hvor kan jeg købe promethazine vc

codeine promethazine online

Behandlingsrekommendationer
I behandlingsrekommendationerna för hepatit C kan du bland annat läsa vilka patientgrupper som prioriteras för behandling,vilka
läkemedel som rekommenderas för respektive genotyp och leverstatus, om behandling av patienter med hiv och om behandling av patienter med
pågående eller nyligen avslutat bruk av narkotika
läs eller ladda ner rekommendationerna här
Läs mer om läkemedelsbehandling

Sedan 2014 har fler interferonfria behandlingar godkänts. Dessa har i regel kortare behandlingstid och bättre behandlingsresultat, samt färre och mildare biverkningar.
De nya läkemedlen har ersatt interferonet för att behandla kronisk hepatit C.Från och med den första januari 2017 har behandlingen mot hepatit C förändrats.
Det tidigare läkemedlet Harvoni, som tillverkas av Gilead kommer inte att användas längre, på grund av alltför höga kostnader. Istället kommer nya preparat att användas.
Genotyp Rekommenderade läkemdel
1 Viekirax och Exviera eller Zepatier
2 Epclusa
3 Epclusa
4 Viekirax och ribavirin eller Zepatier
Läkemedelsnamn Substans
Daklinza Daklatasvir
Epclusa Sofosbuvir/velpatasvir
Exviera Dasabuvir
Harvoni Sofosbuvir/ledipasvir
Olysio Simeprevir
Sovaldi Sofosbuvir
Viekirax Ombitasvir/paritaprevir
Zepatier Grazoprevir/elbasvir

Fortfarande kan ibland läkemedel ges i kombination med Ribavirin, men inte lika ofta som tidigare.

Läkemedelsindustri:

Abbvie marknadsför Exviera och Viekirax.
Bristol-Myers Squibb marknadsför Daklinza.
Gilead marknadsför Epclusa, Harvoni och Sovaldi.
Medivir marknadsför Olysio.
MSD marknadsför Zepatier.
Frågor om användning av läkemedel

Den nya rekommendationen gäller sex av de nya direktverkande läkemedlen som också får subvention av TLV.

Det aktuella läkemedlen är Zepatier i första hand och i andra hand Harvoni, Epclusa, Maviret och Vosevi vid virusinfektion av genotyp 1 och 4.

Vid genotyp 2 och 3 rekommenderas läkare att i första hand överväga Epclusa och i andra hand Maviret och Vosevi.

Om du har frågor angående dina mediciner, hur de fungerar, hur du ska dem och förvara dem eller frågor om biverkningar och användning av läkemedel,

kan du ringa till Läkemedelsupplysningen 0771-46 70 10

Att gå miste om bara en natts sömn kan öka nivåerna av beta-amyloid i hjärnan, ett protein som är kopplat till Alzheimer, visar ny studie från National Institutes of Health i USA.

Socialstyrelsen presenterar nya riktlinjer för vård av demenssjuka där fokus läggs på lugna, trivsamma måltidsstunder för att öka livskvalitet på boende och i hemmet.

Alzheimer sjukdom visar typiska symptom som minnessvårigheter i äldre patienter men de som drabbas när de är yngre är svårare att upptäcka då symptomen inte är lika välkända. Ny svensk forskning kan underlätta både diagnostik och behandling i framtiden.

Forskning Patienter med Parkinsons bör undersökas regelbundet för malignt melanom, det är slutsatsen av en ny studie som bekräftar en koppling mellan de två sjukdomarna.

. de viktigaste hälsonyheterna direkt i ditt Facebookflöde

En expertpanel har granskat alla vetenskapliga artiklar som undersökt koppling mellan fysisk aktivitet och demenssjukdomen Alzheimer och kommer fram till en enhällig slutsats.

THC Då resultaten varit så anmärkningsvärda kommer forskarna att inleda en ny studie på människor senare i år.

Forskning En ny studie från USA har identifierat 24 ämnen som kan skydda mot demens i möss. Ett av dem är koffein.

Forskning Svenska forskare kopplar magbakterier till Alzheimer.

Behandling Trots Eli Lillys nederlag fortsätter andra läkemedelsbolag med sina forskningsprogram på samma spår för att hitta en behandling mot Alzheimer.

Nyhet Socialstyrelsen uppdaterar sina riktlinjer vid demenssjukdom.

Artikel Här kan du göra det klassiska klocktestet som snabbt och enkelt visar om dina kognitiva funktioner funkar som de ska.

NYHET Forskare har nu funnit att vissa människor är naturligt immuna mot symtom på Alzheimer, även när de har en fullt utvecklad sjukdom.

Demens För första gången testas probiotika mot alzheimer i människor.

Nyhet Detta kan bli den första nya behandlingen på ett helt decennium.

Hjärnfonden Än så länge finns inget botemedel mot Alzheimers sjukdom, men hopp finns däremot om ett vaccin inom en snar framtid.

Forskning Patienter som fått en blodtransfusion av en person som senare fått en demensdiagnos har ingen ökad risk att själv drabbas av en demenssjukdom.

Proteinklumpar i hjärnan som leder till minnessvårigheter vid Alzheimer kan vara en uråldrig mekanism för att bekämpa infektioner.

FORSKNING Senaste Alzheimer forskning visar att minnen inte raderas permanent och kanske kan återskapas.

FORSKNING Det magiska pillret som motverkar åldrande menar många är den mest eftertraktade uppfinningen i moderna tider.

FORSKNING En ny studie i tidskriften Appetite visar att chokladälskare får oväntade, positiva hälsoeffekter.

FORSKNING Både styrketräning och konditionsträning förbättrar hjärnans förmåga hos äldre.

promethazine forsendelser

Red: Jag är själv drabbad och jag förstår din avsikt. Tyvärr tycker jag att bilden inte tillför något utan en utförligare bildtext/förklaring. Mitt råd: ta bort bilden

Har kommit flera studier som visat att psoriasis har med T-Cellerna och immunförsvaret att göra.
Går att läsa mera om det här
http://goo.gl/nN5HL9

Välkommet med en sansad kommentar till allt tyckande.

Om forskarna samarbetade med alternativare skulle nog ett bot snart hittas. Men det kommer aldrig att ske i det här landet för boten skulle då sannolikt bli något läkemedelsmaffian inte kan patentera och tjäna en massa pengar på. Det är samma skit med all medicinsk forskning idag verkar det som. Allt måste utmynna i en patenterbar medicin som blockerar en naturlig funktion för att undertrycka ett symptom, eller ersätta ett ämne kroppen egentligen ska tillverka själv. Dvs en bot i sann mening finns inte ens på kartan.

Snabba fakta om psoriasis, som alltså INTE är en hudsjukdom eller svampinfektion och inte går att bota med vare sig salvor eller såpor!

– Ordet psoriasis kommer från det grekiska ‘psora’ som betyder skorv och klåda.

– Ungefär var fjärde psoriatiker har en måttlig till svår form. Övriga har mildare besvär.

– Forskning visar bland annat att svår psoriasis ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Cirka 30 % av alla med psoriasis drabbas även av en särskild form av inflammation i senfästen och/eller leder – så kallad psoriasisartrit.

– Psoriasis är en immunologisk sjukdom, vid vilken en autoimmun aktivering riktad mot hudceller förefaller att vara en av de viktigaste faktorerna. En slags vita blodkroppar – T-celler – ansamlas i hudens övre skikt där de framkallar en inflammatorisk reaktion. Både T-celler och hudceller frisätter signalsubstanser, bland annat TNF. Signalsubstanserna stimulerar hudcellerna så att de delar sig ca 10-20 gånger snabbare än normalt.

– Uttalad parakeratos (cellkärnor ända upp i stratum corneum) uppträder som en manifestation av att celldelningen har en onormal ökad takt och hudcellerna inte hinner mogna. Överhuden har en ojämn tjocklek och uppvisar ansamling av T-celler (en slags vita blodkroppar).som är mest uttalat basalt. I övre skiktet av huden ser man vidgade och slingriga kärl och ansamling av T-celler i de dermala papillerna som dessutom blir mer framträdande.

Jag känner personer som blir bättre av solljus och använder det som behandling. Jag skulle tro att det blir bättre eftersom UV-ljus är desinficerande och bildar D-vitamin i huden som är direkt viktigt för immunförsvaret vilket angriper svampinfektionen.

Jag tror varken på dig eller Psoriasisförbund.

Svar till Psoriasisförbundet i Örebro län:

Kollade några sekunder på den första länken som Psoriasisförbundet i Örebro gav:

”En vacker cell med långa armar ser ut att spela en nyckelroll i sökandet eft er
psoriasisgåtans lösning…”

Många är väldigt trygga med att ha en sjuk identitet, och i det oändliga pula runt med symptom, och vägrar släppa det, vill inte bli friska, för då måste man ge upp saker på vägen. Eller?

Varför posta länkar kring ”forskning”, istället för att bara ta och göra sig frisk, skriva till sina medlemmar vad det handlar om, och hur andra och en själv bara botar sig, och sedan lägga ned alla skumma symptom som dessa ”drabbadeförbund” ofta är? Ska ert ”arbete” bestå i att hålla kvar folk i symptom, prata om ”gåtor”, är ni så omedvetna, eller vill bara beredviliigt och införstått hålla kvar folk i symptom och ohälsa?

Psoriasis är ingen hudsjukdom. Där symptomen visar sig, på huden, är bara symptom på något djupare.

Typiskt att bromsklossar alltid ska gå industrins ärenden, som går ut på att skapa en kundkrets, och det är ingen riktig affärsidè att folk blir friska, det fattar ju alla vi det här laget, eller hur?

Det är klart olika saker har med varandra att göra, svamp, immunförsvar, dendritceller, T-lymfocyter, näring, osv osv osv – men det finns inga ”gåtor” kring cancer eller psoriasis. Det finns mer obskyr verksamhet där man årtionde efter årtionde pumpar in pengar i ”forskning”, som en undanmanöver så att folk inte ska förstå grundläggande enkla principer, och hur att bota sig själv. Bry dig inte om hit och dit, forskning si eller så – det där du tar upp är bara sidoskott, skilj på grundläggande orsaker, och saker som kommer på vägen, och kan synas i pseudoscience, men som är sekundära symptom, som blir i sig blir orsaker till… etc. Spill inte tid på strunt.

Man kan bli ”sned” på att förbund som sprider disinformation, och inte istället med full kraft skriver om hur folk botar sig. Enby ger ju en öppning till bot, vaför postar du då dessa saker?

Jeffrey McCombs påtalade redan 1949 länken mellan svampen candida och psoriasis.

De som har tagit penicillin någon gång har säkert en kronisk överväxt av candida. Många har redan visat att det är så, med candida. Då räcker det att veta det, det behövs ingen ”forskning”.

Så kan immunförsvaret vara svagt, nedtryckt och ”felprogrammerat”, bland annat genom vaccinationer, som organisationer inte heller hjälper till att avslöja som det farliga berägeri det är. Så kan man ha väldigt störd tarmflora, med lite goda bakterier, och en ohygglig mängd med candida och annat. Det blir ”systemiskt”.

Man kan få många olika syptom och problem, både mentalt och kroppsligt där svamp är en viktig del i orsakerna. Eksem, psoriasis, problem i mage och tarm, värkande leder, allt möjligt.
Genom att sätta massa oika namn på symptomen, så hindras folk att se att det är en sorts maskering, eller maskerad, som pågår.

Phbalans nämns i kommentar. Kolla hur han som startade ph-balans en gång, K Sandvik, botade sin psoriasis, och psoriasis arthrit, mm:

Föredrag om Naturens Läkekonst – Kurt Sandvik

pH-KALK i SVT – Kurt Sandvik + Gertrud Rullander

Elisabeth Karlsdotter, du har fel och det är tur det för det innebär att 1000-tals drabbade människor får nytt hopp.

Jag själv som drabbats av psoriasis och fått diagnosen på en vårdcentral är fascinerad av hur personer från den etablerade vården, från läkemedelsindustrin och från Psoriasisförbundet bekrigar nya rön och en aldrig sinande ström av patienter som blivit botade av naturmedel, av dr Erik Enby, av kostomläggning, av basisk såpa och tex av leverrensning med bittersalt.

promethazine prisoners

Om eksemet blir värre och man har kliat mycket kan huden bli grövre och vecka sig och man kan få sprickor och tjocka sårskorpor.

Hos mycket små barn är besvären vanliga på kinderna och i blöjområdet och från två års ålder brukar de sätta sig i arm- eller knävecken. Hos vuxna sätter sig oftast eksemen i ansiktet, runt ögonen eller på händerna. De flesta vuxna med atopiskt eksem har haft besvär även som barn.

Besvären förvärras ofta under de kalla vintermånaderna då luften torrare både utomhus och inomhus.

Att ha atopiskt eksem kan vara jobbigt och irriterande, men besvären går att behandla. För att dämpa inflammationen i huden och motverka klådan finns olika behandlingsmöjligheter som bestäms av eksemets utseende. Det är därför viktigt att träffa en läkare när man misstänker att man drabbats av atopiskt eksem. Den mest använda behandlingen görs med steroidfria krämer och receptbelagda kortisonpreparat.

Fet mjuksalva hjälper till att minska klådan som är den främsta orsaken till eksembildning. Huden bör smörjas in regelbundet, gärna flera gånger om dagen, för bästa effekt.

Immunhämmande steroidfria krämer kan användas för att behandla både vuxna och barn från 2 års ålder med lindrigt till måttligt svårt atopiskt eksem. Krämen kan smörjas i ansiktet och på halsen och verkar genom att göra hudens immunförsvar mindre aktivt, vilket leder till minskad irritation i huden.

För att motverka inflammationen kan man smörja in eksemet med kortisonkräm eller salva. Mild kortisonkräm finns att köpa receptfritt på apotek, men om dessa inte hjälper bör man kontakta läkare för förskrivning av starkare kortison eller alternativ såsom calcineurinhämmare.

Solljus och solarium kan ha positiv effekt på eksemen och det finns även hudkliniker som erbjuder alternativa former av ljusbehandling (UVB eller PUVA).

Eksemliknande förändringar och klåda kan i vissa fall bero på skabb. Om du vill läsa mer om skabb finns det information på 1177 Vårdguiden.

Nya undersökningar om honungens hälsosamma verkan

Det finns åtskilliga böcker som beskriver honungens förtjänster och propagerar för dess många goda egenskaper och användningsområden. Alla påvisar honungens medicinska betydelse sen antiken, dess tillämpning som läkemedel hos de gamla egypterna, assyrierna och kineserna och hur berömda läkekunniga som Hippokrates (460 - 370 f.Kr.) och Paracelsus (1493-1541) använt honung som botemedel. De flesta av dessa publikationer har dock det gemensamt att de förkunnar honungens ansenliga läkekrafter utan att grunda sig på fakta. Idag finns det emellertid åtskilliga vetenskapliga undersökningar som bevisar honungens hälsosamma verkan
Medan man i medicinens början övervägande lät sig ledas av erfarenheter i valet av behandlingsmetod, förlitar man sig idag alltmer på resultat av vetenskapliga undersökningar. Med anledning av diverse felkällor måste idag olika studier genomföras för att man med statistikens hjälp skall kunna fastställa om en medicin är verksam och säker. Även försäkringskassornas kostnadsersättning bestäms alltmer beroende av ifall nödvändigheten av en viss åtgärd är grundad på vetenskapliga undersökningar eller ej.

Honung vid behandling av sår
Att behandla sår med honung blev omodernt i och med utvecklingen av antibiotika. Idag, då man får mer och mer problem med antibiotikaresistenta bakterier, går honungsterapin mot sin renässans.
Både laboratorieundersökningar och kliniska studier har bevisat att honung uppvisar ett brett antibakteriellt spektrum. Dessutom har den ingen ogynnsam inverkan på den skadade vävnaden. Förutom sin antibakteriella verkan understödjer honungen en snabb rengöring av såret, så att obehagliga lukter försvinner. Den fuktiga miljö som honungen ger upphov till påskyndar dessutom läkningsprocessen. Dessa infektionshämmande egenskaper reducerar även smärtor, svullnader och varbildning. Med honung läker sår dessutom med mindre ärrbildning som följd. Med anpassad förbandsteknik kan man också lösa de flesta tekniska problem som uppstår vid användandet.
Honungens värde i svåra situationer påvisas även i en nyligen publicerad studie, i vilken man undersökte 40 patienter med terapiresistenta sår (ulsterationer) på benen. I samtliga fall hade konventionella åtgärder varit utan resultat. När man så började använda honung i behandlingen, minskade ulsterationema i storlek inom 12 veckor, lukten avtog och patienternas allmänna situation förbättrades. Följaktligen accepterade patienterna villigt behandlingen. Även vid hudtransplantationer visade sig en gasbinda täckt med honung vara mycket bra. I en studie omfattande 80 patienter, som fick olika vanliga behandlingar efter hudtransplantation, var honungsbindan lika effektiv som ett modernt hydrokolloidförband.
Tittar man på föreliggande fakta verkar en behandling med honung i det stora hela vara mycket gynnsam -kostnadsmässigt såväl som behandlingseffektivt. Industrins intressen, men kanske även rädsla för infektioner orsakade av den sporbildande bakterien Chiostridium Botulinum, som kunnat påvisas i honungsprover och som i några enstaka fall lett till botulism hos småbarn, har hindrat att denna behandlingsmöjlighet kunnat slå igenom i industrinationerna.
Här bör även anmärkas att man hittills inte kunnat påvisa något fall av botulism till följd av användning av honung vid särbehandling; detta trots att honungsterapin på grund av ringa omkostnader och mycket goda resultat har en stor utbredning i tredje världen.
Undersökningar har dessutom visat att man kan sterilisera honung med hjälp av strålning utan att den förlorar sina antibakteriella egenskaper.

Honung till förebyggande av ärrvävnader
Efter operationer i bukhålan bildas i vissa fall ärrvävnader (vidhäftningar eller adhesioner) till följd av skador på bukhinnan. Dessa kan sedan leda till allt ifrån olika besvär (smärtor) i magen till tarmvred eller kvinnlig ofruktbarhet.
Av denna anledning är man idag på jakt efter möjligheter som kan förhindra dessa vidhäftningar. Man har i djurförsök testat olika medel, varav honung är ett. Experiment på 40 försöksdjur visade tydliga fördelar med användandet av honung vid operationer i bukhålan.

Honung för tänderna
Efter att andra studier hade visat att Manuka-honung inte orsakar karies fick 30 frivilliga antingen tugga på en honungsimpregnerad läderbit eller ett sockerfritt tuggummi. Efter 21 dagar kunde man fastställa att gruppen som fått honungsbehandlingen hade färre
blödningar i tandköttet och uppenbart i mindre beläggningar på tänderna. Därmed kan viss honung med fördel användas i behandling av inflammation på tandköttet.

Honung vid hudsjukdomar
En blandning av honung, olivolja och bivax (förhållande 1:1:1) testades framgångsrikt i olika studier på människor med hudsjukdomar, framförallt sådana som orsakades av svampangrepp. I en av studierna botades 86 % och i en annan runt 70 % av deltagarna.
En liknande studie gjordes på 39 patienter med neurodermit (Lichen simplex; en form av kroniskt eksem) och psoriasis. Den ena kroppshalvan smordes in med ovan nämnda blandning och den andra kroppshalvan med ovan nämnda blandning med kortisontillsatser. Studien visade att honung-olivolja-bivax-blandningen ledde till en förbättring hos 80% av patienterna med neurodermit och 63 % av patienterna med psoriasis. I andra fall kunde man minska dosen av kortison.

Honung och blodfetter
Nyligen genomfördes en annan undersökning med syfte att kartlägga Honungens inflytande på blodvärdena i jämförelse med olika sockerarter,och konstgjord honung. Studien visade att runt 75 g honung (till skillnad från socker och konstgjord honung) sänkte både kolesterolvärdet (framför allt LDL-kolesterol) och blodfetts värdet.

Honung vid mag- och tarmsjukdomar
Åtskilliga undersökningar på djur har visat att honung effektivt skyddar magsäcken mot alkohol men även mot biverkningar av vissa mediciner som angriper insidan av magsäcken.
Honung kan också hämma de bakterier som orsakar magsår (helicobacter pylori) och skulle därför kunna få en stor betydelse vid magsårsbehandling. Även vid behandling av tarminfektioner skulle honung kunna spelaen viktig roll.
Här visade undersökningar på djur att honung givet oralt eller analt hade en skyddande effekt på tarmslemhinnan, som enkla sockerlösningar inte förmådde åstadkomma. I ett annat experiment visade sig honung lika effektiv som kortisonderivat. Eftersom de vanliga behandlingsmetoderna av tarminfektioner ibland är svåra att genomföra, vore kliniska studier inom detta område meningsfulla.

Honung vid tumörer och virussjukdomar
I djurförsök har man även kunnat fastställa en aktivitet mot cancerceller i urinblåsan. Tumörcellerna kunde påverkas positivt, dvs minskade i antal, då en honungslösning sprutades in i själva tumören.
Experiment har dessutom visat att honung är verksamt mot röda hund och herpesvirus. I en aktuell studie av munblåsor (Herpes labialis) och genital herpes visades sig en lokal behandling med honung vara än verksammare än standardbehandlingen med acyklovir.

Slutsatser
Honung är en substans som är mångsidigt användbar. Den är inte bara nyttig i den dagliga kosten - den kan även bidra till människans hälsa.
Ovanstående korta översikt bevisar att även om man tidigare inte skänkt temat honung och hälsa speciellt mycket vetenskaplig uppmärksamhet, så har man de senaste åren genomfört flera undersökningar, delvis även på människor.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att honung kan vara till stor hjälp vid behandling av sår, speciellt i svårare situationer. Honung är även med sannolikhet intressant som stöd i strålningsterapin, speciellt som industrin knappast erbjuder liknande alternativ. Även vid hudsjukdomar verkar mixturer innehållande honung vara motiverade. Det är dock önskvärt att man i framtiden genomför ytterligare kliniska studier inom detta område.
Även vid mag- och tarmsjukdomar och beträffande blodfettsvärden synes vidare kliniska studier meningsfulla och viktiga. Man borde också forska vidare i honungens eventuella helande verkan vid tumörer.
Dessutom kan man betrakta honung vid behandling av munblåsor som möjligt alternativ till andra, vanligare behandlingar.
En viktig uppgift för kommande studier blir att fastställa vilken sorts honung som lämpar sig bäst vid varje behandling. Vidare borde medicinska kvalitetskrav fastställas, så att behandlingarna kan genomföras målinriktat och med optimalt resultat.
Det skall dock även sägas att ovanstående fakta inte vill uppmuntra till att på eget bevåg använda honung som alternativ till etablerade behandlingsmetoder utan samråd med läkare. Patienter med mag- och tarminfektioner eller förhöjda blodfettsvärden kan naturligtvis prova på att öka sitt dagliga intag av honung. Dock bör man då vara medveten om de få problem som kan uppträda, såsom botulism (som dock hittills endast drabbat spädbarn) och framför allt allergiska reaktioner.

KARSTEN MUNSTEDT, Universitätsklinikum, KlinikstraBe 32, D-35392 GieBen
Artikel är översatt från tyskan av Mia Mårtensson och utkom i original i tidningen ADIZ (Allgemeine Deutsche Imkerzeitung) Nr 11 - 2005.

Hensikten med behandlingen for de fleste pasienter med kronisk hudsykdom er ikke kurasjon, men bedring i fysisk, emosjonell og sosial funksjonsevne. Studier viser at pasientene ofte gir opp hjemmebehandlingen når følelsesaspektet tar overhånd. Resultatet av å oppleve det å ikke mestre kan være likegyldighet, utbrenthet, og opplevelse av nederlag og tap (3). Vanskeligheter med å gjennomføre egen behandling kan føre til reinnleggelser. Ved Rikshospitalet-Radiumhospitalet var tilnærmet 50 prosent av disse pasientene innlagt både i 2001 og 2002. Forskning viser at økt kunnskap om sykdommen og forskjellige behandlingsalternativer vil redusere usikkerhet og stress, som igjen kan forhindre forverrelse av sykdommen (4, 5). Undervisning er derfor en viktig del av behandlingen til pasienter med psoriasis, og kan føre til at raske reinnleggelser unngås.


Brosjyre på nett
For første gang har sykepleiere på alle landets hudavdelinger samarbeidet om å utarbeide felles informasjon for pasienter med psoriasis. Informasjonsheftet, som etter planen skal være klart i løpet av sommeren, er basert på en pasientundersøkelse hvor pasientene selv fikk spesifisert sine informasjonsbehov.
Det er ikke tidligere gjort en slik undersøkelse blant pasienter med psoriasis, inneliggende i sykehus, i Norge. Informasjonsheftet vil bli tilgjengelig på nettsiden til Faggruppe for Sykepleiere i Dermatologi, slik at alle sykepleiere som jobber med denne pasientgruppen får tilgang til dette. En arbeidsgruppe vil etter planen revidere heftet i forbindelse med det årlige Hudseminaret som arrangeres av Faggruppe for Sykepleiere i Dermatologi. Slik vil informasjonsheftet bli sikret en jevnlig oppdatering.

Mangler kunnskap
På Rikshospitalet-Radiumhospitalets Hudavdeling følger sykepleierne et fastsatt opplæringsprogram til pasienter med psoriasis. Opplæringsprogrammet inneholder informasjon om hvordan pasienten kan behandle seg selv hjemme etter utskrivelse. Opplæringsprogrammet har lite fokus på det å leve med en kronisk sykdom. Ved innleggelse er de fleste pasientene underbehandlet og trenger mye lokalbehandling i form av bad og smøring. Det kan synes som om pasientene behandler seg selv i mindre grad enn forventet. En undersøkelse fra 2004 viste at pasienter med psoriasis hadde størst mangler i sin kunnskap om hva som forårsaket utbruddene, og de visste også lite om hvordan de selv kunne forebygge nye utbrudd (6).
Målet med denne studien var derfor å få innsikt i hva pasientene trenger av støtte, opplæring og informasjon for å kunne utføre behandlingen og mestre sin sykdom i best mulig grad etter utskrivelse. Prosjektet er en kvalitativ studie, hvor intervju ble brukt som metode for innsamling av data. Pasientene ble intervjuet mens de var innlagt for behandling av sin psoriasis på Hudavdelingens sengepost, Rikshospitalet-Radiumhospitalet. Utvalget var begrenset til pasienter med Psoriasis Vulgaris og pasienter med Psoriasis Athropati.


Underbehandling
Alle pasientene uttrykte begeistring i forhold til at et nytt informasjonshefte skulle utarbeides. Pasientene følte de ble tatt «på alvor» når de på denne måten selv fikk bestemme hva heftet skulle inneholde. Flere uttrykte en positiv forventning til det å bli innlagt på Hudavdelingen for å få behandling. I litteraturen kan man derimot lese at pasienter opplever økt livskvalitet hvis de kan opprettholde en så normal livsførsel, og en så normal hverdag som mulig. Disse funnene viser at denne pasientgruppen har så alvorlige utbrudd at de trenger sykehusinnleggelse, og at innleggelse i sykehus oppleves som positivt og avlastende. Som sykepleier kan det være vanskelig å forstå hvorfor pasientene ikke smører og behandler seg i større grad hjemme. I undersøkelsen kom det fram at de fleste pasientene opplevde at de hadde problemer i hverdagen når de fikk sykdomsutbrudd. Fysiske problemer var vanlig. Flere pasienter uttrykte at «alt stresset med behandlingen» førte til at de hadde lyst til å gi opp, og de følte seg hjelpeløse og apatiske. Det var vanskelig å finne motivasjon til å kunne behandle seg selv nok hjemme, og det var lett å bli deprimert. Pasientenes utsagn støttes av forskningslitteraturen hvor det er beskrevet at pasientens følelsesdimensjon har betydning med hensyn til sykdomsutvikling og opplevelse av mestring. Stress i seg selv, kan også være en medvirkende årsak til forverrelse av sykdommen (3, 5, 7).
Flertallet hadde høye forventninger til hvor hudfriske de ville bli i løpet av innleggelsen. Dette stemmer overens med egen klinisk erfaring. Pasientene håper og tror de skal få være på avdelingen til de er nesten symptomfrie. De håper å slippe tidkrevende behandling etter utskrivelse, og forventer at de skal få en hurtig og vedvarende bedring av huden. Mye av dette er nok dessverre i dagens samfunn urealistiske forventninger. Grunnet økonomiske rammebetingelser og kortere innleggelsestid vil pasientene bare kunne være innlagt til en ser at sykdomsutbruddet er på retur. Utskrivelse skjer som regel når man har kommet fram til en behandling som en ser har effekt. Pasientene må videre fortsette denne behandlingen hjemme. Ut fra dette ser man at mange pasienter ikke får sine forventninger oppfylt under en innleggelse. Sykepleieren må derfor legge til rette for at pasienten oppdager egne muligheter i hverdagen, og tror på dem. Dette vil øke pasientens mestringskompetanse, og pasienten vil slik bli bedre rustet til å ivareta egen helse (8).

Vil vite mer
De fleste pasientene i undersøkelsen ønsket mer kunnskap om det å ha en kronisk sykdom, og informasjon til familien om det å leve med psoriasis. Undervisningen kunne fokusert mer på det psykiske ved å ha psoriasis, og flere ønsket å ha en samtale om det å takle å være kronisk syk. Pasientene poengterte at å fokusere på livskvalitet var like viktig som størrelsen på utslettene. Flere ønsket mer kunnskap om hva slags sykdom psoriasis er, hvordan sykdommen utvikler seg, om den er arvelig, og om tilleggslidelser som for eksempel psoriasis artritt. De fleste ønsket mer kunnskap om lokalbehandling, om behandlingsalternativer som finnes og som brukes på de forskjellige hudavdelingene i Norge. Det var et ønske om grundigere informasjon om kremer og salver, både når det gjaldt innhold, virkemåte og bivirkninger. Flere ønsket mer informasjon om systemisk behandling. Pasientene mente at hvis de kunne få muligheten til å tilegne seg mer kunnskap om de forskjellige medikamentene kunne de også føle seg mer delaktige i behandlingen, og slik føle at de kunne være i dialog med legen.

Praktisk bistand
Mange savnet informasjon om muligheten for behandlingsreiser. De fleste pasientene ønsket mer informasjon om hvilke rettigheter de har som kronisk syke. De savnet informasjon om støtteordninger. Det opplevdes som positivt å få snakke med sosionom under innleggelsen, fordi mange hadde opplevd lite kunnskap om sine problemstillinger hjemme på det lokale trygdekontoret. Pasientene ønsket også informasjon om hvilke instanser avdelingen samarbeidet med, som for eksempel sosionomtjenesten, prestetjenesten, og psykosomatisk avdeling.
Pasientene ble spurt om hvilke andre informasjonskilder de hadde. De fleste leste «Psoriatikeren», og så dette som en viktig kilde til informasjon, sammen med informasjon fra sin hudlege, fra internett og fra venner og bekjente. Pasientene ville derfor vite hvor de kunne søke mer informasjon. Det ble påpekt at det i dag er flere som også ønsker å søke informasjon på egenhånd. Pasientene ønsket at Psoriasisforbundets adresse, telefonnummer og internettadresse skulle være tilgjengelig i et informasjonshefte. Flere ønsket å vite hvor en kan komme i kontakt med, og snakke med andre som hadde de samme problemene.
Alternativ behandling ved psoriasis var det usikkerhet om, og pasientene ønsket å vite om dette eventuelt kunne brukes i kombinasjon med konservativ behandling. Det var også spørsmål om kosthold og psoriasis. Det kom frem et ønske om å holde seg oppdatert, og derav et ønske om informasjon om den forskningen som gjøres.

Informasjon om behandling
De fleste ønsket informasjon om hvilke behandlingsmetoder som finnes. Slik informasjon fører til at de kan ta stilling til de behandlingsforslagene som foreslås av legen. Slik kan pasientene selv aktivt delta i valget av behandlingen (6). Informasjon er også en rett pasientene har ifølge Lov om pasientrettigheter (pasientrettighetsloven) kap. 3. Pasientene er på grunn av den teknologiske utviklingen bedre informert enn før og forventer i større grad enn tidligere å få svar på spørsmål (4). Det kom frem et klart ønske om at et informasjonshefte skulle være grundigere, mer omfattende og mer interessant.


Fakta om psoriasis:
*Rikshospitalet-Radiumhospitalets Hudavdeling har 15 sengeplasser, og i løpet av et år innlegges 190-200 pasienter over 18 år med Psoriasis Vulgaris og Psoriasis Artritt (1).
*Rundt 2 prosent av Norges befolkning har psoriasis, og psoriasis er derfor en av de vanligste kroniske hudsykdommene i landet.
*6 prosent av pasientene er også plaget av leddsmerter; psoriasis artritt.
*Det finnes flere typer psoriasis, og sykdommen kjennetegnes ved økt celledeling i huden. Dette fører til desquamasjon (flass) fra hud og hodebunn. Negleforandringer og sårdannelser i intertriginøse områder (hudfolder) kan også oppstå (2).

Fakta om hudsamarbeidet:
Våren 2005 ble det dannet en samarbeidsgruppe av sykepleiere fra landets 5 hudavdelinger. Denne samarbeidsgruppen har nå utarbeidet et nytt og omfattende informasjonshefte, basert på undervisningstemaene som kom fram i en pasientundersøkelse året før.

Litteraturliste:
1. Pettersen E. Rapport omhandlende innleggelser ved Hudavdelingen, Rikshospitalet, i perioden 2001 t.o.m. 2002. Oslo: Rikshospitalet, 2003.

2. Fyrand O. Hudsykdommer- Diagnose, pleie og behandling. Oslo: Universitetsforlaget a/s, 1999.

3. Wahl AK. Å leve med psoriasis - det psykososiale aspekts betydning. Hovedfagsoppgave i sykepleievitenskap, Universitetet i Bergen 1992.

4. Olsen MN, Opdahl L. Pasientundervisning -slik pasienter og sykepleiere ser det, kapittel 2. I B. Johannessen (red). En reise i pasienters og sykepleieres verdener. Oslo: Tano Aschehoug, 1998.

5. Marrs R. Motivation -the key to control. Nurses’ role in treatment of psoriasis. Professional nurse 1991; 7(2):103-104,106,108.

6. Jankowiak B, Krajewska-Kulak E, Van Damme-Ostapowicz K, Wronska I, Lukaszuk C, Niczyporuk W, Baranowska A. The need for health education among patients with psoriasis. Dermatology Nursing 2004;16(5): 439-444.

online billig lotrisone ointment