keftab prisoners

hvordan man koeber keftab arab

Psoriasis är en immunmedierad sjukdom och det övervägande antalet identifierade riskgener är inblandade i immunsystemet Den ledande hypotesen i immunopatologin är för närvarande att det är en förskjutning i förhållandet mellan T-hjälparcellerna, i riktning mot flera celler av Th1- och Th17-typ.

Immunpatogenesen börjar med aktivering av antigenpresenterande celler. Detta leder i sin tur till en aktivering av T-celler med differentiering och kloning av Th-celler i lymfkörtlarna. De aktiverade T-cellerna lämnar lymfsystemet via blodet och migrerar till platsen för inflammationen med hjälp av specifika adhesionsmolekyler. Detta ger en ökad T-cellsinfiltration, men även infiltration av neutrofiler som underhåller inflammationen och bildar mikroabcesser i epidermis.

Psoriasis på ländrygg och arm

Patient med psoriasis på ländryggen. Foto: Birgitta Wilson Claréus

Patient med psoriasis på ländrygg samt på arm.

Guttat psoriasis är vanligare hos yngre personer. Utslagen startar oftast några veckor efter en infektion med betahemolyserande streptokocker. Denna typ av psoriasis börjar med små utspridda röda fjällande macule som ökar i antal under den första månaden, står stabilt under den andra och spontanläker ofta under den tredje månaden. Uppskattningsvis 30-50 procent, säkra siffror saknas ännu, utvecklar en nummulär/plaque psoriasis på sikt.

Guttat psoriasis (droppformad psoriasis)

Denna droppformade psoriasis förekommer oftast hos yngre personer. Utmärkande för guttat psoriasis är de små utspridda röda fjällande fläckar som blir allt fler under den första månaden.

Det vanligaste debutsymtomet hos äldre, ofta med debut några månader efter en livskris. Utslagen är rodnade, skarpt avgränsade, hyperkeratotiska och infiltrerade macule, från några centimeter (nummulär psoriasis) till över 20 cm stora (plackpsoriasis). Fläckarna har silverfärgade fjäll, typiskt är "stearinfjällsfenomen" vid skrapning med öronpinne. Predilektionsställen är armbågar/knän, ryggslut och hårbotten.

Plackpsoriasis (nummulär psoriasis)

Utslagen karaktäriseras av rodnad, fjällande och skarpt avgränsade fält, från några centimeter till över 20 cm stora. Plackpsoriasis uppkommer framför allt på armbågar, knän, ryggslut och hårbotten.

Sitter i hudveck, naveln, öron och underlivet. Utslagen är skarpt avgränsade, rodnade och glänsande macule. Fjällningen syns inte på grund av hydreringen, men fås fram vid skrapning. Omkring 30 procent av alla psoriatiker har utslag i underlivet och fem procent av psoriatikerna har invers psoriasis som enda symtom.

Utslagen vid invers psoriasis sitter i hudveck, navel, öron och underlivet och är skarpt avgränsade, rodnade och glänsande. På grund av hydreringen syns sällan fjällningen.

Psoriasis i hårbotten varierar i tjocklek; från tunn fjällning till tjocka plack. Utslagen sitter oftast i bakhuvudet och i hårfästet (corona seborroica). Hårbottenpsoriasis ses som enda symtom hos 25 procent, men upp till 80 procent har utslag där.

Hårbottenpsoriasis varierar i tjocklek från tunn fjällning till tjocka plack. Utslagen är ofta lokaliserade i bakhuvudet och i hårfästet.

Psoriasis på handryggar förekommer oftare hos den grupp av psoriatiker som blir sämre av solljus.I handflator och på fotsulor är utslagen tjocka, fjällande plack som sitter mer centralt och upp på fotränder och hälar. Utslagen domineras av hyperkeratoser och är måttligt rodnade. Ragader gör det svårt att använda händerna respektive gå.

I handflator och på fotsulor är utslagen tjocka, måttligt rodnande, fjällande plack som är centralt lokaliserade, på fötterna sitter de ofta på hälarna.

Omkring en femtedel av alla psoriatiker blir sämre av solen. Hälften av dessa har en äkta ljuskänslighet, med direkt försämring av psoriasissjukdomen. Resten får först ett soleksem, som sedan övergår i psoriasis (Köbnerfenomen).

Ljusutlöst ljuskänslig psoriasis på rygg

Uppskattningsvis blir en femtedel av alla psoriasisdrabbade sämre av solen. Av dessa har hälften en äkta ljuskänslighet med direkt försämring av utslagen. Övriga får till en början ett soleksem som senare övergår i psoriasis, vilket kallas Köbnerfenomen.

Psoriasis i naglar ser ut på olika sätt beroende på var i nagelapparaten sjukdomen sitter. Vid så kallade fingerborgsnaglar sitter psoriasisen i nagelanlaget och vid övriga typer (distal onycholys samt röda "oljefläckar" är de vanligaste typerna) i nagelbädden. Sextiofem procent har formförändrade naglar vid något tillfälle. Vid psoriasisartrit (och vid svår hudsjukdom) är det mycket vanligt med nagelengagemang.

Hos vissa patienter sitter psoriasisen i nagelanlaget (fingerborgsnaglar), medan andra har sjukdomen i nagelbädden där distal onycholys samt röda "oljefläckar" är de vanligaste symtomen.

Dessa två typer är ovanliga. Vid pustulös psoriasis bildas en mängd små pustler i överhuden och vid erytrodermi är huden generellt rodnad och ödematös. Patienterna har en påtaglig allmänpåverkan och är oftast inläggningsfall. Dessa former utvecklas ibland efter utsättande av perorala steroider eller abrupt avslutad lokalbehandling med kortisonkrämer.

Vid pustulös psoriasis uppstår en mängd små pustler i överhuden.

Upp till 40 procent av psoriatikerna har ledbesvär vid något tillfälle. Vanligaste typen av PsA är entesiter, inflammation i ledband- och senfästen. Synoviter, inflammation i ledkapseln, är mindre vanligt. Dessa är då framför allt belägna i DIP-leder, en eller flera stora leder eller ryggrad. Patognomont för psoriasisartrit är daktylit, så kallade korvfingrar/-tår, där hela fingret/tån blir jämnt svullen. Det finns ingen tydlig korrelation mellan hud och ledpsoriasis. Man kan ha mycket svår psoriasis på huden utan risk för ledbevsär och ledpsoriasis har inte sällan relativt lindriga förändringar på huden. Men alla varianter finns.

Psoriasisartrit (PsA) i fingrar

Psoriasisartrit sitter ofta i DIP-leder, en eller flera stora leder, eller ryggrad. Ett patognomont fynd för dessa patienter är daktylit, det vill säga "korvfingrar/-tår" där hela fingret eller tån blir jämnt svullen.

Diagnosen psoriasis ställs framför allt på klinisk bild:

  • Symmetriska utslag armbågar, knän och ryggslut.
  • Kontrollera hårbotten, crena och naglar.
  • Sitter ofta i irriterad hud och sår (Köbnerfenomen).
  • Hudbiopsi/PAD ger sällan diagnos vid tveksam klinisk diagnos, eftersom histologin kan vara oftast är ospecifik.
  • Fråga efter ledvärk, utslag i crena/underliv.
  • Svalgodling vid guttat psoriasis och vid snabb försämring.

För de allra flesta individer med psoriasis räcker lokalbehandling, ibland endast med mjukgörande krämer. Om lokalbehandling med inte är tillräckligt blir nästa steg oftast ljusbehandling, framför allt med UVB. Omkring 25 procent har medelsvår till svår psoriasis och då krävs ofta systembehandling med tabletter eller med biologiska läkemedel.

  • Vid stabil plackpsoriasis kan man börja med kalcipotriol/betametasonpropionat (Daivobet®) för snabbare resultat, dagligen upp till fyra veckors behandling och sedan underhållsbehandling två gånger per vecka. Daivobet är relativ fet formulering vilket kan vara en fördel på vissa lokalisationer då man får en viss avfjälling på köpet. Sedan 2017 finns även kombinationen av kalcipotriol/betametasonpropionat tillgängligt i form av skumspray (Enstilar ®) vilket kan vara en fördel kosmetiskt på andra lokaler.
  • Vid behandlingskrävande guttat psoriasis är det lämpligt att behandla med grupp III-steroid i nedtrappningsschema, annars finns risk för reboundfenomen. Kombinera vid behov med smalbands-UVB. Vid guttat psoriasis, kom ihåg att kontrollera eventuell förekomst av streptokocker och behandla isåfall med penicillin.
  • Mjukgörande medel.

Starkare kortisonkrämer/-lösningar i grupp IV finns, men används sällan. Det finns även ett kortisonschampo i grupp IV.

Vid mycket tjock psoriasis behövs först avfjällning med salicylsyrehaltig kräm under några timmar eller över natten. För en enklare urtvättning ska håret först schamponeras före tillsats av vatten, efter ytterligare en schamponering är håret ofta rent. Tjärschampo, som kan köpas i hälsokostaffärer, har klådstillande och inflammationsdämpande effekt. Efter schamponering kan lokal steroid grupp III-lösning appliceras i hårbotten dagligen till läkning och sedan två gånger per vecka. Vid behandling med en kombination med kalcipotriol och grupp III-steroidlösning (Xamiol®) behövs oftast ingen avfjällning.

Behandla med en grupp I-II steroid, eventuellt med antimykotikum (Hydrokortison/Daktacort®/Cortimyk®, vid svåra besvär Locoid®/Pevisone®) under en till två veckor, i nedtrappningsschema.Ett alternativ att variera med är Protopic ® som ju oftast används vid eksembehandling men som kan fungera vid psoriasis i hudveck.

UVB-behandling är en tidskrävande, men enkel, behandling vid mer utbredd psoriasis. Behandling ges två till tre gånger per vecka under åtta till tolv veckor, ofta i kombination med lokalbehandling. Denna behandling ger läkning hos omkring 70 procent.

keftab mgoblog

Der kan tillige være ledgener, mens egentlig psoriasisgigt forekommer sjældent. Psoriasis er for langt de fleste en fredelig hudsygdom, og den smitter ikke fra én person til en anden.

Selvom der kan være bakterier i de enkelte psoriasispletter, så er der kun sjældent infektion i huden, og der er ikke noget til hinder for, at personer med psoriasis får foretaget operationer.

Skællene dannes, fordi overhudscellerne deler sig 6 gange så hurtigt som normalt. De enkelte celler når så ikke at modnes og danne det glatte overfladelag, som karakteriserer normal hud. Skællene er sprøde, og der kommer let blødning, hvis man bliver ved at kradse. Hurtig celledeling forbindes ofte med kræft, men psoriasis er ikke en kræftsygdom. Der er tale om en helt fredelig, øget celledeling.

I forbindelse med den hurtige celledeling udvides hudens blodkar. Derfor fremtræder psoriasispletterne i reglen røde og irriterede.

Immunsystemet er meget aktivt ved udvikling af psoriasis. Præcist hvilke faktorer, som aktiverer immunsystemet, er ikke kendt i detaljer. Den nye viden om immunsystemets medvirken til udvikling af psoriasis er basis for nye behandlingsprincipper med antistoffer (modstoffer).

Der er i nogle familier en arvelig tendens til at udvikle psoriasis. Arvegangen er kompliceret, og det er langtfra sikkert, at ens børn får psoriasis, selv om man selv har det. Risikoen for, at et barn får psoriasis, hvis én af forældrene har sygdommen, er ca. 15%. Hvis begge forældre har psoriasis er risikoen 50%. Arven er bl.a. knyttet til visse vævstyper.

Hudsygdommen findes over hele verden, men med varierende hyppighed. I Danmark har 2-3% af befolkningen psoriasis, dvs. 100-150.000 personer. Sværhedsgraden varierer meget, men langt de fleste har mild sygdom, med kun få pletter og kun udbrud i perioder af livet.

Psoriasis ses sjældent i barnealderen. Hos de fleste kommer de første pletter i ung voksenalder, men en betragtelig del får først sygdommen omkring 50 års alderen. Meget tyder på, at forløbet af psoriasis er mere fredeligt, jo senere i livet, den opstår.

De personer, som har arvet tendensen til at udvikle psoriasis, kan få udbrud af sygdommen i forbindelse med infektionssygdomme, specielt infektioner forårsaget af hæmolytiske streptokokker. Disse kan give anledning til halsbetændelse, evt. til infektion ved endetarmen hos børn. I forløbet af en sådan infektion ses jævnligt et stort udbrud af småplettet psoriasis, kaldet guttat eller dråbeformet psoriasis.

Meget tyder på, at stressreaktioner kan forårsage udbrud af psoriasis eller forstærke eksisterende udbrud. Hos personer, som er under stort psykisk pres, er det derfor vanskeligt at gennemføre en effektiv behandling af sygdommen.

Nogle medikamenter kan få sygdommen til at bryde ud. Det drejer sig om nogle malariamidler som klorokin- og hydroxyklorokin, lithium, som anvendes til behandling af psykiske lidelser og hjertemedicin som betablokkere. Der er dog mange med psoriasis, som kan tage disse medikamenter, uden der kommer udbrud af psoriasis. Man må sammen med sin læge afveje fordele og ulemper ved medicinen, hvis det er af stor betydning, at man får denne. Daglig indtagelse af store mængder alkohol kan ligeledes forårsage udbrud af psoriasis og samtidig betyde, at det er vanskeligt at opnå et tilfredsstillende behandlingsresultat.

Fysisk påvirkning af huden med krads fra kæledyr eller planter kan fremprovokere psoriasis i de områder, der bliver kradset op. Tilsvarende kan vanekradsning af elementer f.eks. i nakken medføre, at disse er vanskelige at behandle.

Værktøj som hviler i bestemte hudområder i hænderne kan medføre psoriasis på kontaktstedet, ligesom arbejde på knæ kan medføre stædige pletter på knæene.

De fleste med psoriasis har glæde af sol og havbade. Hos få procent kan sol forårsage eller forstærke et psoriasisudbrud, som i så fald hyppigt viser sig på hænderne og/eller i ansigtet.

Den enkelte psoriasisplet er meget skarpt afgrænset i forhold til den omgivende, normale hud. Pletterne er mere eller mindre rød. Der er afskalning, som kan variere fra så lidt, at det kun kan vises ved at kradse i huden, til massive skorper på de enkelte pletter.

Psoriasis på albuerne (plaques)

Psoriasis på overkroppen og armene

Hos de fleste er der ingen eller kun moderat kløe, men enkelte med psoriasis er stærkt plaget af kløe. Et stort dagligt alkoholforbrug øger i reglen kløetendensen.

Heldigvis er de hudområder, hvor psoriasis er mest almindelig, dækket af tøj eller hår. Albuer og knæ er de hudområder, som hyppigst angribes, men mange har tillige pletter i hårbund og på kroppen. Ansigt og hænder går i reglen fri, omend der kan være pletter i hårkanten i panden og bag ørerne.

En speciel, småplettet form ses af og til hos unge, som har haft halsbetændelse forårsaget af streptokokker. Udbruddet kommer i løbet af få uger og kan dække store dele af hudoverfladen. Det er ofte det første udbrud af psoriasis, som viser sig på denne måde, og det virker skræmmende på de fleste, som får det. Heldigvis svinder et sådant udbrud efterhånden uden behandling, ellers er sol eller lysbade hos en hudlæge effektive behandlinger. Halsbetændelsen skal naturligvis også behandles.

Der er negleforandringer hos mange personer med psoriasis. Hvis psoriasiselementerne findes, hvor neglen dannes (modsat den fri kant), falder skællene af og efterlader små huller i neglepladen (fingerbølprik), som kan sidde i grupper på neglene. Hvis psoriasis sidder under neglepladen, ses gullige pletter under neglen (oliepletter). Når neglen vokser ud, løsnes denne let svarende til oliepletterne, og neglen vil da fremtræde som delvist løs. Der kan også ses fortykkede negle og negle, som misfarves, fordi der trænger bakterier og svampe ind i de defekte negle.

Negleforandringerne kan dels være skæmmende, dels kan de hæmme gribefunktionen ved arbejde med finmekanik, og der kan samles snavs og olie under delvist løsnede negle. Det samme gælder ved psoriasis på hænderne. Denne type psoriasis forværres af vådt arbejde, arbejde med olie og mekanisk belastende arbejde.

Psoriasis i hårbunden er speciel ved, at håret holder på skællene, så disse kan samles til store skorper.

Hos nogle findes psoriasis i indelukkede og varme hudområder som armhuler, under bryster, i navlen og i lyskefolder og mellem ballerne (invers psoriasis). I disse tilfælde ses skarpt afgrænset rødme, af og til med væsken, men sjældent med skæl. Invers psoriasis kan medføre svie og sekundær infektion i væskende hudområder.

I specielle tilfælde viser psoriasis sig som små pusholdige hudområder, mest almindeligt i håndflader og fodsåler. Selvom sådanne udbrud ser ud til at være smitsomme på grund af pusindholdet, så er der ikke bakterier eller andre mikroorganismer til stede, så der er ingen smitterisiko.

Mange med psoriasis har ledsmerter, men det er heldigvis kun få procent, som udvikler egentlig gigt med hævelse og destruktion af led. Læs mere om psoriasisgigt her.

Diagnosen af psoriasis på huden stilles bedst ved at se på og undersøge huden. Hvis lægen er i tvivl om diagnosen, kan en lille hudprøve, som skæres ud af psoriasispletten, være til hjælp ved diagnosen.

Der findes ingen blodprøver, som kan anvendes til at stille diagnosen psoriasis. Ved gigtsymptomer kan blodprøver være nyttige til at skelne psoriasisgigt fra leddegigt.

Ved psoriasis i negle kan det være aktuelt at foretage svampeundersøgelse af neglen, da neglesvamp, specielt i tånegle, kan ligne psoriasis.

Der findes mange midler til behandling af psoriasis. Man skal dog gøre sig klart, at da arven til at kunne udvikle psoriasis er den vigtigste faktor for sygdommen, så findes der ikke metoder til at fjerne den helt. Der kan være lange perioder i psoriasispatientens liv, hvor der ikke er udbrud eller meget få pletter og dermed ikke behov for behandling.

Hvis man skal behandle, bør man gøre sig klart, hvad man gerne vil opnå. Kløe og andre gener kan være årsag til ihærdig behandling, eller der kan være æstetisk ubehag ved idelig dryssen på tøjet eller blodpletter på grund af kradsning i pletterne.

Beslutning om valg af behandling omfatter også vurdering af besvær og ubehag ved smørebehandling, bivirkninger fra tabletbehandling og besvær ved mange lægebesøg, hvis der skal behandles med lys flere gange om ugen. Endelig kan prisen for behandlingen spille en rolle.

kan jeg faa keftab arab

In de regel begint men meestal met lokale therapie waarbij men met de hulp van medicinale crèmes tracht de schilfering en de ontsteking onder controle te krijgen. Het al dan niet starten met deze behandeling is steeds afhankelijk van de ernst en de uitgebreidheid van de letsels.

Het grote voordeel van deze lokale behandelingen is het lage risico op bijwerkingen: je brengt het medicament enkel op plaatsen waar het nodig is op de huid zonder je volledig lichaam met het geneesmiddel te overspoelen. het nadeel is de eigen inbreng van discipline om elke dag alle psoriasisplekjes in te smeren.

Voor de droge, schilferige psoriasis gebruikt men zalven en vette crèmes om de schilfers op te lossen en de huid soepeler te maken. Deze zalven en crèmes worden ook tussen de opstoten geadviseerd om de psoriasis te verbeteren.

Bovendien werken geneesmiddelen in een vette basis ook beter waardoor het geneesmiddel dieper in de huid kan doordringen tot in de kern van de ontsteking.

Sterke lokale corticosteroïden (cortison) worden sinds meer dan 50 jaar gebruikt voor psoriasis. Cortison heeft een aantal positieve werkingen op psoriasis: het grijpt vooral in op de ontsteking, maar remt ook de aanmaak van bloedvaten en in mindere mate de groei van de opperhuid.

Cortison brengt een snelle verbetering maar veroorzaakt ook gewenning van de huid waardoor ze na een tijdje niet meer goed werken. Hierdoor komt de psoriasis vrij snel terug en kunnen zelfs opstoten optreden bij stoppen van de behandeling. Daarnaast kan langdurig cortison gebruik de huid verdunnen en gesprongen bloedvaatjes en huidstriemen doen ontstaan.

Magistrale bereidingen van lokale corticosteroïden en salicylzuur zijn ook een mogelijkheid waarbij zowel de ontsteking door middel van cortison en de schilfering door middel van het salicylzuur worden aangepakt.

Vitamine D heeft een positief effect op veranderingen in de opperhuid. Vitamine D werkt langzaam, maar blijft wel langer nawerken in vergelijking met cortison. Ze veroorzaken geen lokale neveneffecten en zijn dan ook uitstekend geschikt als onderhoudsbehandeling.

Door hun verschillende eigenschappen vullen Vitamine D en cortison elkaar goed aan: vitamine D zorgt voor een langdurige verbetering, terwijl cortison in het begin van de behandeling voor een snelle start zorgt. Daarom dat beide behandelingen in het begin van de therapie vaak gecombineerd worden om geleidelijk over te schakelen naar een onderhoudstherapie met vitamine D wanneer de psoriasis beter gaat. Dobovet is een voorbeeld van zo een gecombineerd preparaat. Evengoed kan Dobovet vervangen worden door een magistrale bereiding voorgeschreven door uw dermatoloog.

Het gunstig effect van zonlicht op psoriasis is sinds heel lang bekend. Veel mensen ervaren ook de verbetering van hun psoriasis tijdens hun zonvakantie. De werkzaamheid van ultraviolette stralen is te verklaren door een ontstekingwerend effect naast een groeiremmende werking op de cellen van de opperhuid.

Bij Puva gebruikt men een lichtcabine die UVA licht uitzendt. Alvorens deze UVA lichttherapie te kunnen starten, dient de patiënt zijn lichaam voor te bereiden door middel van Psoraleen. Dit wordt toegedient in pilvorm 2 uren voor de belichting. Psoraleen maakt de huid overgevoelig voor UVA waardoor de huid meer ontvankelijk is voor de UVA stralen.

De patiënt krijg meestal 3 PUVA behandelingen per weer gedurende enkele weken. Zo’n PUVA behandeling duurt tot enkele tientallen minuten. Afhankelijk van het huidtype (licht of donker) wordt er al dan niet gestart met een lagere of hogere dosis. PUVA is een zeer krachtige behandeling waarvan het effect vrij lang aanhoudt.

Een UVB behandeling is een relatief nieuwe therapie die ten aanzien van PUVA een aantal belangrijke voordelen kent. Doordat UVB meer energie bevat en het lichaam vanuit nature gevoeliger is voor dit soort stralen, hoeft de patiënt geen voorbereidende behandelingen te ondergaan met Psoraleen. Bovendien is de belichtingstijd korter (tot enkele minuten). UVB stralen dringen wel minder diep in de huid door waardoor UVB iets minder krachtig is en trager werkt dan PUVA.

Fototherapie worden enkel gebruikt tijdens opstoten. Uw dermatoloog zal steeds zeer nauwgezet het aantal en de dosis van de lichtbehandelingen bijhouden.

Er bestaan ook systemische behandelingen in pilvorm die bedoeld is om het afweersysteem te onderdrukken of om de celgroei en de verhoorning van de opperhuid te remmen. Deze systemische behandeling zal, in tegenstelling met de lokale therapie, in het gehele lichaam werken en geeft daardoor ook meer kans op bijwerkingen. Een goede opvolging door uw dermatoloog is dus noodzakelijk.

Deze vorm van behandeling wordt slechts gebruikt wanneer fototherapie en/of lokale therapieën onvoldoende effectief zijn.

Biologics vormen de nieuwste generatie van geneesmiddelen. Ze worden biologics genoemd omdat hun werking vergelijkbaar is met die van de natuurlijk door het lichaam aangemaakte antilichamen. Antilichamen behoren tot het afweersysteem en hebben als functie om infecties te bestrijden. Bij psoriasis gaan deze ingespoten antilichamen cytokines bestrijden waardoor ontstekingen onder controle worden gekregen. Omdat deze biologics goed werken tegen ontstekingen worden zij ook ingezet bij andere ontstekingsziekten (zietke van Crohn of artritis).

Deze behandeling met biologics zijn zeer dure behandelingen en worden dus enkel ingezet wanneer de meer klassieke behandelingen onvoldoende effectief blijken.

De zoektocht naar nieuwe behandelingen staat dus niet stil. Uw dermatoloog Dr Mestdagh behandelt u met de meest up-to-date en aangepaste behandelingsmethode!

Dr Mestdagh kan u bijstaan in alle facetten die een behandeling voor psoriasis nodig heeft: van onderhoudsbehandeling tot behandelingen om acute opstoten onder controle te krijgen. In haar dermatologische aanpak kan Dr Mestdagh putten uit alle wetenschappelijk verantwoorde behandelingsmethoden, zodat u de meest aangepaste therapie met de grootste kans op slagen krijgt.

Dr. Mestdagh
H. Hartlaan 11
9160 Lokeren
09 348 80 94

Världshälsoorganisationen WHO har nyligen uppgraderat psoriasis till en allvarlig, kronisk sjukdom. Detta innebär ett helt nytt sätt att se på sjukdomen.

Psoriasis är inte längre enbart en kosmetiskt störande hudsjukdom utan en sjukdom med potentiellt allvarliga konsekvenser i form av systemisk samsjuklighet. Studier visar att psoriasissjuka löper ökad risk för att drabbas av metabola komplikationer i form av övervikt, högt blodtryck, hjärt- och kärlkomplikationer och diabetes. Detta gäller framför allt vid svår psoraisis och betyder att dessa patienter behöver behandla inte bara huden men hela kroppen och få hjälp med att förändra sin livsstil. Psoriasispatienter bör uppmuntras till att motionera, gå ner i vikt och sluta röka.

Psoriasis är en immunmedierad, inflammatorisk ärftlig sjukdom. Orsaken till psoriasis är inte känd men den aktuella hypotesen är att det är en obalans i samspelet mellan immunsystemet som initierar och driver inflammation i huden och påverkar själva hudcellerna.

Redan i Gamla Testamentet finns beskrivningar av symtom och hudutslag som kan ha varit psoriasis. Sjukdomen klassificerades under många århundraden tillsammans med spetälska. Först i mitten på 1800-talet beskrevs psoriasis som en egen sjukdom i alla dess former.

Psoriasis förekommer över hela världen, men är ovanlig hos vissa ursprungsbefolkningar (indianer, inuiter och aboriginer). Hos den vita befolkningen är prevalensen upp till tre procent. I Afrika finns en väst-östlig gradient med ökad förkomst i, Östafrika. I Västafrika och Asien är prevalensen lägre, mellan en halv till en procent.

I Sverige har drygt tre procent av befolkningen psoriasis. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar och är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Incidensen är högst under puberteten och hos unga vuxna. Femtio procent av alla psoriatiker insjuknar före 30 års ålder. Personer med svår psoriasis har en något förkortad medellivslängd, cirka tre-fyra år.

Annan samsjuklighet är framför allt ledbesvär i form av psoriasisartrit som drabbar uppskattningsvis 30 procent av patienterna. Psoriasis artrit kan vara svår att diagnosticerar då sjukdomen är heterogen och biomarkör saknas. Ofta krävs noggrann bedömning av reumatolog.

Den yttersta orsaken till psoriasis är ännu inte klarlagd, men det finns övertygande bevis för att det är ett samspel mellan omgivnings- och genetiska faktorer som gör att sjukdomen bryter ut.

De yttre faktorer som anses vara bidragande till sjukdomen är infektioner, framför allt streptokockinfektioner i svalget, och livskriser. Överkonsumtion av alkohol, rökning, fetma, vissa läkemedel och hudskador av varierade slag har också betydelse.

hvor kan jeg kobe zaditor drops