køb effexor xr

effexor xr for billig

Biologiska läkemedel och biosimilarer som är godkända för behandling av psoriasis är adalimumab, etanercept, infliximab, ixekizumab, sekukinumab och ustekinumab.

Den som har psoriasis i hårbotten kan erbjudas mjukröntgen, så kallad Buckybehandling. Man blir då behandlad med en svag röntgenstrålning. Det är bara det yttersta hudlagret som påverkas. Metoden kan även användas vid svårbehandlad psoriasis på små hudytor på till exempel öronen eller i underlivet.

Behandling ges på en hudklinik en gång i veckan i en period på sex veckor. För att undvika biverkningar får man sällan behandling i mer än totalt åtta perioder.

Vanligt solljus har, särskilt i kombination med bad i saltvatten, oftast en läkande verkan på psoriasis. Det dämpar inflammationen och den alltför snabba tillväxten av celler i huden. Rehabilitering i varmt klimat innebär att man vistas cirka tre veckor i ett varmt och soligt klimat för att ge huden en naturlig ljusbehandling. Vid denna behandling ingår även patientutbildning, fysisk träning, och bättre möjlighet att lära känna sin sjukdom.

TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) har meddelat att Otezla (apremilast) ska ingå i läkemedelsförmånen. Otezla är en ny icke-biologisk oral behandling som är godkänd för behandling av psoriasis och psoriasisartrit. För behandlingen av dessa sjukdomar är Otezla den första orala behandlingen som godkänts de senaste 15 åren och det är det första läkemedlet i en helt ny klass.

Psoriasisbehandling har de senaste tio åren genomgått en dramatisk utveckling men fortfarande är det många patienter som inte har en tillfredsställande behandling och som upplever att sjukdomen har en stor inverkan på deras livskvalitet. Därför finns det behov av fler behandlingsalternativ som kan underlätta för patienterna. Otezla är en ny behandling i en helt ny klass. Det är en tablett som tas två gånger om dagen, en PDE4-hämmare som verkar inuti cellen och minskar sjukdomsaktiviteten.

I TLVs beslut står att läsa: Otezla ska användas hos patienter som inte fått tillräckligt svar av, eller som inte kan behandlas med, standardbehandling vid dessa sjukdomar. TLV bedömer att Otezla innan eller efter att man behandlat med ett flertal biologiska läkemedel som TNF-alfa-hämmare och IL-hämmare är relevant jämförelsealternativ vid både plackpsoriasis och aktiv psoriasisartrit.

- Det här är ett glädjande beslut för de patienter med psoriasis och psoriasisartrit som inte svarar på, eller som av olika anledningar inte bör få de befintliga behandlingarna, men som nu får tillgång till ett nytt behandlingsalternativ. Psoriasis och psoriasisartrit kan påverka patienter psykiskt, fysiskt och socialt och Otezla kan bidra till att förbättra patienternas livskvalitet, något vi naturligtvis är mycket glada över, säger Bengt Gustavsson, medicinsk chef på Celgene.

Otezla ingår nu i högkostnadsskyddet med begränsning enligt följande:

  • För behandling av måttlig till svår kronisk plackpsoriasis hos vuxna patienter som inte svarat på eller som har någon kontraindikation mot eller är intoleranta mot annan systemisk behandling inklusive ciklosporin, metotrexat eller psoralen och ultraviolett A-ljus (PUVA).

  • Endast i monoterapi för behandling av aktiv psoriasisartrit hos vuxna patienter som har visat otillräckligt svar eller som har varit intoleranta mot tidigare behandling med sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs)

Sammantaget bedömer TLV att det begärda priset för Otezla vid behandling av plackpsoriasis, och vid en begränsning till ensam användning (monoterapi) vid psoriasisartrit, som acceptabelt i förhållande till den nytta läkemedlet ger.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Bengt Gustavsson, Medicinsk chef, Celgene Nordic, tel; 070-91 02 847, bgustavsson@celgene.com Jonas Sandgren, Director Regulatory, Drug Safety & Corporate Affairs, Celgene Nordic, tel; 070-59 01 393,jsandgren@celgene.com

Fakta om Otezla

Otezla är en oral, icke-biologisk hämmare av fosfodiesteras 4 (PDE4) specifik för cykliskt AMP (cAMP). Hämning av PDE4 resulterar i ökade nivåer av intracellulär cAMP, vilket tros indirekt modulera produktionen av inflammatoriska mediatorer. De(n) specifika mekanism(erna) genom vilken Otezla utövar sin terapeutiska verkan hos patienter med psoriasis och psoriasisartrit är inte väldefinierad. Otezla godkändes i januari 2015 för följande två indikationer:

  • Otezla är avsett för behandling av måttlig till svår kronisk plackpsoriasis hos vuxna patienter som inte svarat på eller som har någon kontraindikation mot eller är intoleranta mot annan systemisk behandling inklusive ciklosporin, metotrexat och psoralen och ultraviolett A‑ljus (PUVA).
  • Otezla, ensamt eller i kombination med sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs), är avsett för behandling av aktiv psoriasisartrit (PsA) hos vuxna patienter som har visat otillräckligt svar eller som har varit intoleranta mot tidigare DMARD‑behandling.

Psoriasis är en immunmedierad, icke smittsam, inflammatorisk hudsjukdom med okänt ursprung. Sjukdomen är ett kroniskt tillstånd som varierar i allvarlighetsgrad från mindre fläckar på delar av kroppen till fläckar över hela kroppen. Plackpsoriasis är den vanligaste typen av psoriasis. Omkring 80% av de som utvecklas psoriasis har plackpsoriasis, vilket orsakar röda, upphöjda fläckar täckta med en vit-silvrig yta. [i] Dessa fläckar, eller plack, återfinns vanligtvis på armbågar, knän, i hårbotten och nedre delen av ryggen. [ii] Psoriasis är lika vanligt hos män som kvinnor [iii] och det påverkar många aspekter av patienters emotionella och sociala välbefinnande samt dagliga aktiviteter och förmågan att studera eller arbeta.

Fakta om psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en smärtsam, kronisk inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av smärta, stelhet, svullna och ömma leder, inflammation i vissa ligament och senor och försämrad fysisk funktion. [iv] Psoriasisartrit kan påverka förmågan att utföra dagliga aktiviteter och anses öka arbetsoförmågan.

[i] Villasenor-Park j. et al. Psoriasis: Evolving treatment for a complex disease. Cleveland Journal of Medicine. Volume 79 (6) 2012

[ii]Villasenor-Park j. et al. Psoriasis: Evolving treatment for a complex disease. Cleveland Journal of Medicine. Volume 79 (6) 2012

[iv] Gottlieb A, Korman NJ, Gordon KB, et al. Guidelines of care for the management of psoriasis and psoriatic arthritis: Section 2. Psoriatic arthritis: overview and guidelines of care for treatment with an emphasis on the biologics. JAm Acad Dermatol. 2008;58:851 864.

Celgene är ett globalt biotechföretag och experter på att utveckla livsförändrande behandlingar för patienter med livshotande och handikappande sjukdomar såsom myelom, MDS, pankreascancer, psoriasisartrit och psoriasis. Varje dag utmanar vi oss själva i vår forskning och utveckling för att patienterna ska få tillgång till nya banbrytande behandlingar och därmed ett bättre liv. Mod, passion, entreprenörsanda och samarbeten är viktiga komponenter i vårt engagemang för att erbjuda patienter och samhället det verkliga värdet av medicinska innovationer. Celgene strävar efter att alla som kan ha nytta av våra banbrytande läkemedel ska ha möjlighet att få dem.

Många psoriasispatienter får psoriasis på naglarna och det är omkring hälften av de som har psoriasis som utvecklar nagelpsoriasis.

Psoriasis är en kronisk sjukdom som orsakar att kroppen överproducerar hudceller som sedan dör och faller av i stora fjällande fläckar på huden, främst på knän, armbågar, skalp, händer, fötter och ländrygg. Många patienter med psoriasis får även problem med naglarna, hälften av alla drabbade får nagelpsoriasis. Av patienter med psoriasisartrit utvecklar hela 80 procent även nagelpsoriasis. Bara fem procent av patienter med nagelpsoriasis är helt fria ifrån psoriasissymptom på resten av kroppen. De fallen kan vara svåra att diagnostisera eftersom nagelpsoriasis är väldigt likt nagelsvamp, en annan sjukdom som orsakas av parasiterande mikroorganismer och som drabbar cirka tio procent av befolkningen. Ungefär en tredjedel av nagelpsoriasisdrabbade bär även på nagelsvamp.

Orsakerna till nagelpsoriasis är inte helt klarlagda, men våra gener, vårt immunförsvar och vår miljö spelar troligen in. Sjukdomen kan utvecklas i alla åldrar men är vanligast hos vuxna. Den drabbar människor av alla etniciteter och män och kvinnor är drabbade i lika stor utsträckning. Nagelpsoriasis är inte en infektion och den är inte smittsam. Det är en kronisk sjukdom som inte kan botas, men sjukdomen kan hållas i schack med hjälp av en lämplig behandling mot nagelpsoriasis.

Symptom på nagelpsoriasis kan uppstå både på finger- och tånaglar. De vanligaste tecknen på nagelpsoriasis innefattar gropigheter i naglarna, att nageln släpper ifrån nagelbädden, missfärgningar och förändringar i nagelns form och tjocklek. Linjer i nageln, som går från sida till sida kan också uppstå och det kan också hända att nageln börjar falla sönder när den undre strukturen inte längre håller upp den. Utseendet och allvaret i nagelpsoriasis varierar från person till person. Det är en sjukdom som har en benägenhet att komma och gå. Ibland blossar den upp ordentligt och ibland kan det gå långa perioder helt utan symptom.

Om du lämnar nagelpsoriasis helt obehandlad kan den orsaka obehag, vara generande och skapa funktionella problem. Symptomen kan vara svåra att bli av med men nya behandlingar har gjort det lättare att få bukt men nagelpsoriasis. Milda fall kan behandlas med ytverkande salvor som innehåller till exempel steroider eller salicylsyror. Ett annat effektivt behandlingsmedel är Nalox, ett ytverkande medel som behandlar naglar drabbade av nagelpsoriasis. Nalox har också kliniskt bevisad effekt mot nagelsvampsinfektioner som är vanliga i samband med nagelpsoriasis. Med sin antisvampeffekt bryter Nalox ner de svampceller som vanligen orsakar nagelsvamp samtidigt som den motverkar missfärgningar och slätar ut nagelns yttre lager. Genom att binda fukten i nageln skapar Nalox en funktionell nagel och de första resultaten ser du ofta efter bara ett par veckors behandling.

Om ytbehandlingar inte hjälper kan din doktor rekommendera steroidinjektioner i nageln men detta kan vara smärtsamt. Ljusterapi, invärtes medicinering eller att naglarna opereras bort är andra alternativ på behandling mot nagelpsoriasis. Oavsett vilken behandling du väljer ska du komma ihåg att det kan ta upp till ett år innan nageln har läkt helt. Psoriasis kan inte botas helt men med rätt behandling kan nagelns utseende och funktion förbättras avsevärt.

Psoriasis är en ärftlig kronisk systemsjukdom som kan drabba både hud och leder. Den är en av våra vanligaste folksjukdomar och cirka 250 000 till 300 000 personer i Sverige lever med någon form av psoriasis. Psoriasis drabbar kvinnor och män i samma omfattning och hos drygt 50 procent debuterar sjukdomen innan 25-års ålder. Det finns en risk att få andra sjukdomar vid psoriasis. Vanligast är ledbesvär, med det finns även koppling till inflammatoriska mag- och tarmsjukdomar, ögonsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Psoriasis karakteriseras av en kraftig nybildning av hudceller då immunsystemet aktiverar en reaktion i hudcellerna som snabbar på cellens tillväxtcykel, vilket orsakar röda och tjocka fjällande hudförändringar. Psoriasis kan i princip uppstå på alla delar av kroppen men är vanligast i hårbotten, på knän, armbågar och i kroppens hudveck. Det finns flera olika former av psoriasis och den vanligaste formen är plackpsoriasis.

effexor xr 50 mg

Dagen avslutades med poster presentations, med 68 posters rörande allt mellan himmel och jord inom psykoterapiforskning. Eller vad sägs om: How Taiwanese women who refuse marriage seek for subjective and social identification; Weakenings and repairs in supervisory alliances; Quality assurance of treatment for personality disorders – a web based solution; How do anaclitic and introjective patients speak? Microanalysis of the words used by depressive and anxious patients throughout the therapeutic process; A clinical case study of a psychoanalytic psychotherapy monitored with functional neuroimaging; Classifying client laughter in psychotherapy eller How do insecurely attached patients become secure? A multiple case study with the patient attachment coding system?

Tags: Barn & Ungdom, Borderline, Borderline personlighetsstörning, effectiveness, Forskning, MBT, Mentalisering, Mentaliseringsbaserad terapi, Personlighetsstörningar, Psykiatri, Psykodynamisk forskning, Psykodynamisk psykoterapi, Psykodynamisk terapi, Psykologi, Psykoterapi, Terapi

Posted on 20 February 2014 by Karin Lindqvist

Länge har det varit kontroversiellt att diagnosticera personlighetsstörningar hos tonåringar. På senare tid har det dock kommit flera studier som visar att det visst går att diagnosticera på ett meningsfullt sätt. Personlighetsstörningar hos tonåringar är förknippat med låg livskvalitet, stora problem och höga samhällskostnader. Idag tänker man sig att tidig behandling kan öka chanserna till förbättring. Trots detta råder det stor brist på evidensbaserade behandlingar för denna population. Kognitiv analytisk terapi har jämförts med “manualized clinical care” utan signifikanta skillnader mellan grupperna, även om den första förbättrades snabbare. Dialektisk beteendeterapi har visats leda till färre slutenvårdsinläggningar och mindre avhopp än sedvanlig behandling, men utan skillnad avseende suicidförsök. För ungdomar med självskadebeteende och samtidig depression har MBT visats mer effektiv än sedvanlig behandling.

Hösten 2013 publicerades en holländsk pilotstudie på en mentaliseringsbaserad behandling för ungdomar med borderlinesymtom. I studien ingick elva ungdomar mellan 14 och 18 år, som hade mellan två och nio symtom på borderline personlighetsstörning (BPD). Åtta av de elva uppfyllde kriterierna för BPD och alla utom en uppfyllde dessutom kriterierna för minst en Axel I-störning. 73 procent rapporterade självskadebeteende och nära 20 procent hade under det senaste året försökt ta sitt liv.

Efter behandling rapporterade patienterna signifikant lägre symtombelastning, med en stor effektstyrka (d = 1.46).

Behandlingen som prövades var en högintensiv partiell slutenvårdsbehandling som varje vecka innehöll fyra gruppterapisessioner, en individualterapisession, en konstterapisession, en skrivterapisession, och en mentaliseringsbaserad kognitiv terapisession. Vidare hade alla patienter tillgång till psykiatrisk konsultation, socionom samt individuell coaching av en psykosocialt specialiserad sjuksköterska. Utöver detta var en familjeterapisession planerad var tredje vecka för att involvera ungdomens familj i behandlingen. Patienterna bodde på avdelningen fem dagar i veckan, gick i skolan ca tre timmar om dagen och bodde hemma under helgerna. Den terapeutiska miljön på avdelningen var organiserad enligt mentaliseringsprinciper: Till exempel var det relativt få regler jämfört med vad som vanligtvis finns på slutenvårdsavdelningar, och skötarna var individuellt orienterade snarare än grupporienterade. Medellängden på programmet var 11 månader med en maxtid på 12 månader.

Efter behandling rapporterade patienterna signifikant lägre symtombelastning, med en stor effektstyrka (d = 1.46). Därtill visade de stora förändringar i personlighetsfunktion med stora effektstyrkor på mått som självkontroll (d = 1.29), social anpassning (d =.70), identitetsintegration (d = 1.42) samt ansvarstagande (d =. 58). Vidare fanns en trend till förbättring avseende relationskapaciteter men den var inte signifikant (p = 0.067). Patienterna rapporterade vidare en stor och signifikant förbättring avseende livskvalitet (d = 1.11). Samtliga patienter utom en visade reliabel förändring avseende symtomatologi.

Dessa resultat är beaktansvärda särskilt med tanke på att detta var en tungt belastad patientgrupp vid behandlingsstart jämfört med normalpopulationen. Samtidigt ska sägas att resultaten, i linje med andra studier på liknande patientgrupper, visar att trots den intensiva behandlingen och de stora effektstorlekarna återgår inte patienterna till normalutveckling. Däremot menar författarna att ju tidigare interventioner, desto större sannolikhet att detta sker. Patienterna i denna grupp närmar sig normalpopulationen avseende personlighetspatologi vilket måste ses som ett väldigt uppmuntrande resultat.

Behandlingen var dock mycket intensiv och resurskrävande. Författarna själva menar att de funnit att detta inte var ett optimalt sätt att implementera MBT då det blev för känslomässigt intensivt för såväl patienter som behandlare. Idag rekommenderar de snarare en variant av MBT-A i öppenvård (mer i linje med Roussouw et al., 2013?) då detta torde leda till lägre känslomässig intensitet för både ungdomarna och behandlingsteamet. Forskarna avbröt därför denna studie i förtid för att fokusera på utvecklandet av en mindre intensiv form av behandlingen som fokuserar på de effektiva beståndsdelarna samtidigt som den minimerar de iatrogena effekterna (och som dessutom givetvis, vilket forskarna lustigt nog inte nämner, är betydligt mindre resurskrävande). Just nu utför de en större studie som prövar effektiviteten av en sådan MBT-behandling i öppenvård. Denna pilotstudie har trots implementeringssvårigheter bidragit till stödet för mentaliseringsbaserade behandlingsformer för ungdomar med komplex personlighetsproblematik och har säkerligen gett viktiga lärdomar till forskarlaget inför studien på MBT i öppenvård. Vi väntar med spänning!

Ska vi prata om sex? – Sexprat, normativitet och psykodynamisk psykoterapi. Gästspel av Calle Brunell och Jonas Pettersson

Posted on 07 April 2013 by Karin Lindqvist

Calle Brunell är psykolog och författare, Jonas Pettersson är psykolog och musiker. De arbetar för tillfället inom Barn- och Ungdomspsykiatrin i Botkyrka. Tillsammans håller de workshops om normer och normativitet.

Den som vill ta del av uppsatsen i sin helhet kan kontakta författarna på: callebrunell@yahoo.se eller jonaskarlpettersson@gmail.com

Denna text har även tidigare publicerats i Riksföreningen Psykoterapicentrums tidning Psykoterapi (dåvarande Insikten).

Från att ha varit centrala i den tidiga psykoanalysen har frågor om sex och sexualitet fått allt mindre utrymme i moderna psykodynamiska teorier. Även i terapirummet verkar dessa ämnen fortfarande svåra att närma sig. Är sex och sexualitet inte längre en självklar del av psykodynamiska psykoterapeuters verksamhetsområde?

Dagens västerländska samhälle beskrivs ofta som frigjort och öppet när det gäller sex och sexualitet. Man skulle därmed kunna föreställa sig att dessa områden inte längre är särskilt vare sig laddade eller problematiska för oss fria, moderna människor. Men uppenbarligen är detta inte fallet. Den västerländska kulturen framstår snarare som besatt av sex, och sprängfylld av motsägelser och konflikter kring vad sex är och borde vara.

Att repressiva regler kring sexualitet i många, om än långt ifrån alla, fall ersatts av förväntningar på sexuell utlevelse kan knappast betraktas som frihet, utan snarare som ett skifte från en uppsättning regler till en annan. Den sexuella frigörelsen i sig kan därmed bli en källa till skam, genom att den etablerar nya normer att leva upp till.

Den seriösa diskussionen om sexualiteten lyser med sin frånvaro i det offentliga samtalet.

Trots att media ägnar stort utrymme åt sex och sexualitet innebär det inte nödvändigtvis att man tar dessa ämnen på allvar. Tvärtom handlar det ofta om ett oreflekterat förmedlande av stereotypa normer och ideal. Den seriösa diskussionen om sexualiteten lyser med sin frånvaro i det offentliga samtalet. Här menar vi att psykologer och psykoterapeuter borde ha mycket att bidra med. Den psykoanalytiska rörelsen har en lång tradition av att intressera sig för sex och sexualitet, och är knappast känd för att undvika varken problematiserande eller komplexa resonemang.

Ändå beskriver många psykodynamiker att sexualiteten under de senaste decennierna fått mindre utrymme såväl i teorin som i den kliniska praktiken, och man anger en rad möjliga förklaringar till detta. Såväl objektrelationsteorin som ett betonande av den ”verkliga” relationen mellan terapeut och patient verkar kunna leda till att sexualiteten marginaliseras, men på två olika sätt. Ett objektrelationsteoretiskt synsätt förefaller ibland leda till att sexualiteten helt enkelt inte ses som så viktig att utforska. I det senare fallet handlar det inte om ointresse, utan om att detta område helt enkelt blir svårare att hantera. Så vilken plats har sexualiteten i nutida psykodynamisk teori och praktik? Hur bemöter terapeuter patienter som avviker från den heterosexuella normen? Och hur blir det för patienterna?

Så vilken plats har sexualiteten i nutida psykodynamisk teori och praktik?

Knappast någon skulle väl uppge något annat huvudsakligt skäl för att bedriva psykoterapi än att hjälpa sina patienter. Ändå har psykoterapiforskningen ägnat anmärkningsvärt lite uppmärksamhet åt just patienternas upplevelser. Det inom psykoterapiforskningen så flitigt använda begreppet evidens innehåller enligt Werbart (2007) tre parter: det vetenskapliga samhället som förväntas pröva kunskapsbasen, klinikern som ska koppla samman vetenskapen med sin erfarenhet, samt patienten med sin individuella kombination av problem, preferenser och föreställningar. Att evidensbegreppet under senare år reducerats till att vara liktydigt med randomiserade kontrollerade studier innebär därmed en stor förlust.

Flera saker har gjort oss intresserade av hur man pratar om sex och sexualitet i psykoterapier. I samband med ett projekt på Alla Kvinnors Hus förvånades vi över att psykoterapeuter i så pass hög utsträckning hänvisade sina patienter dit, då frågor om sex eller sexuella övergrepp aktualiserades i terapiarbetet. Borde inte terapeuterna själva vara kapabla att hantera dessa ämnen? Våra kontakter med personer verksamma vid RFSU-kliniken i Stockholm bekräftade bilden av sex och sexualitet som ämnen som terapeuter har svårt att hantera. Till detta kommer våra egna erfarenheter från psykologlinjen, där vi många gånger upplevt att sex och sexualitet skulle behöva få mer utrymme.

Borde inte terapeuterna själva vara kapabla att hantera dessa ämnen?

I arbetet med vår uppsats gjorde vi en uppdelning mellan sex och sexualitet. Med sexualitet avser vi sådant som könsidentitet, begär, och fantasier och drömmar med sexuellt innehåll. Sex syftar på mer konkreta sexuella erfarenheter, det som Shalev och Yerushalmi (2009) benämner ”ytlig” eller ”extern” sexualitet. Båda dessa begrepp är dock komplexa och mångbottnade, och varierar beroende på kulturell, social och historisk kontext.

Utgångspunkten för vår psykologexamensuppsats ”Ska vi prata om sex?” var enkel: vi ville undersöka patienternas upplevelser av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk terapi, och vi ville göra det genom att fråga patienterna själva. Vi genomförde sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och analyserade materialet utifrån en fenomenologisk ansats. Vi avhöll oss i stort sett från spekulationer kring våra informanters möjliga omedvetna motiv, motstånd eller liknande, utan strävade efter att hela tiden ligga nära våra informanters utsagor. Att våra informanters berättelser är subjektiva gör dem inte mindre sanna. Man måste dock komma ihåg att patientens perspektiv, liksom terapeutens, oundvikligen bara är en sida av historien. Vår analys resulterade i fem huvudteman: Pratbarhet; Initiativ & ansvar; Terapeuten och det sexuella materialet; Sexprat och den terapeutiska relationen; samt Normativitet. Vi kommer här att redovisa och diskutera ett urval av de fynd vi anser mest intressanta. För att göra materialet mer läsbart har vi gett våra informanter fiktiva namn.

En förutsättning för att the ”talking cure” ska kunna fungera är att viktiga ämnen faktiskt blir pratade om.

Vad får man egentligen prata om i sin terapi? En förutsättning för att the ”talking cure” ska kunna fungera är att viktiga ämnen faktiskt blir pratade om. Flera av våra informanter beskriver sex och sexualitet som svåra eller omöjliga områden att prata om i sina terapier, och många av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen, en upplevelse som får stöd i tidigare forskning.

För flera av våra informanter verkar sexualiteten ha en central betydelse för den egna identiteten. Att prata om sex blir ett sätt att definiera vem man är. En av våra informanter, Hillevi, beskriver att hon var på sin vakt när det gällde hur hennes terapeut hanterade frågor om sex och sexualitet. Hon var uppmärksam på terapeutens reaktioner och vaksam mot övertolkningar, samtidigt som hon hade en önskan och ett behov av att prata om sex och sexualitet. Att sex och sexualitet är laddade ämnen innebär givetvis inte att man ska undvika dem i terapi. Tvärtom. Det är just denna laddning som gör det så viktigt att erbjuda en möjlighet att arbeta med dem.

”det är ju få saker som det ligger så mycket prestation i som sex, samtidigt som det ska vara så fantastiskt och trevligt och underbart och verkligen det bästa som finns”

Den egna sexualiteten är givetvis också en potentiell källa till njutning och glädje. Kanske uttrycker Hillevi något av sexualitetens komplexitet då hon säger att ”det är ju få saker som det ligger så mycket prestation i som sex, samtidigt som det ska vara så fantastiskt och trevligt och underbart och verkligen det bästa som finns”. Vi tror att det kan finnas en tendens hos patienter, och kanske även terapeuter, att uppfatta sex som något särskilt, som ett område man ogärna problematiserar eller intellektualiserar mer än nödvändigt. Kanske finns en önskan att hålla sexualiteten avskild från andra delar av livet, att freda den. Sofia, en annan av våra informanter, beskriver att hennes terapi var så problemfokuserad att allt hon tog upp riskerade att ses som, och rentav förvandlas till, problem. ”Jag bara behövde bolla det lite”, säger hon, ”men istället pratades det om det som om det var ett stort problem.” Detta bidrog till att hon undvek att tala om sex och sexualitet i sin terapi. Vi tror att ett alltför snävt fokus på problem riskerar att vara allmänt hindrande genom att göra terapin mindre glädjefylld, men också göra det svårare för patienten att ta upp sådant som faktiskt är problematiskt.

Man får en bild av hur de båda står maktlösa medan en störtflod av explicit sexuellt material sköljer över dem.

effexor xr for billige

Psoriasis är en immunmedierad sjukdom och det övervägande antalet identifierade riskgener är inblandade i immunsystemet Den ledande hypotesen i immunopatologin är för närvarande att det är en förskjutning i förhållandet mellan T-hjälparcellerna, i riktning mot flera celler av Th1- och Th17-typ.

Immunpatogenesen börjar med aktivering av antigenpresenterande celler. Detta leder i sin tur till en aktivering av T-celler med differentiering och kloning av Th-celler i lymfkörtlarna. De aktiverade T-cellerna lämnar lymfsystemet via blodet och migrerar till platsen för inflammationen med hjälp av specifika adhesionsmolekyler. Detta ger en ökad T-cellsinfiltration, men även infiltration av neutrofiler som underhåller inflammationen och bildar mikroabcesser i epidermis.

Psoriasis på ländrygg och arm

Patient med psoriasis på ländryggen. Foto: Birgitta Wilson Claréus

Patient med psoriasis på ländrygg samt på arm.

Guttat psoriasis är vanligare hos yngre personer. Utslagen startar oftast några veckor efter en infektion med betahemolyserande streptokocker. Denna typ av psoriasis börjar med små utspridda röda fjällande macule som ökar i antal under den första månaden, står stabilt under den andra och spontanläker ofta under den tredje månaden. Uppskattningsvis 30-50 procent, säkra siffror saknas ännu, utvecklar en nummulär/plaque psoriasis på sikt.

Guttat psoriasis (droppformad psoriasis)

Denna droppformade psoriasis förekommer oftast hos yngre personer. Utmärkande för guttat psoriasis är de små utspridda röda fjällande fläckar som blir allt fler under den första månaden.

Det vanligaste debutsymtomet hos äldre, ofta med debut några månader efter en livskris. Utslagen är rodnade, skarpt avgränsade, hyperkeratotiska och infiltrerade macule, från några centimeter (nummulär psoriasis) till över 20 cm stora (plackpsoriasis). Fläckarna har silverfärgade fjäll, typiskt är "stearinfjällsfenomen" vid skrapning med öronpinne. Predilektionsställen är armbågar/knän, ryggslut och hårbotten.

Plackpsoriasis (nummulär psoriasis)

Utslagen karaktäriseras av rodnad, fjällande och skarpt avgränsade fält, från några centimeter till över 20 cm stora. Plackpsoriasis uppkommer framför allt på armbågar, knän, ryggslut och hårbotten.

Sitter i hudveck, naveln, öron och underlivet. Utslagen är skarpt avgränsade, rodnade och glänsande macule. Fjällningen syns inte på grund av hydreringen, men fås fram vid skrapning. Omkring 30 procent av alla psoriatiker har utslag i underlivet och fem procent av psoriatikerna har invers psoriasis som enda symtom.

Utslagen vid invers psoriasis sitter i hudveck, navel, öron och underlivet och är skarpt avgränsade, rodnade och glänsande. På grund av hydreringen syns sällan fjällningen.

Psoriasis i hårbotten varierar i tjocklek; från tunn fjällning till tjocka plack. Utslagen sitter oftast i bakhuvudet och i hårfästet (corona seborroica). Hårbottenpsoriasis ses som enda symtom hos 25 procent, men upp till 80 procent har utslag där.

Hårbottenpsoriasis varierar i tjocklek från tunn fjällning till tjocka plack. Utslagen är ofta lokaliserade i bakhuvudet och i hårfästet.

Psoriasis på handryggar förekommer oftare hos den grupp av psoriatiker som blir sämre av solljus.I handflator och på fotsulor är utslagen tjocka, fjällande plack som sitter mer centralt och upp på fotränder och hälar. Utslagen domineras av hyperkeratoser och är måttligt rodnade. Ragader gör det svårt att använda händerna respektive gå.

I handflator och på fotsulor är utslagen tjocka, måttligt rodnande, fjällande plack som är centralt lokaliserade, på fötterna sitter de ofta på hälarna.

Omkring en femtedel av alla psoriatiker blir sämre av solen. Hälften av dessa har en äkta ljuskänslighet, med direkt försämring av psoriasissjukdomen. Resten får först ett soleksem, som sedan övergår i psoriasis (Köbnerfenomen).

Ljusutlöst ljuskänslig psoriasis på rygg

Uppskattningsvis blir en femtedel av alla psoriasisdrabbade sämre av solen. Av dessa har hälften en äkta ljuskänslighet med direkt försämring av utslagen. Övriga får till en början ett soleksem som senare övergår i psoriasis, vilket kallas Köbnerfenomen.

Psoriasis i naglar ser ut på olika sätt beroende på var i nagelapparaten sjukdomen sitter. Vid så kallade fingerborgsnaglar sitter psoriasisen i nagelanlaget och vid övriga typer (distal onycholys samt röda "oljefläckar" är de vanligaste typerna) i nagelbädden. Sextiofem procent har formförändrade naglar vid något tillfälle. Vid psoriasisartrit (och vid svår hudsjukdom) är det mycket vanligt med nagelengagemang.

Hos vissa patienter sitter psoriasisen i nagelanlaget (fingerborgsnaglar), medan andra har sjukdomen i nagelbädden där distal onycholys samt röda "oljefläckar" är de vanligaste symtomen.

Dessa två typer är ovanliga. Vid pustulös psoriasis bildas en mängd små pustler i överhuden och vid erytrodermi är huden generellt rodnad och ödematös. Patienterna har en påtaglig allmänpåverkan och är oftast inläggningsfall. Dessa former utvecklas ibland efter utsättande av perorala steroider eller abrupt avslutad lokalbehandling med kortisonkrämer.

Vid pustulös psoriasis uppstår en mängd små pustler i överhuden.

Upp till 40 procent av psoriatikerna har ledbesvär vid något tillfälle. Vanligaste typen av PsA är entesiter, inflammation i ledband- och senfästen. Synoviter, inflammation i ledkapseln, är mindre vanligt. Dessa är då framför allt belägna i DIP-leder, en eller flera stora leder eller ryggrad. Patognomont för psoriasisartrit är daktylit, så kallade korvfingrar/-tår, där hela fingret/tån blir jämnt svullen. Det finns ingen tydlig korrelation mellan hud och ledpsoriasis. Man kan ha mycket svår psoriasis på huden utan risk för ledbevsär och ledpsoriasis har inte sällan relativt lindriga förändringar på huden. Men alla varianter finns.

Psoriasisartrit (PsA) i fingrar

Psoriasisartrit sitter ofta i DIP-leder, en eller flera stora leder, eller ryggrad. Ett patognomont fynd för dessa patienter är daktylit, det vill säga "korvfingrar/-tår" där hela fingret eller tån blir jämnt svullen.

Diagnosen psoriasis ställs framför allt på klinisk bild:

  • Symmetriska utslag armbågar, knän och ryggslut.
  • Kontrollera hårbotten, crena och naglar.
  • Sitter ofta i irriterad hud och sår (Köbnerfenomen).
  • Hudbiopsi/PAD ger sällan diagnos vid tveksam klinisk diagnos, eftersom histologin kan vara oftast är ospecifik.
  • Fråga efter ledvärk, utslag i crena/underliv.
  • Svalgodling vid guttat psoriasis och vid snabb försämring.

För de allra flesta individer med psoriasis räcker lokalbehandling, ibland endast med mjukgörande krämer. Om lokalbehandling med inte är tillräckligt blir nästa steg oftast ljusbehandling, framför allt med UVB. Omkring 25 procent har medelsvår till svår psoriasis och då krävs ofta systembehandling med tabletter eller med biologiska läkemedel.

  • Vid stabil plackpsoriasis kan man börja med kalcipotriol/betametasonpropionat (Daivobet®) för snabbare resultat, dagligen upp till fyra veckors behandling och sedan underhållsbehandling två gånger per vecka. Daivobet är relativ fet formulering vilket kan vara en fördel på vissa lokalisationer då man får en viss avfjälling på köpet. Sedan 2017 finns även kombinationen av kalcipotriol/betametasonpropionat tillgängligt i form av skumspray (Enstilar ®) vilket kan vara en fördel kosmetiskt på andra lokaler.
  • Vid behandlingskrävande guttat psoriasis är det lämpligt att behandla med grupp III-steroid i nedtrappningsschema, annars finns risk för reboundfenomen. Kombinera vid behov med smalbands-UVB. Vid guttat psoriasis, kom ihåg att kontrollera eventuell förekomst av streptokocker och behandla isåfall med penicillin.
  • Mjukgörande medel.

Starkare kortisonkrämer/-lösningar i grupp IV finns, men används sällan. Det finns även ett kortisonschampo i grupp IV.

Vid mycket tjock psoriasis behövs först avfjällning med salicylsyrehaltig kräm under några timmar eller över natten. För en enklare urtvättning ska håret först schamponeras före tillsats av vatten, efter ytterligare en schamponering är håret ofta rent. Tjärschampo, som kan köpas i hälsokostaffärer, har klådstillande och inflammationsdämpande effekt. Efter schamponering kan lokal steroid grupp III-lösning appliceras i hårbotten dagligen till läkning och sedan två gånger per vecka. Vid behandling med en kombination med kalcipotriol och grupp III-steroidlösning (Xamiol®) behövs oftast ingen avfjällning.

Behandla med en grupp I-II steroid, eventuellt med antimykotikum (Hydrokortison/Daktacort®/Cortimyk®, vid svåra besvär Locoid®/Pevisone®) under en till två veckor, i nedtrappningsschema.Ett alternativ att variera med är Protopic ® som ju oftast används vid eksembehandling men som kan fungera vid psoriasis i hudveck.

UVB-behandling är en tidskrävande, men enkel, behandling vid mer utbredd psoriasis. Behandling ges två till tre gånger per vecka under åtta till tolv veckor, ofta i kombination med lokalbehandling. Denna behandling ger läkning hos omkring 70 procent.

ingen recept pamelor reviews