deltasone piller gerina

deltasone recepty

Den mest almindelige type psoriasis hedder på latin plaque psoriasis eller psoriasis vulgaris. Det er den type psoriasis, som 80 % af alle psoriasis-patienter lider af. Den viser sig ved røde og hvide pletter med en skællet overflade. Pletterne begynder som en lille rød prik eller dråbe, der vokser sig til store røde og skællende, fortykkede hudpletter.

Pletterne er typisk runde og i størrelsen 3-10 cm. Ofte optræder pletterne symmetrisk; det vil sige, at hvis du har en plet på den ene albue, vil du have en tilsvarende plet på den anden albue. Udbruddet kan være i form af få pletter eller brede sig til det meste af kroppen. Pletterne klør og giver en brændende fornemmelse i huden.

Plaque psoriasis eller psoriasis vulgaris opstår typisk på albuer, knæ, ben, fingerknoer, ryggen, håndflader, fodsåler, kønsorganer og i hårbunden.

Invers psoriasis er en variant af den almindelige psoriasis-type. Invers eller indvendig psoriasis opstår oftest i varme og fugtige hudfolder. Det kan være under armene, i lysken, under brysterne, mellem balderne, i underlivet og på kønsdelene.

Invers psoriasis viser som røde, glinsende pletter, der typisk ikke skæller. Hos kvinder, der har psoriasis i underlivet, viser udslættet sig typisk på og mellem skamlæberne, i lysken og på indersiden af lårene. Hos mænd vil det være på indersiden af forhuden.

Invers psoriasis kan let forveksles med en svampeinfektion, blandt andet fordi der også er kløe i forbindelse med udbruddet.

Guttat psoriasis er endnu en meget almindelig form for psoriasis. Den viser sig typisk ved 2-5 mm dråbeformede udslæt over hele kroppen.

Guttat psoriasis opstår ofte i en ung alder i forbindelse med en infektion, typisk en streptokokinfektion i forbindelse med en halsbetændelse.

Ved pustuløs psoriasis dannes der blærer i huden fyldt med væske eller pus. Blærerne tørrer efterhånden ind og bliver til brunlige skorper. Pustuløs psoriasis kan ramme håndflader og fodsåler eller generelt over hele kroppen. De ramte områder bliver hævede, røde og ømme. Denne type psoriasis rammer som oftest kun voksne.

Hårbundspsoriasis er en meget almindelig type psoriasis, der rammer omkring hver anden psoriasis-patient. Den optræder typisk i hårgrænsen bag ørerne, i nakken eller i panden, hvor den ses som svagt røde pletter eller kløende, fortykkede områder med skæl.

Omkring 25-50 % af alle psoriasis-patienter rammes også af neglepsoriasis, der ses som punktformede fordybninger i neglen (’fingerbølprik’) eller mørke misfarvninger eller fortykkelse af neglen. Der kan også være striber i neglen, og neglen kan blive løs. Både tå- og fingernegle kan blive angrebet.

Hvis du oplever symptomer, der kan minde om symptomerne ved psoriasis, er det vigtigt, at du går til din læge. Din praktiserende læge vil eventuelt henvise dig til en hudlæge, der kan stille diagnosen og foreslå en behandling.

Det er vigtigt, at du har en sikker diagnose, inden du selv går i gang med at forsøge forskellige behandlinger, idet symptomerne kan være udtryk for andre sygdomme.

Psoriasis kan desværre ikke helbredes, og det gælder, uanset hvilken type psoriasis, du lider af. Formålet med behandlingen vil derfor altid være at lindre generne, holde sygdommen under kontrol og sørge for, at den ikke ødelægger livskvaliteten.

Da sygdommen er kronisk, kan man let blive slået helt ud, når man får diagnosen psoriasis – en sygdom med kløende og meget synlige udslæt. Du reagerer måske ved at blive vred, ked af det, føle afmagt eller fornægte sygdommen. Det er aldrig sjovt at se anderledes ud, hverken for børn eller voksne, men måske er det særligt svært for børn og unge i teenageårene.

Det bedste, du kan gøre, er at sætte dig godt ind i sygdommen, og hvad den indebærer. Det er også vigtigt, at du tager aktiv del i behandlingen og orienterer dig om, hvad du kan gøre for at forebygge udbrud.

Når lægen skal vælge behandlingsform, vil det afhænge meget af, hvilken type psoriasis du har, og hvor hårdt du er angrebet. Graden af psoriasis måles på en såkaldt PASI-score, og inddelingen i grader afhænger primært af, hvor stor en del af kroppen, der er angrebet. Der skelnes mellem let, middelsvær og svær psoriasis.

Den første behandling, som lægen vil foreslå, vil næsten altid være udvortes behandling med cremer, salver, shampoo, skum og linimenter. Det er midler med indhold af tjære, D-vitamin eller hormoner af forskellig styrke, for eksempel binyrebarkhormon. Det hele er noget, som du selv skal bruge derhjemme.

Da psoriasis er en inflammationssygdom, handler det om at modvirke bakterier og bekæmpe betændelsestilstanden i huden.

Ved let psoriasis vil det ofte være nok at behandle med en fed fugtighedscreme eller cremer og salver.

Særligt invers psoriasis kan blive ledsaget af infektioner med svampe og bakterier, der så også skal behandles med særskilte præparater.

Ved middelsvære tilfælde af psoriasis kan lokalbehandlingen med cremer, salver og lignende suppleres med tjærebade eller saltvandsbade, der har en gavnlig effekt på huden. I Danmark er der to saltvandsbade: i Mariager og på Læsø. Derudover kan man få klimabehandling med saltvandsbade i Det Døde Hav i Israel.

Tjærebade kan man få på hospitalet, hvor man også kan få behandlinger med påsmøring af tjære. Tjære er en af de ældst kendte metoder til behandling af psoriasis. Det er en effektiv behandlingsform. Ulempen ved tjære er dog, at det lugter grimt og øger lysfølsomheden i huden.

Sol i moderate mængder har en gavnlig virkning på psoriasis. Jævnlige sol-og badeferier vil derfor være gavnlige for psoriasis-patienter. Og mange patienter oplever også, at deres sygdom bliver bedre om sommeren, hvor solen og den højere luftfugtighed har en gavnlig virkning.

I stedet for behandling i solen kan man anvende kunstigt lys i form af lysterapi, blandt andet med ultraviolet lys. Det er for mange en effektiv behandlingsform.

Ved lokalbehandling behandler man kun det angrebne område på huden. Ved en systemisk behandling behandler man derimod hele kroppen. Det kan man gøre med tabletter eller indsprøjtninger.

Systemisk behandling bruges kun til patienter med svær og invaliderende psoriasis, da det er en skrap behandling.

En stor del af behandlingen mod psoriasis skal du selv stå for derhjemme. Du skal selv smøre dig med cremer og salver efter den plan, du har fået af din læge. Det er vigtigt for et godt behandlingsresultat, at du overholder planen. Derudover er det også med til at minimere risikoen for nye udbrud.

Desværre stopper mange psoriasis-patienter med behandlingen for deres sygdom, fordi de ikke orker at smøre sig med cremer og salver hver dag, eller fordi de ikke føler, at behandlingen virker. Men det er vigtigt at finde en ny behandlingsform frem for helt at stoppe med behandling.

Selv om du er arveligt disponeret for psoriasis, skal der alligevel en udløsende faktor til, for at sygdommen bryder ud. Det kan være: en infektion (for eksempel med streptokokker eller hiv), alkohol, rygning, overvægt, stress, graviditet eller visse lægemidler. Og selv om du allerede har psoriasis, kan du også selv gøre meget for at forebygge eller hindre nye udbrud. Du kan sagtens have psoriasis, men opleve, at der går flere år mellem udbruddene. Chancen for, at der går lang tid mellem hvert udbrud, stiger, hvis du passer godt på dig selv og din krop.

En sund livsstil med alkohol i moderate mængder eller slet ingen alkohol, ingen rygning, sund mad og motion har en gavnlig indvirkning på psoriasis.

Stress, både fysisk og psykisk, er ikke godt for kroppen – og heller ikke når du har psoriasis.

Når du har psoriasis, er det vigtigt, at du smører dig med cremer mindst en gang dagligt. Hud med psoriasis bliver hurtigere tør end normal hud. Hvis huden bliver for alt for tør, kan den begynde at drysse med skæl. Det ser ikke rart ud og påvirker ens velbefindende.

Undgå lange varme bade, der virker udtørrende på huden. Og husk at smøre dig godt ind i creme, hver gang du har været i bad.

Sollys har en gavnlig effekt på psoriasis-patienter, men det er selvfølgelig vigtigt, at du nyder solen i moderate mængder og husker at smøre dig med en god solcreme, så du ikke bliver forbrændt.

deltasone ingen reception

Måtte bare dele, hadde aldri hørt om grensestråler før, jeg!

Har prøvd A-derma sin lotion nå i et par uker, og er ok fornøyd. Problemet er at huden enda flasser en del, etterhvert og at jeg smører meg 2-3 ganger om dagen for å holde det i sjakk (blir fort veldig stiv).

Vi kan vel ikke bruke særlig tjukke kremer siden vi har sebore, kan vi? Noen som vet om en lotion som faktisk funker?:)

Jeg har seboreisk eksem i ansiktet. Jeg bestemte meg for å sjekke om en omlegging av kosthold kunne gjøre en forskjell. Det gjorde det!

Før var kostholdet mitt slik: is, sjokoloade, brus, fint/mellomfint brød, usunt pålegg

Nå er kostholdet mitt slik: grønnsaker, egg, kylling, fisk, fullkorns produkter(ris, brød, wraps), havregryn. Drikker 2 liter vann for dagen.

Kuttet helt ut sjokolade, is, brus, frossenpizza etc.

Huden i ansiktet er nå ekstremt glatt og fin. Har aldri opplevd den sånn før.

Som en ekstra bonus har jeg finere kropp og mer overskudd:)

(Innlegget ble redigert 05.05.10 13:57)

Hvilken fuktighetskrem benytter du deg av?:)

Jeg har i mange år vært periodisk plaget av atopisk eksem i hodet, ansiktet og hendene. Problemet med vanlige fuktighetskremer er at de bare virker en stund, så må jeg finne en annen. Det eneste som alltid hjelper meg er steroider.

Elocon liniment hjalp for hodebunnen. Til vanlig bruker jeg Head & Shoulders og hvis det blusser opp igjen hjelper det som regel med Fungoral.

Locoid og Mildison hjalp for ansiktet.

Hendene er det vanskeligste. Elocon og Proptopic har ingen effekt. Betnovat og Locoid har forbigående effekt. Nå prøver jeg Elidel, som så langt ser ut til å ha en viss effekt.

Hei! Jeg sliter med kløe + lettere irritert hodebunn, i tillegg til flassing:( Jeg vet ikke hva det er enda, men er det noen som har noen tips som fungerer?? Jeg mister ekstremt mye hår på grunn av dette og det er utrolig flaut for meg, som er 21 år gammel.

Har prøvd Head&Shoulders. Null effekt. Gikk over til Vichy Dercos for tørr hodebunn kombinert med mild shampo i en måned etter anvisning (den milde shampoen til vanlig og den mot tørr hodebunn som kur 2 ganger i uken). Heller ikke dette hadde noen effekt. Sebamed parfymefri shampo er det jeg bruker nå. Ting blir ikke bedre.

Vurderer å kjøpe KMS California sin dandruff shampo hos frisøren. Evt deres shampo for sensitiv hud i stedet. Noen som vet om disse har en god effekt? Hva anbefaler dere meg å prøve? Har lyst å slippe å prøve Fungoral da jeg har hørt den lukter ille og gir livløst hår, noe jeg har fra før.

(Innlegget ble redigert 09.05.10 10:41)

Kopierer meg selv fra tråden Hodebunnsproblemer:

I mange år gikk jeg som deg og trodde jeg hadde flass( litt sånn flaut). Kom til hudlege for noe annet, nevnte hodebunnen og kløe i øregangene og så viste det seg at det var psoriasis både i hodebunn, øreganger og på albuene!

Har i mange år klart meg med kun noe osm heter Dermovat. Et slags ann (linniment) som jeg har i hudebunnen etter at jeg har dusjet.

Så fikk jeg en del problemer en periode og stresset førte til en oppblomstring av psoriasisen i hodebunnen. De få flekkene jeg hadde ble mange og store og jeg klødde så jeg blødde og drømte t jeg hadde lus.

Fikk første tjærebehandling som ikke hjalp. Så grensestråler som har hjulpet noe veldig. Tenker overhodet ikke på at jeg har noe som helst i hodebunnen. Ingen svie, ingen klø, ingen ømme punkter eller sår!

Be fastlege din om henvisning til hudlege for å finne ut hva det er. Om det viser seg å være noe annet, kan sikkert hudlegen hjelpe deg med det også!

- Hvem rammes av seboreisk eksem?

-> Provoke: plaats, rangschikking, omvang, vorm, omtrek, kleur, efflorescentie

Plaats: bijv. op de handrug, buik enz.

Omvang:
Aantal: tiental, hondertal
Grootte:
-miliair (1-2 mm)
-lenticulair (3-10 mm)
-nummulair (1-3 cm)
-kinderhandpalmgroot (3-5 cm)
-gandpalmgroot (5-10 cm)

Vorm:
-rond
-ovaal
-polygonaal (veelhoekig)
-polycyclisch (veelbochtig)
-rechthoekig
-lineair (lijnvormig)
-gegyreerd (geslingerd)
-dendritisch (vertakt)
-grillig
-annulair (ringvormig)
-arciform (boogvormig)
-circinair (onderbroken ringvormig)
-concentrisch (meerdere ringen vanuit centrum, ringen hebben dezelfde kleur)
-kokardevormig (iris- of schietschijfvormig, met verschillende kleuren)
3D vorm:
-bolrond
-bolrond met indeuking
-hemisferisch
-vlak
-spitis
-stomp
-gesteeld
-hobbelig
-opgeworpen rand

Omtrek:
-lijnscherp
-scherp
-matig scherp
-onscherp

Kleur:
De kleur van de afwijking + of deze:
-webdrukbaar is
-niet-wegdrukbaar is
-granulomateus is (krijgt een "appelmoeskleur" bij diascopie)

Efflorescenties:
-macula (omschreven kleurverandering van de huid)
-dyschromia (niet nader omschreven kleurverandering, niet wegdrukbaar)
-erythema (niet nader omschreven, wegdrukbare roodheid)
-purpura (niet wegdrukbare roodheid, bloeding die paarsbruin tot geelbruin wordt)
-teleangiectasia (wegdrukbare felle roodheid, blijvend verwijd bloedvat)
-papula (circumscripte solide verhevenheid 1cm)
-tumor (solide verhevenheid >1cm)
-plaque (solide vlakke verhevenheid van de huid >1cm)
-vesicula (holte met helder vocht in epidermis 1cm subcorneaal, inra- of subepidermaal gelegen)
-pustula (zichtbare holte gevuld met purulent vocht Versimpelde differentiaaldiagnose van dermatologische ziektebeelden:
(voor een uitgebreide DD van huidziekten, ga naar: http://www.huidziekten.nl/zakboek/dermatosen/etxt/Efflorescenties.htm)

hvor meget deltasone over the counter

I perioder med uppblossande symtom har de flesta även behov av läkemedel. Det finns en rad olika mediciner mot psoriasis och vilken typ som ska användas beror bland annat på typen av psoriasis, var på kroppen sjukdomen finns och hur omfattande den är. Läkemedlen finns i olika varianter. En del används i form av kräm eller salva, andra i form av vätska (liniment), medan vissa tas som tabletter eller sprutor.

Målet med all behandling av psoriasis är att lindra besvären, hålla sjukdomen under kontroll och förhindra att den går ut över livskvaliteten. Samtidigt vill man att biverkningarna ska vara små eller obetydliga. Den som behandlas med samma metod under lång tid kan öka risken för biverkningar. Därför kan det vara bra att variera mellan olika behandlingar.

Vissa delar av behandlingen kan skötas av husläkaren. Ibland kan det dock bli nödvändigt att hudläkare har huvudansvaret. I sällsynta fall kan det också bli nödvändigt med inläggning på specialavdelning på sjukhus.

För den som har lindrig psoriasis kan det räcka med att bada och smörja med kräm regelbundet.

Den enklaste behandlingen är att bada bastu eller i badkar under 20 till 30 minuter. Det kan man göra närhelst man känner behov av det. Vid bad lossnar flagor från hornlagret som tunnas ut och inflammationen i huden dämpas. Badet gör också huden lättare att smörja in och mer mottaglig för ljusbehandling.

Man kan få bort fjällande hudavlagringar genom att smörja med ett tjockt lager mjukgörande kräm eller salva regelbundet flera gånger i veckan. Det är bra att använda kräm och salva som innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid.

Den som har psoriasis på fötterna kan må bra av regelbundna fotbad i kombination med en kräm eller salva.

Den som har besvär över stora delar av kroppen eller om utslagen sitter väl synliga vill kanske ha en mer effektiv behandling. De krämer och salvor som då används innehåller vanligen kortison eller D-vitaminliknande ämnen.

Krämer eller salvor med starkt kortison verkar snabbt och missfärgar inte huden. Men efter behandling återkommer utslagen efter bara ett par veckor. Huden kan bli tunn hos den som använder läkemedlen under flera år. Svaga kortisonläkemedel gör vanligtvis ingen nytta vid psoriasis.

D-vitaminliknande ämnen verkar inte lika snabbt som kortison. Men de har få biverkningar och gör inte huden tunnare även när de används under en längre tid. Effekten sitter i lika länge som kortison gör.

Det är vanligt att använda antingen kortison eller en kombination av D-vitaminliknande ämnen och kortison. Till hårbotten används ofta ett avfjällande mjällschampo eller en lösning som innehåller kortison, med eller utan D-vitaminliknande ämnen.

För att lindra besvären behövs behandling regelbundet under flera veckor. Att bada några gånger i veckan och smörja in sig varje dag brukar fungera bra utan att påverka vardagslivet alltför mycket.

Ljusbehandling är en viktig del av behandlingen av psoriasis och ska ses som ett komplement till bad, krämer och salvor.

Vanliga UVA-solarier har ingen effekt på psoriasis. Medicinsk ljusbehandling görs i kabiner med ultraviolett ljus, UVB-ljus, i serier på ungefär 25 behandlingar och då helst tre till fyra gånger i veckan. Behandlingen inleds med cirka 20 till 30 sekunder i ljuskabinen och, vid seriens slut, omkring fyra minuter.

Ljusbehandling kan ges på hudkliniker, en del vårdcentraler och på Psoriasisförbundets behandlingsanläggningar. Behandlingen utgörs av specialkonstruerade solarier som avger så kallat UVB-ljus. Ibland ges även ett medel som kallas psoralen ihop med UVA-ljus (PUVA) med stark effekt men med ökad risk för biverkningar. Vid längre tids UVB-behandling finns risk för hudcancer och antalet behandlingar bör därför vara begränsade över tid.

Ljusbehandling är inte lämplig vid den sällsynta form av psoriasis som kallas ljuskänslig psoriasis. Detta är en form av sjukdomen som försämras av solljus och ljusbehandling.

Den som inte har blivit bättre av behandlingar som påverkar huden utifrån kan få pröva att ta tabletter, kapslar eller sprutor. Behandlingen är ofta enklare och effektivare men risken för biverkningar är oftast större. Man kan behöva gå på regelbundna kontroller av till exempel levervärden under behandlingen.

De verksamma ämnen som används är:

  • metotrexat
  • acitretin
  • ciklosporin
  • apremilast

Metotrexat har använts mot psoriasis i många år och är det vanligaste läkemedlet. Metotrexat är cellhämmande och dämpar inflammationen. Det finns som tabletter och sprutor.

En biverkan som kan förekomma är att levern påverkas. Genom att regelbundet lämna blodprov kan eventuell leverpåverkan upptäckas i ett tidigt och ofarligt skede och doseringen ändras.

Metotrexat kan skada foster. Därför bör man använda säkra preventivmetoder under behandlingen och minst sex månader efter att behandlingen avslutats. Det gäller både kvinnor och män. Amning ska undvikas under behandlingen.

Acitretin dämpar i första hand celltillväxten men ser också till att cellerna i överhuden får växa klart. Därmed minskar fjällningen. Acitretin finns som kapslar i läkemedlet Neotigason.

Om acitretin kombineras med receptbelagda krämer eller salvor och ljusbehandling blir behandlingen mer effektiv. Halten blodfetter kan öka en aning och behöver kontrolleras under behandlingstiden.

Acitretin kan skada foster. Därför bör man använda säkra preventivmetoder under behandlingen och minst två år efter att behandlingen avslutats.

Ciklosporin dämpar immunförsvaret. På så sätt motverkas att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Läkemedlet används oftast under en kortare tid när psoriasissjukdomen plötsligt försämras kraftigt. Läkemedlet tas det då i perioder på tre till sex månader.

Ciklosporin är ett effektivt läkemedel för korttidsbehandling. Det används sällan under längre tid eftersom det kan ge mycket kraftiga biverkningar. Man kan bland annat få högt blodtryck och njurarnas funktion kan bli sämre. För att undvika dessa biverkningar behöver blodtrycket och njurarnas funktion kontrolleras regelbundet.

Den som är gravid bör undvika ciklosporin. Men man kan ändå få det om det är viktigt att få immundämpande behandling. Rådgör med läkare inför en planerad graviditet.

Apremilast hjälper till att minska inflammation och är en nyare tablettbehandling mot psoriasis. Apremilast kan vara ett alternativ om andra läkemedel eller ljusbehandling inte har fungerat.

Den som är gravid eller ammar bör inte använda apremilast.

Biologiska läkemedel är proteiner som är så stora och komplexa att de inte kan tillverkas kemiskt. De måste produceras i levande celler, och därför kallas de biologiska.

Biologiska läkemedel består oftast av så kallade antikroppar. De binder till ett annat protein i kroppen som orsakar inflammation och blockerar dess aktivitet. Då minskar inflammationen som är förknippad med sjukdomen.

Biosimilarer är läkemedel som liknar ett godkänt biologiskt läkemedel, men som inte är identiskt med det.

Biologiska läkemedel och biosimilarer används om andra läkemedel inte har tillräckligt effekt eller om de av någon orsak inte är lämpliga. Läkemedlen ges som sprutor. Behandling med biologiska läkemedel kombineras ibland med andra läkemedel, framför allt metotrexat.

Den som är gravid eller ammar ska inte använda biologiska läkemedel.

hvor kan jeg kobe cleocin hcl