levering rhinocort and pregnancy

hvor kan jeg kobe rhinocort

In de regel begint men meestal met lokale therapie waarbij men met de hulp van medicinale crèmes tracht de schilfering en de ontsteking onder controle te krijgen. Het al dan niet starten met deze behandeling is steeds afhankelijk van de ernst en de uitgebreidheid van de letsels.

Het grote voordeel van deze lokale behandelingen is het lage risico op bijwerkingen: je brengt het medicament enkel op plaatsen waar het nodig is op de huid zonder je volledig lichaam met het geneesmiddel te overspoelen. het nadeel is de eigen inbreng van discipline om elke dag alle psoriasisplekjes in te smeren.

Voor de droge, schilferige psoriasis gebruikt men zalven en vette crèmes om de schilfers op te lossen en de huid soepeler te maken. Deze zalven en crèmes worden ook tussen de opstoten geadviseerd om de psoriasis te verbeteren.

Bovendien werken geneesmiddelen in een vette basis ook beter waardoor het geneesmiddel dieper in de huid kan doordringen tot in de kern van de ontsteking.

Sterke lokale corticosteroïden (cortison) worden sinds meer dan 50 jaar gebruikt voor psoriasis. Cortison heeft een aantal positieve werkingen op psoriasis: het grijpt vooral in op de ontsteking, maar remt ook de aanmaak van bloedvaten en in mindere mate de groei van de opperhuid.

Cortison brengt een snelle verbetering maar veroorzaakt ook gewenning van de huid waardoor ze na een tijdje niet meer goed werken. Hierdoor komt de psoriasis vrij snel terug en kunnen zelfs opstoten optreden bij stoppen van de behandeling. Daarnaast kan langdurig cortison gebruik de huid verdunnen en gesprongen bloedvaatjes en huidstriemen doen ontstaan.

Magistrale bereidingen van lokale corticosteroïden en salicylzuur zijn ook een mogelijkheid waarbij zowel de ontsteking door middel van cortison en de schilfering door middel van het salicylzuur worden aangepakt.

Vitamine D heeft een positief effect op veranderingen in de opperhuid. Vitamine D werkt langzaam, maar blijft wel langer nawerken in vergelijking met cortison. Ze veroorzaken geen lokale neveneffecten en zijn dan ook uitstekend geschikt als onderhoudsbehandeling.

Door hun verschillende eigenschappen vullen Vitamine D en cortison elkaar goed aan: vitamine D zorgt voor een langdurige verbetering, terwijl cortison in het begin van de behandeling voor een snelle start zorgt. Daarom dat beide behandelingen in het begin van de therapie vaak gecombineerd worden om geleidelijk over te schakelen naar een onderhoudstherapie met vitamine D wanneer de psoriasis beter gaat. Dobovet is een voorbeeld van zo een gecombineerd preparaat. Evengoed kan Dobovet vervangen worden door een magistrale bereiding voorgeschreven door uw dermatoloog.

Het gunstig effect van zonlicht op psoriasis is sinds heel lang bekend. Veel mensen ervaren ook de verbetering van hun psoriasis tijdens hun zonvakantie. De werkzaamheid van ultraviolette stralen is te verklaren door een ontstekingwerend effect naast een groeiremmende werking op de cellen van de opperhuid.

Bij Puva gebruikt men een lichtcabine die UVA licht uitzendt. Alvorens deze UVA lichttherapie te kunnen starten, dient de patiënt zijn lichaam voor te bereiden door middel van Psoraleen. Dit wordt toegedient in pilvorm 2 uren voor de belichting. Psoraleen maakt de huid overgevoelig voor UVA waardoor de huid meer ontvankelijk is voor de UVA stralen.

De patiënt krijg meestal 3 PUVA behandelingen per weer gedurende enkele weken. Zo’n PUVA behandeling duurt tot enkele tientallen minuten. Afhankelijk van het huidtype (licht of donker) wordt er al dan niet gestart met een lagere of hogere dosis. PUVA is een zeer krachtige behandeling waarvan het effect vrij lang aanhoudt.

Een UVB behandeling is een relatief nieuwe therapie die ten aanzien van PUVA een aantal belangrijke voordelen kent. Doordat UVB meer energie bevat en het lichaam vanuit nature gevoeliger is voor dit soort stralen, hoeft de patiënt geen voorbereidende behandelingen te ondergaan met Psoraleen. Bovendien is de belichtingstijd korter (tot enkele minuten). UVB stralen dringen wel minder diep in de huid door waardoor UVB iets minder krachtig is en trager werkt dan PUVA.

Fototherapie worden enkel gebruikt tijdens opstoten. Uw dermatoloog zal steeds zeer nauwgezet het aantal en de dosis van de lichtbehandelingen bijhouden.

Er bestaan ook systemische behandelingen in pilvorm die bedoeld is om het afweersysteem te onderdrukken of om de celgroei en de verhoorning van de opperhuid te remmen. Deze systemische behandeling zal, in tegenstelling met de lokale therapie, in het gehele lichaam werken en geeft daardoor ook meer kans op bijwerkingen. Een goede opvolging door uw dermatoloog is dus noodzakelijk.

Deze vorm van behandeling wordt slechts gebruikt wanneer fototherapie en/of lokale therapieën onvoldoende effectief zijn.

Biologics vormen de nieuwste generatie van geneesmiddelen. Ze worden biologics genoemd omdat hun werking vergelijkbaar is met die van de natuurlijk door het lichaam aangemaakte antilichamen. Antilichamen behoren tot het afweersysteem en hebben als functie om infecties te bestrijden. Bij psoriasis gaan deze ingespoten antilichamen cytokines bestrijden waardoor ontstekingen onder controle worden gekregen. Omdat deze biologics goed werken tegen ontstekingen worden zij ook ingezet bij andere ontstekingsziekten (zietke van Crohn of artritis).

Deze behandeling met biologics zijn zeer dure behandelingen en worden dus enkel ingezet wanneer de meer klassieke behandelingen onvoldoende effectief blijken.

De zoektocht naar nieuwe behandelingen staat dus niet stil. Uw dermatoloog Dr Mestdagh behandelt u met de meest up-to-date en aangepaste behandelingsmethode!

Dr Mestdagh kan u bijstaan in alle facetten die een behandeling voor psoriasis nodig heeft: van onderhoudsbehandeling tot behandelingen om acute opstoten onder controle te krijgen. In haar dermatologische aanpak kan Dr Mestdagh putten uit alle wetenschappelijk verantwoorde behandelingsmethoden, zodat u de meest aangepaste therapie met de grootste kans op slagen krijgt.

Dr. Mestdagh
H. Hartlaan 11
9160 Lokeren
09 348 80 94

Världshälsoorganisationen WHO har nyligen uppgraderat psoriasis till en allvarlig, kronisk sjukdom. Detta innebär ett helt nytt sätt att se på sjukdomen.

Psoriasis är inte längre enbart en kosmetiskt störande hudsjukdom utan en sjukdom med potentiellt allvarliga konsekvenser i form av systemisk samsjuklighet. Studier visar att psoriasissjuka löper ökad risk för att drabbas av metabola komplikationer i form av övervikt, högt blodtryck, hjärt- och kärlkomplikationer och diabetes. Detta gäller framför allt vid svår psoraisis och betyder att dessa patienter behöver behandla inte bara huden men hela kroppen och få hjälp med att förändra sin livsstil. Psoriasispatienter bör uppmuntras till att motionera, gå ner i vikt och sluta röka.

Psoriasis är en immunmedierad, inflammatorisk ärftlig sjukdom. Orsaken till psoriasis är inte känd men den aktuella hypotesen är att det är en obalans i samspelet mellan immunsystemet som initierar och driver inflammation i huden och påverkar själva hudcellerna.

Redan i Gamla Testamentet finns beskrivningar av symtom och hudutslag som kan ha varit psoriasis. Sjukdomen klassificerades under många århundraden tillsammans med spetälska. Först i mitten på 1800-talet beskrevs psoriasis som en egen sjukdom i alla dess former.

Psoriasis förekommer över hela världen, men är ovanlig hos vissa ursprungsbefolkningar (indianer, inuiter och aboriginer). Hos den vita befolkningen är prevalensen upp till tre procent. I Afrika finns en väst-östlig gradient med ökad förkomst i, Östafrika. I Västafrika och Asien är prevalensen lägre, mellan en halv till en procent.

I Sverige har drygt tre procent av befolkningen psoriasis. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar och är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Incidensen är högst under puberteten och hos unga vuxna. Femtio procent av alla psoriatiker insjuknar före 30 års ålder. Personer med svår psoriasis har en något förkortad medellivslängd, cirka tre-fyra år.

Annan samsjuklighet är framför allt ledbesvär i form av psoriasisartrit som drabbar uppskattningsvis 30 procent av patienterna. Psoriasis artrit kan vara svår att diagnosticerar då sjukdomen är heterogen och biomarkör saknas. Ofta krävs noggrann bedömning av reumatolog.

Den yttersta orsaken till psoriasis är ännu inte klarlagd, men det finns övertygande bevis för att det är ett samspel mellan omgivnings- och genetiska faktorer som gör att sjukdomen bryter ut.

De yttre faktorer som anses vara bidragande till sjukdomen är infektioner, framför allt streptokockinfektioner i svalget, och livskriser. Överkonsumtion av alkohol, rökning, fetma, vissa läkemedel och hudskador av varierade slag har också betydelse.

rhinocort tabletter lipitor

Välkommen att ta kontakt på mobil 0768-909012 eller mail marija.petersson@ petripsykoterapigrupp.se

Leg. psykoterapeut, special lärare, symboldramaterapeut. Avtal med Region Skåne PDT, KB, IPT. Läs mer.

Jag är legitimerad psykoterapeut med många års kvalificerad erfarenhet. Mitt arbete vilar på psykodynamisk grund. Förutom psykodynamisk psykoterapi (PDT) arbetar jag med kortare kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT). Symboldrama ingår i min utbildning. Jag är godkänd behandlare inom Region Skånes Rehabiliteringsgaranti.
Du är välkommen att kontakta mig om du har problem som du inte kommer tillrätta med själv som gör att du känner behov av en utomstående samtalspartner med tystnadsplikt. Tillsammans kommer vi fram till vilket arbetssätt som passar just dig och din problematik. För mer information se min hemsida: www.pilkaherner.se

Socionom, leg. psykoterapeut, familjeterapeut, lärare och handledare i psykoterapi UHÄ. Läs mer.

Hit kan man vända sig vid problem i parrelationen, det kan handla om att man har en konfliktfylld relation, att man glidit ifrån varandra, eller exempelvis lustproblematik. Man kan vända sig hit för enskilda samtal, för att få hjälp och stöd i en livskris, eller för annan problematik. Man kan även kontakta oss då det handlar om familjerelationerna, föräldra – barnrelationen, tonåringen eller hur man kan tänka kring förhållningssätt vid separation, ny familj och samarbete föräldrar emellan.

Jag heter Li Gustafsson och är socionom och leg. psykoterapeut. Jag har arbetat med familjerådgivning och enskild psykoterapi sedan 2012, då inom kyrkans familjerådgivning i Växjö. Jag har också lång erfarenhet av arbete med barn och familjer inom barn- och ungdomspsykiatrin. Jag har en grundutbildning i EFT (Emotional Focused Therapy for couples), nivå A i Interpersonell psykoterapi (IPT), vidareutbildning i sexologi och en magisterexamen i psykoterapi. Min psykoterapiutbildning har inriktning systemisk familjeterapi.

Kontakta mig om du undrar om samtal kan vara till hjälp. Vi har akuta tider och kan även ta emot under kvällstid.

Telefon 0760-25 30 22 Det går bra att ringa eller att skicka ett sms

ADRESS: Sandgärdsgatan 23, 1 tr, Växjö

I verksamheten arbetar även Jonatan Gustafsson, socionom och leg. psykoterapeut, Jonatan har lång erfarenhet av att arbeta med par, enskilda och familjer. Han arbetar inom vuxenpsykiatrin som psykoterapeut. Jonatan har förutom psykoterapiutbildningen en grundutbildning i EFT (Emotional Focused Therapy for couples) samt nivå A i Interpersonell psykoterapi (IPT).

Telefon 070-4422045 mail: 67jonatan@gmail.com ADRESS: Sandgärdsgatan 23, 1 tr

Parsamtal ca 60-75 min 1000 kr

Enskilt samtal ca 45 min 800 kr

Familjesamtal ca 75 min 1200 kr

Du kan undersöka om du kan få ett visst antal samtal bekostade av din arbetsgivare. Arbetsgivaren tjänar på att du mår så bra som möjligt. Om företaget bekostar samtal behöver kostnaden diskuteras. Det kan även vara så att du har rätt till ett visst antal samtal genom ditt försäkringsbolag. Li Gustafsson är ansluten till Falck Healthcare och EuroAccident, många företag har sin försäkring här för personalen.

FAMILJERÅDGIVNING OCH PARTERAPI

Ibland blir livet inte som man har tänkt sig. Vid problem i parrelationen kan det vara bra att ta professionell hjälp och få tid snabbt.

Det kan handla om att man verkligen vill få det bättre i sin relation men att det sker missförstånd på grund av att man glidit ifrån varandra av olika anledningar. Ofta får problem i kärleksrelationen konsekvenser för sexlivet, och egentligen är det logiskt men kan vara svårt att komma till rätta med på egen hand. Man kan se det som att en psykoterapeut blir en tolk som hjälper paret att förstå varandra och hitta tillbaka till en förtroendefull relation igen.

Det kan även handla om att man behöver komma vidare efter en otrohet, antingen tillsammans eller var och en för sig, akuta krissamtal till exempel vid en separation. Ibland behöver man få hjälp att fundera tillsammans kring om det finns hopp för relationen eller om ett beslut om separation behöver tas. Du kan även komma för egna samtal om din relation.

ENSKILDA PSYKOTERAPEUTISKA SAMTAL

Du kan komma för enskilda samtal, exempelvis kring livsfrågor eller problem i familjerelationer. Ibland kan man behöva få hjälp att fundera kring livsproblem tillsammans med en utomstående professionell person.

Vi går ibland igenom perioder i livet då vi behöver hjälp med att komma vidare. Det kan handla om att behöva en professionell person att prata med kring familjerelationer, en sorgebearbetning, en skilsmässa. Det kan vara rädsla att gå in i en relation eller gå mer på djupet eller vidare i en redan etablerad relation. Att gå i psykoterapi kan hjälpa en att få syn på andra perspektiv och att komma vidare i livet.

MED BARNETS MÅENDE I FOKUS

I samband med en relationskris eller separation kan man mycket lätt hamna i en känslomässig kris. Det kan då vara av stor betydelse att ha en professionell person att prata med. Det kan vara svårt att fokusera på barnets bästa om man inte själv mår bra, även om man som förälder gör sitt bästa. För barnet är det tryggt att veta att ens förälder/föräldrar får hjälp genom krisen. Att ta hjälp i en separation har som yttersta syfte att få till ett bra samarbete då det gäller barnen och att man som förälder ska kunna se tillbaka på separationen även genom barnens ögon.

Hur får vi till vår nybildade familj? När den ena eller båda parter har barn är det svårt att få till den egna partiden, förälskelseperioden ser inte alls ut som den gör om ingen har barn från början. Familjelivet kompliceras av före detta partners, barnens olika åldrar och behov. Ens barn kanske har ett mycket komplicerat förhållande till ens nya partner, hur gör man då? Vem bestämmer i familjen egentligen? Hur kan vi göra för att få till ett tillfredsställande familjeliv?

Att ta hjälp av en utomstående professionell person att prata med då det gäller relationsproblem i ursprungsfamiljen kan göra stor skillnad för hur man kan nå en större förståelse för varandra i familjen.

När en medarbetare råkar ut för en kris är snabb hjälp viktig för en en bra och hållbar återhämtning och återgång i arbetsliv. Professionella samtal efter medarbetarens behov. Det kan handla om stress och utbrändhet men även om andra livskriser som förlust och separation.

Som arbetsledare kan man då och då behöva extra stöd i sitt ledarskap, och för att må bra och vara trygg i sitt ledarskap behöver man även vara trygg i sig själv. Att i professionella samtal koppla ihop sin privata del med sitt ledarskap och reflektera kring dessa delar och hur de påverkar varandra är utvecklande, både privat och på arbetet.

Nyckelord: samtal, samtalsterapi, parterapi, chefscoachning, arbetsledning

Jeg er født i 1967 og har haft psykoterapi praksis siden 1998. Siden 1999 har jeg haft praksis på Nørrebrogade ved Søerne i København. I 2013 åbnede jeg praksis på Fyn i Odense og i 2014 er jeg startet tæt på Svendborg.

Jeg er en del af Sensetik: www.sensetik.dk. Det er her jeg har mit kollegiale og faglige fællesskab og tilhørsforhold. Jeg går fast i supervision hos Olav Storm Jensen: www.sensetik.dk/olav

Inden jeg blev psykoterapeut har jeg arbejdet som tømrer, pædagogmedhjælper og læst matematik og fysik på København Univesitet i 3 år og er uddannet datamatiker. Senest var jeg direktør i it iværksætterfirmaet EasyFlex, som blev solgt i 2009. Jeg er født og opvokset på Fyn - udenfor Svendborg - og har boet i København siden 1989. I 2014 flyttede jeg tilbage til Fyn og har nu praksis i København og Svendborg.

At forholde mig aktivt og konkret til, hvordan jeg er og gør i mit liv er en fast og integreret del af mig. Jeg går selv i psykoterapi og supervision og er desuden med i et gruppeforløb med direkte supervision en gang om måneden. Derudover har jeg gået til en kropsbehandling, som hedder Rolfing, siden 2010. For mig indebærer personlig udvikling at arbejde aktivt med at sige ja til at være den jeg er. Det lyder måske abstrakt - det gjorde det en gang for mig - men det gør det ikke længere.

online billig rhinocort side

Skyldes gjærsoppen Malassezia furfur, som finnes på huden hos de fleste.

Depigmenterte flekker på solbrun hud og brunlige flekker på vinterblek hud. Forandringene er vanligvis bare kosmetisk skjemmende.

Mikroskopi. Pityrosporum dyrkes ikke på vanlig soppmedium.

Lokal: Propylenglykol 50 % i vann smøres på huden to ganger daglig i to uker. Selenholdig sjampo eller ketokonazol sjampo i 5–15 minutter med påfølgende dusj 2–3 ganger i uken i 1–2 uker, deretter ev. forebyggende behandling på samme måte 1–2 ganger per måned, hvis pasienten tidligere har erfart hyppige residiv. Vask med sinkpyritionholdig sjampo på samme måte kan også forsøkes. Terbinafin (krem, hudspray, dermgel) eller ciklopiroks (sjampo) kan også forsøkes.

Systemisk: Ved særlig utbredt pityriasis versicolor kan peroral antimykotisk behandling være et alternativ (spesialistoppgave).

Residiv er ikke uvanlig tross tilsynelatende effektiv behandling.

Candidiasis sees særlig ved redusert allmenntilstand, diabetes og ved nedsatt immunforsvar.

Candida albicans, som forekommer normalt i tarm og på slimhinner, kan iblant opptre som patogen. Smitte til hud og neglevolder skjer fra munn og tarm. Trøske, lettgradig oral candidiasis, er vanlig hos spedbarn og krever oftest ingen behandling. Dersom moren under amming utvikler rødhet, irritasjon og svie på brystvortene og barnet har trøske, kan det være indikasjon for behandling med nystatin krem (søknad om godkjenningsfritak) på brystvorter og ev. nystatin mikstur til barnet en kortere periode. Ammende kvinner bør anbefales hyppig lufttørking av brystvorter og å holde tekstiler som ligger nærmest brystvortene tørre. Vanlig renhold av brystvortene er normalt tilstrekkelig for å hindre candidainfeksjon.

Hos eldre er dårlig tilpassete tannproteser vanlig årsak til trøske og angulær cheilitt.

Intertriginøs candida inframammært, i lysker og i aksiller sees vanligvis i forbindelse med adipositas, diabetes mellitus og ved glukokortikoidbehandling.

Kronisk paronyki skyldes ofte traume og fuktighet, og da opptrer candida ofte samtidig med en bakterieinfeksjon. Candida albicans er vanligvis ikke sykdomsfremkallende i negler.

Skarpt avgrenset erytem, ofte med skjelling i kanten, og typisk små «satelittpustler» utenfor angrepet område.

Lokalbehandling med imidazolderivater (ekonazol, ketokonazol, klotrimazol, mikonazol), amorolfin, terbinafin eller nystatin i 1–2 uker.

Symptomer: Venøse sår: oftest i malleolhøyde. Arteriosklerotiske sår: multiple, lokalisert perifert eller over beinutspring. Ingen palpabel fotpuls. Pasienten har smerter i horisontalleie og har det best med foten lavt. Nevropatiske sår: Trykkutsatte steder. Lite smerter.

Diagnostikk: Anamnese og klinikk. Undersøkelse av puls på fotrygger eller dopplerundersøkelse med ankel-arm-indeks og undersøkelse av sensibilitet på føtter med monofilament 5,07.

Behandling: Venøse sår: kompresjonsbandasje, ev. overgang til kompresjonsstrømper. Ev. varicekirurgi. Lokal behandling: Vask med vann/jordnøttolje. Nekroser skjæres bort. Sinkpasta eller Cavilon for å beskytte sårkanter. Såret dekkes deretter med et egnet sårbehandlingsprodukt. Sårskift 2 gng. per uke i 1–2 uker, senere 1 gng. ukentlig. Ved infeksjon: systemisk antibakteriell behandling. Arterielle sår: Utrede mtp. PTA eller karkirurgisk behandling. Den lokale sårbehandlingen skal være tørr og ikke irriterende. Sårene bør inspiseres flere ganger ukentlig. Nevropatiske sår: Trykkavlastning.

Forekomst øker med alder (prevalens 1 % hos de over 80 år). Venøse ulcerasjoner forekommer hyppigst blant kvinner, arterielle hyppigst hos menn.

Leggsår skyldes venøs eller arteriell insuffisiens eller en kombinasjon av disse. Viktigste faktorer ved venøs etiologi er perforantinsuffisiens mellom dype og overflatiske vener, ofte som resultat av gjennomgått dyp tromboflebitt eller venetrombose. Venestasen kan gi ødemer i huden med endret kapillær blodstrøm, inflammasjon, redusert ernæring til huden og til slutt sårdannelse. Genetiske faktorer, graviditet, stillestående stående arbeid og nedsatt fysisk aktivitet har betydning for utvikling av leggsår. Varicer alene regnes ikke som årsak til venøst leggsår.

Arterielle ulcerasjoner skyldes oftest aterosklerose, eller sjeldnere trombangitis obliterans hos røykere. Sårdannelse er et sent tegn ved aterosklerose. Ved samtidig diabetes øker risikoen for raskt spredende infeksjoner og gangren betraktelig. Pga. diabetisk nevropati opplever ikke pasienten smerte. Diabetikere med legg- og fotsår og nedsatt arteriell sirkulasjon er høyrisikopasienter med tanke på hurtigutviklende, symptomfattig gangren og sepsis, og skal overvåkes nøye.

Sekundær bakteriell kolonisering forekommer i alle sår. Dette har ikke nødvendigvis betydning for sårtilhelingen og trenger oftest ingen behandling. Perorale antibiotika skal hos immunkompetente bare gis ved kliniske tegn til infeksjon (smerter, sekresjon, vond lukt, erytem i frisk hud/rundt såret). Begrepet biofilm beskriver bakterienes evne til å kapsle seg inn i et ekstracellulært materiale som beskytter mot immunforsvar og antibiotika. Biofilmdannelse er trolig viktig for redusert tilheling i kroniske sår.

Eksem omkring sår er vanlig og kan skyldes dårlig sirkulasjon i huden eller allergi mot lokalterapeutika. Et slikt eksem kan spre seg videre fra legger til kropp og armer som et kløende makulo-papuløst utslett.

Venøse sår er oftest lokalisert i malleolhøyde. De oppstår gjerne spontant eller etter et minimalt traume i et hudområde der det fra før er inflammasjon i form av leggeksem og ødem pga. venøs stase. I sårbunnen er det i opprensingsfasen ofte gulhvitt fibrinbelegg, mens man i proliferasjonsfasen ser rødt granulasjonsvev. Venøse sår kan være smertefulle. Smerter, væsking og vond lukt kan være tegn på infeksjon.

Arteriosklerotiske sår er ofte multiple, nærmest utstansete og lokalisert perifert (fotrygg, tær) eller over beinutspring. Huden på føttene er kald, ev. blålig misfarget, og det er ingen palpabel fotpuls. Typisk sees dype sår, med blottlagt sene i bunnen og med svarte nekroser. Pasienten har smerter i horisontalleie og har det best med foten lavt. Nattlige fotsmerter som lindres av å la foten henge utenfor sengekanten, er typisk.

Kontroll av puls på fotrygger eller dopplerundersøkelse med ankel-arm-indeks og undersøkelse av sensibilitet på føtter med monofilament 5,07 bør utføres på alle pasienter med kroniske legg- og fotsår.

Årsakene til sårutviklingen må identifiseres og fjernes, og faktorer som hemmer sårhelingen må korrigeres. Ved venøs insuffisiens brukes behandling med kompresjon for å fjerne ødem (kompresjonsbandasje i starten av sårbehandlingen, deretter ev. overgang til kompresjonsstrømper). Diuretika er kun indisert ved ødemer som skyldes hjerte- eller nyresvikt. Varicekirurgi kan være aktuelt der overflatisk venøs insuffisiens anses å være utløsende faktor for sårdannelsene. Hos pasienter med kronisk residiverende sår pga. alvorlig, dyp venøs insuffisiens kan langtids pentoksyfyllinbehandling forsøkes.

Ved alle venøse leggsår og trykksår må pasientens allmenntilstand vurderes og ev. mangler korrigeres (Obs! Anemi, lavt serumalbumin, lavt sink). Ved smerter tenk infeksjon eller nyoppstått iskemi (ankel-arm-indeks under 0,8).

Arteriosklerotiske sår skal utredes med tanke på PTA (perkutan transluminal angioplastikk) eller karkirurgisk behandling. Hvis PTA/kar-rekonstruksjon ikke kan utføres og pasienten har smerter eller tegn til infeksjon, kan amputasjon bli aktuelt.

Kroniske sår som ikke viser tegn til tilheling, bør vurderes med tanke på mulige andre diagnoser som vaskulitter, pyoderma gangrenosum, kreft, uvanlige infeksjoner osv. En del pasienter har nytte av behandling med lokalt undertrykk i såret (VAC) og/eller revisjon med delhudstransplantasjon eller pinch grafting. VAC-behandling er spesielt egnet til å øke granulasjonsvevsmengde i sår.

Lokal behandling av venøse sår. Dusj og vask foten og såret med rent, lunkent kranvann. Død hud og gamle salverester på huden rundt såret fjernes med jordnøttolje. Løse fibrinbelegg tørkes bort fra sårbunnen med en tupfer. Nekroser kan klippes eller skjæres bort. Sinkpasta eller Cavilon kan brukes for å beskytte sårkanter mot oppbløting. Såret dekkes deretter med et egnet sårbehandlingsprodukt.

Ved svært væskende sår vil hydrofiberbandasje (eks. Aquacel) ha en høy absorpsjonsevne, mens polyuretan skumbandasje (eks. Mepilex, Allewyn) kan brukes på lite til moderat væskende sår. Over dette legges utforing/polstring og oppå denne igjen kompresjonsbandasje. Flere polstrings-/kompresjonsbandasjesystemer finnes. De vanligste er salvestrømpe Coban, Profore og Coban 2 lite. Sårskiftefrekvensen avhenger av væsking og behovet for å inspisere sårene med tanke på infeksjon. Initialt er det vanlig med skifte 2 ganger per uke i 1–2 uker (ev. oftere ved gjennomsiving av bandasjen), senere 1 gang ukentlig.

Venøse sår væsker en del i startfasen til man har fått kontroll med ødemene. Væsking fra venøse sår er ellers tegn på mangelfull kompresjon eller infeksjon/bakterieovervekst lokalt i såret.

Bandasjemateriell innsatt med sølvforbindelser demper bakterieovervekst og brukes mye for å forsøke å hindre infeksjon. Pga. fare for resistensutvikling mot sølv anbefaler man at disse ikke brukes lenger enn 4 uker i strekk. Ved pseudomonas i såret kan alternativt eddiksyre 1–2 % brukes til omslag. Cadexomer jod (godkjenningsfritak) i form av granulat og kompresser, har effekt på et bredt bakteriespekter og har ennå ikke vist resistensutvikling. Honning applisert i sårbunnen kan oppleves som smertefullt, men har effekt på stafylokokker (også MRSA). Behandling med lokale antibiotika øker risikoen for resistens og bør kun brukes i spesielle tilfeller. Ved infeksjon gis systemisk antibakteriell behandling etter dyrking og resistensbestemmelse av bakteriene. Ved terapiresistente sår kan midler som løser opp biofilm (Betaine/Polyhexanide løsning) ha effekt, særlig etter forutgående kirurgisk debridement. Topikale preparater som virker på senescente celler i sårbunnen (amelogenin og betaglucan) kan forsøkes på terapiresistente sår, men har begrenset dokumentasjon på effekt.

Omslagsbehandling egner seg dårlig utenfor institusjon. Grønnsåpebad og kaliumpermanganatbad er hudirriterende og ikke lenger regnet som rutinebehandling ved kroniske legg- og fotsår.