billig sumycin tetracycline

hvor kan jeg kobe sumycin tetracycline

Överlag passar dock den grundläggande psykoanalytiska modellen av psyket väldigt bra ihop med senare neuropsykologiska fynd.

Finns det några psykoanalytiska idéer eller koncept som du anser att vi kan förkasta baserat på neuroforskning?

I stort skulle jag faktiskt svara att det inte är så. Det finns dock ett stort undantag. Mark Solms och ”The conscious id” är ett exempel där anknytningen till neurovetenskap faktiskt lett till en signifikant revision av psykoanalytisk teori. Detta ställer ju en grundaspekt av teorin på huvudet – att det-processer faktiskt är medvetna medan det är jagfunktionerna som är omedvetna, även om även många jagfunktioner också är direkt associerade till medvetandet.

Överlag passar dock den grundläggande psykoanalytiska modellen av psyket väldigt bra ihop med senare neuropsykologiska fynd. Däremot tror jag att det finns specifika delar av psykoanalytisk teori som ingen riktigt undersökt därför att de redan är mer eller mindre förkastade. Ett sådant exempel skulle kunna vara penisavund. Jag känner inte till något vetenskapligt stöd för penisavund, kanske vi alla har penisavund. Kanske kvinnor har penisavund och män har vaginaavund eller livmoderavund. Sådana delar av psykoanalytisk teori har ingen undersökt från ett neurovetenskapligt perspektiv. Däremot kan du såklart argumentera för att penisavund sannolikt existerar tillsammans med många andra typer av avund. Jag antar att samma sak gäller Oidipuskomplexet, det är en speciell typ av teori som kanske bäst ses som ett av många sätt som barn relaterar till sina föräldrar. Jag känner inte till något bra neurovetenskapligt stöd för oidipuskomplexet.

Ett exempel där neurovetenskap däremot ger starkt stöd för psykoanalys är dock drömmar. Där har Mark Solms tydligt argumenterat för att den övergripande neuropsykologiska förståelsen av drömmar och drömmande korresponderar till den neuropsykoanalytiska synen på det.

Vad tror du är det viktigaste terapeuter kan lära sig från neurovetenskap?

För att börja med att svara övergripande: det som som framför allt träder fram när man läser neurovetenskap är att det ger stöd till vår psykoanalytiska modell. Det är någonting väldigt viktigt som psykoterapin kan lära sig. Att den här väldigt viktiga och stundtals överprivilegierade vetenskapen som neurovetenskap är, och som av många anses som den vetenskap som presenterar sanningen, (vilket inte är helt sant, men i vilket fall), att den vetenskapen helt självständigt utvecklar en förståelse för hjärnan som korresponderar med den psykodynamiska modellen. Det ger oss en väldigt god grund även om det inte leder till att vi gör någonting annorlunda i praktiken.

En mer specifik sak som slår en när man lär sig om hjärnan är hur mycket av den som ägnar sig åt sociala och emotionella processer. I och med att så mycket av hjärnan arbetar med social information och att reglera beteende baserat på sociala regler, kan vi tänka oss att det kan vara värt att arbeta med dessa regler. Medicin förändrar ju systemen i hjärnan men inte nödvändigtvis det vi kallar mentala representationer, eller internaliserade objektrelationer, eller regler kring en själv i relation till andra.

jag tror att det finns mycket mer som neurovetenskap skulle kunna lära oss om psykoterapeutisk teknik och vad vi bör förändra i vår teknik

En närliggande sak är all forskning som börjar komma på neuroplasticitet, alltså att om du gör någonting regelbundet kan du förändra hjärnan. Detta har visats i väldigt triviala och kortsiktiga sammanhang, som att spela skalor på piano eller utöva meditation i åtta veckor förändrar hjärnan. Så att ha en regelbunden relation med någon som du känner att du litar på, och att utveckla förmågan att lägga märke till dig själv och uppmärksamma och erkänna saker du upplever konflikter inför, allt det vi gör i psykoterapi, det vet vi att det sannolikt förändrar din hjärna. Detta är i linje med ett växande stöd för att psykodynamisk terapi kan vara precis lika effektiv som KBT, om inte mer, och att psykodynamisk terapi har relaterats till mer långsiktiga positiva utfall.

Men när det kommer till den dagliga kliniska praktiken säger inte neurovetenskapen jättemycket än, men den ger stöd till det vi redan gör. Som i psykodynamisk terapi väntar vi tills patienten känner någonting innan du tar upp det explicit, annars blir det bara intellektualisering. För mig har detta varit viktigt, jag är extra uppmärksam på att inte bara tala om saker på ett intellektuellt plan. Men jag tror att det finns mycket mer som neurovetenskap skulle kunna lära oss om psykoterapeutisk teknik och vad vi bör förändra i vår teknik, men det är sannolikt ännu för tidigt för det.

Vad tror du är det viktigaste ämnet att forska på i framtiden inom detta område?

Jag vet verkligen inte, för det finns så många möjliga fält att utforska! Men för att försöka skissa upp någon form av landskap: metapsykologi, att förstå mer om hur apparaten fungerar. Det finns också dussintals kliniska frågor vi kan utforska närmare – vilka typer av interventioner påverkar vilka patienter på vilka sätt, och hur kan vi använda denna kunskap för att planera våra behandlingar? Jag kan förstå den psykoanalytiska oron att det ska bli en hel lista att bocka av, om patienten har det här och det här ska du göra det här och det här – det bryter ju mot den grundläggande aspekten av psykoanalys att vi oavsett allt annat ska möta patienten där den är. Men samtidigt, om forskning visar att vissa interventioner med vissa patienter verkligen är effektiva medan andra inte är det – ska vi då ignorera det?

En kritik mot kvantitativ forskning på psykoanalys och psykoterapi är att denna typ av koncept och praktik inte går att fånga med kvantitativ forskning, utan att vi, för att beskriva det vi gör, snarare bör ägna åt oss fenomenologisk forskning, fallstudier och liknande. Hur ser du på detta?

Jag håller absolut inte med om det. På vissa sätt kan jag känna att du kanske kan veta från erfarenhet att en god diet och mycket motion är bra för dig, och att det kanske kan vara tillräckligt. Men är det inte också viktigt att veta hur hjärtat fungerar, vad som händer på insidan av hela apparaten?

Varför är den typen av kunskap inte lämplig när andra typer av kunskaper är det?

Det går att kritisera positionen ni beskriver utifrån flera aspekter, varav en är att det är som att den verkar ignorera det faktum att vi alla för in massor med kunskap in i vår kliniska praktik. Varför är den typen av kunskap inte lämplig när andra typer av kunskaper är det? Säg till exempel att du aldrig sett en film i hela ditt liv, och din patient säger att ”det påminner mig om en den här filmen”, då har du inga associationer till vad personen säger. Om personen sen säger ”jag kan inte minnas någonting, jag bara glömmer allt”, då tror jag att det är väldigt värdefullt att ha information om de processer som ligger bakom minne och glömska. Om du vet att höga stressnivåer försämrar hjärnans förmåga att lagra minnen, kan det hjälpa dig att fundera kring om det kan vara stress som påverkar personens minne, och vad ni skulle kunna göra åt det. Om du endast skulle utgå ifrån personens subjektiva upplevelse och enbart stanna i den analytiska processen skulle du ignorera viktiga realiteter som påverkar personens fungerande.

Sist men inte minst, varje person är en individ men vi har också teorier som grupperar människor. Till exempel narcissistisk personlighetsstörning har vissa egenskaper som du ofta ser, likaså otrygg anknytning – så det verkar som att det berikar vår praktik så länge som du inte prackar det på patienten. För mig är det allra viktigaste att använda dessa tankar som provisoriska hypoteser, på samma sätt som varje respons till en patient idealiskt ska vara provisorisk och hypotetisk.

Posted on 27 June 2014 by Karin Lindqvist

Igår var den första officiella konferensdagen på Society for Psychotherapy Researchs (SPR) årliga konferens i Köpenhamn. Under hela konferensen går 12 parallella spår ordnade enligt teman såsom barn/ungdom, processforskning, trauma eller olika terapeutiska metoder. Under förmiddagen presenterades bland annat processforskning på ungdomsterapier gjord med en för ungdomar specialanpassad version av processinstrumentet ”psychotherapy Q-sort”.

En välbesökt panel under förmiddagen handlade om praktikorienterad forskning,

En välbesökt panel under förmiddagen handlade om praktikorienterad forskning, alltså naturalistisk och/eller kliniknära forskning, med både diskussioner och presentationer rörande hur denna bör se ut och med resultat från studier av detta slag.

En forskargrupp vid Penn State University hade skickat ut en enkät till ett stort antal kliniker för att ta reda på vilken typ av forskning kliniker egentligen är intresserade av. Enligt de svar de fick var kliniker absolut mest intresserade av processforskning – alltså forskning som svarar på vad det egentligen är som fungerar i psykoterapi. Kliniker var även intresserade av ämnen såsom forskning på högriskpatienter och utfallsforskning. Hela 70 % av klinikerna som deltog i studien uppgav dessutom att de med största sannolikhet skulle medverka i en forskningsstudie kring deras intresseområde om möjligheten uppkom. Detta var en överraskning för forskarna då det alltid är svårt att rekrytera kliniker till studier, och frågan är väl kanske om detta verkligen stämmer överens med verkligheten om de faktiskt skulle tillfrågas att delta.

I samma panel presenterade Rolf Holmqvist en svensk studie, där även ett annat välbekant namn stod att finna i författarlistan: nämligen psykodynamiskt.nu:s egen Jakob Mechler! Tillsammans har de undersökt ett stort sample, för att titta på andelen patienter som försämras i primärvård och i psykiatri, avseende såväl globalt fungerande som specifika funktions- och symtomskalor. Vidare har de undersökt om det finns några terapeuteffekter avseende försämring i terapi. När dessa resultat publiceras kommer vi med största sannolikhet få skäl att återkomma till dem här på bloggen…

Louis Castonguay, en känd psykoterapiforskare även han vid Penn State University, presenterade en ambitiös processtudie som bland annat undersökte hur patienter upplevde olika typer av interventioner från terapeuter. Studien strävade efter att vara ”kliniskt synton” alltså smälta väl in i klinikens vardag. De lät elva psykologer med olika inriktning från början delta i design och implementering av studien. Psykologerna gick med på att under 24 månader använda vissa skalor för att mäta process efter varje session med vissa patienter, och dessa patienter fick även de fylla i processmått. De fann bland annat att sessioner som av patienten skattades som innehållandes mycket common factors också skattades som högkvalitativa. Detsamma gällde för sessioner som skattades ha hög grad av utforskande interventioner, och sessioner som hade låg grad av styrning. Flera andra interaktionseffekter och fynd fanns också bland resultaten i studien som säkert även denna kommer att ses i tryck snart.

På eftermiddagen hölls en strukturerad diskussion kring barn- och ungdomsterapier

På eftermiddagen hölls en strukturerad diskussion kring barn- och ungdomsterapier där flera forskare gjorde korta inlägg om vad de ser som viktigt framöver för barn- och ungdomsforskningen. Ett stort samtalsämne – precis som på den övriga konferensen – var processforskning. Som det ser ut idag görs merparten på processforskningen på vuxna medan det än så länge är tunt på barn- och ungdomsfronten. Gunnar Carlberg, tidigare chef och rektor på Ericastiftelsen och numer gästprofessor vid Stockholms Universitet, framförde fyra enligt honom viktiga punkter för barn- och ungdomsforskningen:

1) Att fortsätta att forska på tidsbegränsade terapier. Idag har tidsbegränsade terapier för barn och ungdomar lovande resultat. Detta behöver undersökas ytterligare.

2) Föräldrar! Vi saknar till stor del systematisk kunskap om föräldraarbetet i behandling av barn och ungdomar, trots att detta av många kliniker ses som oerhört viktigt.

3) Att fånga barn och ungdomars egna upplevelser av psykoterapi

4) Systematiska studier på mål, förhoppningar och förväntningar i psykoterapi.

Andra viktiga punkter, enligt deltagarna i diskussionen, var till exempel att även forska på yngre barn och spädbarn, att forska på fäder då i princip all föräldraforskning är gjord med mödrar, att se till att förankra utfallsforskning i en tydlig teori om vad det är som leder till förändring, att skapa mer sofistikerade utfallsmått, att fundera på vad som händer mellan sessionerna och att mer specifikt undersöka vad som fungerar för vem.

Den största diskussionsfrågan, som också var syftet, handlade dock om hur barn- och ungdomsforskare inom psykoterapi kunde organisera sig för att optimera den forskning som görs. Ett problem som lyftes var hur forskning ofta sker på helt olika modeller, inom skilda områden och om det är inom samma område, med helt olika mått. Möjligen skulle forskningen tjäna på en samordning mellan olika forskargrupper internationellt. Mötet ledde till flera idéer om hur kontaktytor kan skapas. Det lyftes också hur mycket större forskning inom psykoterapi för barn och ungdomar redan blivit. Flera av deltagarna mindes SPR-konferenser för bara några år sedan då antalet presentationer rörande barn gick att räkna på ena handens fingrar. Detta år hålls det under varje session minst en panel som handlar om forskning rörande barn och ungdomar. Alla var överens om att det kommer att bli spännande att se hur fältet ser ut om ytterligare ett par år!

sumycin ingen receptacle

KBT Det finns de som inte blir bättre eller till och med mår sämre av psykologisk behandling.

Nyhet Programledarna till serien ”30 liv i veckan” har egna erfarenheter av självmord och psykisk ohälsa.

Forskning Forskare i Tyskland har rankat allvarliga riskfaktorer för hjärtsjukdom. Där, bland de värsta av värsta, platsar även depression.

Nyhet Forskare i USA delar in depression i fyra olika typer baserat på undersökningar av hjärnan. De olika kategorierna kan hjälpa läkare bestämma vilken behandling som passar bäst för patienten.

Nyhet Förekomsten av psykisk ohälsa, vilket innefattar självmordstankar, depression och stress, är betydligt högre bland medicinstuderande jämfört med övriga befolkningen.

Forskning En ny dansk studie tyder på att vintertid för många markerar början på en lång och mörk period vilket ger avtryck i depressionsstatistiken.

Nyhet Varje år väljer Världshälsoorganisationen (WHO) att uppmärksamma ett specifikt hälsoproblem under en halvårsperiod. Årets kampanj går under namnet: ”Depression: Let’s Talk.”

psykisk ohälsa För att förbättra samspelet mellan barn och föräldrar som lider av svår depression krävs förebyggande insatser, enligt Folkhälsomyndigheten.

Sjävtest Gör testet som läkare använder sig av för att utvärdera ångest.

Genom att undersöka uttag för läkemedel kunde forskare tydligt se att uttagen för psykiatriska diagnoser var högre i områden med högre avgashalter.

Häpnadsväckande resultat i en ny klinisk studie.

Tack vare forskare Anna Duberg har en ny studie tagits fram som ska hjälpa yngre tjejer att må bättre.

Test Gör självskattningstestet som används världen över inom psykiatrin

Forskare kan inte se några tecken på att vinterhalvåret påverkar vårt humör.

FORSKNING Kortväxthet hos män och högt BMI hos kvinnor ger sämre förutsättningar på arbetsmarknaden.

FORSKNING Narkotikaklassad drog har visat effekt på självmordsbenägna.

FORSKNING Personer som drabbats av en hjärtattack har tre gånger högre risk att lida av depression. Norska forskare hittar ett viktigt hjälpmedel.

FORSKNING Neandertalares DNA ökar risken för depression, stroke och nikotinberoende.

NYHET Blue Monday är här. Vi har knepen som hjälper dig på årets deppigaste dag.

NYHET Svensk studie pekar på nya metoder för att behandla depression. Läs det senaste här!

NYHET En ny kanadensisk studie visar att kvinnor som tog antidepressiva läkemedel under graviditeten hade en starkt ökad risk att föda barn med autism.

NYHET Stockholms läns landstings Folkhälsorapport visar att depression och ångest ökar bland Stockholms invånare. Störst ökning ser man bland unga vuxna.

NYHET Om två veckor kommer Stockholm få landets första ambulans för självmordsbenägna eller akut psykiskt sjuka.

FORSKNING Motion har en positiv effekt på depression, det är bevisat. Men varför fungerar motion så bra, och vad gör det för vårt psykiska välmående?

FORSKNING I en ny studie kan man se att det finns ett samband mellan ångestsyndrom och hög exponering av luftföroreningar.

NYHET Man inte se att mindfulness skulle vara bättre än andra behandlingsformer så som KBT. Detta visar en ny studie.

NYHET Förr kände sig äldre mest oroliga, och det var ungdomar som såg ljust på framtiden. Men idag, 30 år senare, är situationen helt tvärtom.

Nyhet Föreningen Mind har rangordnat svenskarnas psykiska hälsa län för län med hjälp av statistik över självmord och enkätsvar om självskattad hälsa. Hur bra mår ni i ditt län?

Forskning Terapi tillsammans med läkemedel fungerar bättre mot depression än att endast ge läkemedel. Speciellt vid svår depression.

Artikel Vad gör egentligen att vi mår som bäst? Vi har listat elva vetenskapligt bevisade saker som gör dig lycklig – och pengar är inte en av dem.

Forskning Inflammationsdrivande mat så som sockrade drycker, vitt mjöl och margarin ökar risken för depression enligt en ny stor Harvard-studie.

Artikel Hur nära tankarna än är verklighet så är de flesta mottagliga för hjälp och tvekar in i det sista.

Det uppskattas att 75 procent av patienter med diagnosen borderline återhämtar sig. Jouanita Törnström är en av dem. Idag är hon psykiatrisjuksköterska och egenföretagare. Hon vill att andra personer med borderline ska veta att det finns hopp om en bättre tillvaro.

En omfattande studie av svenska forskare på inkontinens visar dåliga resultat för alla behandlingar utom en. Det kan ses som en ekonomisk förlust men framförallt påverkar det äldre patienters livskvalitet, menar forskare bakom studien.

Cykeltävlingen Tour de France är i full gång och vi har skonats någon större dopingskandal detta år. Men forskare visar nu att ett vanligt dopingpreparat inte verkar hjälpa cyklister i alla fall.

hvor kan jeg kobe sumycin tetracycline

Hypnos är verksamt eller mycket verksamt inom all psykoterapi, men även vid en rad olika symtom såsom sömnstörningar, högt blodtryck, stresskänslighet, IBS, smärtproblematik och fibromyalgi.

Vid beroendeproblematik som att sluta röka/snusa, och socker/viktkontroll, alkohol, är hypnos ofta väldigt effektivt sätt att åstadkomma förändring. Vi tar även emot tandvårdsrädda patienter, för Hypno-birthing (avdragsgill förlossningsförberedelse) och för att förbereda inför operation.

Välkommen att höra av dig!

Lina Skantze och Daniel Cremonini
www.samtalsterapi-stockholm.se

Galleri Anigo
www.anigo.se

CHP - Centrum för Hypnos och Psykoterapi
www.chp.nu

Din hypnosbehandling kan vara avdragsgill. Skatteverket godkänner avdrag för friskvård:

  • Hypnos i syfte att nå avslappning och minska stress eller vid rökavvänjning.
  • Hypnobirthing för blivande föräldrar – om båda föräldrarna deltar kan respektive förälder få halva avgiften skattefritt.

08 januari 2018

På Slussen Hypnos & Psykoterapi har vi en galleri-del där vi driver Galleri Anigo. Du kan läsa mer om den på www.anigo.se

Nedan listas ett urval av de behandlingar som Slussen Hypnos & Psykoterapi utför

På Slussen Hypnos & Psykoterapi erbjuder vi kort- och långtidsterapi på relationell grund. Vi erbjuder även möjligheten att använda hypnos i terapiarbetet.

Hypnos är ett fantastiskt sätt att hjälpa patienten få tillgång till sina kreativa resurser, att komma åt problematiken på djupet, åstadkomma varaktig förändring och gå vidare.

På Slussen Hypnos & Psykoterapi har vi även möjlighet att erbjuda Kognitiv beteendeterapi (KBT).

Vi på Slussen Hypnos & Psykoterapi arbetar bland annat med:

  • panikångest
  • depression
  • fobier
  • psykosomatik
  • traumabehandling
  • sexuell problematik

Vi arbetar ibland även symtomorienterat eftersom man inte alltid behöver förstå orsaken till ett problem. Hypnos är verksamt eller mycket verksamt, vid en rad olika symtom som exempelvis sömnstörningar, högt blodtryck, stresskänslighet, smärta och fibromyalgi.

Vid beroendeproblematik som att sluta röka/snusa, socker/viktkontroll och alkohol är hypnos ett väldigt effektivt sätt att åstadkomma förändring.

Vi tar även emot patienter för förlossningsförberedelse, tandvårdsrädsla mm.

Hos oss på Slussen Hypnos & Psykoterapi erbjuder vi parterapi på relationell och systemisk grund, och vi använder hypnosinslag med de par som önskar.

Vi ger er stöd att samtala om det svåra, reda ut det outredda och se varandra igen, kanske på nya och fördjupade sätt. I det stora och i det lilla, i det intima och i det vardagliga.

Vi välkomnar samkönade par och regnbågsfamiljer.

Ni som par väljer vad ni vill ta upp och vi arbetar varsamt och effektiv, utifrån mönster i nuet, mot framtiden.

Vanliga teman i parterapi är exempelvis:

  • kärlek
  • bekräftelse
  • sexualitet
  • frihet/beroende
  • arbetsfördelning
  • barnuppfostran
  • ekonomi

Ni som väljer att gå skilda vägar kan få stöd i processen för att genomföra en god separation. Kanske är ni föräldrar och har många års fortsatt föräldraskap framför er.

Hos oss på Slussen Hypnos & Psykoterapi tar vi emot familjer för familjesamtal/familjeterapi.

Vi välkomnar samkönade par och regnbågsfamiljer.

Ibland är det ett barn eller en tonåring som är symtombärare, ibland har en förälder en svårighet som påverkar hela familjen. Ofta händer det väldigt mycket på relativt kort tid när hela familjen samlas och allas röster kommer till tals.

Vi arbetar kollaborativt och arbetar med det som familjen vill ta upp, med dem som berörs. Vi är följsamma och flexibla inom ramarna för familjeterapin.

Ibland önskar familjer använda hypnosinslag, vilket går bra. Ibland förekommer andra kreativa inslag för att hjälpa familjemedlemmar i olika åldrar att komma till uttryck på det sätt som ligger närmast just dem.

Kontakta oss på Slussen Hypnos & Psykoterapi för mer information!

Hypnospsykoterapi är behandlingsarbete med hypnos som metod. Hypnos används för att fördjupa patientens kontakt med sitt inre och förstärka behandlingseffekten.

Metoden anses lämplig för olika områden såsom utbrändhet, stressrelaterade besvär, förlossningsvård, smärtbehandling, viktkontroll, sluta röka/snusa mm.

lincocin piller plastics