purchase erythromycin online

erythromycin online

Utover kortisonbaserte kremer og salver brukes også preparater som inneholder vitamin D. Disse bruker litt lengre tid på å begynne å virke sammenlignet med kortisonholdige legemidler, men gir en mer langvarig effekt. Det finnes også legemidler som inneholder både vitamin D og kortison.

Det finns flera olika sorters psoriasis som ger olika symptom

Olika former av psoriasis
Psoriasis är en sjukdom som kan vara svårbehandlad beroende på vilken form av sjukdomen man lider av. Symptomen är mycket individuellt utpräglade hos drabbade patienter då de utlösande faktorerna kan variera kraftigt.

Plackpsoriasis är den vanligaste formen av psoriasis och känneteckens av det fläckiga fjällande utseendet den har. 80 % av alla individer drabbade av psoriasis lider av denna form av sjukdomen. Plackpsoriasis har en rund form på tre till 10 cm i storlek och förekommer i regel på armbågar, knän och nedre delen av ryggen. Lindrig klåda kan förekomma då utslagen är nya. Den här typen av psoriasis sätter sig gärna i befintliga sår eller ärr. Plackpsoriasis brukar i regel ha en symmetrisk uppbyggnad där motsvarande fläck hittas på båda sidorna av kroppen. Denna tendens ses vanligtvis på knän och armbågar. Ett tecken på att man lider av plackpsoriasis är att utslagen kliar eller ger ifrån sig en brännande känsla. Utslagen börjar som små röda prickar som växer sig större till fjällande och röda förtjockade hudfläckar.

Guttat psoriasis ser ut som droppformade utslag som plötsligt dyker upp över hela kroppen. De är 2-5 mm stora och börjar i regel först visa sig på armar och ben. Denna droppformade psoriasis kommer vanligtvis redan i tidig ålder eller under puberteten då individer får en halsinfektion med streptokocker (halsfluss). Guttat psoriasis är den näst vanligaste formen och drabbar ungefär 10 % av alla som lider av psoriasis. Hos många kan besvären försvinna helt efter några månader för att i ett senare skede i livet dyka upp som plackpsoriasis. I regel bryter guttat psoriasis ut några dagar efter att man fått en streptokockinfektion. Men även andra infektioner kan vara bidragande faktorer till att denna form av psoriasis bryter ut.

Invers psoriasis är en form där man drabbas av röda välavgränsade hudförändringar som är glansiga och släta. Fjällning vid invers psoriasis är ovanligt precis som själva formen av sjukdomen. Invers psoriasis förekommer i hudveck och är vanligt att man får i ljumskarna, armhålor, navel, könsorgan, under brösten och mellan skinkorna. Huden där invers psoriasis framkommer är mycket känslig och blir lätt irriterad, till exempel vid svettning eller vid friktionsnötning. Överviktiga individer tenderar att drabbas av invers psoriasis och lider då även av en annan form av psoriasis.

Hårbottenpsoriasis är en typ av psoriasis som kan uppträda i samband med andra typer av psoriasis, vanligtvis plackpsoriasis eller guttat psoriasis. 50 % av alla individer som lider av en form av psoriasis har även hårbottenpsoriasis. Man hittar denna form av psoriasis i nacken, vid öronen eller i närheten av hårgränsen i pannan. Hos vissa kan hårbottenpsoriasis uppträda som svagt röda fläckar medan andra har kliande, förtjockande områden med mjällbildning. Ibland kan det vara svårt att särskilja psoriasis från mjälleksem. Denna form av psoriasis ger i regel ifrån sig mer klåda än de andra formerna av sjukdomen.

Nagelpsoriasis visas hos ungefär 25-50 % av de individer drabbade av psoriasis. Hos vissa framträder det som enkla punktformade fördjupningar (fingerborgsprickar) och hos andra är det mörka missfärgningar eller förtjockning av nageln. Man kan jämföra nagelpsoriasis med en kraftig nagelsvampsinfektion.

Pustulös psoriasis är en svårare form av psoriasis. Denna kan vara lokal eller generell och drabbar runt 5 % av alla psoriasispatienter. Vanligtvis uppkommer denna form av psoriasis enbart hos vuxna och känneteckens genom blåsor som är gulaktiga och fyllda med var. Den lokala formen av pustulös psoriasis placerar sig på bestämda områden på kroppen som tår, handflator, fotsulor och fingrar och gör de drabbade hudområdet svullet, rött och med blåsor.

Den vanligaste form av pustulös psoriasis är Pustulosis palmoplantaris (PPP) som drabbar i regel uteslutande kvinnor. Denna form a v sjukdomen drabbar nästan enbart rökare, 95% av alla med PPP, och hittas oftast på handflator och/eller fotsulor. PPP gör huden röd, öm, svullen och med var bildande blåsor. Blåsorna kan hos vissa vara smärtsamma och påverka förmågan att använda händer på ett normalt sätt eller gå på fotsulorna. I första skedet är blåsorna runt 1-10 mm stora och gulfärgade men ändrar sedan utseende till en brunfärgad yta där de efter 1-2 veckor fjällar av.

Pustulös psoriasis som är generell är en allvarlig form av psoriasis som är sällsynt. När man drabbas av denna form av psoriasis bildas det blåsor som sitter tätt inpå varandra och gör huden röd och öm. Individen blir påverkad genom feber, trötthet och utmattning, muskelsvaghet och minskad aptit. Det är även vanligt att patienten känner sig frusen och får hög puls. Individer som blir drabbade av pustulös psoriasis som är generell är tvungna att bli inlagda på sjukhus, främst äldre individer, då tillståndet kan vara livshotande. Infektioner, medicin eller brännskador från solen är faktorer som kan utlösa pustulös psoriasis.

Erytrodermisk psoriasis är den sällsyntaste form av psoriasis där enbart 1 % av alla psoriasispatienter är drabbade. Den kliar mycket och är smärtsam till skillnad från de andra psoriasisformerna. Huden blir mycket röd, vätskefylld, svullen och fjällar kraftigt. Symptomen kan liknas vid en brännskada. Erytrodermisk psoriasis kan orsakas av en utlösande faktor som infektion, alkoholism, en del mediciner, psykisk stress, och avbruten psoriasisbehandling. Då man drabbas av erytrodermisk psoriasis påverkas hudens förmåga att bygga upp en barriär mot vätske- och värmeförluster. Dessutom är hudbarriären mot bakterier förstörd eller kraftigt påverkad. Dessa faktorer gör denna form av psoriasis livshotande och patienter blir därför inlagda på sjukhus efter diagnos. Under denna tid får individer vätsketillförsel och i vissa fall regleras deras kroppstemperatur.

Det finns ingen behandling som kan bota psoriasis och psoriasisartrit men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra liv. Oavsett om man har lindriga eller svåra besvär är kunskap om sjukdomen oftast nyckeln till bättre livskvalité.

Behandling av psoriasis innebär först och främst att behandlingen ska anpassas efter dig och dina besvär och behov

Den som lever med en kronisk sjukdom lär känna sin kropp och sin sjukdom och vet ofta vad han eller hon mår bäst av. Det finns en rad olika behandlingsmetoder att välja mellan beroende på vilken form av psoriasis man har, hur utbredd den är och vilken svårighetsgrad sjukdomen innebär.

Behandling av psoriasis. Behandlingstrappan för psoriasis.

Behandlingsmetoderna består vanligen av utvärtes behandling (krämer, salvor), ljusbehandling och invärtes behandling (tabletter, injektioner och infusion).

Individanpassning – behandlingen bör alltid anpassas efter dina besvär

Den som lever med en kronisk sjukdom som psoriasis lär känna sin kropp och sin sjukdom och vet ofta bäst vad han eller hon mår bäst av. Psoriasis finns i olika former och kan variera mycket i intensitet och utbredning mellan olika individer. Därför är det viktigt att hitta behandlingsmetoder som passar den enskilda individen bäst.

Den grundläggande behandlingen, och kanske den allra viktigaste, är att använda mjukgörande och avfjällande salvor, lotioner och krämer. Om behandlingen senare behöver utökas med kraftfullare och receptbelagda läkemedel får dessa bäst effekt om huden är maximalt fri från fjäll.

Om utvärtes behandling inte är tillräcklig följs den ofta av ljusbehandling. Vid mer svårbehandlad psoriasis används invärtes behandling. Man kan växla mellan olika behandlingsmetoder för att uppnå bästa effekt och minimera eventuella biverkningar.

Oavsett vilken form av psoriasis man har är det viktigt att ha kunskap om sin sjukdom. Ju mer information man har desto större är möjligheten att föra en bra dialog med sin läkare och därmed få adekvat behandling.

Klimatvård är en effektiv rehabiliteringsform om man har psoriasis, det innebär att man vistas i ett varmt och soligt klimat under minst tre veckor.

Speciellt om ljuskänslig psoriasis

Mellan 5 – 10 procent av alla som har psoriasis har en så kallad ljuskänslig psoriasis. Detta innebär att deras psoriasis försämras av solljus och ljusbehandling.

Speciellt om behandling av psoriasisartrit

Vid behandling av psoriasisartrit vill man påverka den inflammation som orsakar sjukdomen. Att bromsa sjukdomsprocessen, innan ledbrosk förstörts och leden slutar fungera, och att minska smärtan är de viktigaste målen med behandlingen. Ju tidigare en effektiv behandling påbörjas, desto större är chansen att effekten blir god på lång sikt.

Att även nämnas är komplementär medicin som naturmedel och naturläkemedel som alternativ till vetenskapligt prövad medicin. Den som väljer att pröva sådana alternativ bör vara medveten om att naturmedel och naturläkemedel kan interagera med varandra och med förskriven läkemedelsbehandling. I värsta fall kan kombinationer innebära att en behandling blir verkningslös eller till och med skadlig. Tala därför alltid med din hudläkare om du använder eller har funderingar kring naturmedel eller naturläkemedel.

Information om naturmedel och naturläkemedel hittar du på Läkemedelsverkets hemsida (extern länk).

Psoriasis kan arte seg på mange ulike måter. Det finnes en rekke undertyper av sykdommen, og hver type har sine karakteristiske trekk.

Den vanligste formen for psoriasis viser seg med røde flekker med hvitt/sølvhvitt belegg som flasser. Flekkene kalles plakk. Dersom skorpen løsner eller pirkes av (noe du ikke skal gjøre!), oppstår bittesmå punktformede blødninger på huden under, og denne huden er rød og betent.

Plakkene kan være mindre enn 1 cm i diameter, eller de kan flyte sammen over store hudområder. Hudforandringene er vanligvis klart avgrenset mot frisk hud.

erythromycin uden recept

De vanligste stedene man får psoriasis, er på huden over strekkesiden av ledd. Særlig huden bak albuene og på forsiden av knærne er hyppig rammet. Andre vanlige steder er rygg/mage, hodebunn, fingerknoker, legger og bein, men alle hudområder kan rammes.

Mange psoriasispasienter får negleforandringer. Det vanligste tegnet på neglepsoriasis er bittesmå, hvite hull i neglene. Hullene kan sitte i små grupper, og ikke alle neglene behøver å bli rammet. Neglepsoriasis kan også vise seg ved lagdeling av neglene, ved langsgående eller tversgående striper, eller som gule flekker. Av og til løsner neglen fra underlaget.

I stedet for de typiske plakkene, kan sykdommen også gi små, dråpeformede lesjoner, guttat psoriasis, som ofte omfatter hele kroppen. I noen tilfeller ses væskefylte blemmer.

En spesiell type kalles invers psoriasis, og viser seg som rød, betent hud i hudfolder. Ved denne formen ses ikke det skjellaktige, hvite belegget som ellers er typisk.

Noen psoriasispasienter får en leddbetennelse, kalt psoriasisartritt. Det er sprikende tall for hvor hyppig denne tilstanden er, det angis fra 5% til 30% forekomst blant personer med psoriasis.

Psoriasisartritt er en revmatisk tilstand som kjennetegnes ved stive, smertefulle og hovne ledd. Noen plages også med en mildere variant med stivhet og smerter, men uten at leddene hovner opp.

Psoriasis er en kronisk tilbakevendende (residiverende) sykdom. Det betyr at du aldri blir helt kvitt den, men symptomene går i bølger. Du kan ha lange perioden med milde eller ingen plager, mens andre perioder preges av forverring.

De fleste pasientene er ikke direkte plaget av symptomene fra sykdommen. Psoriasis gir ikke smerter, men en del kan oppleve plagsom kløe. For de fleste er den kosmetiske siden det største problemet, særlig dersom tilstanden angriper hender og ansikt. Flassing kan være sjenerende, og sykdommen krever ofte intens og tidkrevende behandling.

  • Psoriasis, oversikt
  • Hva er psoriasis og hvorfor oppstår tilstanden?
  • Hva kan utløse eller forverre psoriasis?
  • Ulike former for psoriasis
  • Hvordan behandles psoriasis?
  • Hva kan du gjøre selv?
  • Psoriasisartritt
  • Psoriasis - informasjon til helsepersonell
  • Norsk Psoriasis Forbund, Pb. 6547 Etterstad, 0606 Oslo, telefon: 23 37 62 40, faks: 22 72 16 59 Grønt nummer: 800 32710 http://www.psoriasis.no

Dette dokumentet er basert på det profesjonelle dokumentet "Psoriasis". Referanselisten for dette dokumentet vises nedenfor.

Vid behandling av psoriasisartrit vill man påverka den inflammation som orsakar sjukdomen. Att bromsa sjukdomsprocessen innan ledbrosket förstörts och leden slutar fungera och minska smärtan är de viktigaste målen med behandlingen.

Ju tidigare en effektiv behandling påbörjas, desto större är chansen att effekten blir god på lång sikt.

Sjukgymnastik och egen fysisk träning är viktiga delar i behandlingen och ger god effekt i alla sjukdomsstadier. För de allra flesta är det också nödvändigt med någon form av medicinering. Exempel på detta är inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel (så kallade anti-inflammatoriska läkemedel) och läkemedel som dämpar själva sjukdomsprocessen. Lokala kortisoninjektioner i besvärliga leder, senskidor eller muskelfästen brukar också kunna hjälpa. Antimalariamedel är ett annat sedan länge beprövat preparat, dock kan detta ibland försämra psoriasis i huden. Vid mer svårbehandlad sjukdom ger ofta cellhämmande läkemedel i låga doser god effekt.

Behandling med biologiska läkemedel kan användas vid psoriasisartrit för att minska ledsmärtor och svullnad och för att bromsa sjukdomsförloppet när inte annan behandling haft tillräcklig effekt. Det blir allt vanligare att kombinera flera läkemedel för att uppnå bästa resultat.

Rådgör alltid med din läkare om vilken behandling som är lämplig för just dig och din livssituation.

Exempel på läkemedel vid psoriasisartrit:

  • NSAID (Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs)

Dessa läkemedel minskar smärta, stelhet och sänker feber. Medlen motverkar uppkomsten av substanser i kroppen som kan framkalla inflammation, särskilt så kallade prostaglandiner.

  • DMARD (Disease Modifying Anti Rheumatic Drugs)

Läkemedel som hämmar den inflammatoriska processen så att smärta, svullnad och ledstelhet lindras eller försvinner. Medlen har också förmåga att bromsa nedbrytningen av ben och brosk, även om ännu inget medel har visat sig kunna helt förhindra eller stoppa den. Exempel på sådana preparat är leflunomid, sulfasalazin, ciklosporin och guldsalter, samt ett nyare läkemedel som är en s k fosfodiesteras 4-hämmare.

Metotrexat är ett välkänt och välanvänt läkemedel mot såväl psoriasis, psoriasisartrit som ledgångsreumatism. Effekten kommer främst via en cellhämning av de aktiva blodcellerna (T-cellerna), som anses ligga bakom uppkomsten av psoriasis och ledbesvären vid såväl psoriasisartrit som ledgångsreumatism.

Injektioner med kortison har ofta god effekt vid inflammation i leder, sen- eller muskelfästen och används speciellt när enstaka leder ger problem. Detta kan ges tillsammans med andra läkemedel. Vid svårare, mer utbredd inflammation eller vid sjukdomsskov kan kortison även ges som tablett i lågdos.

  • Malarialäkemedel

Exempelvis klorokin som endast används sparsamt vid psoriasisartrit då det finns risk för försämring i huden av detta läkemedel.

  • Biologiska läkemedel

Ökad förståelse av den autoimmuna grunden till psoriasis/ psoriasisartrit har bidragit till utvecklandet av biologiska läkemedel. Biologiska läkemedel är ett samlingsnamn på läkemedel av humant (mänskligt) ursprung, det vill säga läkemedel som är kopior av eller som liknar kroppsegna ämnen.

Dieser Text entspricht den Vorgaben der ärztlichen Fachliteratur, medizinischen Leitlinien sowie aktuellen Studien und wurde von Medizinern geprüft.

Was hilft gegen Schuppenflechte, und – ist Schuppenflechte heilbar? Nach heutigem Stand der Medizin gibt es keine Schuppenflechte-Behandlung, die Heilung verspricht. Jedoch gibt es mittlerweile Mittel gegen Schuppenflechte, die die typischen Beschwerden deutlich lindern oder zeitweise sogar ganz zum Verschwinden bringen. Lesen Sie mehr über die Psoriasis-Behandlung.

Als Basis der Schuppenflechte-Behandlung ist die Hautpflege äußerst wichtig. Ideal sind rückfettende Ölbäder, Duschöle, Fettsalben oder fettreiche Cremes. Sie verbessern die körpereigene Schutzfunktion der Haut. Zudem wirken sich Zubereitungen zur äußeren Anwendung, die Harnstoff und Salicylsäure enthalten, häufig positiv auf die Haut aus. Diese grundlegende Psoriasis-Therapie sollten Betroffene durchgängig anwenden, also auch in beschwerdefreien Zeiten.

Je nach Schwere der Psoriasis-Symptome und den individuellen Voraussetzungen Betroffener kommen weitere therapeutische Maßnahmen hinzu.

Bei einer leichten Psoriasis setzen Ärzte in der Regel auf eine äußerliche (topische) Behandlung der Symptome. Hierbei kommen Substanzen zum Einsatz, die das übermäßige Wachstum der Hautzellen, also die Schuppenbildung, bremsen und/oder entzündungshemmend wirken. Dazu eignen sich zum Beispiel Cremes, Gele oder Lotionen, aber auch Shampoos gegen Schuppenflechte, die entweder

  • Vitamin-D3-Abkömmlinge (Tacalcitol, Calcitriol oder Calcipotriol),
  • Kortison,
  • Dithranol/Cignolin oder
  • Vitamin-A-Abkömmlinge (Tazaroten)

Tritt die Schuppenflechte im Gesicht, zwischen den Fingern, im Bereich der Genitalien oder am Gesäß auf, eignen sich in manchen Fällen auch Calcineurin-Inhibitoren wie Tacrolimus und Primecrolimus.

Wollen Ärzte eine mittelschwere bis schwere Schuppenflechte behandeln, setzen sie Ärzte zusätzlich Medikamente ein, die das Immunsystem unterdrücken beziehungsweise beeinflussen (z. B. Ciclosporin, Fumarsäureester, Methotrexat). Dies erklärt sich dadurch, dass eine Schuppenflechte vermutlich auch mit einer Fehl-/Übersteuerung des Immunsystems in Verbindung steht.

Darüber hinaus verschreiben Ärzte zur Schuppenflechte-Therapie bei mittlerer bis schwerer Psoriasis gegebenenfalls den Wirkstoff Etanercept. Die erforderlichen Injektionen kann der Patient selbst oder ein Angehöriger zu Hause vornehmen.

Weitere mögliche Wirkstoffe zur Schuppenflechte-Behandlung bei mittleren oder schweren Symptomen sind Adalimumab, Infliximab, Ixekizumab und Ustekinumab.

Bei der Photo-Therapie bei Psoriasis wird die Haut mit „optischen Strahlen“ behandelt. Neben dem natürlichen Sonnenlicht (Helio-Therapie) kommen in der Photo-Therapie spezielle Strahler zum Einsatz. Lichtstrahlen mit 311 Nanometern Wellenlänge haben sich als besonders wirksam in der Psoriasis-Behandlung erwiesen.

Um den Effekt des Lichts bei der Schuppenflechte-Behandlung zu verstärken, kombinieren Ärzte sie häufig mit einer Bade-Therapie (Balneo-Photo-Therapie) oder einer medikamentösen Haut-Behandlung mit Psoralen (P+UV-A = PUVA-Therapie). Beide Methoden verstärken die Wirkung des Lichts auf die Haut. Bei der Balneo-Photo-Therapie wird die Haut im Anschluss an ein Salzwasserbad bestrahlt, bei der PUVA nach einer Einreibung der Haut mit einer Psoralen-haltigen Creme.

Genau genommen zählt die Laser-Therapie ebenfalls zu den Photo-Therapien. Auch bei ihr sollen (gebündelte) Lichtstrahlen die Haut positiv beeinflussen. Bei der Laser-Therapie wird Laserlicht gezielt auf von der Psoriasis betroffene Hautflächen gerichtet. Dabei kommt deutlich höhere Energie zum Einsatz als bei der Ganzkörper-Photo-Therapie. Der gebündelte Lichtstrahl kann erkrankte Hautflächen erreichen, ohne die gesunde Haut in der Umgebung zu verbrennen. Die Laser-Therapie eignet sich insbesondere für kleinere Herde der Schuppenflechte, zum Beispiel an den Knien oder Ellenbogen.

Teilweise können bei einer Psoriasis auch Klima-Therapien sinnvoll sein. Ein typisches Beispiel für eine Klima-Therapie ist ein Kuraufenthalt am Toten Meer, bei dem Sonne und Salzwasser gleichzeitig positiv auf die Haut einwirken.

Besteht ein zeitlicher Zusammenhang zwischen dem erstmaligen/erneuten Auftreten von Psoriasis-Symptomen und einer durch Streptokokken ausgelösten Hals- oder Mandelentzündung, kann der Arzt eine operative Entfernung der Rachenmandeln erwägen. Häufig verbessern sich die Symptome einer Schuppenflechte dadurch langfristig, in manchen Fällen tritt die Psoriasis in der Folge gar nicht mehr auf.

Im Rahmen der Psoriasis-Therapie setzen Therapeuten auch Bäder in salzhaltigem Wasser (Sole) als alleinige Behandlung ein. Die aus unterirdischen Lagern stammende Sole enthält zwischen 20 und 30 Prozent Salz, vor allem Kochsalz (Natriumchlorid), sowie weitere Mineralien. Untersuchungen konnten zeigen, dass die Sole Entzündungsstoffe aus der Haut herauslöst und so die Symptome der Schuppenflechte lindert. Deshalb wird sie in manchen Fällen zur Schuppenflechte-Behandlung eingesetzt.

erythromycin for billiger

The PASI includes the severity of the three main signs of psoriasis on the skin (redness, scaliness and thickness) weighted by the coverage of the affected body part (legs, body, arms and head) [24]. The PASI score ranges from 0 up to 72 in theory, where a higher score stands for a severer skin involvement of psoriasis. PASI 75 (a 75% improvement in PASI) is usually seen as the clinical end point in RCTs and has even been suggested as treatment goal in clinical practice [25].

Approved biological agents for psoriasis in Sweden at the time of analysis were adalimumab, etanercept, infliximab and ustekinumab.

Analysis of outcomes in relation to switch was limited to biological-naïve patients that had at least one assessment of PASI, DLQI and/or EQ-5D before and one assessment after switch from conventional systemic treatment to a biological agent. Observations closest in time to switch for each patient were used. The number of patients who had discontinued treatment with biological agents at the follow-up was reported. A Wilcoxon signed rank test was used to determine whether there was a difference in EQ-5D, DLQI and PASI before and after switch to a biological agent. The Wilcoxon signed rank test was used as variables were non-normally distributed and dependent.

The benefit of the biological agent, in terms of change in EQ-5D, was analysed in different subgroups of patients: subgroups of pretreatment PASI and DLQI intervals of ≤10 compared to ≥10, patients with PASI >10 and/or DLQI >10 compared to patients with PASI ≤10 and DLQI ≤10; patients with percentage change of PASI 75 compared to patients who did not achieve PASI 75; subgroups of different clinical characteristics of psoriasis (nail involvement, erythrodermia, palmoplantar non-pustular, general pustular, palmoplantar pustular and acrodermatitis continua suppurativa), and subgroups of first biological agent. The Mann-Whitney U test was used to determine whether there was a significant difference in outcomes between different patient groups.

Sex, age [18] and psoriatic arthropathy [26] are known confounders for HRQOL. Therefore, we controlled for these variables in an ordered logit regression analysis with EQ-5D change as the outcome. For the regression analysis, EQ-5D change was divided into 9 intervals of 1 to >0.75, 0.75 to >0.5, 0.5 to >0.25, 0.25 to >0, 0, 1 Efalizumab was withdrawn in 2009 and therefore excluded from analyses.

The numbers of PASI, DLQI and EQ-5D assessments differed between patients, as well as the time between assessments (table 1). About 40% had more than 4 assessments and about 15% had more than 8 assessments. Up to 60% of patients assessed PASI, DLQI and EQ-5D the same day as the biological agent was initiated. 30% had the assessment before switch to a biological agent 2 months before switch and the remaining, about 10%, had the assessment more than 2 months before switch. About 1/3 of patients had the follow-up assessment less than 2 months after switch, 1/3 had it between 2 and 3 months and 1/3 had the follow-up assessment more than 3 months after switch. (Follow-up times differed somewhat between measures where PASI had, on average, shorter and EQ-5D longer follow-up times.)

About 14% of patients had discontinued treatment with biological agents on follow-up, out of whom the majority, about 2/3 of patients, discontinued treatment more than 2 months before the follow-up assessment.

There were statistically significant differences in PASI, DLQI and EQ-5D (p 10 and/or DLQI >10 before switch to a biological agent. One patient had a pretreatment PASI of 67.8, which is explained by the presence of erythroderma. Excluding the patient from analyses only changed results marginally.

Main results: outcomes before and after switch to a biological agent

Box plots of outcomes before and after switch to a biological agent. Box plots illustrate the distribution of PASI (a, n = 261), DLQI (b, n = 251) and EQ-5D (c, n = 229) before and after switch to a biological agent. The ‘box' itself represents the lower quartile, median and upper quartile of data. The ‘whiskers' represent the furthest observation which is within 1.5 interquartile range from the sides of the box. Observations not covered by the whiskers are outliers, marked with a dot in the graph.

The difference in EQ-5D increased with higher PASI and/or DLQI values before switch (table 3).

Subgroup analysis of change in EQ-5D before switch and at follow-up, subgroups based on PASI and DLQI intervals, PASI change intervals, presence of psoriatic arthropathy and PASI >10 and/or DLQI >10

62% of patients had a PASI 50 and 38% had a PASI 75. 20% had a PASI 90. Patients who did not experience a reduction in PASI had limited change in EQ-5D.

There were no statistically significant differences between patients with or without nail involvement, in the change of EQ-5D (p = 0.922), or in EQ-5D, before (p = 0.899) or after switch (p = 0.799). For uncommon clinical characteristics, the general tendency was that patients did not respond as well to biological agents, but results were not statistically significant which is likely to be due to limited sample size. The small sample of patients with erythroderma (n = 10), however, showed a tendency (p = 0.081) of a better EQ-5D change (-0.23).

There were no significant differences in the change of outcomes between different biological agents, which may be due to limited sample size.

The regression analysis with EQ-5D change as outcome variable showed that sex (p = 0.775), age (p = 0.115) and psoriatic arthropathy (p = 0.102) were not statistically significant, whereas PASI (p = 0.017) and DLQI (p 10 and/or DLQI >10 before switch experienced the greatest benefit in HRQOL.

The Swedish national registry PsoReg allowed for an analysis of the effectiveness of biological agents in clinical practice. The strength of this study is the real-world data, which made it possible to analyse benefits in different subgroups of patients. Published RCTs have assessed the efficacy of biological agents in selected trial populations in psoriasis. Our evaluation of real-world effectiveness adds new results in patient groups where characteristics may be different.

Since the study was not protocol driven and there were no mandatory follow-up visits in PsoReg, patients had different follow-up times. Some patients had even discontinued biological treatment on follow-up. This is a weakness which comes with an observational design as these factors, naturally, influenced outcomes; some patients may not have reached the full treatment effect, and some may have had a relapse of disease after discontinuing treatment. Furthermore, as psoriasis is a chronic disease with varying episodes of more or less severity, assessment of outcomes at one point in time may be misleading. Nonetheless, sensitivity analyses with a longer follow-up and excluding patients who had discontinued treatment showed that the main results were robust. However, a positive effect of a longer follow-up time in the sensitivity analyses may be offset due to an increasing number of patients discontinuing treatment.

A recent review study concluded that there is a lack of large-scale real-world studies of psoriasis patients, particularly involving patient utility [8]. Observational studies including utility are mainly limited to cross-sectional analyses [27]. However, a number of RCTs have included EQ-5D. The EQ-5D change was between 0.12 and 0.21 and the DLQI change was 7.7-11.5 with follow-ups between 12 and 54 weeks [4,28,29], compared to changes of 0.12 and 5.9 for EQ-5D and DLQI, respectively, in the present study. The EQ-5D change was in the lower end of previous RCTs, and the DLQI was slightly lower than RCT values. However, DLQI and EQ-5D changes of 2.3-5.7 and 0.09-0.22, respectively, have shown to be the minimum important difference [15]. Our results were within these ranges. In a clinical trial of 50 mg etanercept once weekly, 37.5% of patients achieved PASI 75 after 12 weeks [28], which was similar to our study. In the clinical trial 71% had PASI 75 at week 24 [28]. Whereas the treatment goal in RCTs is often PASI 75, the treatment goal in clinical practice may be individual for each patient. There is no measure of patient treatment satisfaction available in PsoReg.

There are several reasons why we cannot expect that results in register-based studies match those in RCTs. One previously mentioned reason is different follow-up times; another is differences in patient characteristics. RCTs normally exclude comorbidities, and most trials demand a pretreatment PASI >10. Furthermore, some RCTs exclude patients because of adverse events, unsatisfactory response or because of protocol violation. Our study included patients with comorbidities and with other clinical characteristics of psoriasis than plaque psoriasis. 37% of patients did not have a pretreatment value of PASI >10. Mean PASI scores at baseline in the studies mentioned above were between 14.5 and 21.4. It should also be acknowledged that the PASI can be affected by observer variation. In RCTs the assessment is made by a few trained physicians, whereas the PASI assessed in a national register of everyday clinical practice is dependent on several assessing physicians.

Despite the limitations of real-world data, results provide important knowledge about how treatment works in real-world practice. About a fourth of patients in this study who switched to a biological agent had pretreatment PASI ≤10 and DLQI ≤10. These patients did not benefit, on average, as much concerning HRQOL from biological agents as patients with severer psoriasis (PASI >10 and/or DLQI >10). This suggests that society could gain health (QALYs) by re-allocating resources from currently treated patients with low gains (low pretreatment PASI and DLQI scores) to untreated patients with potentially high gains (patients with high PASI and DLQI scores). Let us assume that about 25% of the approximately 1,500 patients currently treated with biological agents for psoriasis in Sweden would have PASI ≤10 and DLQI ≤10 with a utility (EQ-5D gain) of approximately 0.02. By re-allocating resources and treating patients with PASI >10 and/or DLQI >10 and potential utility of 0.14, we would gain 45 QALYs (0.25·1,500·0.12 = 45). This naïve estimate assumes that patients with PASI >10 and/or DLQI >10 currently treated with conventional treatments would respond as patients in our study and that utility would be constant over a year. Even though individual patients with low PASI and DLQI values may suffer from their disease, this study shows that, on average, patients with PASI >10 and/or DLQI >10 tend to have the highest benefits, suggesting that this patient group would be most cost-effective to treat.

When new treatments are introduced in clinical practice, it may be challenging to target the unselected patient groups for which these treatments are effective. Future research should investigate potential over- and undertreatment of biological agents in patients with moderate to severe psoriasis in clinical practice.

The authors wish to thank all those who helped to create PsoReg, all patients and all health care personnel and the PsoReg steering board. We wish to thank our reviewers for the beneficial comments on the manuscript.

PsoReg has received financial support from Swedish Board of Health and Welfare, Swedish Association of Local Authorities and Regions, Västerbotten County Council, Abbott, Jansen-Cilag, Leo Pharma, MSD and Pfizer. This research has, in addition, received financial support from Abbott, Jansen-Cilag, Leo Pharma and Pfizer. The sponsors had no access to data. Data collection, study design, interpretation, and analysis have been carried out with authors' independence. None of the authors has a conflict of interest to declare.

Arvelig hudsygdom, der viser sig som tørre, rødlige velafgrænsede plamager med lyse skæl i større eller mindre områder. Specielt findes udslættet ved ydersiden af albuerne, på knæene samt i hovedbunden.

Navnet på denne sygdom stammer fra det græske ord psorao, der betyder udslæt. Psoriasis giver normalt ikke kløe.

  • Dårlig fordøjelse - særlig af proteiner. Et tilstand som med tiden kan udvikle en mangfoldighed af helbredsproblemer.
  • Overvægt og fedme: Har vist sig at være en stærk risikofaktor hos kvinder
  • Vækst af Candidasvampen i tarmen, hvorved der optages en masse svampetoksiner i blodet.
  • Nedsat leverafgiftning. Leveren kan overbelastes af forskellige giftstoffer fra tarmen, bl.a. de nævnte svampetoksiner, visse mediciner og af alkohol. Indtagelse af alkohol er kendt for at kunne forværre psoriasis-symptomer.
  • Allergi overfor forskellige metaller
  • Beskadigelse af huden - også fordi man kradser sig pga. kløe.
  • Psykiske ubalancer: Huden er særlig påvirkelig over for emotionelle ubalancer - og herunder for stress.
  • Øget risiko for hjerteanfald. Yngre personer med svær psoriasis har en let forøget risiko i forhold til raske for på et tidspunkt at få et hjerteanfald.

Psoriasis vulgaris
Der er flere varianter af psoriasis. Den mest almindelige form kaldes Psoriasis vulgaris. Symptomerne begynder som et udslæt med små røde knopper på huden som efterhånden breder sig. Det angrebne område danner store mængder skæl. Det er de øverste skæl, som er grå-hvide og fedtede, der falder af. De nederste skæl sidder fast. Det er karakteristisk for psoriasis, at hvis man skraber dem af, vil huden bløde lidt.

Generelle kostråd for syge og raske samt råd til sygdomsforebyggende livsstil findes i biblioteket. Klik her

  • A-vitamin: Tag 50.000 i.e dgl. i en måned. Herefter tages 10-20.000 i.e. og altid sammen med zink.
  • B-vitaminkur: 1000-3000 µg B12 daglig og 50-150 mg B9 (folinsyre) daglig i 2-3 måneder.
  • D-vitamin i form af D3
  • E-vitamin: 400 i.e. dgl.
  • Zink: 30 - 50 mg dgl.
  • Sporstoffer: Små doser nikkel og brom i letoptagelig homøopatisk form har vist sig at kunne bedre psoriasis hos mange. Ikke til nikkelallergikere.

  • Aloe vera: Tag det indvortes hver dag og kombinér med Aloe vera salve udvortes efter behov.
  • Bittersød Natskygge (Solanum dulcamara): Bruges indvortes til behandling af psoriasis og andre hudlidelser.
  • Burre, glat (Arctium lappa): Fjerner affaldsstoffer og virker bakteriehæmmende ved eksem, psoriasis og hudinfektioner.
  • Gyldensegl (Hydrastis canadensis):
  • Kamille (Chamomilla recutita): Både ud- og indvortes. Leverstyrkende og betændelseshæmmende.
  • Lakridsrod (Glycyrrhiza glabra): Har nogle kortisonlignende virkninger på psoriasis og kan forstærke effekten af hydrokortison-creme.
  • Lavendel (- Lavandula): Udvortes.
  • Mahonie (Mahonia aquifolium): Indeholder alkaloider der virker bakteriehæmmende og fordøjelsesfremmende. Har i cremer brugt mod psoriasis vist gode resultater i løbet af 3 måneder.
  • Marietidsel (Silybum marianum): Styrker leveren og fremmer fordøjelsen.
  • Sarsaparil (Smilax officinalis): Virker blodrensende og er et traditionelt middel mod hudlidelser

  • Omega 3 fedtsyrer (fiskeolie - hørfrøolie): Har vist god effekt på psoriasis. Tages med E-vitamin.
  • Omega 6 fedtsyrer (Kæmpenatlysolie): Kan gavne på ud- og indvortes.
  • Rapsolie: Kan bruges udvortes på udslæt.
  • Lecithin: Godt til leveren og cellemembranerne

  • Carnitin: Der er gode erfaringer med at tage aminosyren Carnitin mod psoriasis og psoriasisgigt. Det virker sandsynligvis ved at gribe regulerende ind i fedtsyrestofskiftet. Dosering er 2,5 g daglig forskudt for måltider.
  • Fordøjelsesenzymer: Hjælper mod en mangelfuld nedbrydning af proteiner, fedtstoffer og kulhydrater.
  • Mælkesyrebakterier: Hjælper til at genoprette en dårlig tarmflora.
  • Kefir: Et glas Kefirmælk daglig har hjulpet nogle.
  • Tjærepræparater: Kan gavne, men brug dem ikke på sår.
  • Sol og lysbehandling: Er meget benyttet. Beskyt den ikke-angrebne hud med masser af solcreme.
  • Kurrejser til Det døde Hav: Gerne i 4 uger - hjælper mange. Der er masser af sol, og vandet har et højt indhold af salt og mineraler. Man kan også prøve at rekonstruere Det døde Hav hjemme i badekarret ved hjælp af en pose havsalt og nogle sporstoffer.
  • Manuelle behandlinger: F.eks. zoneterapi og akupunktur kan være en hjælp.

Det vil ofte være en god idé at rådføre sig med en erfaren behandler der kan sammensætte et individuelt tilpasset program.

  • Multivitamin-mineraltilskud: "VitaMax" 2 tbl morgen og aften. Til maden.
  • Ekstra Krom: "Chromium GTF 200" 1 kpsl dgl. Til maden.
  • Ekstra A-vitamin (i en kort periode ved udbrud, men ikke til gravide): 20.000 i.e.
  • Fibertilskud: 5 g vandopløselige fibre om aftenen.
  • Carnitin: 2,5 g daglig. Tages med vand 1 time før et måltid.

  • Aloe vera creme
  • Creme med dødehavssalt

Bittersød Natskygge, Solanum dulcamara er giftig i for store doser. Bør kun bruges indvortes under vejledning af kyndig urtespecialist.

Se også Autoimmune sygdomme her og Hudproblemer her

hvor kan man købe prednisolone 5mg