amoxil uden receptionist

hvordan man koeber amoxil suspension

Hélène Stolt, leg. psykoterapeut och socionom, erbjuder professionell hjälp med psykoterapi. Psykoterapimottagning finns i Västerås, Örebro, Enköping och Stockholm. Hos oss kan du få kognitiv psykoterapi, systemisk psykoterapi, familjeterapi och utbildningsterapi.

Vi har vårdavtal med landstingen i Uppsala, Örebro och Dalarna för landstingsfinansierad psykoterapi hos privata vårdgivare. Högkostnadsskydd gäller (frikort).

Vi kan också erbjuda psykoterapi till anhöriga och i vissa fall kan psykoterapi ske via privat sjukförsäkring, hemförsäkring och trygghetsrådet. Vi har dokumenterade rutiner för kvalitetssäkring av verksamheten.

Vad är psykoterapi?

Psykoterapi är en samtalsbehandling, systematisk och målinriktad, i form av regelbundna samtal hos utbildad psykoterapeut. Forskning har visat att psykoterapi ger påfallande goda resultat även om mängden forskningsstudier är mycket olika för olika typer av psykoterapi. Yrkestiteln psykoterapeut är skyddad i lag och får endast användas av legitimerade psykoterapeuter. Legitimationen är en slags garanti att psykoterapeuten är väl utbildad och arbetar på väl beprövat sätt.

Du träffar mig, Helene Stolt, leg. psykoterapeut och socionom, regelbundet. Vi arbetar tillsammans med det som är problematiskt och smärtsamt för dig. Psykoterapi är ett sätt för dig att ta reda på hur du fungerar som person och vad du behöver utveckla hos dig själv, för att vara tillfreds med ditt liv. Psykoterapin kan hjälpa dig att se mönster, hitta dina resurser och ge dig nya verktyg. En målsättning är att bättre förstå vad som styr dina nuvarande val och för att öka dina möjligheter att göra andra val i framtiden. Psykoterapi kan bedrivas enskilt, i grupp eller med par och familjer.

Som leg. psykoterapeut arbetar jag med utgångspunkt från arbetsmetoder som är kliniskt väl beprövade och evidensbaserade, vilket ligger till grund för socialstyrelsens riktlinjer för kliniskt behandlingsarbete. Mitt synsätt präglas av kognitiv beteendeterapi/KBT (tanke - känsla - handling/ beteendemönster) och systemisk relationell psykoterapi (familjeterapi). Psykoterapi omfattas av sekretess och tystnadsplikt.

Boka tid för psykoterapi

Psykoterapimottagning finns i Västerås, Örebro, Enköping och Stockholm. Boka tid före besök. Privatpersoner subventioneras för att kostnaden inte ska bli ett stort hinder för att söka hjälp. En session är 45 minuter. Psykoterapi är undantagen skatteplikt vilket innebär att moms inte kommer att debiteras. Kontakta oss för prisuppgift.

Vi har vårdavtal med landstingen Region Uppsala, Region Örebro län, Region Uppsala och Landstinget Dalarna för landstingsfinansierad psykoterapi hos privata vårdgivare. Högkostnadsskydd gäller (frikort). Kontakta oss för mer information.

Psykoterapi hvad er Psykoterapi?
Psykoterapi er en behandlingsform som består af tilbagevendende samtaler hos en uddannet psykoterapeut. Et terapi forløb kan strække sig fra et par uger til flere år. Psykoterapi bygger på slags samarbejdskontrakt mellem terapeuten og klienten. Ikke alene er klientens livssituation omdrejningspunktet for terapien, formålet med psykoterapi er også at klienten selv løser sine problemer og udfordringer gennem selverkendelse.

Psykoterapi er en videnskabeligt baseret psykologisk behandlingsmetode. Oprindeligt blev den udviklet omkring århundredeskiftet - som psykoanalyse - af Sigmund Freud. Siden blev psykoanalysen videreudviklet af mange andre psykoterapeuter.

De overordnede psykoterapeutiske retninger er de: psykoanalytiske, psykodynamiske, eksistentialistiske, humanistiske, systemiske, strukturelle, kognitive, og den adfærdsterapeutiske.

Dertil kommer de videre moderne forgreninger indenfor de psykoterapeutiske retninger: kropsterapien, oplevelsesorienteret terapi, den jungianske analyse, familieterapien. For ikke at nævne; drømmeanalysen, gestaltterapien, tegneterapien, hypnoterapien, åndedrætsterapien, fobitræningen, samlivsterapien, sexterapien, musikterapien, transaktionsanalysen.

Psykoterapi kan du benytte som individuel klient, til parterapi, til at deltage i gruppeterapi, eller til at gå i familieterapi hvor familiemedlemmer også kan deltage.

Psykoterapi kan hjælpe mange mennesker. Fx hvis du ønsker at hjælp til personlig udvikling, eller slet og ret til til at komme videre i dit liv. Man kan fx være i en krise (skilsmisse, en traumatisk krisesituation, sorg) og har brug for hjælp. Men også hvis man lider af angst, søvnløshed, fobier, tristhed, følelsen af isolation, psykosomatiske symptomer, spiseproblemer, følger efter incest m.m.

Det er også hvis der er problemer på dit arbejde eller hvis der er problemer i parforholdet - måske havner du tit i de selvsamme konflikter, eller problemer i dit sexliv eller problemer med opdragelsen af børnene.

Forudsætningen at terapi bliver et vellykket forløb er at det selvom det kan være smertefuldt, er parathedene tilat betro sine intime forhold til psykoterapeuten.

Psykoterapi er ikke en "lykkepille" og psykoterapi er ej heller evig lykke. Derimod kan psykoterapi hjælpe dig med at få en større bevidsthed om dig selv, dine reaktionsmønstre og dine måder til at være sammen med andre på. Du vil dermed blive bedre til at handle mere hensigtsmæssigt i dit liv. Psykoterapi kan dermed hjælpe dig til en større tilfredshed med dig selv og dit liv.

Men du får intet forærende hos terapeuten. Indsatsen skal komme fra dig selv - og nogle gange kan det være hårdt arbejde at gå i terapi.

For dig der ikke har erfaring med psykoterapi er her en oversigt over de forskellige "psyko-begreber".

En psykoterapeut er en person, der bruger psykoterapi som behandlingsmetode. Hvis psykoterapeuten er medlem af en Psykoterapeut Forening skulle der være garanti for at psykoterapeuten oven i sin grunduddannelse har en grundig psykoterapeutisk efteruddannelse omfattende egenterapi, supervision og teori.

En psykiater er en læge med specialistuddannelse i psykiatri (behandling af psykisk syge). En psykiater kan ordinere medicin. Flere og flere psykiatere tager en psykoterapeutisk efteruddannelse.

En psykolog = en cand. psych. har en universitetsuddannelse i psykologi. Det er hovedsageligt en teoretisk uddannelse, der ikke inkluderer uddannelse som psykoterapeut. Mange, men ikke alle, psykologer efteruddanner sig i psykoterapi.

En psykoanalytiker er en psykoterapeut, der efter sin psykoterapeutuddannelse praktiserer en bestemt form for psykoterapi, nemlig psykoanalyse. Psykoanalytikere kan som andre psykoterapeuter have forskellige grunduddannelser.

Psykoterapi har lige siden 30'erne været udøvet af flere forskellige faggrupper.

I det offentlige, dvs. på behandlingssteder eller hospitaler, hvor man tilbyder psykoterapeutisk behandling, arbejdes der som regel tværfagligt, dvs. læger, psykologer, socialrådgivere, fysio- og ergoterapeuter og sygeplejersker er trænet i psykoterapi.

Det samme er tilfældet i privat praksis, men her er viften af grunduddannelser bredere.

Alle kan i princippet kalde sig Psykoterapeut, da der i Danmark desværre ikke er regulering af psykoterapeuter. Derfor kan hvem som helst for så vidt kalde sig psykoterapeut. Det betyder, at personer helt uden eller med en utilstrækkelig psykoterapeutisk uddannelse kan nedsætte sig som psykoterapeut.

Vil du sikre dig at du vælger en psykoterapeut der har opnået medlemskab af en Psykoterapeut Forening, kan du spørge psykoterapeuten om det eller ved at se at vedkommende skriver at han/hun er medlem af en Psykoterapeut Forening.

Der er ingen faste normer for uddannelsen som psykoterapeut.

En Psykoterapeut Forening opstiller altid kriterier, der skal være opfyldt for at blive medlem. Det kunnne fx være følgende:

Alle foreningens medlemmer skal have en grunduddannelse, der er relevant for en psykoterapeut, dvs. at den skal have en "mellemmenneskelig" karakter, fx. fra social- og sundhedsområdet. Det vil typisk sige læge, socialrådgiver, ergoterapeut eller fysioterapeut, psykolog eller sygeplejerske. En uddannelse som præst eller indenfor uddannelsesområdet kan også være relevant. Grunduddannelsen skal være mindst 3-årig.

Derudover skal alle medlemmer have en psykoterapeutisk efteruddannelse, som indeholder både teori, egenterapi og supervision. Den psykoterapeutiske efteruddannelse skal være mindst 4-årig.

Endelig skal man i nogle tilfælde have flere års praktisk erfaring som psykoterapeut bag sig, før man kan blive ordinært medlem af en Psykoterapeut Forening.

Der findes i Danmark en del forskellige private uddannelsesinstitutioner og -grupper.

Der eksisterer endnu ikke officielle kvalitetskrav til eller autorisation af uddannelsessteder, men ifølge nogle Psykoterapeut Foreninger bør lederne og de vigtigste lærerkræfter selv have psykoterapeutisk uddannelse, der mindst svarer til kriterierne for deres medlemskab af en Psykoterapeut Forening. Desuden bør det være et krav til uddannelsesstederne, at de både inden begyndelsen af en længerevarende terapeutuddannelse, undervejs og ved afslutningen vurderer individuelt om den studerende er egnet som psykoterapeut.

amoxil mg

Iridosyklitt (regnbuehinnebetennelse) kan forekomme og skal behandles som en «øyeblikkelig hjelp» situasjon av øyelege. Behandlingen er som regel lokal, med kortison og øyedråper.

Trening kan bidra til å begrense symptomer og sykdomskonsekvenser hos de som har revmatiske leddsykdommer, slik som ved psoriasisartritt. Derfor er det viktig at man er så fysisk aktiv som mulig. Generelt er det viktig at aktivitet og trening må ha en viss intensitet for å gi gunstige helseeffekter. En god pekepinn er at man skal bli svett, andpusten og få økt puls under aktiviteten. Spør legen eller fysioterapeuten om råd når det gjelder aktivitet og trening.

Å leve med en revmatisk sykdom gir mange ulike utfordringer i hverdagen. På sidene ”Du og diagnosen” har vi samlet råd og tips om mestring, rettigheter og behandling som kan hjelpe deg å få et bedre liv til tross for sykdommen.

Mange anbefaler dietter, men dessverre finnes det ingen spesielle dietter som har vist seg å være spesielt effektive ved psoriasisartritt. Likevel opplever mange at kostholdet virker inn på dagsformen. Derfor er det viktig med riktig kosthold. Undersøkelser har også vist at noen blir bedre ved tilskudd av omega-3-fettsyrer.

Det kan være lurt å teste ut hva som er best for den enkelte. Man kan finne fram til dette ved å utelukke mat man mistenker å forverre plagene for å se om man da blir bedre. Ofte kan det være vanskelig å gjøre dette selv, og man bør da søke råd hos en kostholdsekspert/ernæringsfysiolog.

Det är lätt att tänka på psoriasis som bara en "hudsjukdom." På senare år har dock synen på psoriasis förändrats i och med en allt större insikt om sjukdomens komplexitet. Det som syns på huden som psoriasisutslag kan vara resultatet av flera processer med delvis olika bakgrund. I många fall är det inte bara huden som påverkas utan psoriasis blir en utbredd sjukdom som finns i hela kroppen och påverkar flera organ, en så kallad systemisk sjukdom. Tre av tio psoriasispatienter får till exempel också problem med inflammation i lederna vilket kallas artrit (psoriasisartrit, PsA).

Hudbesvären består av fläckar på kroppen där huden är röd, torr, förtjockad och fjällande med en skarp gräns mot omgivande frisk hud. Klåda kan förekomma. Man räknar med att 70 % av psoriatiker har en lindrig sjukdom. Vanliga ställen på kroppen där psoriasis yttrar sig är i hårbotten, på armbågar och på knän.

Det finns 250 000-300 000 personer med någon form av psoriasis i Sverige. Lika många män som kvinnor får psoriasis. Psoriasis går ofta i så kallade skov med perioder av utläkning omväxlande med perioder av hudbesvär. Psoriasis kan debutera i alla åldrar men oftast i unga år, i drygt 50 % av fallen debuterar psoriasis före 25 års ålder. Den yttersta orsaken till psoriasis är ännu inte klarlagd, dock vet man idag att psoriasis är en ärftlig kronisk sjukdom och en av våra vanligaste folksjukdomar.

Olika former av psoriasis

Det finns många olika former av psoriasis. Både utseendet och utbredningen av hudförändringarna kan variera.

  • Plackpsoriasis: Väl avgränsade fläckar som är allt från en till flera centimeter stora. Ofta fjällar huden kraftigt; hudfjällen är stearinliknande och skrapar man på dem så finns en röd hud under som lätt blöder. Det är vanligt att den här typen av psoriasis sitter på knän och armbågar.
  • Guttat psoriasis: En småprickig variant av psoriasis med droppformade hudförändringar som kan spridas över hela kroppen. En vanlig utlösande faktor är streptokockinfektioner, t ex halsfluss.
  • Invers psoriasis: Psoriasis som sitter i hudveck som ljumskar, armhålor, under brösten, i arm- och knäveck och i underlivet. Invers psoriasis är ofta väl avgränsad, röd och blank och fjällar inte.
  • Pustulös psoriasis: Psoriasis med mängder av små helt sterila varblåsor (pustler) som kan flyta ihop till större områden. Om pustulös psoriasis finns över hela kroppen kan den vara allvarlig.
  • Ljuskänslig psoriasis: Omkring fem till tio procent av de psoriasissjuka har en ljuskänslig psoriasis. Sjukdomen förvärras i solen och drabbar ofta den som har ljuskänslig hud

Oavsett om man har lindriga eller svåra besvär är kunskap om sjukdomen oftast nyckeln till en bättre livskvalité. Det är också viktigt att hitta de behandlingsmetoder som passar den enskilda individen bäst. Det finns ingen behandling som kan bota psoriasis men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra liv.

Det finns en rad olika behandlingsmetoder att välja mellan beroende på vilken form av psoriasis man har och hur utbredd sjukdomen är.

Lokalbehandling (receptfria eller receptbelagda krämer samt ljusterapi), systemisk behandling (receptbelagda tabletter) och biologiska läkemedel (sprutor eller infusion):

  • Lokalbehandling kan innebära att man behandlar huden med mjuka krämer, medicinska schampon, tjärpreparat och lokala steroider. Det finns även receptfri kräm på apotek, kräm som minskar inflammationen och som inte innehåller kortison för behandling av milda till måttliga besvär av psoriasis.
  • Ljusbehandling, där man använder sig av ultraviolett ljus som kan vara effektivt vid lindrigare former av psoriasis.
  • Systemisk behandling samt biologiska läkemedel används vid måttlig till svår psoriasis och kommer i tablettform eller injektionsspruta.

Allmänläkare behandlar endast mild psoriasis. Den som har måttlig eller svår psoriasis behöver en remiss till en hudläkare, en dermatolog.

Psoriasis är en ärftlig kronisk hudsjukdom som hela 2-3 % av Europas befolkning lider av. I hela världen ligger antalet drabbade runt cirka 80 miljoner. Sjukdomen förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor, och kan uppstå i alla olika åldersgrupper. Dock är det vanligast att den bryter ut hos personer som är mellan 10 och 40 år.

Ordet psoriasis kommer ifrån det grekiska ordet psora, som betyder klåda. Detta säger mycket om sjukdomens karakteristiska symptom: till de vanligaste hör klåda, torrhet, rodnad och förtjockade fjällande fläckar på huden. Dessa kommer skovvis, det vill säga att man har perioder med mycket besvär varvade med perioder helt utan tecken på sjukdom.

Vissa upplever att deras psoriasis blir värre under vissa tider av året, samt att den utlöses av vissa speciella faktorer. Alla drabbas dessutom i olika hög grad – de flesta har en ganska lindrig form, men det är ändå en ganska stor del som har en psoriasis som klassas som “svår”.

Det förekommer också symptom på sjukdomen som är något ovanligare, i stil med varblåsor och prickar. Exakt vilka tecken man ser är beroende av vilken form av psoriasis det gäller.

Nedan följer lite sammanfattande information om de olika former man brukar dela in sjukdomen i.

  • Plackpsoriasis: huden får röda fläckar, som är täckta av vita tjocka fjäll och ibland kliar. Dessa fläckar är väl avgränsade och syns oftast på armbågar, knän, korsrygg och i hårbotten. Plackpsoriasis är den mest förekommande varianten av sjukdomen.
  • Guttat psoriasis: hela huden får små droppformade fläckar, som antingen går över i plackpsoriasis eller läker helt. Denna form är vanlig hos barn och ungdomar.
  • Psoriasis i hårbotten: huden i hårbotten nära hårfästet (kring panna, öron och nacke) blir röd och/eller fjällande. Det är vanligt att besvären kommer i kombination med klåda, och även om det är mer sällsynt kan de leda till håravfall.
  • Nagelpsoriasis: naglarna drabbas av olika förändringar såsom att nagelns kant lossnar från sin bädd, nageln blir förtjockad och gul, eller att det uppstår som små fördjupningar i nageln så att den ser gropig ut. Denna typ av psoriasis kan drabba naglarna på både händer och fötter. Ibland ser man tecken på sjukdomen på samtliga naglar, ibland bara på några enstaka.
  • Pustulös psoriasis: huden får förändringar i form av ytliga varblåsor, även kallade pustler. Dessa kan antingen dyka upp över stora delar av kroppen, eller enbart på handflator och fotsulor.
  • Palmoplantar pustulos: så kallar man en pustulös psoriasis som bara är lokaliserad till undersidorna av händerna och fötterna. Symptomen som uppträder är ofta i form av varblåsor, rodnad och fjällande hud. De kan ses på bara en hand eller fot, eller på dem båda, alternativt på samtliga fyra. I handflatan sitter blåsorna vanligtvis åt lillfingret till, ned emot handleden. På fötterna ser man dem oftast i hålfoten.
  • Invers psoriasis: huden blir röd och glänsande, oftast utan att för den sakens skull börja fjälla. Invers psoriasis sitter i hudveck som till exempel armhålor, ljumskar, underliv samt under bröst.

Vad är det då egentligen som händer vid psoriasis? Det handlar om en “bugg i systemet” i vårt immunförsvar. Immunförsvarets uppgift är att starta en inflammation i kroppen vid bland annat virus- och bakterieangrepp. Detta är helt normalt och gynnar oss på så vis att de vita blodkropparna går ut och startar en försvarskamp emot de oinbjudna gästerna.

Vad som händer vid psoriasis är att vårt immunförsvar reagerar felaktigt, och går till attack emot den egna kroppsvävnaden. De vita blodkropparna tar sig via blodet ut till huden, för att där sätta igång ett inflammatoriskt svar emot hudcellerna. Detta får hudcellernas normala förnyelseprocess att öka sin hastighet till onormala värden.

Istället för att förnyas var 28:e dag förnyas cellerna i de drabbade områdena så ofta som var 3:e till var 6:e dag. Hudcellerna bildas, skickas upp till överhuden och stöts bort i ett rasande tempo. Av den anledningen uppstår de tjocka plack som är kännetecknande för psoriasis – cellerna växer till så att huden förtjockas, utan att hinna med att stöta bort gamla hudceller. Den inflammatoriska reaktionen gör dessutom att området blir rött och börjar klia. I de fall reaktionen också drabbar kroppens leder, kallar man kombinationen för psoriasisartrit.

För att ställa diagnosen psoriasis brukar man titta på utslagens utseende. Har patienten tydligt avgränsade, fjällande fläckar på armbågarna rör det sig troligtvis om plackpsoriasis. I andra fall kan det vara lite svårare att avgöra om förändringarna i huden är eksem eller psoriasis, då de båda åkommorna kan uppvisa likartade symptom.

Om det visar sig nödvändigt kan läkaren ta en biosi, ett litet vävnadsprov, för att vara säker på att det är psoriasis och inte någon annan sjukdom som är aktuell. I de fall en halsinfektion har utlöst psoriasisattacken, kan man behöva göra en halsodling för att se om det är bakterier som är orsaken. I så fall brukar man skriva ut antibiotika som behandling.

Generellt sett är det dock svårt att tala om någon ultimat behandlingsmetod. Många faktorer spelar in när man ska välja behandling: hur svåra symptom man har, vilken form av psoriasis man lider av, hur stort område av kroppen som är drabbat, med mera. Idag finns det ingen behandling som helt kan bota psoriasis. Det finns dock ett antal invärtes och utvärtes läkemedel, som hos många kan få besvären att försvinna eller minska i svårighetsgrad.För patienter med lindrigare fall av sjukdomen kan dessa vara det rätta alternativet, som man dessutom kan få hjälp med inom primärvården.

Barn och personer med svårare grader av psoriasis gör dock klokast i att kontakta en hudspecialist. De behandlingar som finns delas in i olika grupper. Man brukar tala om invärtes, utvärtes och biologiska läkemedel.

Invärtes läkemedel tas som tabletter och används främst vid svårare former av sjukdomen. Några av de vanligaste varianterna är A-vitaminsyra, psoralener, metotrexat och cyklosporin-A. Vissa av dem ger biverkningar, andra inte. Vilken sort man bör välja ska avgöras i samråd med behandlande läkare.

Utvärtes läkemedel brukar hjälpa de flesta med psoriasis. För att hålla huden mjuk och/eller förbereda den för annan behandling använder man mjukgörande salvor och krämer av olika slag. Förberedelsen ligger i att man avfjällar huden, något som även bad och bastubad kan bidra till. Det finns också krämer och salvor med kortison som har god effekt, men som bör användas med försiktighet. Detta eftersom ett långvarigt bruk ger tunnare och skörare hud, plus att sjukdomen kan komma tillbaka med större kraft än innan om man inte trappar ned kortisonbehandlingen långsamt. Andra typer av utvärtes preparat som brukar hjälpa vid åtminstone lindrigare former av psoriasis är: calcipotriol, ditranol, tjära samt kombinationsbehandlingar av kortison och D-vitaminderivat.

Biologiska läkemedel är en relativt ny typ av behandling, som lämpar sig för de svåraste fallen av både psoriasis och psoriasisartrit. Dessa läkemedel ska verka vid speciella steg i den inflammatoriska process som leder till sjukdom – till exempel genom att hämma vissa av immunförsvarets utryckande vita blodkroppar. När det gäller patienter med psoriasis kan man använda biologiska läkemedel i de fall då andra invärtes behandlingar inte haft tillräcklig effekt, alternativt haft biverkningar.

Ljusbehandling är inget egentligt läkemedel, men däremot ett viktigt komplement. Behandlingarna ges vid specialiserade hudmottagningar och kombineras ofta med utvärtes läkemedel som salvor och krämer. En typ av ljus som har god effekt vid psoriasis är UVB-ljus. En annan variant är den så kallade PUVA-behandlingen, som innebär att man kombinerar UVA-ljus med ett preparat som innehåller psoralener. Hos cirka 80 % av alla med psoriasis fås ett positivt resultat, medan man hos 20 % istället ser en försämring. Överväger man att prova ljusbehandling ska man vara medveten om de negativa effekter som ultraviolett ljus trots allt har på huden. Om det används under en längre tid snabbas hudens naturliga åldrande på, samtidigt som risken för hudcancer ökar. Därför ska de personer som går på ljusbehandling se till att få sin hud kontrollerad med jämna mellanrum.

amoxil infantil dosis

  • UVA/UVB: Bredspektret, langbølget og kortbølget ultrafiolett lys.
  • UVB: Bredspektret, kortbølget ultrafiolett lys.
  • TL01: Smalspektret, kortbølget ultrafiolett lys.

Hvordan virker behandlingen:

Bestrålingen gir økt pigmentering og fortykkelse av overhuden. UV har en dempende virkning på immunsystemet i huden. Bestrålingen tar fra sekunder og opp til minutter.

Hva er viktig for et godt resultat?

En behandlingsserie består av 2-3 behandlinger i uken, med kontroll etter 25-30 behandlinger. Effekten av behandlingen kommer f o m 3.–6. uke. Du må gjennomføre behandlingsserien med så få opphold som mulig, for ”klattvis” behandling er liten vits. Ved psoriasis er det viktig å fjerne de tykke skjellene for å oppnå et godt resultat

Bivirkninger:

Forbrenning kan forekomme hvis dosen økes for fort, frisyren forandres eller hvis størrelsen på trusen endres. Risikoen ved langvarig UV-behandling er beregnet til å være i samme størrelsesorden som risikoen for utearbeidende i Skandinavia. Huden blir tørr, og hyppig bruk av fuktighetskremer anbefales. Vi anbefaler at behandlingen ikke gis lenger enn nødvendig.

Generell info:

  • Beskyttelsesbriller tilpasset lyskilden skal brukes (fåes kjøpt hos oss).
  • Hudområder som ikke trenger lys dekkes til, særlig ansikt og bryst.
  • Unngå fete fuktighetskremer og salver siste 2 timer før behandling.
  • Noen medikamenter kan føre til økt lysfølsomhet. Gi oss derfor beskjed dersom du står på faste medisiner eller starter med nye.
  • Unngå parfymerte produkter ved behandling.
  • Sminke bør fjernes før behandling.
  • Unngå solarium.
  • Vær forsiktig med naturlig sol i sommermånedene de dagene du får behandling. Bruk solfaktor.
  • Vær bevisst på tiden du står i kabinettet. Dette for å hindre feildosering.
  • Lysdosering skjer alltid av personalet.

NB!Synes du at du blir stående unaturlig lenge i kabinettet, skal du straks gå ut og tilkalle personalet!

Lysbehandlingen kan foregå i hele åpningstiden ved legekontoret. Fremmøte bør imidlertid ikke være senere enn ½ time før stengetid.

Hver lysbehandling koster kr. 45,- (egenandel).

For at alle skal slippe å vente er det viktig at omkledningen går så raskt som mulig. Vi ber derfor om at sminking etc skjer på toalettet. Unngå å spraye parfyme i behandlingsrommet!

Betennelse i den store senen som er festet under hælen og/eller gradvis forkalkning i senevevet.

  • Fordi: fotbuen er blitt overbelastet over tid. Vanlig hos idrettsutøvere.
  • Symptomer: Stikkende, strålende og plutselig smerter når man belaster foten.
  • Behandling: Støtdempende og avlastende innleggsåler og romslige sko, trykkbølgebehandling, kortisoninnsprøytning og hvile. En sjelden gang kirurgisk inngrep.
  • Prognose: God hvis man endrer dårlige skovaner.

Dette er en feilstilling hvor stortåleddet vris utover og forrykker fotvinkelen og balansen i foten. Når stortåleddet går ut av fasong, gir dette smerter og feilbelastninger.

  • Fordi: Man har brukt trangt skotøy og høye hæler som igjen har belastet forfoten. Men, arv er også en sterk medvirkning.
  • Symptomer: Smerter, hovenhet og problemer med å finne fottøy som er romslige nok.
  • Behandling: En velutviklet Hallux Valgus kan ikke helbredes verken med sko eller innleggsåler. Den er kommet for å bli – og uten operativt inngrep kan den utvikles til å bli invalidiserende. Det er først når smerter og skotilpasning blir så problematisk at det strengt tatt ikke er annet alternativ, at operasjon anbefales. Kirurgene opererer aldri av kosmetiske grunner alene. Det anbefales å bruke skotøy med lav hel, bred form og god plass. Innleggsåler/fotsenger.
  • Prognose: Brede sko og innleggsåler kan bare lindre symptomene. Kirurgi kan føre til tapt fleksibilitet og endret følsomhet og balanse. Lidelsen kan komme tilbake.

En eller flere tær får kronisk bøyd stilling og får forhornet hud på leddene.

  • Fordi: man har gått med for trange sko og høye hæler.
  • Symptomer: Smerter og vanskelig tilpasning til sko.
  • Behandling: Større sko. Operative inngrep hvor man fjerner et ledd og avstiver tærne.
  • Prognose: god, hvis man endrer skovaner. Noe redusert følsomhet og bevegelighet etter operativt inngrep.

Fotterapeuten kan tilpasse en siliconortose for å rette ut hammertær over litt tid. Dette kan være lurt å prøve før man velger operativt inngrep.

Psoriasis er en kronisk hudsykdom med skjellende utslett.

Celledelingen i huden skjer mye fortere hos en person med psoriasis enn en med frisk hud.

Årsaken til psoriasis er ikke kjent, men man vet at det kan være arvelig.

Man antar at sykdomsutviklingen har med ukjent miljøfaktor. Det spekuleres om de muligens kan være en virusinfeksjon som kan utløse sykdommen. Psoriasis defineres i dag som en betennelsessykdom. Det vil si at immunforsvaret går til angrep på deler av huden.

De døde hudcellene legger seg utenpå huden og gir den karakteristiske skjellende huden som man ser hos de med denne hudsykdommen.

Det er 3% av befolkningen som har denne hudsykdommen.

Første utbrudd kan skje mellom 10 og 30 års alder.

Psoriasis er vanlig blant både kvinner og menn.

Psoriasis er en kronisk hudsykdom med et svingende forløp. Man er som oftest bedre på vår og sommer når det er sol og varme.

Ca. 7% av psoriatikere har leddplager. Psoriasisleddgikt.

Leddplagene kommer som regel i 20 til 50 års alder. Denne formen for leddplager er ikke fullt så plagsom som vanlig leddgikt.

Psoriasis på føttene bør stelles jevnlig av autorisert fotterapeut. Fotterapeuten har utstyr til å slipe huden slik at pasienten kan holde huden på føttene mest mulig sprekkfri. Det er viktig å smøre føttene godt som egenpleie daglig.

diakof bestille online