjuet mens de var innlagt for behandling av sin psoriasis på Hudavdelingens sengepost, Rikshospitalet-Radiumhospitalet. Utvalget var begrenset til pasienter med Psoriasis Vulgaris og pasienter med Psoriasis Athropati.


Underbehandling
Alle pasientene uttrykte begeistring i forhold til at et nytt informasjonshefte skulle utarbeides. Pasientene følte de ble tatt «på alvor» når de på denne måten selv fikk bestemme hva heftet skulle inneholde. Flere uttrykte en positiv forventning til det å bli innlagt på Hudavdelingen for å få behandling. I litteraturen kan man derimot lese at pasienter opplever økt livskvalitet hvis de kan opprettholde en så normal livsførsel, og en så normal hverdag som mulig. Disse funnene viser at denne pasientgruppen har så alvorlige utbrudd at de trenger sykehusinnleggelse, og at innleggelse i sykehus oppleves som positivt og avlastende. Som sykepleier kan det være vanskelig å forstå hvorfor pasientene ikke smører og behandler seg i større grad hjemme. I undersøkelsen kom det fram at de fleste pasientene opplevde at de hadde problemer i hverdagen når de fikk sykdomsutbrudd. Fysiske problemer var vanlig. Flere pasienter uttrykte at «alt stresset med behandlingen» førte til at de hadde lyst til å gi opp, og de følte seg hjelpeløse og apatiske. Det var vanskelig å finne motivasjon til å kunne behandle seg selv nok hjemme, og det var lett å bli deprimert. Pasientenes utsagn støttes av forskningslitteraturen hvor det er beskrevet at pasientens følelsesdimensjon har betydning med hensyn til sykdomsutvikling og opplevelse av mestring. Stress i seg selv, kan også være en medvirkende årsak til forverrelse av sykdommen (3, 5, 7).
Flertallet hadde høye forventninger til hvor hudfriske de ville bli i løpet av innleggelsen. Dette stemmer overens med egen klinisk erfaring. Pasientene håper og tror de skal få være på avdelingen til de er nesten symptomfrie. De håper å slippe tidkrevende behandling etter utskrivelse, og forventer at de skal få en hurtig og vedvarende bedring av huden. Mye av dette er nok dessverre i dagens samfunn urealistiske forventninger. Grunnet økonomiske rammebetingelser og kortere innleggelsestid vil pasientene bare kunne være innlagt til en ser at sykdomsutbruddet er på retur. Utskrivelse skjer som regel når man har kommet fram til en behandling som en ser har effekt. Pasientene må videre fortsette denne behandlingen hjemme. Ut fra dette ser man at mange pasienter ikke får sine forventninger oppfylt under en innleggelse. Sykepleieren må derfor legge til rette for at pasienten oppdager egne muligheter i hverdagen, og tror på dem. Dette vil øke pasientens mestringskompetanse, og pasienten vil slik bli bedre rustet til å ivareta egen helse (8).

Vil vite mer
De fleste pasientene i undersøkelsen ønsket mer kunnskap om det å ha en kronisk sykdom, og informasjon til familien om det å leve med psoriasis. Undervisningen kunne fokusert mer på det psykiske ved å ha psoriasis, og flere ønsket å ha en samtale om det å takle å være kronisk syk. Pasientene poengterte at å fokusere på livskvalitet var like viktig som størrelsen på utslettene. Flere ønsket mer kunnskap om hva slags sykdom psoriasis er, hvordan sykdommen utvikler seg, om den er arvelig, og om tilleggslidelser som for eksempel psoriasis artritt. De fleste ønsket mer kunnskap om lokalbehandling, om behandlingsalternativer som finnes og som brukes på de forskjellige hudavdelingene i Norge. Det var et ønske om grundigere informasjon om kremer og salver, både når det gjaldt innhold, virkemåte og bivirkninger. Flere ønsket mer informasjon om systemisk behandling. Pasientene mente at hvis de kunne få muligheten til å tilegne seg mer kunnskap om de forskjellige medikamentene kunne de også føle seg mer delaktige i behandlingen, og slik føle at de kunne være i dialog med legen.

Praktisk bistand
Mange savnet informasjon om muligheten for behandlingsreiser. De fleste pasientene ønsket mer informasjon om hvilke rettigheter de har som kronisk syke. De savnet informasjon om støtteordninger. Det opplevdes som positivt å få snakke med sosionom under innleggelsen, fordi mange hadde opplevd lite kunnskap om sine problemstillinger hjemme på det lokale trygdekontoret. Pasientene ønsket også informasjon om hvilke instanser avdelingen samarbeidet med, som for eksempel sosionomtjenesten, prestetjenesten, og psykosomatisk avdeling.
Pasientene ble spurt om hvilke andre informasjonskilder de hadde. De fleste leste «Psoriatikeren», og så dette som en viktig kilde til informasjon, sammen med informasjon fra sin hudlege, fra internett og fra venner og bekjente. Pasientene ville derfor vite hvor de kunne søke mer informasjon. Det ble påpekt at det i dag er flere som også ønsker å søke informasjon på egenhånd. Pasientene ønsket at Psoriasisforbundets adresse, telefonnummer og internettadresse skulle være tilgjengelig i et informasjonshefte. Flere ønsket å vite hvor en kan komme i kontakt med, og snakke med andre som hadde de samme problemene.
Alternativ behandling ved psoriasis var det usikkerhet om, og pasientene ønsket å vite om dette eventuelt kunne brukes i kombinasjon med konservativ behandling. Det var også spørsmål om kosthold og psoriasis. Det kom frem et ønske om å holde seg oppdatert, og derav et ønske om informasjon om den forskningen som gjøres.

Informasjon om behandling
De fleste ønsket informasjon om hvilke behandlingsmetoder som finnes. Slik informasjon fører til at de kan ta stilling til de behandlingsforslagene som foreslås av legen. Slik kan pasientene selv aktivt delta i valget av behandlingen (6). Informasjon er også en rett pasientene har ifølge Lov om pasientrettigheter (pasientrettighetsloven) kap. 3. Pasientene er på grunn av den teknologiske utviklingen bedre informert enn før og forventer i større grad enn tidligere å få svar på spørsmål (4). Det kom frem et klart ønske om at et informasjonshefte skulle være grundigere, mer omfattende og mer interessant.


Fakta om psoriasis:
*Rikshospitalet-Radiumhospitalets Hudavdeling har 15 sengeplasser, og i løpet av et år innlegges 190-200 pasienter over 18 år med Psoriasis Vulgaris og Psoriasis Artritt (1).
*Rundt 2 prosent av Norges befolkning har psoriasis, og psoriasis er derfor en av de vanligste kroniske hudsykdommene i landet.
*6 prosent av pasientene er også plaget av leddsmerter; psoriasis artritt.
*Det finnes flere typer psoriasis, og sykdommen kjennetegnes ved økt celledeling i huden. Dette fører til desquamasjon (flass) fra hud og hodebunn. Negleforandringer og sårdannelser i intertriginøse områder (hudfolder) kan også oppstå (2).

Fakta om hudsamarbeidet:
Våren 2005 ble det dannet en samarbeidsgruppe av sykepleiere fra landets 5 hudavdelinger. Denne samarbeidsgruppen har nå utarbeidet et nytt og omfattende informasjonshefte, basert på undervisningstemaene som kom fram i en pasientundersøkelse året før.

Litteraturliste:
1. Pettersen E. Rapport omhandlende innleggelser ved Hudavdelingen, Rikshospitalet, i perioden 2001 t.o.m. 2002. Oslo: Rikshospitalet, 2003.

2. Fyrand O. Hudsykdommer- Diagnose, pleie og behandling. Oslo: Universitetsforlaget a/s, 1999.

3. Wahl AK. Å leve med psoriasis - det psykososiale aspekts betydning. Hovedfagsoppgave i sykepleievitenskap, Universitetet i Bergen 1992.

4. Olsen MN, Opdahl L. Pasientundervisning -slik pasienter og sykepleiere ser det, kapittel 2. I B. Johannessen (red). En reise i pasienters og sykepleieres verdener. Oslo: Tano Aschehoug, 1998.

5. Marrs R. Motivation -the key to control. Nurses’ role in treatment of psoriasis. Professional nurse 1991; 7(2):103-104,106,108.

6. Jankowiak B, Krajewska-Kulak E, Van Damme-Ostapowicz K, Wronska I, Lukaszuk C, Niczyporuk W, Baranowska A. The need for health education among patients with psoriasis. Dermatology Nursing 2004;16(5): 439-444.

hvor kan jeg kobe sumycin tetracycline