lasuna dosering van

kan jeg faa lasunadi

FORSKNING Efter obduktion av flera hundra personer råder forskare att äta fisk för att skydda hjärnan.

FORSKNING När befolkningen blir allt äldre har fall av åldersrelaterad demens förväntats öka. Men nu visar forskning tvärtom.

FORSKNING Redan 20 år innan symtom för Alzheimer sjukdom träder fram kan man se förändringar i hjärnan och en särskild celltyp spelar en betydande roll.

NYHET Hjärnans minneskapacitet visar sig vara 10 gånger större än vi tidigare trott.

FORSKNING Ett nervgift som finns i Östersjön och i våra livsmedel har kopplats till Alzheimer.

FORSKNING Genom att attackera hjärnans immunceller har forskare i England gjort framsteg vid behandling av Alzheimer.

FORSKNING Forskning visar nu att vi kan försena utvecklingen av demens med flera år genom relativt enkla åtgärden med kosten, träningen och minnesövningar.

FORSKNING Ett impantat i hjärnan kan skydda Alzheimerpatienters nervceller från att brytas ned. Det visar ny forskning som fått lovande resultat i en mindre studie.

FORSKNING En tredjedel av alla fall av Alzheimers i världen skulle kunna förebyggas genom att minska de största riskerna för sjukdomen.

FORSKNING Grönt te kan komma att behandla demens. Detta hoppas nu forskare som i sin studie har sett att grönt te påverkar hjärnans förmåga.

FORSKNING Personer med Alzheimers kan vara glada eller ledsna lång tid efter en händelse utan att de behöver komma ihåg varför.

FORSKNING Ett lukttest kan i framtiden upptäcka Alzheimers. Detta visar ny forskning som presenterades på den internationella Alzheimersorganisationens kongress.

FORSKNING En ny studie visar att koffein får vårt minne att bli bättre. Effekten håller i sig i 24 timmar.

Under 2016 kommer en patientstudie att genomföras vid Brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset, som undersöker ett sätt att beräkna en brännskadas allvarlighetsgrad.

Vaccinering mot ett vanligt förkylningsvirus skyddar möss mot typ 1 diabetes. Det visar en ny studie från Karolinska institutet och utveckling av vaccin för människor är redan igång.

Forskare är nu närmare svaret på frågan varför psoriasis kommer tillbaka efter behandling med krämer som ser ut att effektivt läka hudutslag.

Vid fettlever som inte är orsakad av alkohol, lagras överflödigt fett i leverceller, ett tillstånd som kan leda till både skrumplever och levercancer. Ny forskning visar att rätt behandling kan återställa leverns funktion.

Ny studie vid Örebro universitet ska undersöka om fettsyran smörsyra kan behandla tarminflammationen IBS.

En ny svensk studie visar att patienter som lider av typ 2-diabetes och har dålig koll på sitt blodsocker löper 50 procent större risk att drabbas av demens.

Professor dr. med. Ole Fyrand intervjuet av Gudrun Vinsrygg

Det finnes mange vanlige hudplager, og ulike hudtyper som tørr hud, fet hud og blandingshud med tendens til å utvikle ulike lidelser. Hver alder har også sine typiske hudproblemer.

– Søk lege hvis du har et hudproblem, det finnes hjelp å få, sier Ole Fyrand, overlege ved Hudavdelingen, Rikshospitalet.

I vårt land er tørr hud som sprekker, flasser og klør en av de vanligste hudlidelsene. Årsaken kan være ”feil” i huden med for få talgkjertler slik at huden ikke får nok smøring, eller svette som blir liggende i huden og forårsake kløe. I tillegg fungerer gjerne hudens eget forsvarsapparat mot mikroorganismer dårlig, slik at huden lettere utvikler infeksjoner. Betennelsesforandringene ødelegger huden ytterligere slik at den tørker ut med sår og sprekker, og i perioder utvikles lettere utslett og eksem (håndeksem, kontakteksem). De som har slik hud har ofte økt tendens til atopiske sykdommer, først og fremst atopisk eksem, men også astma og allergi. Lidelsen er delvis arvelig, og i noen tilfeller begynner den med forbigående matvareintoleranse som kan gi kolikk.

Atopisk eksem er et rødt, nuppete og kløende utslett, og det er flest barn som får det (ca. 15 %), men mange voksne er også plaget. Hos spedbarn viser eksemet seg oftest på kinnene, i hodebunnen, på bøyesiden av armer og ben samt på overkroppen. Småbarn får gjerne utslett på halsen, i knehasene, albuebøyen, på anklene og håndleddene. Voksne får oftest håndeksem; huden blir rød, klør, det kan komme små kløende nupper og væskende blemmer, senere også skorpedannelse, hudfortykninger og skjelling. Utslettet forverres ofte ved stress og kulde, men i mange tilfeller er det uavhengig av ytre faktorer.

Fordi eksem ofte begynner med matvareintoleranse i spedbarnsalderen, er det viktig at mødre ammer sine barn slik at de ikke utsettes for kumelk før immunforsvaret deres er modent ved 9 måneders-alder. Renslighet for å unngå hudinfeksjoner er viktig. Røyking i hjemmet, heldekkende matter, husdyr, ullplagg direkte på huden og bading i klorvann bør unngås. Oljebad er fint for tørr hud, badeoljer fås kjøpt på apotek. Bruk en god fuktighetskrem og gi den tid til å trekke godt inn i huden. I perioder med eksem er det nødvendig å bruke kortisonholdige hudkremer for å dempe den irriterte huden slik at den ikke blir oppklort og infisert med bakterier. Kortisonkremer finnes i fire styrkegrader der gruppe 1 (hydrokortison) er de svakeste og fås uten resept.

- I motsetning til hva vi lærte om bruken av slike kortisonmidler, vet vi nå at regelmessig bruk over lengre tid er uskadelig dersom hyppigheten og styrkegraden reduseres gradvis ved bedring, sier Ole Fyrand. – Han presiserer at det er viktig å ikke slutte behandlingen for tidlig. - Brukt på riktig måte virker kortisonmidler helt supert, be en god hudlege lage et skreddersydd opplegg, og følge opp, sier han.

Fet hud har også sine plager, og her er kviser og rosacea ikke uvanlig. Det siste forekommer som regel hos middelaldrende og eldre og er hudforandringer som minner litt om kviser; ansiktshuden blir rød med knuter og pustler. Er du plaget, så søk lege. Det finnes gode legemidler som hjelper.

For mye sol kan gi solforbrenning med rød og hoven hud og væskefylte blemmer. Langvarig soling har en opphopende virkning, og skader i huden kan utvikle seg etter mange år med økt rynketendens og forstadier til hudkreft. Vanlig hudkreft kommer av soling gjennom et langt liv. Symptomene er sår, som ikke gror - særlig i ansiktet,. Gjentatte solforbrenninger, særlig hos barn før de er 18 år gamle, øker risikoen for maligne melanomer (føflekkreft) senere i livet, den farligste formen for hudkreft. Her er symptomene en ny føflekk, eller en gammel som begynner å vokse. Ofte kan bare en hudprøve avgjøre om sår som ikke gror, eller om en føflekk, inneholder kreftceller. Solskader forebygges best ved at man soler seg med forsiktighet, bruker høy solfaktor og beskytter seg med hatt og klær. Er solforbrenningen et faktum, kan plagene lindres med saft fra Aloe Vera-planten eller med kortisonsalver. Bruk aldri parfyme når du soler deg, parfyme sammen med sol kan gi varige hudforandringer - f.eks. brune flekker. Noen legemidler kan gjøre huden mer lysømfintlig slik at man lettere får solskader. Som oftest forsvinner forandringene raskt, men er hud eller øyne svært skadet, kan de bli kroniske. Bruker du medisiner om sommeren, er det lurt å spørre legen som skriver dem ut eller på apoteket om de midlene du får kan ha slik bivirkning.

Vorter er små, godartede hudsvulster som skyldes smittsomme virus. De kan være skjemmende, men i de fleste tilfeller er de uskyldige og gjør ikke vondt, med mindre de sitter på steder utsatt for trykk. Barn har mer vorter enn voksne fordi de enda ikke har opparbeidet motstandskraft mot viruset.

Alminnelige vorter kommer vanligst på hendene.

lav pris lasuna food

Att noggrant kamma igenom håret är en viktig del av behandlingen. Detta räcker dock sällan som enda åtgärd utan behöver kombineras med någon form av behandlingsmedel. Ifall någon i familjen blir drabbad av huvudlöss eller ett barn i barngruppen på förskolan ska alla familjemedlemmar undersökas för huvudlöss. Då behandling med lusmedel inleds ska alla få behandling samtidigt för att minimera risken för återsmitta.

Det är viktigt att inte dölja infektioner med löss då det snabbt kan utvecklas till epidemier. Löss associeras ofta med negativa känslor såsom skam vilket vanligtvis leder till att folk inte talar öppet om det i den utsträckning som krävs för att få bukt på smittrisken. Genom att skolpersonal, familjemedlemmar och hela grupper av skolbarn informeras och undersöks samtidigt kan en behandling inledas på de personer som blivit smittade. Samt att regelbunden undersökning med luskam kan göras på resterande för att kontrollera smittan.

Alla föräldrar bör undersöka sina barn för huvudlöss innan terminsstart. Genom att göra detta kan man på ett effektivt sätt förhindra att löss sprider sig till större grupper.

Behandling med Tenutex ®

Bena det handdukstorra håret i mitten och lägg en sträng Tenutex ® i benan. Massera ut mot sidorna. Lägg nya benor till höger och vänster och genomdränk håret (åtgång beroende på hårlängd 25-75g) inifrån och ut – det är vid hårbotten lössen håller till och lägger ägg.

Läs bipacksedeln noggrant innan påbörjad behandling. Undvik att få Tenutex ® nära ögonen. Tvätta och finkamma håret efter ett dygn.

För att bli av med lössen krävs i regel behandling 2 gånger med Tenutex ® med 8 dagars mellanrum i kombination med daglig noggrann genomkamning av håret. Finkamma och inspektera håret dagligen under 14 dagar efter behandlingen.

Om så önskas kan man ha en stickad mössa eller liknande över håret under behandlingstiden – dock absolut inte lufttät sådan, t ex badmössa eller plastpåse. Eftersom smitta huvudsakligen sker vid huvud till huvud kontakt behövs ej omfattande städning och rengöring av föremål.Däremot rekommenderas rengöring av kammar, borstar och mössor samt att sängkläder byts.

Utebliven effekt kan bero på oriktig behandling, återsmitta eller resistens. Barn som nyligen smittats och vuxna personer med löss saknar ofta symtom, och kan därför utgöra en viktig smittkälla. Observera att det tar en stund för lössen att dö varför fynd av levande löss direkt efter behandlingen inte behöver vara ett tecken på resistens. Kontakta sjukvården om upprepade behandlingsförsök misslyckas.

För att göra en nogrann undersökning ska man börja med att borsta håret först med vanlig kam och sedan med tät finkam eller en luskam med UV-ljus. Kamma över en vit duk, vitt papper eller en spegel för att se om några löss faller ner. Inspektera hårbotten noga i bra belysning, gärna med förstoringsglas, för att se om det finns huvudlöss, nymfer eller ägg. Leta framför allt i nacken och bakom öronen. Ägg nära hårbotten talar för aktuell smitta och levande huvudlöss säkerställer diagnosen.

Om du fått löss

  • – Följ noggrant behandlingsanvisningarna.
  • – Då en familjemedlem har löss är det viktigt att resterande familjemedlemmar blir kontrollerade så att behandling för alla drabbade kan påbörjas samtidigt.
  • – Kamma noggrant igenom håret då löss och ägg är små, vilket gör dem svåra att hitta.
  • – Meddela eventuellt berörda parter om att löss hittats i familjen. Främst förskolor, skolor eller barnvakter.
  • – Använd inte huvudbonad vid löss då djuren trivs i fuktiga och varma miljöer.
  • – Om barn under två år blir smittade med löss kontakta vården för att få rätt behandlingsalternativ.
  • – Sterilisera kammar och andra föremål som använts i håret för att minimera att föra smittan vidare.
  • – Det är inte nödvändigt att tvätta huvudbonader eller sängkläder mer än normalt då löss inte överlever länge utanför sin värd.

Läs mer om Tenutex eller läs mer om en effektiv luskam.

Hva er UV-behandling?

Ultrafiolett lys (UV) brukes til behandling av en rekke hudsykdommer. Det kan gis som kombinert UVA/UVB, som UVB eller som TL01. Alle disse typene finnes i vanlig sollys. UV-behandling er medisinsk behandling som gis i regi av hudleger. Det er svært lite TL01 og UVB i vanlige solarier. Hudlegen avgjør hvilken behandlingstype som er riktigst for deg.

  • UVA/UVB: Bredspektret, langbølget og kortbølget ultrafiolett lys.
  • UVB: Bredspektret, kortbølget ultrafiolett lys.
  • TL01: Smalspektret, kortbølget ultrafiolett lys.

Hvordan virker behandlingen:

Bestrålingen gir økt pigmentering og fortykkelse av overhuden. UV har en dempende virkning på immunsystemet i huden. Bestrålingen tar fra sekunder og opp til minutter.

Hva er viktig for et godt resultat?

En behandlingsserie består av 2-3 behandlinger i uken, med kontroll etter 25-30 behandlinger. Effekten av behandlingen kommer f o m 3.–6. uke. Du må gjennomføre behandlingsserien med så få opphold som mulig, for ”klattvis” behandling er liten vits. Ved psoriasis er det viktig å fjerne de tykke skjellene for å oppnå et godt resultat

Bivirkninger:

Forbrenning kan forekomme hvis dosen økes for fort, frisyren forandres eller hvis størrelsen på trusen endres. Risikoen ved langvarig UV-behandling er beregnet til å være i samme størrelsesorden som risikoen for utearbeidende i Skandinavia. Huden blir tørr, og hyppig bruk av fuktighetskremer anbefales. Vi anbefaler at behandlingen ikke gis lenger enn nødvendig.

Generell info:

  • Beskyttelsesbriller tilpasset lyskilden skal brukes (fåes kjøpt hos oss).
  • Hudområder som ikke trenger lys dekkes til, særlig ansikt og bryst.
  • Unngå fete fuktighetskremer og salver siste 2 timer før behandling.
  • Noen medikamenter kan føre til økt lysfølsomhet. Gi oss derfor beskjed dersom du står på faste medisiner eller starter med nye.
  • Unngå parfymerte produkter ved behandling.
  • Sminke bør fjernes før behandling.
  • Unngå solarium.
  • Vær forsiktig med naturlig sol i sommermånedene de dagene du får behandling. Bruk solfaktor.
  • Vær bevisst på tiden du står i kabinettet. Dette for å hindre feildosering.
  • Lysdosering skjer alltid av personalet.

NB!Synes du at du blir stående unaturlig lenge i kabinettet, skal du straks gå ut og tilkalle personalet!

Lysbehandlingen kan foregå i hele åpningstiden ved legekontoret. Fremmøte bør imidlertid ikke være senere enn ½ time før stengetid.

Hver lysbehandling koster kr. 45,- (egenandel).

For at alle skal slippe å vente er det viktig at omkledningen går så raskt som mulig. Vi ber derfor om at sminking etc skjer på toalettet. Unngå å spraye parfyme i behandlingsrommet!

Professor dr. med. Ole Fyrand intervjuet av Gudrun Vinsrygg

Det finnes mange vanlige hudplager, og ulike hudtyper som tørr hud, fet hud og blandingshud med tendens til å utvikle ulike lidelser. Hver alder har også sine typiske hudproblemer.

– Søk lege hvis du har et hudproblem, det finnes hjelp å få, sier Ole Fyrand, overlege ved Hudavdelingen, Rikshospitalet.

lasuna forsendelse gls

L40.0 - Psoriasis vulgaris
L40.1 - Generaliserad pustulär psoriasis
L40.3C - Psoriasis palmaris et plantaris
L40.4 - Guttat psoriasis
L40.5 - Psoriasis med ledsjukdom
L40.8 - Annan psoriasis
L40.8A Flexural (invers) psoriasis
L40.8B - Erytrodermi vid psoriasis
L40.8C - Atypisk psoriasis
L40.8W - Annan specificerad psoriasis
L40.9 - Psoriasis, ospecificerad

Nestle FO, Kaplan DH, Barker J. Psoriasis. N Engl J Med. 2009

Griffiths CE et al. A classification of psoriasis vulgaris according to phenotype. Br J Dermatol. 2007

Menter A et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis.
J Am Acad Dermatol, Section 1-2, 2008, section 3-5, 2009

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2011

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Dr. Mestdagh
H. Hartlaan 11
9160 Lokeren
09 348 80 94
Mail ons!

Psoriasis is een niet besmettelijke ontstekingsziekte van de huid gekenmerkt door scherpe begrensde, dieprode, schilferend en witachtige plekken. Het hoofd, de benen, de knieën en de onderrug worden aangetast. Psoriasis kan ook de nagels treffen met putjes in of loslating van de nagel. Bij ongeveer 20% van de patiënten met psoriasis is er ook sprake van artritis of gewrichtsontsteking (psoriasis artrititis).

Psoriasis komt voor bij ongeveer 3% van de bevolking. Alhoewel psoriasis op elke leeftijd kan ontstaan, verschijnen de eerste tekenen meestal tussen de 15 jaar en de 30 jaar. Bij de meeste patiënten speelt een erfelijkheidsfactor een rol in het ontstaan. Psoriasis komt ook voor bij 1 op 10 patiënten met een ontstekingsziekte van de darm (ziekte van Crohn of colitis ulcerosa).

De ernst kan heel erg variëren tussen patiënten onderling gaande van enkele plekjes op het hoofd of de ellebogen tot aantasting van het volledige lichaam. Het verloop is onvoorspelbaar. Bij ongeveer 10% van de patiënten is de psoriasis als ernstig te beschouwen, maw minstens 10% van het lichaamsoppervlak is aangetast.

Psoriasis kent een verloop in opstoten met spontane geleidelijke verbetering. Opstoten kunnen ontstaan zonder duidelijke reden hoewel stress, bepaalde infecties zoals keelontsteking, verwonding van de huid en bepaalde geneesmiddelen zoals bètablokkers een uitlokkende factor kunnen zijn.

Na een verwonding van de huid kan enige tijd later een psoriasisplek ontstaan. Men spreekt hier van het Koebner-fenomeen. Het kan gaan om een schram, een verbranding, een irritatie door een chemisch product. In dit verband kan de frequente aantasting van knieën en ellebogen misschien verklaard worden door de beweging van de huid over het onderliggende been. Een gist die vaak op de hoofdhuid leeft zou aantasting van de hoofdhuid kunnen verklaren. Irritatie van de huid door schuren, transpiratie, en gisten bepaalt mee het ontstaan van Psoriasis Inversa (zie onderaan)

Bepaalde medicamenten kunnen psoriasis doen ontstaan of verergeren. De bekendste zijn lithium, bèta-blokkers, antimalariamiddelen, interferon, ontstekingsremmers en remmers van het angiotensine-converterend enzym.

Stress is eveneens een goed gekende uitlokkende factor. Aangezien psoriasis zelf ook vaak stress veroorzaakt, kan hierdoor een vicieuze cirkel ontstaan.

Keelinfecties veroorzaakt door bepaalde bacteriën (streptokokken) kunnen een uitlokkende factor zijn voor Psoriasis Guttata (zie onderaan). Ook andere infecties, zoals het HIV-virus zijn vaker geassocieerd met psoriasis.

  • Alcoholmisbruik, roken en overmatig gewicht:

    Hoewel bovenstaande factoren vaker worden gezien bij psoriasis, is het onduidelijk of het hier om een oorzaak dan wel om een gevolg van psoriasis gaat.

    De meeste mensen met psoriasis melden dat zonlicht op de huid de klachten doet verbeteren. Dit gegeven vormt dan ook de basis van de medische behandelingen met zonlicht: PUVA en UVB behandelingen (zie onderaan). Een kleine groep (ongeveer 5%) zegt dat de klachten juist verergeren door zonlicht.

    Net zoals veel mensen met psoriasis aangeven dat de klachten verergeren met koud weer, zeggen velen dat de klachten verbeteren bij warm weer.

    het is algemeen bekend dat baden in zout water goed kan zijn voor de huid.Het doel van een zoutwaterbad is het ontschilferen van de huid en de huid voldoende vochtig maken zodat licht en/of zalftherapie een beter effect hebben. Veel kuuroorden gebruiken zoute baden als onderdeel van de behandeling. Vooral het zoute water van de Dode Zee staat bekend om zijn gunstig effect op psoriasis. De Dode Zee heeft een speciale zout en mineralensamenstelling. Het zoutgehalte van het water ligt hierdoor veel hoger dan men kan bereiken met gewoon (keuken)zout. U kan uiteraard ook thuis zouten aan uw badwater toevoegen.

    Stress heeft een belangrijke negatieve invloed op psoriasisklachten. Daarom dat rust en ontspanning vaak een positief effect heeft op de symptomen.

    Het spreekt vanzelf dat uw huid baat heeft bij een goede verzorging.Bij psoriasis betekent dat vooral de huid vet houden. Neutrale vette crème en zalven zijn goed voor de psoriasis huid. Baden met badolie is ook goed. Tevens is het belangrijk voorzichtig met de huid om te gaan. Krabben en te hard wrijven is daarom uit den boze.

    Dit is de meest voorkomende lokalisatie waarbij de psoriasis aanwezig is in de vorm van hardnekkige schilferige plekken op de hoofdhuid.

    Bij Psoriasis Palmoplantaris is er een aantasting van de handpalmen en voetzolen.

    Bij psoriasis Inversa (ook wel eens intertrineuze of flexurale psoriasis genoemd) zijn er scherp begrensde rode plekken in de lichaamsplooien (liezen, oksels, onder de borsten, bilplooi, buikplooi). Opvallend is de afwezigheid van schildering door het weekmakende effect van het zweet.

    Bij deze vorm is het volledige lichaam door psoriasis aangetast.

    Bij ongeveer 50% zijn ook de nagels aangetast. Psoriasisnagels kunnen op verschillende manieren tot uiting komen: putjes in de nagel (‘vingerhoedsnagel’), nagelloslating (‘olievlekfenomeen’), een rode vlek die door de nagel heen schijnt (‘zalmplek’), verdikken of brokkelig worden van de nagel (nageldystrofie). In dit laatste geval denkt met vaak verkeerdelijk aan een schimmelnagel.

    Psoriasis vraagt om een aangepaste behandeling!

    “Er bestaat tot op heden geen behandeling die psoriasis geneest. Toch kan er heel wat tegen de symptomen van psoriasis gedaan worden. De klachten verbeteren bijna altijd door een behandeling, of ze verdwijnen volledig. Na afloop van de behandeling komen ze over het algemeen (na een tijdje) terug.

    De behandelingen zijn steeds gericht op de ontsteking, de verdikking van de opperhuid en de aanmaak van nieuwe bloedvaatjes.

    Net omdat de behandelingen onderdrukkend zijn en niet genezend is therapietrouw een essentieel onderdeel om een behandeling te doen slagen. Voor iedereen met psoriasis geldt dat hij of zij een manier moet vinden om de aandoening een plaats in het leven te geven. Leren leven met psoriasis is niet iets dat u in één keer doet: u blijft dat doen. Er zijn veel dingen die kunnen helpen bij het leren leven met psoriasis: praten met vrienden, lezen over psoriasis, bewuste keuzes maken over behandelingen en leefregels en deze volgen. Door op deze manier meer zorg te dragen voor uw aandoening kunt u meer grip krijgen op uw situatie.

    Psoriasis is ongeneeslijk, maar er kan toch veel gedaan worden om de klachten te verminderen. Hierin spelen de medische behandelingen een belangrijke rol. Toch kan u ook zelf heel wat doen om uw klachten onder controle te krijgen. Hier leest u hoe:

    Gezond leven is zonder twijfel voor iedereen belangrijk. Maar, voor een psoriasis patiënt is dit nog eens zo belangrijk. Waarom?

  • hvordan man koeber ataraxia