køb lamisil

kan jeg få lamisil

De fleste praktiserende speciallæger i psykiatri har som andre læger overenskomst med sygesikringen. Det betyder, at behandling hos en praktiserende speciallæge i psykiatri er gratis, dog begrænset til et antal samtaler årligt. Gruppe 1 patienter skal henvises af egen læge. Der findes også praktiserende psykiatere uden overenskomst med sygesikringen.

Nogle psykologer har overenskomst med sygesikringen om et begrænset antal behandlinger, når man er henvist af en praktiserende læge. Man skal betale en del af regningen selv, og ordningen gælder kun et begrænset antal samtaler i særlige situationer, fx. når man har været udsat for vold, en ulykke eller i forbindelse med alvorlig sygdom og død. Begivenheden må højst ligge ½ år tilbage. Alle andre behandlinger hos en psykolog betales af klienten selv.

På nogle hospitaler er der afdelinger der tilbyder psykoterapi i lidt større målestok. Der er behandlingen gratis.

Inden for det sociale system er der visse muligheder for behandling, især for familier og børn og unge. I specielle tilfælde kan der ydes tilskud til terapi over bistandsloven. Spørg din kommune.

Psykologisk Institut på Københavns Universitet kan yde gratis behandling, men har yderst begrænset kapacitet. Det samme gælder studenterrådgivningerne for uddannelsessøgende. Desuden findes der muligheder i nogle patientforeninger og på nogle få psykoterapeutiske uddannelsessteder.

I langt de fleste andre situationer må man selv betale for sin terapi. Prisen aftales med den enkelte psykoterapeut. Normalt er behandling i gruppe billigere end individuel behandling.

Overvej først om skal det være en kvindelig eller mandlig terapeut. Kontakt terapeuten og forhør om ventetid og pris. Aftal eventuelt en eller to samtaler så I ser hinanden an.

Psykoterapi er hjælpsomt i en lang række af livets kriseprægede situationer, såsom:

  • vanskeligheder med at danne familie, parforholdsproblemer, forældrerollen, seksuallivet, utroskab, skilsmisse.
  • problemer på arbejdspladsen, samarbejdsproblemer, mobning, stress.
  • brug for at få skabt klarhed og ro om svære valgsituationer.
  • et ønske om personlig udvikling, lære sig selv bedre at kende, komme i balance, gøre op med gamle vaner og mønstre, mindreværd, generthed.
  • hjælp til at komme igennem sorgen over at have mistet nære personer, eller til at komme videre efter alvorlige hændelser og ulykker.
  • Depression – angst - tomhedsfornemmelse – meningsløshed – søvnløshed - spise problemer.
  • hjælp og støtte til at komme videre i livet i forbindelse med en psykisk lidelse.

I Danmark er der ingen regler for, hvem der må udbyde psykoterapi. Enhver kan tilbyde psykoterapi og og at tage klienter. Med andre ord, er det et gråt marked hvor det er en god idé at undersøge den professionelle, læse, se video osv. om personen inden du vælger.

Hvem har tilstrækkelig uddannelse og erfaring til at arbejde med psykoterapeutiske metoder? Der findes mange forskellige faggrupper, som anvender psykoterapeutiske arbejdsmetoder. Mange mennesker har svært ved at adskille de forskellige faggrupper og forveksler derfor ofte de mest kendte faggrupper - psykologer, psykiatere og psykoterapeuter.

Psykoterapeut er en ubeskyttet titel i Danmark, hvorfor enhver kan kalde sig psykoterapeut, uden at dette siger noget om personens udannelsesmæssige eller erfaringsmæssige baggrund. Hvis psykoterapeuten er medlem af en Psykoterapeutforening, har psykoterapeuten en relevant grunduddannelse af X antal års varighed samt fx en af foreningen godkendt psykoterapeutisk videreuddannelse (med egenterapi, teori og supervision) på X antal år og min. X års fuldtids klinisk erfaring som psykoterapeut.

Læs også Professor i Psykiatri Poul Videbech: Depression. Værd at vide

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

1. utg.: Stockholm: Natur & kultur, 2012 - 348 s. ISBN:978-91-27-13167-5 LIBRIS-ID:13415641 Sök i biblioteket

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

2. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2008 - 318 s. ISBN:978-91-44-04936-6 LIBRIS-ID:10674788 Sök i biblioteket

Pilgrim Press, 2014 - 410 s. ISBN:9789198997916 LIBRIS-ID:17238133 Sök i biblioteket

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

Lund: Studentlitteratur, 2009 - 273 s. ISBN:978-91-44-05262-5 LIBRIS-ID:11584447 Sök i biblioteket

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

2., [rev.] uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2013 - 232 s. ISBN:978-91-44-07959-2 LIBRIS-ID:13909031 Sök i biblioteket

1. utg.: Stockholm: Natur & kultur, 2013 - 216 s. ISBN:9789127132146 (inb.) LIBRIS-ID:13913153 Sök i biblioteket

2. ed.: London: SAGE, 2011 - 435 p. ISBN:978-1-84860-686-9 (inb.) LIBRIS-ID:12159800 Sök i biblioteket

2. rev. & utökade utgåvan: Stockholm: Natur & Kultur, 2013 - 424 s. ISBN:9789127135604 (inb.) LIBRIS-ID:14291372 Sök i biblioteket

2nd ed.: New York: Guilford, 2011. - 391 s. ISBN:1-60918-504-8 ¹33.95 LIBRIS-ID:12291483 Sök i biblioteket

Ytterligare litteratur i form av ev. manualer och/eller artiklar tillkommer i samråd med handledaren.

Oxford: Oxford University Press, 2004 - xxi, 461 s. ISBN:0-19-852916-3 (hft.) LIBRIS-ID:9373318 Sök i biblioteket

1. utg.: Stockholm: Natur & kultur, 2011 - 390 s. ISBN:978-91-27-12112-6 (inb.) LIBRIS-ID:11789339 Sök i biblioteket

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

6. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2015 - 361 s. ISBN:9789144103587 LIBRIS-ID:17978461 Sök i biblioteket

Artiklar och ytterligare litteratur tillkommer utifrån föreläsares anvisningar

2nd ed.: New York: J. Wiley, 2002 - 284 s. ISBN:0-471-49087-3 (hbk) LIBRIS-ID:8648141 Sök i biblioteket

billig lamisil

I Sverige har drygt tre procent av befolkningen psoriasis. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar och är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Incidensen är högst under puberteten och hos unga vuxna. Femtio procent av alla psoriatiker insjuknar före 30 års ålder. Personer med svår psoriasis har en något förkortad medellivslängd, cirka tre-fyra år.

Annan samsjuklighet är framför allt ledbesvär i form av psoriasisartrit som drabbar uppskattningsvis 30 procent av patienterna. Psoriasis artrit kan vara svår att diagnosticerar då sjukdomen är heterogen och biomarkör saknas. Ofta krävs noggrann bedömning av reumatolog.

Den yttersta orsaken till psoriasis är ännu inte klarlagd, men det finns övertygande bevis för att det är ett samspel mellan omgivnings- och genetiska faktorer som gör att sjukdomen bryter ut.

De yttre faktorer som anses vara bidragande till sjukdomen är infektioner, framför allt streptokockinfektioner i svalget, och livskriser. Överkonsumtion av alkohol, rökning, fetma, vissa läkemedel och hudskador av varierade slag har också betydelse.

Psoriasis är en immunmedierad sjukdom och det övervägande antalet identifierade riskgener är inblandade i immunsystemet Den ledande hypotesen i immunopatologin är för närvarande att det är en förskjutning i förhållandet mellan T-hjälparcellerna, i riktning mot flera celler av Th1- och Th17-typ.

Immunpatogenesen börjar med aktivering av antigenpresenterande celler. Detta leder i sin tur till en aktivering av T-celler med differentiering och kloning av Th-celler i lymfkörtlarna. De aktiverade T-cellerna lämnar lymfsystemet via blodet och migrerar till platsen för inflammationen med hjälp av specifika adhesionsmolekyler. Detta ger en ökad T-cellsinfiltration, men även infiltration av neutrofiler som underhåller inflammationen och bildar mikroabcesser i epidermis.

Psoriasis på ländrygg och arm

Patient med psoriasis på ländryggen. Foto: Birgitta Wilson Claréus

Patient med psoriasis på ländrygg samt på arm.

Guttat psoriasis är vanligare hos yngre personer. Utslagen startar oftast några veckor efter en infektion med betahemolyserande streptokocker. Denna typ av psoriasis börjar med små utspridda röda fjällande macule som ökar i antal under den första månaden, står stabilt under den andra och spontanläker ofta under den tredje månaden. Uppskattningsvis 30-50 procent, säkra siffror saknas ännu, utvecklar en nummulär/plaque psoriasis på sikt.

Guttat psoriasis (droppformad psoriasis)

Denna droppformade psoriasis förekommer oftast hos yngre personer. Utmärkande för guttat psoriasis är de små utspridda röda fjällande fläckar som blir allt fler under den första månaden.

Det vanligaste debutsymtomet hos äldre, ofta med debut några månader efter en livskris. Utslagen är rodnade, skarpt avgränsade, hyperkeratotiska och infiltrerade macule, från några centimeter (nummulär psoriasis) till över 20 cm stora (plackpsoriasis). Fläckarna har silverfärgade fjäll, typiskt är "stearinfjällsfenomen" vid skrapning med öronpinne. Predilektionsställen är armbågar/knän, ryggslut och hårbotten.

Plackpsoriasis (nummulär psoriasis)

Utslagen karaktäriseras av rodnad, fjällande och skarpt avgränsade fält, från några centimeter till över 20 cm stora. Plackpsoriasis uppkommer framför allt på armbågar, knän, ryggslut och hårbotten.

Sitter i hudveck, naveln, öron och underlivet. Utslagen är skarpt avgränsade, rodnade och glänsande macule. Fjällningen syns inte på grund av hydreringen, men fås fram vid skrapning. Omkring 30 procent av alla psoriatiker har utslag i underlivet och fem procent av psoriatikerna har invers psoriasis som enda symtom.

Utslagen vid invers psoriasis sitter i hudveck, navel, öron och underlivet och är skarpt avgränsade, rodnade och glänsande. På grund av hydreringen syns sällan fjällningen.

Psoriasis i hårbotten varierar i tjocklek; från tunn fjällning till tjocka plack. Utslagen sitter oftast i bakhuvudet och i hårfästet (corona seborroica). Hårbottenpsoriasis ses som enda symtom hos 25 procent, men upp till 80 procent har utslag där.

Hårbottenpsoriasis varierar i tjocklek från tunn fjällning till tjocka plack. Utslagen är ofta lokaliserade i bakhuvudet och i hårfästet.

Psoriasis på handryggar förekommer oftare hos den grupp av psoriatiker som blir sämre av solljus.I handflator och på fotsulor är utslagen tjocka, fjällande plack som sitter mer centralt och upp på fotränder och hälar. Utslagen domineras av hyperkeratoser och är måttligt rodnade. Ragader gör det svårt att använda händerna respektive gå.

I handflator och på fotsulor är utslagen tjocka, måttligt rodnande, fjällande plack som är centralt lokaliserade, på fötterna sitter de ofta på hälarna.

Omkring en femtedel av alla psoriatiker blir sämre av solen. Hälften av dessa har en äkta ljuskänslighet, med direkt försämring av psoriasissjukdomen. Resten får först ett soleksem, som sedan övergår i psoriasis (Köbnerfenomen).

Ljusutlöst ljuskänslig psoriasis på rygg

Uppskattningsvis blir en femtedel av alla psoriasisdrabbade sämre av solen. Av dessa har hälften en äkta ljuskänslighet med direkt försämring av utslagen. Övriga får till en början ett soleksem som senare övergår i psoriasis, vilket kallas Köbnerfenomen.

Psoriasis i naglar ser ut på olika sätt beroende på var i nagelapparaten sjukdomen sitter. Vid så kallade fingerborgsnaglar sitter psoriasisen i nagelanlaget och vid övriga typer (distal onycholys samt röda "oljefläckar" är de vanligaste typerna) i nagelbädden. Sextiofem procent har formförändrade naglar vid något tillfälle. Vid psoriasisartrit (och vid svår hudsjukdom) är det mycket vanligt med nagelengagemang.

Hos vissa patienter sitter psoriasisen i nagelanlaget (fingerborgsnaglar), medan andra har sjukdomen i nagelbädden där distal onycholys samt röda "oljefläckar" är de vanligaste symtomen.

Dessa två typer är ovanliga. Vid pustulös psoriasis bildas en mängd små pustler i överhuden och vid erytrodermi är huden generellt rodnad och ödematös. Patienterna har en påtaglig allmänpåverkan och är oftast inläggningsfall. Dessa former utvecklas ibland efter utsättande av perorala steroider eller abrupt avslutad lokalbehandling med kortisonkrämer.

Vid pustulös psoriasis uppstår en mängd små pustler i överhuden.

Upp till 40 procent av psoriatikerna har ledbesvär vid något tillfälle. Vanligaste typen av PsA är entesiter, inflammation i ledband- och senfästen. Synoviter, inflammation i ledkapseln, är mindre vanligt. Dessa är då framför allt belägna i DIP-leder, en eller flera stora leder eller ryggrad. Patognomont för psoriasisartrit är daktylit, så kallade korvfingrar/-tår, där hela fingret/tån blir jämnt svullen. Det finns ingen tydlig korrelation mellan hud och ledpsoriasis. Man kan ha mycket svår psoriasis på huden utan risk för ledbevsär och ledpsoriasis har inte sällan relativt lindriga förändringar på huden. Men alla varianter finns.

Psoriasisartrit (PsA) i fingrar

Psoriasisartrit sitter ofta i DIP-leder, en eller flera stora leder, eller ryggrad. Ett patognomont fynd för dessa patienter är daktylit, det vill säga "korvfingrar/-tår" där hela fingret eller tån blir jämnt svullen.

Diagnosen psoriasis ställs framför allt på klinisk bild:

  • Symmetriska utslag armbågar, knän och ryggslut.
  • Kontrollera hårbotten, crena och naglar.
  • Sitter ofta i irriterad hud och sår (Köbnerfenomen).
  • Hudbiopsi/PAD ger sällan diagnos vid tveksam klinisk diagnos, eftersom histologin kan vara oftast är ospecifik.
  • Fråga efter ledvärk, utslag i crena/underliv.
  • Svalgodling vid guttat psoriasis och vid snabb försämring.

För de allra flesta individer med psoriasis räcker lokalbehandling, ibland endast med mjukgörande krämer. Om lokalbehandling med inte är tillräckligt blir nästa steg oftast ljusbehandling, framför allt med UVB. Omkring 25 procent har medelsvår till svår psoriasis och då krävs ofta systembehandling med tabletter eller med biologiska läkemedel.

hvor kan man kobe lamisil tablets

I perioder med uppblossande symtom har de flesta även behov av läkemedel. Det finns en rad olika mediciner mot psoriasis och vilken typ som ska användas beror bland annat på typen av psoriasis, var på kroppen sjukdomen finns och hur omfattande den är. Läkemedlen finns i olika varianter. En del används i form av kräm eller salva, andra i form av vätska (liniment), medan vissa tas som tabletter eller sprutor.

Målet med all behandling av psoriasis är att lindra besvären, hålla sjukdomen under kontroll och förhindra att den går ut över livskvaliteten. Samtidigt vill man att biverkningarna ska vara små eller obetydliga. Den som behandlas med samma metod under lång tid kan öka risken för biverkningar. Därför kan det vara bra att variera mellan olika behandlingar.

Vissa delar av behandlingen kan skötas av husläkaren. Ibland kan det dock bli nödvändigt att hudläkare har huvudansvaret. I sällsynta fall kan det också bli nödvändigt med inläggning på specialavdelning på sjukhus.

För den som har lindrig psoriasis kan det räcka med att bada och smörja med kräm regelbundet.

Den enklaste behandlingen är att bada bastu eller i badkar under 20 till 30 minuter. Det kan man göra närhelst man känner behov av det. Vid bad lossnar flagor från hornlagret som tunnas ut och inflammationen i huden dämpas. Badet gör också huden lättare att smörja in och mer mottaglig för ljusbehandling.

Man kan få bort fjällande hudavlagringar genom att smörja med ett tjockt lager mjukgörande kräm eller salva regelbundet flera gånger i veckan. Det är bra att använda kräm och salva som innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid.

Den som har psoriasis på fötterna kan må bra av regelbundna fotbad i kombination med en kräm eller salva.

Den som har besvär över stora delar av kroppen eller om utslagen sitter väl synliga vill kanske ha en mer effektiv behandling. De krämer och salvor som då används innehåller vanligen kortison eller D-vitaminliknande ämnen.

Krämer eller salvor med starkt kortison verkar snabbt och missfärgar inte huden. Men efter behandling återkommer utslagen efter bara ett par veckor. Huden kan bli tunn hos den som använder läkemedlen under flera år. Svaga kortisonläkemedel gör vanligtvis ingen nytta vid psoriasis.

D-vitaminliknande ämnen verkar inte lika snabbt som kortison. Men de har få biverkningar och gör inte huden tunnare även när de används under en längre tid. Effekten sitter i lika länge som kortison gör.

Det är vanligt att använda antingen kortison eller en kombination av D-vitaminliknande ämnen och kortison. Till hårbotten används ofta ett avfjällande mjällschampo eller en lösning som innehåller kortison, med eller utan D-vitaminliknande ämnen.

För att lindra besvären behövs behandling regelbundet under flera veckor. Att bada några gånger i veckan och smörja in sig varje dag brukar fungera bra utan att påverka vardagslivet alltför mycket.

Ljusbehandling är en viktig del av behandlingen av psoriasis och ska ses som ett komplement till bad, krämer och salvor.

Vanliga UVA-solarier har ingen effekt på psoriasis. Medicinsk ljusbehandling görs i kabiner med ultraviolett ljus, UVB-ljus, i serier på ungefär 25 behandlingar och då helst tre till fyra gånger i veckan. Behandlingen inleds med cirka 20 till 30 sekunder i ljuskabinen och, vid seriens slut, omkring fyra minuter.

Ljusbehandling kan ges på hudkliniker, en del vårdcentraler och på Psoriasisförbundets behandlingsanläggningar. Behandlingen utgörs av specialkonstruerade solarier som avger så kallat UVB-ljus. Ibland ges även ett medel som kallas psoralen ihop med UVA-ljus (PUVA) med stark effekt men med ökad risk för biverkningar. Vid längre tids UVB-behandling finns risk för hudcancer och antalet behandlingar bör därför vara begränsade över tid.

Ljusbehandling är inte lämplig vid den sällsynta form av psoriasis som kallas ljuskänslig psoriasis. Detta är en form av sjukdomen som försämras av solljus och ljusbehandling.

Den som inte har blivit bättre av behandlingar som påverkar huden utifrån kan få pröva att ta tabletter, kapslar eller sprutor. Behandlingen är ofta enklare och effektivare men risken för biverkningar är oftast större. Man kan behöva gå på regelbundna kontroller av till exempel levervärden under behandlingen.

De verksamma ämnen som används är:

  • metotrexat
  • acitretin
  • ciklosporin
  • apremilast

Metotrexat har använts mot psoriasis i många år och är det vanligaste läkemedlet. Metotrexat är cellhämmande och dämpar inflammationen. Det finns som tabletter och sprutor.

En biverkan som kan förekomma är att levern påverkas. Genom att regelbundet lämna blodprov kan eventuell leverpåverkan upptäckas i ett tidigt och ofarligt skede och doseringen ändras.

Metotrexat kan skada foster. Därför bör man använda säkra preventivmetoder under behandlingen och minst sex månader efter att behandlingen avslutats. Det gäller både kvinnor och män. Amning ska undvikas under behandlingen.

Acitretin dämpar i första hand celltillväxten men ser också till att cellerna i överhuden får växa klart. Därmed minskar fjällningen. Acitretin finns som kapslar i läkemedlet Neotigason.

Om acitretin kombineras med receptbelagda krämer eller salvor och ljusbehandling blir behandlingen mer effektiv. Halten blodfetter kan öka en aning och behöver kontrolleras under behandlingstiden.

Acitretin kan skada foster. Därför bör man använda säkra preventivmetoder under behandlingen och minst två år efter att behandlingen avslutats.

Ciklosporin dämpar immunförsvaret. På så sätt motverkas att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Läkemedlet används oftast under en kortare tid när psoriasissjukdomen plötsligt försämras kraftigt. Läkemedlet tas det då i perioder på tre till sex månader.

Ciklosporin är ett effektivt läkemedel för korttidsbehandling. Det används sällan under längre tid eftersom det kan ge mycket kraftiga biverkningar. Man kan bland annat få högt blodtryck och njurarnas funktion kan bli sämre. För att undvika dessa biverkningar behöver blodtrycket och njurarnas funktion kontrolleras regelbundet.

Den som är gravid bör undvika ciklosporin. Men man kan ändå få det om det är viktigt att få immundämpande behandling. Rådgör med läkare inför en planerad graviditet.

Apremilast hjälper till att minska inflammation och är en nyare tablettbehandling mot psoriasis. Apremilast kan vara ett alternativ om andra läkemedel eller ljusbehandling inte har fungerat.

Den som är gravid eller ammar bör inte använda apremilast.

Biologiska läkemedel är proteiner som är så stora och komplexa att de inte kan tillverkas kemiskt. De måste produceras i levande celler, och därför kallas de biologiska.

Biologiska läkemedel består oftast av så kallade antikroppar. De binder till ett annat protein i kroppen som orsakar inflammation och blockerar dess aktivitet. Då minskar inflammationen som är förknippad med sjukdomen.

Biosimilarer är läkemedel som liknar ett godkänt biologiskt läkemedel, men som inte är identiskt med det.

Biologiska läkemedel och biosimilarer används om andra läkemedel inte har tillräckligt effekt eller om de av någon orsak inte är lämpliga. Läkemedlen ges som sprutor. Behandling med biologiska läkemedel kombineras ibland med andra läkemedel, framför allt metotrexat.

Den som är gravid eller ammar ska inte använda biologiska läkemedel.

køb generisk zaditor