hvordan man koeber mentax medication

online billig mentax 1%

Jag handleder både individer och grupper. Jag tror på handledning som bygger på evidensbaserade upplägg. Jag har jobbat 16 år inom sluten psykiatrisk vård. Jag har fått uppdrag från Statens Institutionsstyrelse (SIS) och jag jobbar för närvarande inom Socialtjänsten. Då handledning förekommer i olika former, är det viktigt att, ur värdegrundsmässiga, ekonomiska och kvalitetsmässiga aspekter, försöka sortera i de olika kategorier. Därför vänder jag mig till dig som arbetar med människor inom område som psykiatri, omsorg, behandlingshem, kriminalvård och socialtjänst. Min handledning fokuserar ofta på de ärenden som är aktuella i gruppen men kan även innefatta implementering och processhandledning för gruppen. Jag grundar valet av handledningsform på det behov individen eller gruppen har i relation till verksamhetens mål/ syfte. För att lära nytt behövs utbildning, men för att omsätta kunskap i aktiv handling kan ibland handledning behövas som integrerar teori och praktik.

Pris: Privatperson, 1000 SEK

Företag/organisationer, 1200 SEK

Plats:affectio mottagning vid St: Eriksplan, Stockholm eller handledningen kan även hållas på din arbetsplats eller annan lämplig lokal..

Antimobbningsprogram

Jag skräddarsyr antimobbningsprogram för skolor, med en eller flera experter, efter vad förhållanden påyrkar.

Psykoterapi

Expert på krishantering och traumabehandling. Jag har forskat och jobbat många år med flyktingar med tortyr och krig bakgrund.

Legitimerad psykoterapeut från både Karolinska Institutet och Umeå Universitetet.

Associerad professor i medicinsk psykologi, och Dr. i medicinsk vetenskap, från Karolinska Institutet.

När det gäller psykoterapi, jag är utbildad i både KBT och Psykodynamisk psykoterapi men min huvud metod bygger på relationell, Davanloos Intensive Short Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP), där också kognitivt beteende och mentaliseringstekniker har en självklar plats.

Jag behandlar barn och ungdomar (6-23 år) och familjer i kris och med svår trauma bakgrund inom Sigtuna kommun. Jag tillämpar också följande metoder:

”Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel (KIBB).

”Acceptans and Kommittent Terapi”

Jag är utbildad i HBTQ, Återfallsprevention, ”Signs of Safety”

Utbildningsansvarig, senior föreläsare vid Karolinska Institutet

Jag har varit senior föreläsare och handledare och ansvarig för flera kurser vid Karolinska Institutet och Mälardalens Högskolan. Jag har varit sakkunnig för Statens institutionsstyrelse och projektledare för stora projekt när det gäller chefscoaching.

Expert i kris och trauma, hjärnforskare, stressforskare, expert i arbets- och organisationspsykologi

Jag har jobbat 20 år som hjärnforskare och stressforskare vid Karolinska Institutet. Kris och trauma, konflikt, mobbning och stresshantering, arbets- och organisationspsykologi och individ och organisation i samspel, och psykoterapi är bland mina expertområden. Jag har 19 publicerade artiklar i internationella tidskrifter. Jag är första författare i 17 av dessa artiklar. Jag har också flera artiklar publicerade i sociala medier i Sverige angående hur livshändelser, trauma och mobbning påverkar hjärnan hos barn och vuxna. Min fokus är främst på arbetsplats och skolmobbning och hur stress i allmänhet och post traumatisk stress syndrom i synnerhet påverkar hjärnan.

VISSA RELEVANTA LÄNKAR

Vad händer i hjärnan när man mobbas? – Malou Efter tio (TV4)

Mobbningseffekter – från cell till samhälle

Stöd för Davanloos ”Intensiv Short-Term Dynamic Psychotherapy” (ISTDP) tillämpat på barn- och ungdomar med psykosociala problem

Mobbning ger samma symtom som tortyr

Arbetsplatsmobbning satt under lupp, Medicinsk Vetenskap nr 3 2011

Vad är mobbning? AFTOONBLADET, Publicerad: (2012-10-10).

Mobbning påverkar hjärnan som i krig. Mobbning kan leda till självmord. ANVÄNDBART: EN KVARTALTIDSKRIFT OM ARBETSMILJÖFORSKNING. ( Nr 4/ december).

Samma symptom som tortyroffer, Nyheter, Tidningen Vision, Publicerad (2012) december

World Health Design, medlem i Editorial Board

Arbetar Skydd: ”Mobbning måste kriminaliseras”

Mobbning är en sjukdom i samhället. 4 sep

En av elva anser sig mobbad. (2012-02-14). PUBLIK, Ges ut av Fackförbundet ST .

Mobbning på jobbet smittar alla. LevaPS. (March 2012).

mentax tabletter jingle

This web site will be updated periodically, as your comments and questions come in, so please come back from time to time. Feel free to email any thoughts or you leave me a confidential message at 212-774-9499. If you have a question, you can click on the "Ask a Question" link at the bottom of the index on the left, and follow the instructions. It will take one to two weeks for me to respond. I've also added a blog elaborating on the material presented in this website. There you can find additional session exerpts, vignettes, updates, and reflections, as they arise in sessions and in daily life.

Hvor vigtigt er dit liv? Book en tid nu!

Stress, angst og depression er noget, alle kan risikere at havne i. Presset i dag er enormt stort og vi vil gerne være både effektive, omstillingsparate, tjene mange penge – være i god form og have tid til familie og venner. En dag kan vi måske ikke holde til mere – nervesystemet siger stop. Blaabjerghus Psykoterapi tilbyder et skræddersyet tilbud til dig – uden ventetid – hvor du kan komme og få samtaler, psykoterapi og undervisning .

Det der heler, når sindet er kommet ud af balance er forbindelse til et andet menneske.

Vi tilbyder også akut krisehjælp her.

Din virksomhed kan have ledere eller personale, der føler sig “ramte” – samarbejdet kan være gået i hårdknude, trivslen være lav og den trygge base mangle. Vi tilbyder et møde med lederen/virksomheden, hvor vi sammen skruer et specielt tilpasset forløb sammen, som får personale og leder til at trives og vokse. Se under Supervision og virksomheder.

Blaabjerghus Psykoterapi ligger i Varde. Du er velkommen både som privatperson, leder og medarbejder.

‪”Jeg kommer støt og roligt op på niveau igen, og tror faktisk jeg kan komme højere op end før.‬ ‪Jeg trives med mit “nye” livssyn, er blevet bedre til at bevare roen i pressede situationer. Jeg kan bedre sige fra overfor folk, der vil “læsse af” på mig. Det er simpelt hen ikke mit problem længere. ‬‪

Arbejde er stadig i store mængder – men nogle dage tager jeg dog fri allerede kl. 15-16.‬ ‪Tingene lykkes rigtigt godt nu, jeg har vundet endnu en kæmpeordre, som strækker sig helt ind i 2017. Samme dag blev jeg ringet op af en stor kunde, som ville øge samarbejdet med yderligere 50%.‬ ‪Det var en fantastisk dag – meget længe siden, jeg har været så glad.‬ ‪

Jeg var ikke kommet hertil uden Blaabjerghus. Det var jer, der tog mig i hånden, da det var allersværest, jer der bare var der for mig hele tiden, når jeg havde brug for det.‬ ‪Jeg havde en fantastisk uge i jeres hænder og jeres dejlige natur.‬ ‪Glæder mig til at komme forbi igen, på et frikvarter i kyndige hænder.‬

‪Tusind tak skal I have for alt det, I gør mig til.‬ ‪Vil anbefale Blaabjerghus til hvem som helst, der trænger til et frikvarter, dejlig omsorg og kyndig hjælp.”

Lars Møller

‪”Jeg var totalt i krise, efter at et barn i skolen havde reageret med vold. Jeg var i chok og kunne ikke sove eller huske. Alt kørte rundt i hovedet på mig.

‬‪Efter fem samtaler havde jeg fået overblik igen, og jeg kunne igen sove om natten. Jeg har fået lyst til klassen igen og ser det igen som en udfordring for mig at klare en svær klasse.‬”

‪‪”Da jeg startede i behandling på Blaabjerghus, havde jeg lidt af angst i mange år – helt fra ‪20-års alderen. Jeg turde ikke selv køre bilen hen til Blaabjerghus og min mand skulle hjælpe ‪mig med alt. Jeg tog ikke med til familiefester eller anden kom-sammen. Jeg turde‪ ikke køre i bil med min mand, da jeg hele tiden så dødsulykker og ambulancer for mig. Jeg ‪‪kunne ikke tage med min veninde i butikker.

Efter 15 samtaler kører jeg nu selv ‪til Blaabjerghus. Jeg har deltaget i en lille ferie sammen med min mand på Rømø og ‪jeg har selv turdet at gå i en butik. Jeg har nydt at være alene hjemme. Jeg har fået ‪et stort overblik over mine egne destruktive mekanismer, og jeg har fået udviklet min vilje.‬‬‬‬‬ ‪‪Jeg har fået selvværd og mod til at kæmpe imod min egen selvdestruktivitet.”‬‬

Blaabjerghus Psykoterapi ligger på Engdraget 20 i Varde. Vi arbejder fra vores klinik og kontor med klienter fra f.eks. Esbjerg, Varde, Skjern, Ringkøbing, Ribe. Hør også om dine muligheder, hvis du bor længere væk, men er usikker på transport til vores klinik – du kunne f.eks. bo i et helt andet sted med behov for et ophold i Varde eller Henne.

I vores klinik i Varde tager vi imod klienter og virksomheder, der har brug for terapi eller psykologisk rådgivning. Vi har muligheder for at tage klienter på adressen i Varde, eller komme ud til jer i hele landet. Vores klienter kommer også fra Esbjerg, Skjern, Herning, Ringkøbing og Ribe.

Denne side indeholder en orientering om NLP-psykoterapi generelt og endvidere har du om kort tid mulighed for at klikke dig ind på nedennævnte specielle emner:

(Disse emner er lige nu under omredigering, men vil snart fremstå i ny udgave)

  • Personlig udvikling og målsætning
  • Angst
  • Stress
  • Spiseforstyrrelser

NLP Korttidsterapi er en blid og respektfuld psykologisk metode til bearbejdning af stort set alle følelsesmæssige problemer samt til personlig udvikling, bl.a.:

  • lavt selvværd
  • angst
  • stress
  • fobier
  • fysiske symptomer
  • samlivsproblemer
  • kriser
  • sorg
  • traumatiske oplevelser
  • identitetsproblemer
  • eksamensangst
  • manglende motivation

Skab det liv du ønsker

NLP er en moderne form for praktisk psykologi baseret på samtale og enkle terapeutiske metoder. Gennem metoderne lærer du dig selv bedre at kende og du får hjælp til, hvordan du kan ændre din situation og opnå det du ønsker.

Metoderne løsner op for de blokeringer og begrænsninger, vi ubevidst har skabt i barndommen eller senere i livet og som i nuet f. eks. giver angst, lavt selvværd, spiseforstyrrelser eller andre uhensigtsmæssige følelser.

Du kender sikkert til dette, at du ønsker at gøre noget eller være på en bestemt måde, men angst og uro eller andre hæmmende følelser tager over og forhindrer dig i at få det som du gerne vil have det og det er netop dette, NLP metoderne ændrer. Samtidig er der i vores sind uanede ressourcer, som vi let kan lære at blive bedre til at udnytte.

Hvordan er et NLP forløb?

Vi starter op med en afklarende samtale, hvor vi lærer hinanden at kende og vi taler om din aktuelle situation. Samtalen afsluttes med, at vi sammen definerer et mål og du får en vurdering af, hvilke temaer og mønstre, det vil være relevant at arbejde på. Til slut får du et bud på varigheden af terapien. Se herom senere.

Herefter arbejder vi med at gøre dit mål mere tydelig. Dette er væsentligt, da alene en tydelig forestilling om, hvad det er du vil, gør underværker og da vi samtidig begynder at aktivere de ressourcer, der kan bringe dig mod dit mål, så har du nu igangsat en proces, hvor dit sind nu arbejder på at bringe dig mod målet.

Ovennævnte gør det dog normalt ikke alene. Almindeligvis er det sådan, at der er blokeringer og begrænsninger, der står i vejen for opfyldelsen af målet og det skal naturligvis bearbejdes. Det kan være indlærte personlighedsmønstre, som da du ubevidst lærte dem, var til gavn for dig, typist for at du kunne få opmærksomhed eller kærlighed. Disse mønstre er stadig de samme og selv om du stadig har brug for opmærksomhed og kærlighed, så virker de gamle mønstre måske ikke efter hensigten i dit voksne liv, men det kan være svært at forandre tingene uden hjælp. Det kan også være, at du føler uro på grund af indre modsætninger og det kan naturligvis også være svære følelser p.g.a. traumer og svigt.

Ovennævnte bearbejdes og forandres gennem samtale og de enkle NLP metoder. Da gentagelser ofte har stor værdi for forandring, vil indtaling af CD med de vigtigste elementer af terapien ofte også indgå.

Den samlede varighed af et forløb afhænger naturligvis af mange ting, men det almindeligste er 3-6 gange af 1½ time. Vi anbefaler almindeligvis de to første gange med en uges mellemrum og herefter kan der godt gå 2-3 uger mellem hver session. Hvis terapien kombineres med hypnose, så vil forandringerne oftest ske hurtigere.

Ovennævnte er en overordnet beskrivelse af et almindeligt forløb. Der er naturligvis andre varianter af et sådant forløb og bl.a. krisesamtaler og bearbejdning af fobier vil ofte være anderledes.

Du er altid velkommen til at ringe til os eller sende en mail til info@nlp-centret.dk for at høre vores vurdering af netop din situation. Endvidere har du også mulighed for en gratis og uforpligtende samtale (almindeligvis ½ time) om nlp-terapi kunne være noget for dig.

Du er her: Forside » Psykoterapi

hvor jeg koeber mentax generic

Förekomsten av juvenil idiopatisk artrit varierar i olika delar av världen. I Norden är incidensen 11–14/100 000 barn och år upp till 16 års ålder, och den är vanligare ju längre norrut man kommer [1]. Vi uppskattar att ca 1 200–1 700 barn och tonåringar upp till 18 år har sjukdomen i Sverige i dag [2].

Klassifikation av samlingsbegreppet

Majoriteten av barn med juvenil idiopatisk artrit har inte samma kliniska bild som vuxna med reumatoid artrit. Juvenil idiopatisk artrit är ett samlingsbegrepp för barnens kroniska ledinflammatoriska sjukdomar, och de s k ILAR-kriterierna (International League of Associations for Rheumatology) indelar sjukdomen i åtta kategorier (Tabell I). Man brukar tala om debutform av sjukdomen så som den presenterar sig de första 6 månaderna och tiden därutöver som förloppsformen [3]. Den vanligaste kategorin är »kvarstående fåledsartrit«, vilket betyder ett engagemang av högst fyra leder under hela sjukdomsförloppet, även efter de första 6 månaderna.

Att man valt samlingsbegreppet juvenil idiopatisk artrit och inte gjort en uppdelning efter de olika sjukdomsformerna beror på att barnen kan ha en sjukdomsbild vid debuten, och först långt senare utvecklar sig sjukdomen till exempelvis en psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit. Det är med and­ra ord svårt att under barnaåren förutsäga sjukdomsbilden under ungdomsåren och i vuxen ålder.

Psoriasis är ovanligt hos barn men förstagradsärftlighet för psoriasis, nagelförändringar och daktylit hos barnet är sådant som vi använder i klassifikationen av psoriasisartrit hos barn.

Sakroilit tar ofta tid att utveckla, men ärftlighet för HLA-B27-associerad sjukdom, HLA-B27 hos patienten, pojke över 6 år vid debut, akut främre uveit och/eller entesiter används för klassifikation av s k entesitrelaterad juvenil idiopatisk artrit, en motsvarighet till ankyloserande spondylit hos vuxna.

Med användning av kriterier för diagnostiken följer också att vissa barn inte kan placeras in i en viss grupp eller hamnar i två kategorier.

Ledsvullnad och morgonstelhet vanligaste debutsymtom

Sjukdomsbilden är varierande. De allra vanligaste debutsymtomen är ledsvullnad och morgonstelhet. Värmeökning över ett svullet ledområde är också vanligt. Låggradig feber förekommer ibland hos barn med engagemang av många leder vid debut och höggradig feber hos dem som utvecklat en särskild kategori av juvenil idiopatisk artrit, den s k systemiska formen.

Smärta är sällan det som dominerar den kliniska bilden hos de yngre barnen, sannolikt eftersom de har svårt att uttrycka var de har ont, men deras beteende och rörelsemönster tyder på smärta. Hos de äldre barnen är smärta en viktig del av symtombilden. Juvenil idiopatisk artrit kan också debutera med uveit, psoriasis eller inflammatorisk tarmsjukdom, och ledmanifestationerna kan komma långt senare.

En liten grupp av patienter har den systemiska formen. De insjuknar med svängande feber, oftast högst kvällar och nätter, utslag som blossar med febertopparna, svullna lymfkörtlar och svullen lever och/eller mjälte samt serosit (oftast perikardit). Alla patienter med den systemiska formen får inte alla symtom/kliniska fynd, och det är inte ovanligt att ledinflammationerna kommer i ett senare skede, efter månader eller år (Figur 1).

Utredningen styrs efter klinisk bild

Sjukdomen är en uteslutningsdiagnos varför utredningen styrs efter klinisk bild. Vanliga basprov är CRP och/eller SR, blodstatus med differentialräkning, ALAT och urinsticka. Ett normalt CRP- och/eller SR-värde utesluter inte juvenil idiopatisk art­rit. Förhöjda nivåer av trombocyter är ett vanligt fynd. Positiva antinukleära antikroppar (ANA) står för ökad risk att utveckla uveit hos de yngre barnen och kan (framför allt om ANA är hög eller faller ut i en specifik autoantikropp) indikera att artriterna är en del av en inflammatorisk systemsjukdom hos de äldre barnen.

Reumatoid faktor (RF) och/eller antikroppar mot cykliskt citrullinerade peptider (anti-CCP) visar positiva värden hos ca 1–3 procent av barnen, nästan uteslutande hos dem som insjuknar med engagemang i många leder och är i tonåren.

Om sjukdomen börjar i en enda led (monoartrit), röntgas leden för att utesluta t ex infektion och ortopedisk sjukdom. Det är också viktigt att utesluta borreliaartrit. Vid symtom på den systemiska formen är blododling, ultraljudsundersökning av hjärta och buk samt röntgen av lungor delar av utredningen. Benmärgsundersökning är viktig att överväga.

Ca 15–20 procent av alla barn med juvenil idiopatisk artrit utvecklar främre uveit (Figur 2, Fakta 2). Denna är oftast utan symtom och kan på sikt vara den största riskfaktorn för framtida skador av sjukdomen, som grav synnedsättning eller till och med blindhet. Risken för uveit är störst för små flickor med fåledsartrit (högst 4 leder engagerade) och med positiv ANA [4, 5]. På grund av risken för uveit behöver barn med juvenil idiopatisk artrit undersökas av ögonläkare med 3–6 månaders mellanrum under många år.

Den medicinska behandlingen av barn med juvenil idiopatisk artrit har blivit intensivare. Kunskap om den inflammatoriska processen talar för att tidigt insatt behandling är viktig. Stora undersökningar på vuxna och enstaka kontrollerade läkemedelsstudier på barn har utförts.

Grunden för den farmakologiska behandlingen av de reumatiska ledsjukdomarna är därför tidigt insatt aktiv behandling med målsättning att förhindra leddestruktion och funktionsinskränkning.

NSAID är baspreparat. Av de preparat som vi använder i dag är NSAID basterapi mot ledsmärta och ledstelhet och används bl a i väntan på utredning och mer kraftfull behandling. De flesta NSAID-preparat är inte registrerade för användning till barn. NSAID är en symtomatisk behandling utan visad ledskyddande effekt. När en patient har fått diagnosen juvenil idiopatisk artrit och har inflammerade leder inleds behandlingen med injektion av kortison i de påverkade lederna. Långverkande kortikosteroider lokalt minskar dramatiskt inflammation i ledkapseln med mindre smärta och ökad rörlighet som följd.

I dag vet vi också att kortisoninjektioner i leder inte skadar brosket, så som man tidigare ansett. Ledinjektioner är en viktig del i den primära behandlingen och i behandlingen av sjukdomsskov.

LARM-preparat har gett bättre behandlingsresultat. I mitten av 1980-talet började metotrexat användas till patienter med barnreumatism. Det innebar en stor förbättring av behandlingsresultaten [6]. Det senaste decenniet har indikationerna vidgats, och metotrexat används även parenteralt i form av subkutana injektioner. Frånsett för metotrexat är effekten av LARM (långverkande antireumatiska mediciner) dåligt vetenskapligt dokumenterad hos barn, och något vetenskapligt underlag för en remissionsinducerande effekt finns inte.

Metotrexat är förstahandsmedel när kortisoninjektion i leden/lederna inte har gett tillräckligt resultat eller när vi redan från början bedömer att kortisoninjektioner sannolikt inte kommer att räcka för att stoppa sjukdomen. Medlet har en gynnsam säkerhetsprofil med liten risk för allvarliga biverkningar i det dosintervall som används vid reumatiska sjukdomar. Tyvärr är det inte helt ovanligt med illamående efter en tids behandling [7]. Om metotrexat har dålig effekt i tablettform, är det indicerat att byta till subkutan behandling.

Förutom metotrexat är sulfasalazin det LARM-preparat som används för behandling av barn. Sulfasalazin har inte någon vetenskapligt bevisad effekt vid juvenil idiopatisk artrit i de få studier som genomförts. Läkemedlet ges i första hand till HLA-B27-positiva barn med artrit.

Utvecklingen inom läkemedelsbehandling vad gäller både substanser och hur dessa används har varit dramatisk de senaste 15 åren. Vi vet att det är viktigt att starta tidigt med behandling, men vi saknar prediktorer för vilka barn som behöver den mest intensiva behandlingen [8, 9] och vilka som klarar sig med enklare terapi.

Biologiska läkemedel kan ge dramatisk förbättring. Biologiska läkemedel riktade mot proinflammatoriska cytokiner har för barn liksom vuxna med reumatisk sjukdom i många fall inneburit en dramatisk förbättring av artritsjukdomen. Cytokinhämmare till barn och tonåringar är aktuellt först när metotrexat är prövat subkutant eller när biverkningarna av metotrexat är intolerabla. I första hand används en TNF-antagonist.

Behandlingen är kostsam – över 100 000 kr per år med vuxen­dos. Samhällsekonomiskt kan kostnaden dock försvaras om läkemedlen används på strikt indikation och om man räknar med att patienternas produktiva år blir fler genom att hon/han kan fullfölja skola och yrkesutbildning och delta i arbetslivet.

Den risk för allvarliga infektioner som befarades från början har visat sig vara mindre än man trodde men är ändå viktig att beakta. Epidemiologiska studier på vuxna och barn har inte kunnat påvisa någon ökad risk för malignitet som kan kopplas till behandling med TNF-alfa-hämmare [10].

Tillväxtrubbning är en komplikation

En av komplikationerna till juvenil idiopatisk artrit är till­växt­rubbning lokalt av skelettet, och vid långvarig inflammation finns risk för generellt hämmad längdtillväxt. Det finns forskning som visar normaliserad längdtillväxt hos barn med tillväxthämning under behandling med TNF-alfa-hämmaren etanercept [11].

En vanlig vanföreställning har varit att barnreumatism växer bort i tonåren. Epidemiologiska studier visar dock att sjukdomen är mer allvarlig än så. I ett nyligen publicerat arbete över nordiska barn med juvenil idiopatisk artrit var cirka hälften av patienterna inte i remission 8 år efter sjukdomsdebuten, ca 30 procent behandlades med ett LARM-preparat och 12 procent med ett biologiskt läkemedel [4].

Även om det inte är lika vanligt i dag med leddestruktioner som resttillstånd efter inflammation, är det inte ovanligt att vi fortsätter att behandla de tonåringar som vi uppfattar som välbehandlade i sin artritsjukdom för att de har kvarstående smärta. Finns det kvar en viss inflammation? Kan andra smärtlindrande åtgärder vara viktiga att arbeta med? Oftast behövs flera olika insatser.

kan jeg faa phenergan dm