diflucan ingen receptive

ingen recept diflucan side

Hvis huden blir skadet eller åpnet, er det mer sannsynlig å bli smittet.

I tillegg kan medisinene som gis for å behandle invers psoriasis, gjøre huden tynnere, og dette øker risikoen for infeksjon.

Langvarig bruk av disse medisinene kan også forårsake strekkmerker.

Når det skiftes i huden, bør en lege evaluere den og behandle den på riktig måte, for å redusere risikoen for infeksjon eller andre komplikasjoner.

Symptomene på psoriasis ligner ofte på en infeksjon. De krever behandling, spesielt ettersom lesjoner som legger huden, har en høyere risiko for å utvikle en infeksjon.

En person som vet at de har psoriasis, trenger ikke å besøke legen sin hver gang de har en bluss. Dette er spesielt sant hvis de har medisiner som har blitt foreskrevet og er kjent med tilstanden deres.

Men hvis det er tegn på infeksjon, bør en person kjent med psoriasis se en lege.

En lege vil normalt diagnostisere psoriasis ved hjelp av pasientens beskrivelse av symptomene, en fysisk eksamen og en inspeksjon av lesjonene.

Hvis lesjonene oppstår i et område hvor huden gnider mot seg selv, kan det være omvendt psoriasis.

Legen kan ta en kultur for å utelukke andre forhold med lignende symptomer.

Behandling av invers psoriasis kan være vanskelig på grunn av den tynne og følsomme huden som finnes i områdene der det oppstår.

Steroidkremer som vanligvis brukes til å behandle psoriasis, er effektive. Bivirkninger kan oppstå fordi huden i det berørte området vil være tynt. Dette øker absorpsjonen av steroider.

Uønskede effekter inkluderer ytterligere tynning av huden og utseendet på strekkmerker.

På grunn av den høyere risikoen for bakterielle, sopp- eller gjærinfeksjoner, vil enkelte leger også teste for disse infeksjonene. Hvis det er en infeksjon, vil det trenge behandling.

I tillegg til aktuelle steroider, vil noen leger anbefale å bruke takrolimus eller pimecrolimus. Disse legemidlene brukes til å behandle eksem, men de har også hatt vellykket behandling av psoriasis hos noen pasienter.

I noen alvorlige tilfeller kan ultraviolett B lysterapi brukes sammen med aktuelle kremer for å håndtere symptomene.

Omhyggelig hygiene og selvhjelp kan bidra til å håndtere symptomene. Dette kan forbedre utseendet på psoriasisplaster.

Fuktighetsgivende daglig kan hjelpe noen mennesker til å håndtere deres psoriasis.

  • Vanlig bading med varmt vann og milde såper
  • Unngå harde såper og varmt vann
  • Tilsetning av badolje, Epsom-salter eller kolloidal havremel til et bad for ekstra fuktighet
  • Bruk en fuktighetskrem hver dag, eller flere ganger om dagen i spesielt kaldt og tørt vær
  • Øvelse av vanlige stresshåndteringsteknikker
  • Unngå alkohol, da det kan redusere effektiviteten til noen behandlinger
  • Få noen minutter med sollys hver dag
  • Miste vekt om nødvendig

Kløe kan være et stort problem for personer med inverse psoriasis. Det er flere anti-kløe og kjøling lotioner som er tilgjengelige over disken for å lindre disse symptomene. Antihistamin medisiner kan også lindre kløe symptomer.

Det er også nyttig å lære hva provoserer en persons symptomer og for å unngå de utløsere der det er mulig.

Omvendt psoriasis kan være vanskelig å behandle i noen tilfeller. Noen enkle livsstilsendringer og aktuelle medisiner kan imidlertid bidra til å bringe symptomene under kontroll.

Det er viktig for personer med inverse psoriasis å holde kontakten med legen. Dette er spesielt viktig under en oppblussing som ikke lindres av foreskrevne medisiner.

Det kan også være nyttig for folk å holde journal over symptomer og hva som forverrer eller lindrer dem, for å hjelpe til med å identifisere utløsere.

Psoriasissjukdomen kan manifesteras i olika svårighetsgrad, från att omfatta hela hudkostymen till diskreta små förändringar i naglarna.

Det finns en beskrivning av metoderna i boken "Tallmogårdens väg till hälsa", sid 204-205, av dr Karl-Otto Aly, Hälsokostrådets förlag. Här följer ett utdrag ur texten:

Psoriasis
Psoriasis är en relativt vanlig hudsjukdom med varierande förlopp och svårighetsgrad. Ca 1 % av befokningen drabbas. Olikstora hudområden, ibland små fläckvisa områden, ibland stora sammanhängande hudpartier, angrips. Hudförändringarna karaktäriseras av rodnad, irritation och ofta kraftig - stearinliknande - fjällning. Psoriasis går ofta i skov. Vid mycket svåra former kan även leder angripas och de förändras då som vid polyartrit (ledgångsreumatism). Även naglar och hårbotten kan angripas. Sjukdomen är relativt vanlig hos i övrigt friska männinskor som inte underkastar sig några speciella restriktioner beträffande mat och dryck.
I huden finner man en ökad, ohämmad tillväxt av hornhudens cellager, vilket ger den typiska fjällningen. Det tycks föreligga en störning av fettomsättningen, men troligen är även kolhydrat- och proteinomsättningen samt leverfunktionen påverkad. Många psoriasispatienter har förhöjda kolesterolvärden i blodet och fjällningen består till stor del av kolesterol. Både ärftliga, miljömässiga och psykiska faktorer tycks spela in vid uppkomsten av psoriasis. Även infektioner, t ex tandgranulom, kan vara utlösande.

Behandling
Den biologiska behandlingen av psoriasis syftar till att avlägsna påtagliga psykologiska, miljöbetingade och fokala (infektionshärdar) orsaksfaktorer. Dieten syftar till att normalisera den störda ämnesomsättningen. För att motverka den höga kolesterolhalten i blodet är vår psoriasisdiet fri från animaliska fetter som smör isterflott och charkuteriprodukter. Den är fettfattig och innehåller endast s k kallpressade vegetabiliska oljor som är rika på fleromättade fetter: solrosolja, safflorolja linfröolja och liknande reformoljor. Animaliskt protein höjer kolersterolhalten och är olämpligt även av andra skäl, bl a för att för hög tillförsel av animaliskt protein (kött, fisk, ägg, ost och mjölkprodukter) enligt professor Wendt försämrar kapillärernas genomsläpplighet för näringsämnen. Vår psoriasiskost är därför från början helt vegetabilisk, dvs utan mjölkprodukter. Sådana kan dock efter något efter något halvår prövas genom tillförsel av mager filmjölk. Dessutom bör psoriasiskosten vara rik på råkost.
Dietbehandlingen inleds på Tallmogården i regel (om inte patienten är alltför mager) med en 2-3 veckors råsaft-fruktsaft-grönsaksavkoksfasta. Utrensningen under fastan underlättas med linfröavkok och lavemang. Som fastedrycker använder vi gärna grönsaksjuicer, även mjölksyrade, men citrusfrukter bör undvikas. Efter fastan kan en råkostkur följa. Kosten vid psoriasis är principiellt samma kost som vi rekommenderar vid reumatiska sjukdomar och vid åderförkalkning.

Övrig behandling
Dietbehandlingen av psoriasis bör kompletteras med fysikalisk terapi och naturmedel. Som på hud och lever verksamma örter kan man omväxlande använda teer på åkerfräken, gullris, nässla, maskros, styvmorsviol, jordrök och skvattram. Av vitaminerna rekommederas A-vitamin - gärna som provitamin A, med 1-2 glas morotsaft dagligen, B-vitaminer t ex Bjästpulver eller ädeljäst 2-3 tsk dagl. E-vitamin 300-600 mg dagligen och C-vitamin. Vidare andvänds tillägg av andra vitaminer och mineraler som Dolomit, Kelp-tabletter mm.
Som utvärtes behandling kan användas vegetabiliska oljor och tvål rekommenderas att användas med måtta.
Överhettningsbad - helbad gärna med åkerfräkentillsats under 40- 60 min med badtemperatur upp till 40 grader rekommenderas. Övriga bad kan vara "tjärbad" och svavelklibad.

Att observera
En faste- och dietbehandling kan liksom alla annan biologisk terapi och fastebehandling ge upphov till en initial försämring, varför man inte bör avbryta behandlingen vid en eventuell försämring. Den biologiska behandlingen av psoriasis är långvarig och tålamodsprövande men leder ofta till påtaglig förbättring Akupunktur är en behandlingsform som har visats ge positiv effekt vid psoriasis. Se vidare under: Akupunktur

Sedan boken skrevs har det tillkommit mera kunskap om kost och psoriasisbehandling. Svenska Psoriasisförbundet har gett ut en broschyr som vi brukar dela ut vid Tallmogården för den stämmer överens ganska väl med behandlingsprinciperna. Genom brevfrågor och patientkontakter framkommer det att det fortfarande finns hudläkare som inte känner till att kosten har betydelse vid psoriasis. Klicka på broschyren nedan för originaltexten från PSO!

Citat: I Sverige har incidenstal på 0.35 % för barn och 0.39 % för vuxna påvisats. Coeliaki är överrepresenterat hos individer med diabetes mellitus (4.6 %), Downs syndrom (4.3 %), psoriasis (16.6 %) och dermatitis herpetiformis (> 70 %).:

Genom studier av andra liknande sjukdomar vet man att man kan ha en känslighet mot gluten utan att ha antikroppar i blodet. Då kan man ibland konstatera att det finns lokala reaktioner i tarmslemhinnan som beror på en allergisk reaktion mot gluten. Även om man inte har några tecken på laboratorieproverna som visar att det föreligger en immunologisk reaktion mot gluten kan det föreligga en känslighet och det bästa sättet att ta reda på om man får någon effekt med kosten är att prova under några månader.

Behandlingen av psoriasis är mindre krävande än den vid t ex inflammatorisk tarmsjukdom som behandlades i föregående veckas "hälsotips" Det räcker ofta med 1-2 veckors vistelse för att tillägna sig kunskapen och för att komma igång med behandlingen. Trots detta kan det vara svårt att få remiss för den som inte har råd att sätta av t ex en semestervecka för att ta itu med sin psoriasis. Om man framhåller att medicinerna i det långa loppet också kostar mycket pengar gör man kostnadsjämförelsen större rättvisa. Som läkare får man ofta, flera gånger per månad direktreklam angående patenterade läkemedel som används mot psoriasis och som kostar mycket pengar. Då finns det också finansiella möjligheter att investera i reklam eftersom de nya, kemiska medlen kan patenteras. Kosten och naturliga vitaminer och mineraler kan man inte ta patent på och det ligger bakom en del av bristen på riktad utbildning till läkarkåren angående kostbehandling.

levering diflucan fluconazole

Förekomsten av juvenil idiopatisk artrit varierar i olika delar av världen. I Norden är incidensen 11–14/100 000 barn och år upp till 16 års ålder, och den är vanligare ju längre norrut man kommer [1]. Vi uppskattar att ca 1 200–1 700 barn och tonåringar upp till 18 år har sjukdomen i Sverige i dag [2].

Klassifikation av samlingsbegreppet

Majoriteten av barn med juvenil idiopatisk artrit har inte samma kliniska bild som vuxna med reumatoid artrit. Juvenil idiopatisk artrit är ett samlingsbegrepp för barnens kroniska ledinflammatoriska sjukdomar, och de s k ILAR-kriterierna (International League of Associations for Rheumatology) indelar sjukdomen i åtta kategorier (Tabell I). Man brukar tala om debutform av sjukdomen så som den presenterar sig de första 6 månaderna och tiden därutöver som förloppsformen [3]. Den vanligaste kategorin är »kvarstående fåledsartrit«, vilket betyder ett engagemang av högst fyra leder under hela sjukdomsförloppet, även efter de första 6 månaderna.

Att man valt samlingsbegreppet juvenil idiopatisk artrit och inte gjort en uppdelning efter de olika sjukdomsformerna beror på att barnen kan ha en sjukdomsbild vid debuten, och först långt senare utvecklar sig sjukdomen till exempelvis en psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit. Det är med and­ra ord svårt att under barnaåren förutsäga sjukdomsbilden under ungdomsåren och i vuxen ålder.

Psoriasis är ovanligt hos barn men förstagradsärftlighet för psoriasis, nagelförändringar och daktylit hos barnet är sådant som vi använder i klassifikationen av psoriasisartrit hos barn.

Sakroilit tar ofta tid att utveckla, men ärftlighet för HLA-B27-associerad sjukdom, HLA-B27 hos patienten, pojke över 6 år vid debut, akut främre uveit och/eller entesiter används för klassifikation av s k entesitrelaterad juvenil idiopatisk artrit, en motsvarighet till ankyloserande spondylit hos vuxna.

Med användning av kriterier för diagnostiken följer också att vissa barn inte kan placeras in i en viss grupp eller hamnar i två kategorier.

Ledsvullnad och morgonstelhet vanligaste debutsymtom

Sjukdomsbilden är varierande. De allra vanligaste debutsymtomen är ledsvullnad och morgonstelhet. Värmeökning över ett svullet ledområde är också vanligt. Låggradig feber förekommer ibland hos barn med engagemang av många leder vid debut och höggradig feber hos dem som utvecklat en särskild kategori av juvenil idiopatisk artrit, den s k systemiska formen.

Smärta är sällan det som dominerar den kliniska bilden hos de yngre barnen, sannolikt eftersom de har svårt att uttrycka var de har ont, men deras beteende och rörelsemönster tyder på smärta. Hos de äldre barnen är smärta en viktig del av symtombilden. Juvenil idiopatisk artrit kan också debutera med uveit, psoriasis eller inflammatorisk tarmsjukdom, och ledmanifestationerna kan komma långt senare.

En liten grupp av patienter har den systemiska formen. De insjuknar med svängande feber, oftast högst kvällar och nätter, utslag som blossar med febertopparna, svullna lymfkörtlar och svullen lever och/eller mjälte samt serosit (oftast perikardit). Alla patienter med den systemiska formen får inte alla symtom/kliniska fynd, och det är inte ovanligt att ledinflammationerna kommer i ett senare skede, efter månader eller år (Figur 1).

Utredningen styrs efter klinisk bild

Sjukdomen är en uteslutningsdiagnos varför utredningen styrs efter klinisk bild. Vanliga basprov är CRP och/eller SR, blodstatus med differentialräkning, ALAT och urinsticka. Ett normalt CRP- och/eller SR-värde utesluter inte juvenil idiopatisk art­rit. Förhöjda nivåer av trombocyter är ett vanligt fynd. Positiva antinukleära antikroppar (ANA) står för ökad risk att utveckla uveit hos de yngre barnen och kan (framför allt om ANA är hög eller faller ut i en specifik autoantikropp) indikera att artriterna är en del av en inflammatorisk systemsjukdom hos de äldre barnen.

Reumatoid faktor (RF) och/eller antikroppar mot cykliskt citrullinerade peptider (anti-CCP) visar positiva värden hos ca 1–3 procent av barnen, nästan uteslutande hos dem som insjuknar med engagemang i många leder och är i tonåren.

Om sjukdomen börjar i en enda led (monoartrit), röntgas leden för att utesluta t ex infektion och ortopedisk sjukdom. Det är också viktigt att utesluta borreliaartrit. Vid symtom på den systemiska formen är blododling, ultraljudsundersökning av hjärta och buk samt röntgen av lungor delar av utredningen. Benmärgsundersökning är viktig att överväga.

Ca 15–20 procent av alla barn med juvenil idiopatisk artrit utvecklar främre uveit (Figur 2, Fakta 2). Denna är oftast utan symtom och kan på sikt vara den största riskfaktorn för framtida skador av sjukdomen, som grav synnedsättning eller till och med blindhet. Risken för uveit är störst för små flickor med fåledsartrit (högst 4 leder engagerade) och med positiv ANA [4, 5]. På grund av risken för uveit behöver barn med juvenil idiopatisk artrit undersökas av ögonläkare med 3–6 månaders mellanrum under många år.

Den medicinska behandlingen av barn med juvenil idiopatisk artrit har blivit intensivare. Kunskap om den inflammatoriska processen talar för att tidigt insatt behandling är viktig. Stora undersökningar på vuxna och enstaka kontrollerade läkemedelsstudier på barn har utförts.

Grunden för den farmakologiska behandlingen av de reumatiska ledsjukdomarna är därför tidigt insatt aktiv behandling med målsättning att förhindra leddestruktion och funktionsinskränkning.

NSAID är baspreparat. Av de preparat som vi använder i dag är NSAID basterapi mot ledsmärta och ledstelhet och används bl a i väntan på utredning och mer kraftfull behandling. De flesta NSAID-preparat är inte registrerade för användning till barn. NSAID är en symtomatisk behandling utan visad ledskyddande effekt. När en patient har fått diagnosen juvenil idiopatisk artrit och har inflammerade leder inleds behandlingen med injektion av kortison i de påverkade lederna. Långverkande kortikosteroider lokalt minskar dramatiskt inflammation i ledkapseln med mindre smärta och ökad rörlighet som följd.

I dag vet vi också att kortisoninjektioner i leder inte skadar brosket, så som man tidigare ansett. Ledinjektioner är en viktig del i den primära behandlingen och i behandlingen av sjukdomsskov.

LARM-preparat har gett bättre behandlingsresultat. I mitten av 1980-talet började metotrexat användas till patienter med barnreumatism. Det innebar en stor förbättring av behandlingsresultaten [6]. Det senaste decenniet har indikationerna vidgats, och metotrexat används även parenteralt i form av subkutana injektioner. Frånsett för metotrexat är effekten av LARM (långverkande antireumatiska mediciner) dåligt vetenskapligt dokumenterad hos barn, och något vetenskapligt underlag för en remissionsinducerande effekt finns inte.

Metotrexat är förstahandsmedel när kortisoninjektion i leden/lederna inte har gett tillräckligt resultat eller när vi redan från början bedömer att kortisoninjektioner sannolikt inte kommer att räcka för att stoppa sjukdomen. Medlet har en gynnsam säkerhetsprofil med liten risk för allvarliga biverkningar i det dosintervall som används vid reumatiska sjukdomar. Tyvärr är det inte helt ovanligt med illamående efter en tids behandling [7]. Om metotrexat har dålig effekt i tablettform, är det indicerat att byta till subkutan behandling.

Förutom metotrexat är sulfasalazin det LARM-preparat som används för behandling av barn. Sulfasalazin har inte någon vetenskapligt bevisad effekt vid juvenil idiopatisk artrit i de få studier som genomförts. Läkemedlet ges i första hand till HLA-B27-positiva barn med artrit.

Utvecklingen inom läkemedelsbehandling vad gäller både substanser och hur dessa används har varit dramatisk de senaste 15 åren. Vi vet att det är viktigt att starta tidigt med behandling, men vi saknar prediktorer för vilka barn som behöver den mest intensiva behandlingen [8, 9] och vilka som klarar sig med enklare terapi.

Biologiska läkemedel kan ge dramatisk förbättring. Biologiska läkemedel riktade mot proinflammatoriska cytokiner har för barn liksom vuxna med reumatisk sjukdom i många fall inneburit en dramatisk förbättring av artritsjukdomen. Cytokinhämmare till barn och tonåringar är aktuellt först när metotrexat är prövat subkutant eller när biverkningarna av metotrexat är intolerabla. I första hand används en TNF-antagonist.

Behandlingen är kostsam – över 100 000 kr per år med vuxen­dos. Samhällsekonomiskt kan kostnaden dock försvaras om läkemedlen används på strikt indikation och om man räknar med att patienternas produktiva år blir fler genom att hon/han kan fullfölja skola och yrkesutbildning och delta i arbetslivet.

Den risk för allvarliga infektioner som befarades från början har visat sig vara mindre än man trodde men är ändå viktig att beakta. Epidemiologiska studier på vuxna och barn har inte kunnat påvisa någon ökad risk för malignitet som kan kopplas till behandling med TNF-alfa-hämmare [10].

Tillväxtrubbning är en komplikation

En av komplikationerna till juvenil idiopatisk artrit är till­växt­rubbning lokalt av skelettet, och vid långvarig inflammation finns risk för generellt hämmad längdtillväxt. Det finns forskning som visar normaliserad längdtillväxt hos barn med tillväxthämning under behandling med TNF-alfa-hämmaren etanercept [11].

En vanlig vanföreställning har varit att barnreumatism växer bort i tonåren. Epidemiologiska studier visar dock att sjukdomen är mer allvarlig än så. I ett nyligen publicerat arbete över nordiska barn med juvenil idiopatisk artrit var cirka hälften av patienterna inte i remission 8 år efter sjukdomsdebuten, ca 30 procent behandlades med ett LARM-preparat och 12 procent med ett biologiskt läkemedel [4].

Även om det inte är lika vanligt i dag med leddestruktioner som resttillstånd efter inflammation, är det inte ovanligt att vi fortsätter att behandla de tonåringar som vi uppfattar som välbehandlade i sin artritsjukdom för att de har kvarstående smärta. Finns det kvar en viss inflammation? Kan andra smärtlindrande åtgärder vara viktiga att arbeta med? Oftast behövs flera olika insatser.

diflucan til salg skilte

Betnovat kan, precis som andra receptbelagda läkemedel, ge vissa biverkningar. Dessa är antingen vanliga, mindre vanliga eller ovanliga. Kom alltid ihåg att kontrollera bipacksedeln om du är osäker på vad för biverkningar Betnovat kan ha. Om du drabbas av biverkningar ska du kontakta din läkare för att utreda om det finns ett alternativt läkemedel du kan använda.

Betnovats vanliga biverkningar är kliande hud och en brännande känsla eller smärta i huden. Dessa biverkningar förekommer hos en av tio patienter som använder Betnovat. Ovanligare biverkningar är hudförtunning och utslag i ansiktet.

Sällsynta biverkningar är ökad kroppsbehåring och pigmentförändringar. Dessa förekommer hos en av tusen patienter. Mycket sällsynta biverkningar är bland annat viktökning, torr hud, rynkor, klåda, förvärrade symtom, ökat blodtryck och ökat tryck i ögat.

Betnovat kan i sällsynta fall ge upphov i överkänslighetsreaktioner. Dessa är till exempel klåda, hudrodnad, hudutslag, en brännande känsla och nässelutslag. Om någon av dessa reaktioner uppstår ska du avsluta behandlingen och kontakta en läkare.

Betnovat kan påverkas av andra läkemedel och har vissa användningsbegränsningar. Dylika läkemedel är till exempel Ritonavir och Itrakonazol. Du ska alltid redogöra för vilka läkemedel du tar även om de är receptfria före du börjar använda Betnovat.

Om du är allergisk mot något ämne i Betnovat ska du inte använda krämen. Du ska heller inte använda krämen mot akne, rosacea, kliande hud som inte är inflammerad, runt könsorgan och anus eller om din hud är infekterad. Betnovat ska heller inte användas om du har hål på trumhinnan. Om du fått en reaktion av ett annat kortisonpreparat ska du tala med en läkare.

Om du är gravid ska du undvika Betnovat. Tala med en läkare före du påbörjar en behandling. Detsamma gäller dig om du ammar. I så fall ska du inte använda krämen på brösten, eftersom barnet kan få medlet i munnen.

Ja, Betnovat kan beställas här på euroClinix. Du får då din beställning direkt hem till dig. Vår tjänst är enkel och trygg för dig som vill köpa Betnovat online.

Du väljer den produkt du vill köpa och lägger den i din varukorg. Klicka dig sedan vidare för att komma till vår onlinekonsultation. Denna konsultation används av våra läkare för att bedöma om Betnovat passar just dig. Det kan nämligen finnas kontraindikationer som gör att du helst inte ska använda läkemedlet. Om våra läkare bedömer att läkemedlet passar dig, skriver de ett recept som skickas till vårt onlineapotek. Därifrån skickas sedan din beställning med UPS-leverans. Alla våra paket kommer i anonyma förpackningar, så ingen utomstående kommer att få reda på vad du beställt.

Du hittar alla våra priser direkt här på euroClinix. Priserna inkluderar läkemedlet, läkarkonsultation och leverans. Du behöver således inte uppsöka läkarvård eller gå till apotek för att få ditt paket.

Nej, Betnovat är inte receptfritt. Du ska heller inte köpa Betnovat om du ser ett erbjudande som säger att läkemedlet kan fås utan recept. En dylik tjänst lurar dig på ett eller annat sätt. Med vår tjänst får du ett recept utskrivet till dig efter att du fyllt i vår onlinekonsultation.

Du ska alltid köpa Betnovat från en seriös sida om du köper läkemedlet online. Du ser på sidan om den är seriös genom att till exempel kontrollera dess certifikat och att sidan erbjuder Betnovat mot recept. Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, är det antagligen det.

Här på euroClinix kan du tryggt och säkert beställa hem läkemedel. Vi befinner oss i Storbritannien och således regleras vi av EU-regler för läkemedelsbranschen. Tack vare vår onlinekonsultation och våra erfarna läkare kan du vara säker på att det läkemedel du beställer passar just dig. Dessutom erbjuder vi säkra betalmedel, såsom Klarna banköverföring och konto, betal- och kreditkort och postförskott, samt kontant när du tar emot beställningen (i det sistnämnda fallet mot en liten avgift).

Beträffande Psoriasisartrit se avsnitten: Artrit-icke bakteriell, Entesopatier, Ledsvullnad, Psoriasisartrit, Spondartit i kapitlet Rörelseorganens sjukdomar.

Kronisk, inflammatorisk immunmedierad hud- och systemsjukdom med fjällning i huden p.g.a. kraftigt ökad cellnybildning samt ofta även ledsymtom mm. Sjukdomen kan uppträda utan hudsymtom med typisk ledvärk.

Ärftlig, autoimmun sjukdom. Utlösande faktorer kan vara infektioner (ffa streptokockinfektioner i svalget/halsfluss), skada i huden, stress, fetma, alkoholmissbruk, rökning. Läkemedel kan provocera ett insjuknande eller försämra (litium, NSAID-preparat, betablockerare, klorokin, ACE-hämmare, abrupt utsättande av systemiska kortikosteroider).

En i kroppen generell sjukdom med symtom ffa från hud men även artriter (fr.a. DIP-leder) och rygg (sakroilit/spondylit) liksom entesiter. Allt från milda till svåra artriter. Även associerad till ökad sjuklighet i IBD (fr.a. Mb Crohn men även Ulcerös kolit), celiaki liksom koppling till hjärt-kärlsjukdom och metabola syndromet. Debutålder ofta i 10–20 års åldern. Hudförändringarna oftast (i ca 2/3 av fallen) relativt begränsade med utbredning mindre än tre handflators yta. Typiskt är fjällning, välavgränsade fläckar med symmetrisk utsådd. Huden uppvisar i typ-fallet för-ändringar med skarpt avgränsad, ofta rund/oval, fast förtjockning täckta med grå-ak-tiga eller silvervita fjäll. Fjällningen stearinartad och under fjällen ses rod-nad hud med punktformiga blödningar. Förändringarna oftast på områden som utsätts för tryck, stötar, t.ex. armbågar, knän, sätesregionen. Även vanligt i hårbotten. Förändringar i hudveck s.k. invers psoriasis domineras av kraftigt välavgränsad rod-nad utan fjällning.

  1. Ansiktspsoriasis: Rodnad, fjällning. Utbredning ofta som seborrhoisk dermatit.
  2. Guttat psoriasis: Symmetrisk utsådd av mm – till cm stora rodnade fläckar som så småningom blir fjällande, på bål och extremiteter. Framför allt barn och ungdomar. Kliar sällan. Uppkommer ofta i färska hudskador, t.ex. i rivmärken. Debuterar ofta efter infektion – vanligen streptocockorsakad halsinfektion – och kan recidivera vid senare infektionstillfällen.
  3. Hand-/fotpsoriasis: Rodnad, storlamellär fjällning, ibland svårt att skilja ifrån eksem eller tinea.
  4. Hårbottenpsoriasis: Ofta enda lokalisationen. Svårt att skilja från seborroiskt eksem. Vanligen är dock fläckarna mer infiltrerande, fjällningen fetare och mer stearinaktig vid psoriasis. Ev. övriga psoriasisfläckar på klassiska ställen underlättar diagnosen.
  5. Invers psoriasis: Företrädesvis lokaliserad till hudveck, t.ex. armhålor, ljumskar, under bröst. Ses ofta vid övervikt. Skarp gräns och en jämnröd, laxfärgad yta. Titta efter andra psoriasistecken i hårbotten, naglar och hud!
  6. Nagelpsoriasis: ”Fingerborgsnaglar” med mm-stora, oregelbundet uppträdande små gropar. Nageln blir tjock och porös och lossar lätt distalt, ibland mer centralt med gulröda fläckar – ”oljedroppe”. Ibland oregelbunden förtjockning, gulaktig missfärgning och subungual hyperkeratos som lyfter upp nageln (onykolys).
  7. Plackpsoriasis, Psoriasis vulgaris: Vanligaste formen av psoriasis. Skarpt avgränsade plack med tjock stearinglänsande fjällning. Under fjällningen ses ofta ett kraftigt erytem. Ett plack består av multipla, konfluerande papler. Vanligaste lokalisation är armbågar, knän och glutéer men kan vara spritt på bål och extremiteter.
  8. Psoriasis erytrodermi: Rodnad som engagerar större delen av hudytan, allvarlig form.
  9. Pustulär psoriasis, Pustulosis palmoplantaris; PPP: Utsådd av små, sterila varblåsor ytligt i epidermis i handflator och/eller fotsulor. Generaliserad form är allvarlig. Har relation till rökning.
  10. Underlivsaffektioner; bl.a. okarakteristiska rodnader på glans.

Klinisk diagnos! Anamnes på led-ryggbesvär? Celiaki? Hereditet? Inspektion av hela hudkostymen, inkl naglar, crena ani och navel. Svalginspektion vid guttat psoriasis – ev. provtagning betr Strept A. Ev. biopsi; typisk bild finns vid psoriasis men PAD ger ofta i praktiken ej konklusivt svar. Svår psoriasis är associerad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom inkl metabola syndromet; ta BT, P-Glukos, lipider, BMI, midjeomfång.

Psoriasis även associerad till andra autoimmuna sjukdomar; ex.v. celiaki. Ev. transglutaminas – antikroppar.

Differentialdiagnoser: Eksem, framför allt hand- och foteksem. Erythrasma. (invers psoriasis). Nummulärt eksem (kan likna plackpsoriasis). Seborroiskt eksem kan likna hårbotten-/ansiktspsoriasis. Betr. hårbotten är denna vid seborroiskt eksem oftast drabbad i sin helhet och då med tunna fjäll; vid psoriasis endast ställvis och då med tjockare fjäll. Seborroiskt eksem kliar ofta mkt mer än psoriasis liksom att diffust håravfall kan förekomma. Vid försiktig skrapning av fjäll vid sebboroiskt eksem efterlämnas ej blödande hudyta. Neurodermatit i hårbotten (uttalad klåda, strikt occipitalt, diffust avgränsa fjällande förändring). Ringorm (kan likna plackpsoriasis). Pityriasis rosacea (kan likna guttat psoriasis; denna sitter mer utspridd och även på extremiteter). Pityriasis rosacea är lokaliserad mer som ”gammaldags baddräkt”). Intertrigo (kan likna invers psoriasis). Nagelsvamp (svampodling; ofta omöjligt att särskilja kliniskt från nagelpsoriasis). Candida (är oftast mer intensivt rött än psoriasis).

Lindrig/medelsvår psoriasis sköts lämpligen i primärvård. En del patienter accepterar sina utslag och då finns ej skäl behandla, såvida ej utbredd psoriasis.

Mycket utbredd eller besvärande lokalisation av psoriasis remitteras till hudklinik eller dermatologför vidare behandling. Detta rör (plackpsoriasis, pustulös psoriasis, psoriasis erytrodermi) liksom svår hand-/fot-/nagelpsoriasis och psoriasis med svår artrit. Systematisk behandling inkl biologiska läkemedel och ljusbehandling kan komma att bli aktuellt.

Överväg ev försämrande inverkan av infektion, stress eller läkemedel (t ex betablockerare). Avfjällning bör ofta föregå annan behandling (t.ex. salicylsyra till hårbotten respektive långt bad innan insmörjning). Salicylvaselin kan användas som avfjällande till kroppen, dock ej före ljusbehandling!

De individer som har samtidig celiaki brukar bli bättre i sin psoriasis vid glutenfri kost.

Artritbesvär som ej svarar på NSAID kan via reumatolog bli föremål för TnF-behandling.

  1. Ansiktspsoriasis: Framför allt grupp I–II-steroid och/eller ljusbehandling i form av TL01. Risk för utveckling av perioral dermatit vid längre tids användning av kortison. Immunmodulerande medel, ex. tacrolimus (salva Protopic) kan användas även om indikationen för psoriasis saknas. Salvan ges initialt 1–2 ggr dagligen till läkning, sedan ev. 2 ggr i veckan upp till ett år. Kan svida och bränna efter applikation. Kombinera inte med sol.

Aktuella Mediciner

Grupp I: Kräm Hydrocortison. Kräm Mildison.

Immunmodulerande medel

Tacrolimus: Salva Protopic.

  1. Guttat psoriasis: Kontrollera svalgodling; streptococcinfektion skall uteslutas. Infektionsbehandla vid behov (pc). Grupp I–III steroid, speciellt vid klåda. Ibland enbart mjukgörande. Läker ofta spontant på tre–fyra månader men kan recidivera. Sol och bad är bra! Ev remiss till hudklinik för ljusbehandling i form av TL01.

ingen recept zaditor side