lav pris rhinocort

rhinocort receptive

Jag är utbildad psykolog gör min PTP – Praktisk tjänstgöring för psykologer hos Familjeterapeuterna.

Genom mitt arbete vill jag hjälpa människor att uppnå en fungerande vardag.

Hos Familjeterapeuterna kan man boka behandlingar hos mig för individuell-, par-, och familjeterapi. Jag kommer även hålla i gruppterapi för unga vuxna.

  • Psykologprogrammet, Barcelonas Universitet
  • Masterexamen i Kriminologi, Malmö högskola
  • IPT A & B
  • Arbetsledning

Jag är psykologassistent hos Familjeterapeuterna Syd våren 2017.

Jag läser till psykolog vid Linnéuniversitet i Växjö. Jag går min sjunde termin på psykologprogrammet. Jag har precis avslutat min kandidatpraktik hos Familjeterapeuterna Syd.

Jag har under många år arbetat med barn i olika åldrar bland annat via barngympa och förskola, vilket har gett mig ett stort intresse för hur vi utvecklas som människor och de stadier vi går igenom i livet. Under min utbildning har jag haft extraarbete på Malmös Akutmottagning som kanslist. Där har jag fått möta många olika personer i svåra kriser, ett arbete som lärt mig otroligt mycket.

Jag har som psykologassistent möjlighet att erbjuda samtal i Växjö. Jag är handledd av legitimerad psykolog i klientarbetet.

Det jag fastnade för hos Familjeterapeuterna var den varma och öppna känslan jag möttes av när jag besökte mottagningarna i Malmö och Helsingborg, en känsla jag gärna vill vara med och bidra till.

Jag är utbildad psykolog med KBT inriktning och kommer att genomföra min PTP (praktisk tjänstgöring för psykologer) hos Familjeterapeuterna Syd AB i Malmö under 2017- 2018. Jag har en internationell bakgrund och har jobbat i skolans värld, inom primärvården och föreläst för olika grupper. Inom skolan har jag jobbar framförallt med barn med autismspektrumsyndrom samt ADHD och dess familjer. Jag är ackrediterad av Region Skåne för behandling i metoden KBT-kort samt gruppbehandling inom Hälsoval Skåne. Jag tar emot patienter inom högkostnadsskyddet samt privatbetalande. Du kan boka tid till mig om du lider av ångest, depression, fobi, stress eller sömnsvårigheter. Jag kan också hjälpa dig som är i en kris eller har relationsproblem. (Andra diagnoser som ingår i min ackreditering? ). Jag erbjuder individuell terapi, familjeterapi, familjerådgivning och parterapi. Under våren erbjuder jag gruppbehandlingar I samarbete med kollega. Jag jobbar med sambandet mellan känslor, tankar och beteende och genom olika tekniker och verktyg kan vi tillsammans hitta strategier för att förbättra din vardag. Jag använder även MI (motiverande samtal) samt lösningsfokuserad metod. Jag tror på människas styrkor och förmågan att förändras för att leva det livet man önskar. Med stöd av evidensbaserade metoder kan jag stödja dig att få ett mer fungerande liv och må bättre.Jag talar svenska, engelska och spanska. Varmt välkomna att boka tid hos mig.

Jag är Beteendevetare och Legitimerad Psykoterapeut med inriktning i systemiskfamiljeterapi. Jag har arbetat med individer, par, familjer sedan -96.

Våra inre föreställningar och modeller av relationer uttrycks i parrelationen. När vi väljer att leva tillsammans har vi drömmar om hur det ska bli. Det blir inte alltid som vi tänkt oss, kriser tillhör livet. Ibland kan det behövas utomstående, professionell hjälp, för att hitta vägar ur svårigheterna, oavsett om det handlar om att leva ihop eller bryta upp.

Till mig vänder sig vuxna som har svårigheter i par-familjer och enskilda för kortare och längre samtalskontakter. Frågor jag arbetar med: Par terapi, familjeterapi med ungdomsproblematik, separation och samlevnad, familjerådgivning och samarbetssamtal, svartsjuka, otrohet.
Det vanligaste anledning att man söker parterapi är när paret har förlorat känslan av samhörighet och förmåga att kommunicera med varandra. Relationsproblemen kan också ha karaktären av en livskris, till exempel vid en övergång till en ny fas i livet som att få barn eller att finna en fungerande vuxenroll gentemot sin partners barn från tidigare relation (föräldraroll i styvfamilj). Arbetsmodellen med par är att i första hand ringa in centrala problemområden och ge vardera part möjlighet att uttrycka sina känslor och önskemål gentemot sin partner. Min roll sam familjeterapeut blir att hjälpa Er presentera problemen ur olika infallsvinklar. Under arbetets gång identifieras såväl parets svårigheter som deras resurser och familjeterapeuten deltar i samtalet med sina iakttagelser. I familjeterapeutens uppgifter ingår att synliggöra fastlåsta roller och mönster i parets samspel och skapa ett samtalsklimat där det blir möjligt gå igenom olika alternativa lösningar.

Jag arbetar som legitimerad Psykoterapeut, psykodynamisk inriktning, med både kort- och långtidsbehandlingar till unga vuxna samt vuxna för Närhälsan i Västra Götalandsregionen och i privat regi i Göteborgsområdet. Jag arbetar med utredning, bedömning, konsultation, handledning, kris och stödsamtal. Jag har också lång erfarenhet av arbetsinriktad rehabilitering som arbetscoach och vägledare.

Mitt arbete grundar sig i psykodynamisk teori och metod med specifikt fokus på behandlingsarbete kring anknytning, affekter, mentalisering och relationer. Att försöka förstå hur tidigare omedvetna känslor och föreställningar påverkar vår livssituation. Det kan handla om olika sorters yttringar av psykisk ohälsa såsom sorg, nedstämdhet, ångest, stress, utmattning, trauma, krisupplevelser och relationssvårigheter.

Jag stödjer dig i att identifiera, utveckla och använda inneboende resurser. Målet är att göra dem mer synliga och mer effektiva i din egen förändrings- och utvecklingsprocess.

Mitt syfte är att skapa allians med god atmosfär av omsorg, tiliit och lyhördet för förändring i våra samtal. Jag lägger fokus på relationen mellan terapeut och patient och ser det som en viktig del i samarbetet i psykoterapiprocessen. Vi arbetar tillsammans utifrån problemområdet för att uppnå en bättre hälsa.

Jag är legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut med psykodynamisk inriktningoch med specialkompetens för barn, ungdomar och familjer. Jag harlång och positiv erfarenhet av att arbeta med barn och deras föräldrar, enskilt och tillsammans, och enskilt med vuxna med olika bekymmer i livet. Mina tidigare erfarenheter som psykolog är utredning och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhälsovården samt konsultation/ handledning, utredning och utbildningsinsatser inom skola och förskola. Grunden för mitt arbete som psykoterapeut är psykodynamisk teori med fokus på behandling utifrån anknytning, affekter, mentalisering och relationer. Jag erbjuder följande behandlingar:

Terapi för vuxna: När man som vuxen söker hjälp för psykisk ohälsa såsom nedstämdhet, ångest, stress, utmattning och även kristillstånd och relationssvårigheter är målet att kunna må bättre. Vägen dit handlar i en terapeutisk behandling om att öka sin förståelse för hur tidigare, ibland omedvetna, känslor och erfarenheter påverkar den nuvarande livssituationen och synen på sig själv och andra. En ökad självkännedom och förståelse för hur man påverkats av olika sammanhang, i kombination med nya tankesätt och strategier, ger goda förutsättningar för att minska lidande och öka livskvalitén.

Terapi för barn och ungdomar: Psykodynamisk behandling för ungdomar och även lite yngre barn. Det finns olika skäl till att barn och ungdomar kan behöva psykoterapeutisk hjälp. Barn och ungdomar kan uppleva ett svårt lidande om de har mycket oro, ilska eller beteenden som hindrar dem i vardagliga situationer. Ibland är det omgivningen som blir oroad när man uppfattar att den unge inte kan utnyttja sina förmågor. Barn kan också behöva professionell hjälp om de själva eller familjen hamnat i kris vid sjukdom, skilsmässa eller andra påfrestande livshändelser. När barn och ungdomar får hjälp att förstå sina egna reaktioner och får en bättre känsla av sammanhang, upplever de ofta en lättnad i sitt lidande och de får större möjlighet att själva påverka sina egna beteenden och få tillgång till sina förmågor.

Familjeterapi: En behandling för tonåringar och unga vuxna med depression/nedstämdhet tillsammans med sina föräldrar. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) är en evidensbaserad korttidsmetod med lovande resultat där man träffas 5-10 tillfällen i olika konstellationer. Fokus för behandlingen är att stärka relationerna, förbättra kommunikationen och tilliten i familjen i syfte att häva depressionen hos den unge.

Föräldrakonsultationer: Är du som förälder orolig för ditt barn/tonåring eller önskar hjälp att förstå dina egna reaktioner på ditt barn? Som förälder/föräldrar kan du/ni konsultera mig för vägledning. I dessa samtal är barnets/ungdomens behov eller beteende i fokus utifrån utvecklingspsykologiska och relationella perspektiv. Föräldrarna, och ibland andra familjemedlemmar, är de mest betydelsefulla för att stötta barnets/ungdomens psykiska hälsa eller minska ett problembeteende. En ökad förståelse och kunskap hos föräldrarna främjar både ungdomens/barnets utveckling och relationerna i familjen.

Jag innehar ackreditering för Region Skåne som psykoterapeut med psykodynamisk inriktning (PDT) inom Hälsoval Skåne hos Familjeterapeuterna Syd AB. Detta innebär att jag kan ta emot patienter inom högkostnadsskyddet som kommer på remiss via vårdcentralsläkare.

Kan även erbjuda terapi på engelska.

Välkommen att kontakta mig.

Jag är socionom sedan 1983. Efter examen började jag arbeta inom socialtjänsten i Burlövs kommun. De första åren var de främsta arbetsuppgifterna att utreda och stödja barn, unga och vuxna som hade svårigheter i sina familjer eller med olika former av drogberoende. 1986 började jag arbeta med familjerätt och familjehemsvård. Familjerätt innebär utredningar och stöd bl.a. gällande boende, vårdnad och umgänge. Tjänsten innefattade även s.k. samarbetssamtal med föräldrar och vårdnadshavare samt stödkontakt med barn och ungdomar. Som familjehemssekreterare rekryterade, utredde, handledde och utbildade jag familjehem som tog hand om barn och unga när de inte kunde bo kvar med sin familj. Efter tretton år i Burlöv sökte jag mig till Lunds familjesektion och ett par år senare till Malmö kommun. Även då som socionom inom familjerätt och familjehemsvård. 2002 började jag som kurator vid SUS (Skånes universitetssjukhus). Där mötte jag föräldrar till barn med hörselnedsättning samt barn, unga och vuxna med olika hörselskador och svårigheter i samband med dem. Jag arbetade även med patienter som drabbats av cancer och hade stödkontakt med deras närstående. Sedan ett par år är jag kurator inom palliativ vård. Det innebär att jag möter människor i livets slutskede. Här har jag kontakt både med patienter och närstående för att stödja dem i en tid av kris och svår sorg. Jag har handlett personal vid olika kliniker inom SUS och har haft flertalet socionomstudenter. Genom åren har jag studerat vidare bl.a. i sexologi, existentiell psykologi samt tagit magister-examen. Den grundläggande psykoterapeututbildningen läste jag vid St. Lukas utbildningsinstitut. Nu läser jag vid Lunds universitet för att bli legitimerad psykoterapeut i psykodynamisk psykoterapi, PDT, med inriktning barn och unga. Under utbildningen bedriver jag psykoterapi under handledning. Jag har möjlighet att ta emot barn, unga och vuxna för kortare eller längre kontakter.

Jeg er gift og mor til tre piger. Jeg er oprindelig fra Island men kom til Danmark i 1985. Mennesker har altid interesseret mig. Hvad gør os til dem vi er? Hvor farvede er vi af vores forskellige livsvilkår og muligheder? Hvordan påvirker vores forskellige kulturelle opvækst vores valg/fravalg? Hvor meget valg har vi? Er der forskel på “tilladte” og “forbudte” følelser i forskellige kulturer? Hvordan kan jeg være jeg og stadig give plads til, at de andre er dem? Og rigtig mange andre nysgerrigheds punkter. Jeg blev færdiguddannet bygningsarkitekt i 1993 og har arbejdet som selvstændig arkitekt i mange år. Jeg ser en teoretisk lighed med arkitektfaget og psykoterapeutfaget. Begge steder er det lysten til forandring, der er drivkraften. Det har hjulpet mig i mit møde med mine klienter.Den kreative tilgang til livet falder mig naturligt, det er yderst vigtigt både som arkitekt og som terapeut. Jeg har altid været en kæmper, på godt og ondt. I 2006 kom jeg alvorligt til skade i en færdselsulykke. Jeg kæmpede mig tilbage til livet, men mine forsvarsmekanismer var sat meget ud af balance. Jeg fik behov for, at søge en forståelse af hvad der skulle til, for at finde balancen igen. Terapiuddannelsen har givet mig en ny vej. Jeg oplever at nærværet i relationen sammen med en god portion nysgerrighed er noget af det mest værdifulde vi har. Jeg glæder mig til at møde dig med hele min nysgerrighed. Jeg ved nu at krop og psyke er lige vigtige, når vi forsøger at navigere i vores liv. Når vi bliver udsat for traumatiske oplevelser og efterfølgende evt. tilstande af stress, angst og/eller depression, kan det være fordi kroppen har svært ved at forstå at ”faren er overstået”. Derfor er det vigtigt at få den rette hjælp, en hjælp der er rettet både mod krop og sind. Det gør at kroppen tør give slip og resultated bliver vedvarende. Når vi kender vores krops symptomer og ved hvad de fortæller os, har vi nemmere ved at forstå hvad vi har brug for og handle derefter. Vores krop er en kæmpe ressource, når vi tør at mærke efter og gå efter vores behov opstår der samarbejde mellem krop og sind, det giver mulighed for ro og tryghed. Vores hjerne er plastisk, så når vi opdager at faren er overstået opstår der nye nerveforbindelser og vi får mulighed for at lave nye tanke og handlemønstre. Derfor er jeg fuld af håb,der er altid mulighed for en forandring

I 2016 arbejdede jeg i to flygtningelejre her i Danmark. Samtaler med mennesker fra 10 forskellige lande, enlige mænd, enlige kvinder og familier med børn. Jeg var udfordret – ja, men jeg elskede det. Jeg viste godt inden jeg startede, at jeg ville møde livsoplevelser som jeg kun, kunne prøve at sætte mig ind i, for jeg er så heldig at være født i norden. Vores eksistentielle vilkår lå milevidt fra hinanden. På den ene side mødte jeg smerte, sorg, ensomhed og angst efter voldsomme traumatiske oplevelser som mine klienter var blevet udsat for. Ikke at forglemme magtesløsheden – den er voldsom! Det at sidde i en flygtningelejre og ikke vide om mand får lov til at blive eller bliver sendt tilbage, samtidig med at de prøver at bearbejde deres livsbagage. Det oplevedes ofte som umenneskeligt. På den anden side mødte jeg stor tillid, vilje til at komme videre, respekt, kærlighed og ikke mindst stor taknemmelighed. Min nysgerrighed blev vel udnyttet og mine klienter følte sig mødt og forstået. Det har været et fantastisk år, jeg har haft nogle menneskelige møder der har givet mig en styrket tro på at vores hjerne kan hele, også når sårene er så store som de kan være efter krig, tortur, forfølgelse og store tab. Tak til alle mine klienter fra 2016 og velkommen til nye i 2017. Glæder mig til at møde jer.

Bryndis tar emot par, familjer och individuella som vill gå i terapi i Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Växjö. Välkommen att boka tid.

Jag är legitimerad psykoterapeut/ leg.familjeterapeut på privat mottagning i Göteborg,och samarbetar med Familjeterapeuterna Syd där jag bl.a. arbetar som familjerådgivare för Höganäs kommun i Helsingborg. Min psykoterapeutiska inriktning är familjeterapi som fokuserar på betydelsen av funktionaliteten i mellanmänskliga relationer. Jag arbetar även utifrån (PDT) psykodynamisk terapi och (IPT) Interpersonell Terapi, korttidsterapi. Som familjerådgivare vilar arbetet på ett systemteoretiskt synsätt, där vi tillsammans (vuxna, tonåring/mindre barn) utformar ett förändringsarbete som anpassas utifrån behov, önskemål och vad som är verksamt för alla. Jag möter även förstagångs- och småbarnsföräldrar som brottas med relation, vardag och alla måsten. Här kan jag som terapeut fungera som bollplank också när parrelationen låst sig, kommunikationen allt för ofta övergår till gräl eller annat som hindrar en bra relation. Vad kan samtalen handla om

Upplever ni problem i er relation? Är ni fast i negativa mönster? Önskar ni förbättra er kommunikation? Önskar ni ökad livskvalitet?

hvor meget rhinocort generic

I Sverige har drygt tre procent av befolkningen psoriasis. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar och är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Incidensen är högst under puberteten och hos unga vuxna. Femtio procent av alla psoriatiker insjuknar före 30 års ålder. Personer med svår psoriasis har en något förkortad medellivslängd, cirka tre-fyra år.

Annan samsjuklighet är framför allt ledbesvär i form av psoriasisartrit som drabbar uppskattningsvis 30 procent av patienterna. Psoriasis artrit kan vara svår att diagnosticerar då sjukdomen är heterogen och biomarkör saknas. Ofta krävs noggrann bedömning av reumatolog.

Den yttersta orsaken till psoriasis är ännu inte klarlagd, men det finns övertygande bevis för att det är ett samspel mellan omgivnings- och genetiska faktorer som gör att sjukdomen bryter ut.

De yttre faktorer som anses vara bidragande till sjukdomen är infektioner, framför allt streptokockinfektioner i svalget, och livskriser. Överkonsumtion av alkohol, rökning, fetma, vissa läkemedel och hudskador av varierade slag har också betydelse.

Psoriasis är en immunmedierad sjukdom och det övervägande antalet identifierade riskgener är inblandade i immunsystemet Den ledande hypotesen i immunopatologin är för närvarande att det är en förskjutning i förhållandet mellan T-hjälparcellerna, i riktning mot flera celler av Th1- och Th17-typ.

Immunpatogenesen börjar med aktivering av antigenpresenterande celler. Detta leder i sin tur till en aktivering av T-celler med differentiering och kloning av Th-celler i lymfkörtlarna. De aktiverade T-cellerna lämnar lymfsystemet via blodet och migrerar till platsen för inflammationen med hjälp av specifika adhesionsmolekyler. Detta ger en ökad T-cellsinfiltration, men även infiltration av neutrofiler som underhåller inflammationen och bildar mikroabcesser i epidermis.

Psoriasis på ländrygg och arm

Patient med psoriasis på ländryggen. Foto: Birgitta Wilson Claréus

Patient med psoriasis på ländrygg samt på arm.

Guttat psoriasis är vanligare hos yngre personer. Utslagen startar oftast några veckor efter en infektion med betahemolyserande streptokocker. Denna typ av psoriasis börjar med små utspridda röda fjällande macule som ökar i antal under den första månaden, står stabilt under den andra och spontanläker ofta under den tredje månaden. Uppskattningsvis 30-50 procent, säkra siffror saknas ännu, utvecklar en nummulär/plaque psoriasis på sikt.

Guttat psoriasis (droppformad psoriasis)

Denna droppformade psoriasis förekommer oftast hos yngre personer. Utmärkande för guttat psoriasis är de små utspridda röda fjällande fläckar som blir allt fler under den första månaden.

Det vanligaste debutsymtomet hos äldre, ofta med debut några månader efter en livskris. Utslagen är rodnade, skarpt avgränsade, hyperkeratotiska och infiltrerade macule, från några centimeter (nummulär psoriasis) till över 20 cm stora (plackpsoriasis). Fläckarna har silverfärgade fjäll, typiskt är "stearinfjällsfenomen" vid skrapning med öronpinne. Predilektionsställen är armbågar/knän, ryggslut och hårbotten.

Plackpsoriasis (nummulär psoriasis)

Utslagen karaktäriseras av rodnad, fjällande och skarpt avgränsade fält, från några centimeter till över 20 cm stora. Plackpsoriasis uppkommer framför allt på armbågar, knän, ryggslut och hårbotten.

Sitter i hudveck, naveln, öron och underlivet. Utslagen är skarpt avgränsade, rodnade och glänsande macule. Fjällningen syns inte på grund av hydreringen, men fås fram vid skrapning. Omkring 30 procent av alla psoriatiker har utslag i underlivet och fem procent av psoriatikerna har invers psoriasis som enda symtom.

Utslagen vid invers psoriasis sitter i hudveck, navel, öron och underlivet och är skarpt avgränsade, rodnade och glänsande. På grund av hydreringen syns sällan fjällningen.

Psoriasis i hårbotten varierar i tjocklek; från tunn fjällning till tjocka plack. Utslagen sitter oftast i bakhuvudet och i hårfästet (corona seborroica). Hårbottenpsoriasis ses som enda symtom hos 25 procent, men upp till 80 procent har utslag där.

Hårbottenpsoriasis varierar i tjocklek från tunn fjällning till tjocka plack. Utslagen är ofta lokaliserade i bakhuvudet och i hårfästet.

Psoriasis på handryggar förekommer oftare hos den grupp av psoriatiker som blir sämre av solljus.I handflator och på fotsulor är utslagen tjocka, fjällande plack som sitter mer centralt och upp på fotränder och hälar. Utslagen domineras av hyperkeratoser och är måttligt rodnade. Ragader gör det svårt att använda händerna respektive gå.

I handflator och på fotsulor är utslagen tjocka, måttligt rodnande, fjällande plack som är centralt lokaliserade, på fötterna sitter de ofta på hälarna.

Omkring en femtedel av alla psoriatiker blir sämre av solen. Hälften av dessa har en äkta ljuskänslighet, med direkt försämring av psoriasissjukdomen. Resten får först ett soleksem, som sedan övergår i psoriasis (Köbnerfenomen).

Ljusutlöst ljuskänslig psoriasis på rygg

Uppskattningsvis blir en femtedel av alla psoriasisdrabbade sämre av solen. Av dessa har hälften en äkta ljuskänslighet med direkt försämring av utslagen. Övriga får till en början ett soleksem som senare övergår i psoriasis, vilket kallas Köbnerfenomen.

Psoriasis i naglar ser ut på olika sätt beroende på var i nagelapparaten sjukdomen sitter. Vid så kallade fingerborgsnaglar sitter psoriasisen i nagelanlaget och vid övriga typer (distal onycholys samt röda "oljefläckar" är de vanligaste typerna) i nagelbädden. Sextiofem procent har formförändrade naglar vid något tillfälle. Vid psoriasisartrit (och vid svår hudsjukdom) är det mycket vanligt med nagelengagemang.

Hos vissa patienter sitter psoriasisen i nagelanlaget (fingerborgsnaglar), medan andra har sjukdomen i nagelbädden där distal onycholys samt röda "oljefläckar" är de vanligaste symtomen.

Dessa två typer är ovanliga. Vid pustulös psoriasis bildas en mängd små pustler i överhuden och vid erytrodermi är huden generellt rodnad och ödematös. Patienterna har en påtaglig allmänpåverkan och är oftast inläggningsfall. Dessa former utvecklas ibland efter utsättande av perorala steroider eller abrupt avslutad lokalbehandling med kortisonkrämer.

Vid pustulös psoriasis uppstår en mängd små pustler i överhuden.

Upp till 40 procent av psoriatikerna har ledbesvär vid något tillfälle. Vanligaste typen av PsA är entesiter, inflammation i ledband- och senfästen. Synoviter, inflammation i ledkapseln, är mindre vanligt. Dessa är då framför allt belägna i DIP-leder, en eller flera stora leder eller ryggrad. Patognomont för psoriasisartrit är daktylit, så kallade korvfingrar/-tår, där hela fingret/tån blir jämnt svullen. Det finns ingen tydlig korrelation mellan hud och ledpsoriasis. Man kan ha mycket svår psoriasis på huden utan risk för ledbevsär och ledpsoriasis har inte sällan relativt lindriga förändringar på huden. Men alla varianter finns.

Psoriasisartrit (PsA) i fingrar

Psoriasisartrit sitter ofta i DIP-leder, en eller flera stora leder, eller ryggrad. Ett patognomont fynd för dessa patienter är daktylit, det vill säga "korvfingrar/-tår" där hela fingret eller tån blir jämnt svullen.

Diagnosen psoriasis ställs framför allt på klinisk bild:

  • Symmetriska utslag armbågar, knän och ryggslut.
  • Kontrollera hårbotten, crena och naglar.
  • Sitter ofta i irriterad hud och sår (Köbnerfenomen).
  • Hudbiopsi/PAD ger sällan diagnos vid tveksam klinisk diagnos, eftersom histologin kan vara oftast är ospecifik.
  • Fråga efter ledvärk, utslag i crena/underliv.
  • Svalgodling vid guttat psoriasis och vid snabb försämring.

För de allra flesta individer med psoriasis räcker lokalbehandling, ibland endast med mjukgörande krämer. Om lokalbehandling med inte är tillräckligt blir nästa steg oftast ljusbehandling, framför allt med UVB. Omkring 25 procent har medelsvår till svår psoriasis och då krävs ofta systembehandling med tabletter eller med biologiska läkemedel.

lav pris rhinocort

Om eksemet blir värre och man har kliat mycket kan huden bli grövre och vecka sig och man kan få sprickor och tjocka sårskorpor.

Hos mycket små barn är besvären vanliga på kinderna och i blöjområdet och från två års ålder brukar de sätta sig i arm- eller knävecken. Hos vuxna sätter sig oftast eksemen i ansiktet, runt ögonen eller på händerna. De flesta vuxna med atopiskt eksem har haft besvär även som barn.

Besvären förvärras ofta under de kalla vintermånaderna då luften torrare både utomhus och inomhus.

Att ha atopiskt eksem kan vara jobbigt och irriterande, men besvären går att behandla. För att dämpa inflammationen i huden och motverka klådan finns olika behandlingsmöjligheter som bestäms av eksemets utseende. Det är därför viktigt att träffa en läkare när man misstänker att man drabbats av atopiskt eksem. Den mest använda behandlingen görs med steroidfria krämer och receptbelagda kortisonpreparat.

Fet mjuksalva hjälper till att minska klådan som är den främsta orsaken till eksembildning. Huden bör smörjas in regelbundet, gärna flera gånger om dagen, för bästa effekt.

Immunhämmande steroidfria krämer kan användas för att behandla både vuxna och barn från 2 års ålder med lindrigt till måttligt svårt atopiskt eksem. Krämen kan smörjas i ansiktet och på halsen och verkar genom att göra hudens immunförsvar mindre aktivt, vilket leder till minskad irritation i huden.

För att motverka inflammationen kan man smörja in eksemet med kortisonkräm eller salva. Mild kortisonkräm finns att köpa receptfritt på apotek, men om dessa inte hjälper bör man kontakta läkare för förskrivning av starkare kortison eller alternativ såsom calcineurinhämmare.

Solljus och solarium kan ha positiv effekt på eksemen och det finns även hudkliniker som erbjuder alternativa former av ljusbehandling (UVB eller PUVA).

Eksemliknande förändringar och klåda kan i vissa fall bero på skabb. Om du vill läsa mer om skabb finns det information på 1177 Vårdguiden.

Nya undersökningar om honungens hälsosamma verkan

Det finns åtskilliga böcker som beskriver honungens förtjänster och propagerar för dess många goda egenskaper och användningsområden. Alla påvisar honungens medicinska betydelse sen antiken, dess tillämpning som läkemedel hos de gamla egypterna, assyrierna och kineserna och hur berömda läkekunniga som Hippokrates (460 - 370 f.Kr.) och Paracelsus (1493-1541) använt honung som botemedel. De flesta av dessa publikationer har dock det gemensamt att de förkunnar honungens ansenliga läkekrafter utan att grunda sig på fakta. Idag finns det emellertid åtskilliga vetenskapliga undersökningar som bevisar honungens hälsosamma verkan
Medan man i medicinens början övervägande lät sig ledas av erfarenheter i valet av behandlingsmetod, förlitar man sig idag alltmer på resultat av vetenskapliga undersökningar. Med anledning av diverse felkällor måste idag olika studier genomföras för att man med statistikens hjälp skall kunna fastställa om en medicin är verksam och säker. Även försäkringskassornas kostnadsersättning bestäms alltmer beroende av ifall nödvändigheten av en viss åtgärd är grundad på vetenskapliga undersökningar eller ej.

Honung vid behandling av sår
Att behandla sår med honung blev omodernt i och med utvecklingen av antibiotika. Idag, då man får mer och mer problem med antibiotikaresistenta bakterier, går honungsterapin mot sin renässans.
Både laboratorieundersökningar och kliniska studier har bevisat att honung uppvisar ett brett antibakteriellt spektrum. Dessutom har den ingen ogynnsam inverkan på den skadade vävnaden. Förutom sin antibakteriella verkan understödjer honungen en snabb rengöring av såret, så att obehagliga lukter försvinner. Den fuktiga miljö som honungen ger upphov till påskyndar dessutom läkningsprocessen. Dessa infektionshämmande egenskaper reducerar även smärtor, svullnader och varbildning. Med honung läker sår dessutom med mindre ärrbildning som följd. Med anpassad förbandsteknik kan man också lösa de flesta tekniska problem som uppstår vid användandet.
Honungens värde i svåra situationer påvisas även i en nyligen publicerad studie, i vilken man undersökte 40 patienter med terapiresistenta sår (ulsterationer) på benen. I samtliga fall hade konventionella åtgärder varit utan resultat. När man så började använda honung i behandlingen, minskade ulsterationema i storlek inom 12 veckor, lukten avtog och patienternas allmänna situation förbättrades. Följaktligen accepterade patienterna villigt behandlingen. Även vid hudtransplantationer visade sig en gasbinda täckt med honung vara mycket bra. I en studie omfattande 80 patienter, som fick olika vanliga behandlingar efter hudtransplantation, var honungsbindan lika effektiv som ett modernt hydrokolloidförband.
Tittar man på föreliggande fakta verkar en behandling med honung i det stora hela vara mycket gynnsam -kostnadsmässigt såväl som behandlingseffektivt. Industrins intressen, men kanske även rädsla för infektioner orsakade av den sporbildande bakterien Chiostridium Botulinum, som kunnat påvisas i honungsprover och som i några enstaka fall lett till botulism hos småbarn, har hindrat att denna behandlingsmöjlighet kunnat slå igenom i industrinationerna.
Här bör även anmärkas att man hittills inte kunnat påvisa något fall av botulism till följd av användning av honung vid särbehandling; detta trots att honungsterapin på grund av ringa omkostnader och mycket goda resultat har en stor utbredning i tredje världen.
Undersökningar har dessutom visat att man kan sterilisera honung med hjälp av strålning utan att den förlorar sina antibakteriella egenskaper.

Honung till förebyggande av ärrvävnader
Efter operationer i bukhålan bildas i vissa fall ärrvävnader (vidhäftningar eller adhesioner) till följd av skador på bukhinnan. Dessa kan sedan leda till allt ifrån olika besvär (smärtor) i magen till tarmvred eller kvinnlig ofruktbarhet.
Av denna anledning är man idag på jakt efter möjligheter som kan förhindra dessa vidhäftningar. Man har i djurförsök testat olika medel, varav honung är ett. Experiment på 40 försöksdjur visade tydliga fördelar med användandet av honung vid operationer i bukhålan.

Honung för tänderna
Efter att andra studier hade visat att Manuka-honung inte orsakar karies fick 30 frivilliga antingen tugga på en honungsimpregnerad läderbit eller ett sockerfritt tuggummi. Efter 21 dagar kunde man fastställa att gruppen som fått honungsbehandlingen hade färre
blödningar i tandköttet och uppenbart i mindre beläggningar på tänderna. Därmed kan viss honung med fördel användas i behandling av inflammation på tandköttet.

Honung vid hudsjukdomar
En blandning av honung, olivolja och bivax (förhållande 1:1:1) testades framgångsrikt i olika studier på människor med hudsjukdomar, framförallt sådana som orsakades av svampangrepp. I en av studierna botades 86 % och i en annan runt 70 % av deltagarna.
En liknande studie gjordes på 39 patienter med neurodermit (Lichen simplex; en form av kroniskt eksem) och psoriasis. Den ena kroppshalvan smordes in med ovan nämnda blandning och den andra kroppshalvan med ovan nämnda blandning med kortisontillsatser. Studien visade att honung-olivolja-bivax-blandningen ledde till en förbättring hos 80% av patienterna med neurodermit och 63 % av patienterna med psoriasis. I andra fall kunde man minska dosen av kortison.

Honung och blodfetter
Nyligen genomfördes en annan undersökning med syfte att kartlägga Honungens inflytande på blodvärdena i jämförelse med olika sockerarter,och konstgjord honung. Studien visade att runt 75 g honung (till skillnad från socker och konstgjord honung) sänkte både kolesterolvärdet (framför allt LDL-kolesterol) och blodfetts värdet.

Honung vid mag- och tarmsjukdomar
Åtskilliga undersökningar på djur har visat att honung effektivt skyddar magsäcken mot alkohol men även mot biverkningar av vissa mediciner som angriper insidan av magsäcken.
Honung kan också hämma de bakterier som orsakar magsår (helicobacter pylori) och skulle därför kunna få en stor betydelse vid magsårsbehandling. Även vid behandling av tarminfektioner skulle honung kunna spelaen viktig roll.
Här visade undersökningar på djur att honung givet oralt eller analt hade en skyddande effekt på tarmslemhinnan, som enkla sockerlösningar inte förmådde åstadkomma. I ett annat experiment visade sig honung lika effektiv som kortisonderivat. Eftersom de vanliga behandlingsmetoderna av tarminfektioner ibland är svåra att genomföra, vore kliniska studier inom detta område meningsfulla.

Honung vid tumörer och virussjukdomar
I djurförsök har man även kunnat fastställa en aktivitet mot cancerceller i urinblåsan. Tumörcellerna kunde påverkas positivt, dvs minskade i antal, då en honungslösning sprutades in i själva tumören.
Experiment har dessutom visat att honung är verksamt mot röda hund och herpesvirus. I en aktuell studie av munblåsor (Herpes labialis) och genital herpes visades sig en lokal behandling med honung vara än verksammare än standardbehandlingen med acyklovir.

Slutsatser
Honung är en substans som är mångsidigt användbar. Den är inte bara nyttig i den dagliga kosten - den kan även bidra till människans hälsa.
Ovanstående korta översikt bevisar att även om man tidigare inte skänkt temat honung och hälsa speciellt mycket vetenskaplig uppmärksamhet, så har man de senaste åren genomfört flera undersökningar, delvis även på människor.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att honung kan vara till stor hjälp vid behandling av sår, speciellt i svårare situationer. Honung är även med sannolikhet intressant som stöd i strålningsterapin, speciellt som industrin knappast erbjuder liknande alternativ. Även vid hudsjukdomar verkar mixturer innehållande honung vara motiverade. Det är dock önskvärt att man i framtiden genomför ytterligare kliniska studier inom detta område.
Även vid mag- och tarmsjukdomar och beträffande blodfettsvärden synes vidare kliniska studier meningsfulla och viktiga. Man borde också forska vidare i honungens eventuella helande verkan vid tumörer.
Dessutom kan man betrakta honung vid behandling av munblåsor som möjligt alternativ till andra, vanligare behandlingar.
En viktig uppgift för kommande studier blir att fastställa vilken sorts honung som lämpar sig bäst vid varje behandling. Vidare borde medicinska kvalitetskrav fastställas, så att behandlingarna kan genomföras målinriktat och med optimalt resultat.
Det skall dock även sägas att ovanstående fakta inte vill uppmuntra till att på eget bevåg använda honung som alternativ till etablerade behandlingsmetoder utan samråd med läkare. Patienter med mag- och tarminfektioner eller förhöjda blodfettsvärden kan naturligtvis prova på att öka sitt dagliga intag av honung. Dock bör man då vara medveten om de få problem som kan uppträda, såsom botulism (som dock hittills endast drabbat spädbarn) och framför allt allergiska reaktioner.

KARSTEN MUNSTEDT, Universitätsklinikum, KlinikstraBe 32, D-35392 GieBen
Artikel är översatt från tyskan av Mia Mårtensson och utkom i original i tidningen ADIZ (Allgemeine Deutsche Imkerzeitung) Nr 11 - 2005.

Hensikten med behandlingen for de fleste pasienter med kronisk hudsykdom er ikke kurasjon, men bedring i fysisk, emosjonell og sosial funksjonsevne. Studier viser at pasientene ofte gir opp hjemmebehandlingen når følelsesaspektet tar overhånd. Resultatet av å oppleve det å ikke mestre kan være likegyldighet, utbrenthet, og opplevelse av nederlag og tap (3). Vanskeligheter med å gjennomføre egen behandling kan føre til reinnleggelser. Ved Rikshospitalet-Radiumhospitalet var tilnærmet 50 prosent av disse pasientene innlagt både i 2001 og 2002. Forskning viser at økt kunnskap om sykdommen og forskjellige behandlingsalternativer vil redusere usikkerhet og stress, som igjen kan forhindre forverrelse av sykdommen (4, 5). Undervisning er derfor en viktig del av behandlingen til pasienter med psoriasis, og kan føre til at raske reinnleggelser unngås.


Brosjyre på nett
For første gang har sykepleiere på alle landets hudavdelinger samarbeidet om å utarbeide felles informasjon for pasienter med psoriasis. Informasjonsheftet, som etter planen skal være klart i løpet av sommeren, er basert på en pasientundersøkelse hvor pasientene selv fikk spesifisert sine informasjonsbehov.
Det er ikke tidligere gjort en slik undersøkelse blant pasienter med psoriasis, inneliggende i sykehus, i Norge. Informasjonsheftet vil bli tilgjengelig på nettsiden til Faggruppe for Sykepleiere i Dermatologi, slik at alle sykepleiere som jobber med denne pasientgruppen får tilgang til dette. En arbeidsgruppe vil etter planen revidere heftet i forbindelse med det årlige Hudseminaret som arrangeres av Faggruppe for Sykepleiere i Dermatologi. Slik vil informasjonsheftet bli sikret en jevnlig oppdatering.

Mangler kunnskap
På Rikshospitalet-Radiumhospitalets Hudavdeling følger sykepleierne et fastsatt opplæringsprogram til pasienter med psoriasis. Opplæringsprogrammet inneholder informasjon om hvordan pasienten kan behandle seg selv hjemme etter utskrivelse. Opplæringsprogrammet har lite fokus på det å leve med en kronisk sykdom. Ved innleggelse er de fleste pasientene underbehandlet og trenger mye lokalbehandling i form av bad og smøring. Det kan synes som om pasientene behandler seg selv i mindre grad enn forventet. En undersøkelse fra 2004 viste at pasienter med psoriasis hadde størst mangler i sin kunnskap om hva som forårsaket utbruddene, og de visste også lite om hvordan de selv kunne forebygge nye utbrudd (6).
Målet med denne studien var derfor å få innsikt i hva pasientene trenger av støtte, opplæring og informasjon for å kunne utføre behandlingen og mestre sin sykdom i best mulig grad etter utskrivelse. Prosjektet er en kvalitativ studie, hvor intervju ble brukt som metode for innsamling av data. Pasientene ble intervjuet mens de var innlagt for behandling av sin psoriasis på Hudavdelingens sengepost, Rikshospitalet-Radiumhospitalet. Utvalget var begrenset til pasienter med Psoriasis Vulgaris og pasienter med Psoriasis Athropati.


Underbehandling
Alle pasientene uttrykte begeistring i forhold til at et nytt informasjonshefte skulle utarbeides. Pasientene følte de ble tatt «på alvor» når de på denne måten selv fikk bestemme hva heftet skulle inneholde. Flere uttrykte en positiv forventning til det å bli innlagt på Hudavdelingen for å få behandling. I litteraturen kan man derimot lese at pasienter opplever økt livskvalitet hvis de kan opprettholde en så normal livsførsel, og en så normal hverdag som mulig. Disse funnene viser at denne pasientgruppen har så alvorlige utbrudd at de trenger sykehusinnleggelse, og at innleggelse i sykehus oppleves som positivt og avlastende. Som sykepleier kan det være vanskelig å forstå hvorfor pasientene ikke smører og behandler seg i større grad hjemme. I undersøkelsen kom det fram at de fleste pasientene opplevde at de hadde problemer i hverdagen når de fikk sykdomsutbrudd. Fysiske problemer var vanlig. Flere pasienter uttrykte at «alt stresset med behandlingen» førte til at de hadde lyst til å gi opp, og de følte seg hjelpeløse og apatiske. Det var vanskelig å finne motivasjon til å kunne behandle seg selv nok hjemme, og det var lett å bli deprimert. Pasientenes utsagn støttes av forskningslitteraturen hvor det er beskrevet at pasientens følelsesdimensjon har betydning med hensyn til sykdomsutvikling og opplevelse av mestring. Stress i seg selv, kan også være en medvirkende årsak til forverrelse av sykdommen (3, 5, 7).
Flertallet hadde høye forventninger til hvor hudfriske de ville bli i løpet av innleggelsen. Dette stemmer overens med egen klinisk erfaring. Pasientene håper og tror de skal få være på avdelingen til de er nesten symptomfrie. De håper å slippe tidkrevende behandling etter utskrivelse, og forventer at de skal få en hurtig og vedvarende bedring av huden. Mye av dette er nok dessverre i dagens samfunn urealistiske forventninger. Grunnet økonomiske rammebetingelser og kortere innleggelsestid vil pasientene bare kunne være innlagt til en ser at sykdomsutbruddet er på retur. Utskrivelse skjer som regel når man har kommet fram til en behandling som en ser har effekt. Pasientene må videre fortsette denne behandlingen hjemme. Ut fra dette ser man at mange pasienter ikke får sine forventninger oppfylt under en innleggelse. Sykepleieren må derfor legge til rette for at pasienten oppdager egne muligheter i hverdagen, og tror på dem. Dette vil øke pasientens mestringskompetanse, og pasienten vil slik bli bedre rustet til å ivareta egen helse (8).

Vil vite mer
De fleste pasientene i undersøkelsen ønsket mer kunnskap om det å ha en kronisk sykdom, og informasjon til familien om det å leve med psoriasis. Undervisningen kunne fokusert mer på det psykiske ved å ha psoriasis, og flere ønsket å ha en samtale om det å takle å være kronisk syk. Pasientene poengterte at å fokusere på livskvalitet var like viktig som størrelsen på utslettene. Flere ønsket mer kunnskap om hva slags sykdom psoriasis er, hvordan sykdommen utvikler seg, om den er arvelig, og om tilleggslidelser som for eksempel psoriasis artritt. De fleste ønsket mer kunnskap om lokalbehandling, om behandlingsalternativer som finnes og som brukes på de forskjellige hudavdelingene i Norge. Det var et ønske om grundigere informasjon om kremer og salver, både når det gjaldt innhold, virkemåte og bivirkninger. Flere ønsket mer informasjon om systemisk behandling. Pasientene mente at hvis de kunne få muligheten til å tilegne seg mer kunnskap om de forskjellige medikamentene kunne de også føle seg mer delaktige i behandlingen, og slik føle at de kunne være i dialog med legen.

Praktisk bistand
Mange savnet informasjon om muligheten for behandlingsreiser. De fleste pasientene ønsket mer informasjon om hvilke rettigheter de har som kronisk syke. De savnet informasjon om støtteordninger. Det opplevdes som positivt å få snakke med sosionom under innleggelsen, fordi mange hadde opplevd lite kunnskap om sine problemstillinger hjemme på det lokale trygdekontoret. Pasientene ønsket også informasjon om hvilke instanser avdelingen samarbeidet med, som for eksempel sosionomtjenesten, prestetjenesten, og psykosomatisk avdeling.
Pasientene ble spurt om hvilke andre informasjonskilder de hadde. De fleste leste «Psoriatikeren», og så dette som en viktig kilde til informasjon, sammen med informasjon fra sin hudlege, fra internett og fra venner og bekjente. Pasientene ville derfor vite hvor de kunne søke mer informasjon. Det ble påpekt at det i dag er flere som også ønsker å søke informasjon på egenhånd. Pasientene ønsket at Psoriasisforbundets adresse, telefonnummer og internettadresse skulle være tilgjengelig i et informasjonshefte. Flere ønsket å vite hvor en kan komme i kontakt med, og snakke med andre som hadde de samme problemene.
Alternativ behandling ved psoriasis var det usikkerhet om, og pasientene ønsket å vite om dette eventuelt kunne brukes i kombinasjon med konservativ behandling. Det var også spørsmål om kosthold og psoriasis. Det kom frem et ønske om å holde seg oppdatert, og derav et ønske om informasjon om den forskningen som gjøres.

Informasjon om behandling
De fleste ønsket informasjon om hvilke behandlingsmetoder som finnes. Slik informasjon fører til at de kan ta stilling til de behandlingsforslagene som foreslås av legen. Slik kan pasientene selv aktivt delta i valget av behandlingen (6). Informasjon er også en rett pasientene har ifølge Lov om pasientrettigheter (pasientrettighetsloven) kap. 3. Pasientene er på grunn av den teknologiske utviklingen bedre informert enn før og forventer i større grad enn tidligere å få svar på spørsmål (4). Det kom frem et klart ønske om at et informasjonshefte skulle være grundigere, mer omfattende og mer interessant.


Fakta om psoriasis:
*Rikshospitalet-Radiumhospitalets Hudavdeling har 15 sengeplasser, og i løpet av et år innlegges 190-200 pasienter over 18 år med Psoriasis Vulgaris og Psoriasis Artritt (1).
*Rundt 2 prosent av Norges befolkning har psoriasis, og psoriasis er derfor en av de vanligste kroniske hudsykdommene i landet.
*6 prosent av pasientene er også plaget av leddsmerter; psoriasis artritt.
*Det finnes flere typer psoriasis, og sykdommen kjennetegnes ved økt celledeling i huden. Dette fører til desquamasjon (flass) fra hud og hodebunn. Negleforandringer og sårdannelser i intertriginøse områder (hudfolder) kan også oppstå (2).

Fakta om hudsamarbeidet:
Våren 2005 ble det dannet en samarbeidsgruppe av sykepleiere fra landets 5 hudavdelinger. Denne samarbeidsgruppen har nå utarbeidet et nytt og omfattende informasjonshefte, basert på undervisningstemaene som kom fram i en pasientundersøkelse året før.

Litteraturliste:
1. Pettersen E. Rapport omhandlende innleggelser ved Hudavdelingen, Rikshospitalet, i perioden 2001 t.o.m. 2002. Oslo: Rikshospitalet, 2003.

2. Fyrand O. Hudsykdommer- Diagnose, pleie og behandling. Oslo: Universitetsforlaget a/s, 1999.

3. Wahl AK. Å leve med psoriasis - det psykososiale aspekts betydning. Hovedfagsoppgave i sykepleievitenskap, Universitetet i Bergen 1992.

4. Olsen MN, Opdahl L. Pasientundervisning -slik pasienter og sykepleiere ser det, kapittel 2. I B. Johannessen (red). En reise i pasienters og sykepleieres verdener. Oslo: Tano Aschehoug, 1998.

5. Marrs R. Motivation -the key to control. Nurses’ role in treatment of psoriasis. Professional nurse 1991; 7(2):103-104,106,108.

6. Jankowiak B, Krajewska-Kulak E, Van Damme-Ostapowicz K, Wronska I, Lukaszuk C, Niczyporuk W, Baranowska A. The need for health education among patients with psoriasis. Dermatology Nursing 2004;16(5): 439-444.

billig floxin otic drops