myambutol dosering prednisolon

hvor kan jeg kobe myambutol

– Fra Olav H. Hauges dagbok
Schizofrene kan ofte sjå naturi onnorleis enn normale. Eg hugsar soleis eg stod i vindauga på Valen sjukehus og såg ut yver sundi og øyane der i Sunnhordland. Dag etter dag, stod på same staden og såg. Eg var i trance. Landet og sjøen var blå og yverjordisk, eit land utanum rom og ti. Elles var det ofte under sjukdomen eg hadde rider då natursynet trollbatt meg heilt, ei slik verd hadde eg aldri set fyrr. Eg gjekk frå vindauge til vindauge og berre såg og såg i dagar og viker og månader.

Skuespilleren Henrik Mestad har vært ansatt ved Nationaltheatret siden 1991. Han har spillt i en rekke filmer og fjernsynsserier, og har tidligere skrevet stykkene Lik meg når jeg er teit og Nansens sønn, som begge ble satt opp på Nationaltheatret.

Program for våren 2008

22.01.2008
Fagmøte:
Anne Kristin Rustad: Psykoterapeutiske utfordringer i møtet med psykosen – et klinisk perspektiv.

12.02.2008
Fagmøte
Fagmøte denne kvelden må utsettes. Ny dato blir kunngjort i neste Melding.

01.04.2008
Fagmøte
Fagmøte: Britt Bonnevie: «Hvor er mamma – hvor er jeg?»
Det sterkt projiserende barnet og analytikers utfordringer i motoverføringsarbeidet.

15.04.2008
Fagmøte
Fagmøte: Ira Haraldsen: Clinical studies of early onset gender identity disorder patients, characterization of biological, cognitive and psychological properties.

06.05.2008
Fagmøte
Fagmøte: Kari Høydahl: «Arkaisk overjeg» (godkjenningsarbeid)

20.05.2008
Fagmøte
Fagmøte: Mari Høverstad: «En ufullendt analyse» (foreløpig tittel) (godkjenningsarbeid)

03.06.2008
Fagmøte
Karl Eldar Evang: «En undersøkelse av seksuell forvirring hos en ung kvinne i psykoanalyse – sett i lys av Freuds begrep om fetisjen og Winnicotts begrep om overgangsobjektet»

10.06.2008
Sommermøte
Sommermøte: Liv Hege Nylund: «Sabina» – en musiklask dialog for stemme og cello etter suksessromanen av Karsten Alnæs av og med Liv Hege Nylund, cello: Liv Frengstad, regi: Leo Cullborg, musikk; Asgeir Skrove.

13.06.2008
Fagmøte
Michael Feldman: «Once upon a time…:Defences against immediate contact.»

Klikk her for en oversikt over tidligere møter.

Vi erbjuder behandlingar i hypnos och psykoterapi, bild- och konstterapi, akupunktur, mindfulness och andningsterapi, samt krispsykoterapi och handledning.

Tarjoamme terapiaa suomenkielellä.

Vi arbetar med individualpsykoterapi, familj- & parterapi och det finns även möjlighet till gruppterapi. Bild- och konstterapi görs också individuellt, eller i grupp.

Vi utför korttids- och långtidsterapi utifrån dina behov. Det kan vara stressproblematik, utbrändhet, relationsproblem, sömnstörningar, smärtproblematik, oro och ångest, depression, låg självkänsla, dåligt självförtroende, nagelbitning, rökning, föredragsångest, sorgbearbetning, sexuell problematik, traumabehandling, tandvårdsrädsla, mat och viktproblem, mm.

Välkommen att kontakta oss!

Nedan listas ett urval av de behandlingar som Södermalm hypnos och psykoterapi utför

Psykodynamisk psykoterapi innebär behandling av psykologiska, relationella eller existentiella problem genom samtalsterapi. Det är en processinriktad behandlings- och utvecklingsmetod där hela människan är i fokus. Stor vikt läggs vid relationen klient-terapeut. Behandlingen kan utföras som individualterapi, gruppterapi, familje- eller parterapi.

Du kan vara nedstämd, deprimerad, ha oro och ångest, ångestrelaterad problematik, relationsproblem, kriser, skilsmässa, sorg, eller låg självkänsla, dåligt självförtroende, utbrändhet, stress, smärta, mm.

Du kan prata om vad du vill och terapeuten har tystnadsplikt. Vanligtvis träffas man en gång per vecka, eller utifrån behov och möjlighet. Det kommer klient och terapeut överens om.

Kontakta oss på Södermalm hypnos och psykoterapi för att boka en tid!

Psykodynamisk psykoterapi innebär behandling av psykologiska, relationella eller existentiella problem genom samtalsterapi. Det är en processinriktad behandlings- och utvecklingsmetod där hela människan är i fokus. Stor vikt läggs vid relationen klient-terapeut. Behandlingen kan utföras som individualterapi, gruppterapi, familje- eller parterapi.

Här jobbar vi med hela eller delar av familjen, eller med ett par, för att lösa problem, ta hand om svåra livssituationer och ta sig vidare i kriser.

Du kan prata om vad du/ni vill och terapeuten har tystnadsplikt. Vanligtvis träffas man en gång per vecka, eller utifrån behov och möjlighet. Det kommer klient och terapeut överens om.

Kontakta oss på Södermalm hypnos och psykoterapi för att boka en tid!

Psykodynamisk psykoterapi innebär behandling av psykologiska, relationella eller existentiella problem genom samtalsterapi. Det är en processinriktad behandlings- och utvecklingsmetod där hela människan är i fokus. Stor vikt läggs vid relationen klient-terapeut. Behandlingen kan utföras som individualterapi, gruppterapi, familje- eller parterapi.

I gruppen kan man få stöd och uppslag i en livssituation, man får höra andra berätta om sina känslor, tankar och upplevelser. Det kan ge nya perspektiv på sig själv och sin situation. I gruppen råder sekretess och man träffas oftast en gång per vecka.

Du kan prata om vad du vill och terapeuten har tystnadsplikt. Vanligtvis träffas man en gång per vecka, eller utifrån behov och möjlighet. Det kommer klient och terapeut överens om.

Kontakta oss på Södermalm hypnos och psykoterapi för att boka en tid!

På Södermalm hypnos och psykoterapi erbjuder vi hypnos som behandlingsmetod. Hypnos kan användas för sig eller tillsammans med psykoterapi, och ibland tillsammans med akupunktur.

myambutol forsendelse gls

Pustuleuze dermatosen
- Furunkel
- Carbunkel
- Impetigo (krentenbaard. felle roodheid en pustels in het gezicht. Vooral bij kinderen)
- Acne conglobata (ernstige acne op nek, gezicht, rug en billen. Dubbel- en reuzecomedonen, infiltraten, abcessen, fistels en littekens)
- Acne excoriee
- Acne vulgaris (comedonen, pustels)
- Naevus comedonicus
- Rosacea (papels, pustels, teleangiectasieen op het gezicht)
- Folliculitis (pustel in de haarzak. Er kan een haar door de pustel steken)
- Folliculitis barbae (sycosis barbae. De gehele haarfollikel is ontstoken. Zit in de baardstreek)
- Dermatitis perioralis
- Dermatitis ocularis
- Dermatomycose
- Pustulosis palmoplantaris (op handpalmen en voeten pustels in verschillende stadia, schilfering, erytheem. Pustels drogen uit in bruine maculae)
- Psoriasis pustulosa (temperatuursverhoging, pijn, malaise. De steriele pustulae kunnen samenvloeien tot bullae)
- Secundaire pustelvorming bij herpesinfecties enz.
- Geneesmiddeleneruptie
- Pitysporum-folliculitis
- Seniele comedo

Trichosen
- alopecia areata (ronde tot ovale plekken van haaruitval, kunnen samenvloeien)
- alopecia praematura
- alopecia androgenica (als gevolg van androgene steroiden. Bij vrouwen diffuus dunner wordend haar. Bij mannen vooral op de kruin en in de slapen)
- anageen effluvium (diffuuse haaruitval 7-14 dagen na cytostatica of andere toxines)
- telogeen effluvium (door koortsende ziekte, zwangerschap, narcose, geneesmiddelen, voedingsdeficienties en endocriene stoornissen na 3 maanden haaruitval)
- ectodermale dysplasie (erfelijke aandoening)
- allopecia areata (pleksgewijze haaruitval)
- tinea capitis (haarstompjes aanwezig, schilfering. Positieve KOH test)
- secundaire syfilis
- traumatische alopecie (vaak door tractie aan de haren door vlechten, bleken)
- trichotillomanie (dwangmatig uittrekken van haren)
- verlittekenende folliculitis (ontstekingsverschijnselen en pusvorming)
- lupus erythematodes (grillige haaruitval, met schilfering en roodheid)
- pseudopellade van Brocq (verlittekening, zonder ontstekingsverschijnselen. Idiopathisch)
- aplasia cutis congenita (haaruitval op 1 plek. Aangeboren)

- hirsutisme (te veel haar dat via een mannelijke distributie groeit)
- hypertrichose (te veel haar dat niet via een mannelijke distributie groeit)

Ulcereuze dermatosen
- ulcus cruris venosum (zweer op been door aderinsufficientie)
- ulcus cruris arteriosum (zweer op been door slagaderinsufficientie. Vaak lateraal of pretibiaal. Vaak 's nachts pijn)
- gemengd arterieel en veneus ulcus cruris (zweer door ader- en slagaderinsufficientie)
- microangiopathisch ulcus (door insufficientie microcirculatie. Vaak bij hypertensie en diabetes. Vaak meerdere zweertjes)
- decubitus/ traumatisch ulcus (doorligplek/ zweer na ernstig ongeluk)
- neurotrofisch ulcus (zweer die onstataat door verminderd gevoel in de huid. Vaak op voetzolen)
- ecthyma (door streptokokken of stafylokokken. Acuut beloop. Purulente korsten. Onstaan na infectie van bijv. een insektenbeet)
- ulcus bij vasculitis (pijnlijke zweer. Daarnaast purpura, livedo, noduli, nodi)
- ulcererende tumor
- pyoderma gangraenosum (opgeworpen en livide-rode rand, ontstaat in korte tijd, zeer pijnlijk. Immunologische oorzaak)

Vaatziekten en vasculaire reacties
- varicositas
- tromboflebitis
- tromboflebitis migrans
- cutane vasculitis van de kleine bloedvaten
- septische purpura/vasculitis
- capillaritis/ gepigmeneerde purpura

Dermatomycosen
- dermatofytosen
- candidiasis
- malassezia infecties

Squameuze afwijkingen of droge huid
- keratosis piloris
- ichthyosis vulgaris

Sclerose
- lichen sclerosis

Tumoren (premaligne en maligne)
- Keratosis actinica
- Verruca seborrhoica
- Morbus Paget
- Morbus Bowen
- Naevus pigmentosus
- Blue naevus
- Naevus naevocellularis
- Atheroomcyste
- Dermatofybroom
- Spinocellulaircarcinoom
- Basaalcelcarcinoom
- Plaveiselcelcarcinoom
- Melanoom (superficial spreading melanoma SSM, nodulair melanoom, lentigo maligna melanoma LMM, acrolentigineus melanoom, subunguaal melanoom)
- Angiomateuze tumoren
- Overige

I had problems with my swollen feet expecially in my left leg. Also problems with dry and pigmentation in the skin especially in my right side of my body. I lost lots of hair, even my eyebrown and eyelashes falls out. Also problem with acne in my skin. The only medicine I took was hair volume (vitamine and minerals for the hair). I also helsp with my digesitve system. After ayurveda treament with Asha I'm cured.

Skadliga bakterier, parasiter och svampsjukdomar är en dålig grogrund för tarmen och hälsan!

Skadliga bakterier håller nyttobakterierna i schack och kan ta över tarmfloran allt mer om det vill sig illa.

Parasitsjukdomar och svampsjukdomar som Candida är vanligare än många människor tror och kan ställa till stora problem. Som tur var kan såväl parasitsjukdomar och Candida behandlas, ofta på liknande sätt.

Magens och tarmens bakterier brukar delas in i två huvudgrupper:

  • Nyttobakterier
    Lactobacilluskulturer, exempelvis acidofilus, bulgaricus och bifidusbakterier. Probiotika är nyttobakterier.
  • Skadliga bakterier
    Förruttnelsebakterier ( Coliforma bakterier ), parasiter, svamp.

Nyttobakterierna behövs för kroppens näringsomsättning. De skadliga bakterierna kan om de tar överhanden skapa stora problem, främst i tarmfloran och tarmväggarna.

Att gemomföra tarmrening av något slag kan var det första steget för att återfå balansen i tarmen. Escherichia coli (E-coli) är en vanligt förekommande förruttnelsebakterie som lever i tjocktarmen och som vid obalans kan ta överhanden över nyttobakterierna, vilket inte är bra. Detta kan sen vara en grogrund för olika slags parasiter och svampar som Candida att ta överhanden.

Förruttnelsebakterierna tillverkar också olika sorters gifter (toxiner) som kan göra så vi känner oss energilösa och trötta. Nervsystemet anses även kunna bli påverkat negativt av dessa toxiner. Brist på signalsubstansen acetylkolin som behövs för nervsystemet anses bl.a. kunna ske. Förruttnelsebakterierna livnär sig gärna på vitaminer, enzymer och proteiner m.f. För mycket och oönskade förruttnelsebakterier i tarmen kan därför även vara grovgrund för näringsbrist av olika slag.

Parasiter fungerar toxisk då de är främmande för vår kropp och kan göra skada på kroppen. Parasiter kan vi få i oss på många sätt: från våra husdjur, genom att äta rå (inte genomstekt) kött och fisk, dricka förorenat vatten utomlands m.m. Många människor har parasiter i sin kropp, detta utan att veta om det. De gör störst skada i tarmsystemet men kan även finnas på flera ställen, som i levern mf. I tarmarna kan de finnas gömda och bygga bon i tarmfickor, i tarmslem och tarmplack. Inälvsmaskar är en typ av parasiter som kan finnas i våra tarmar. Inälvsmaskar delas in i grupperna plattmaskar (Platyhelminthes) och rundmaskar (Nemathelminthes). Exempel på maskar kan vara rävbandsmask (ifrån kött), springmask (vanlig hos små barn), hakmask, piskmask, spolmask och trikiner.

Tecken på problem med parasiter kan vara:

  • Kroniska matsmältningsproblem
  • Gaser i magen
  • Diarré/ förstoppning
  • Ovanligt stor trötthet
  • M.fl.

Candida är en jästsvamp som ingår i vår normala kroppsflora. Finns normalt i munnen, mag- tarmkanalen och slidan. Det finns ett flertal oika typer av Candida där Candida albicans är den vanligaste formen. Candida trivs i fuktig och varm miljö, ca 37 grader. Minst 25 % av befolkningen beräknas ha överskott av Candida i västvärlden. Candida kan om det vill sig illa utvecklas till en svampsjukdom (mykoser) och skapa stora problem i kroppen. Candida kan då invadera alla kroppens organ men trivs då särskilt väl i matsmältningskanalen och i tarmarna.

Om man har parasiter i kroppen så ökar även detta risken för Candidaproblem.

Tecken på problem med Candida kan vara:

  • Dålig matsmältning
  • Diarré/förstoppning
  • Gaser i magen
  • Försämrat immunförsvar
  • Flytningar
  • Svampinfektioner i underlivet
  • Sveda när man kissar
  • Urinvägsinfektioner
  • Menstruationsrubbningar
  • Klåda i anus
  • Allergier
  • Psoriasis
  • Blåsor i munnen
  • Rinnande ögon
  • Illaluktande andedräkt
  • Problem med blodsockret (se insulin)
  • Trötthet
  • Humörsvängningar
  • Depressioner
  • Huvudvärk
  • Hud- och hårproblem
  • Försämrat minne
  • Koncentrationssvårigheter
  • Dålig blodcirkulation
  • Återkommande förkylningar
  • Muskelsmärtor (även muskelsjukdomen fibromyalgi)
  • Ofullständigt nedbrytning av proteiner
  • M.fl.

I munnen heter Candidabesvär torsk. Symtom kan vara vit beläggning på tungan, sprickor i mungipan. På huden rodnande utslag mellan skinkorna eller under brösten. Candiasvampen kan lura kroppen att den har tillräckligt med östrogen, vilket kan föra med sig det att kroppens naturliga produktion av hormonet östrogen minskar.

Tarmsjukdomar som IBS kan förväxlas med candida.

även reaktioner från vaccinering av olika slag har kopplats till Candidabesvär.

Candida kan få hjälp och bre ut sig och skapa obalans i kroppen. När detta sker kan det även skapas en mer aggressiv form av Candida som kan växa genom tarmens slemhinnor och gynna läckage av toxiner (över 80 st) av olika slag till resten av kroppen anser somliga.

Candidaobalans kan uppstå bl.a. beroende på:

hvordan man koeber myambutol side

Legemiddelbehandling: Avskjelling: På kroppen: Locobase LPL, salisylvaselin 5–10 %. Hodebunn: Locobase LPL, salisylsyre hårpomade 10 % eller hårolje 2–5 %, virker i 6–8 timer før utvasking. Antiinflammatorisk behandling: Kroppsoverflaten: Sterke, ev. ekstra sterke glukokortikoider lokalt i 2–4 uker, deretter maksimalt 2 g. i uken i like lang tid. Alternativt glukokortikoid kombinert med vitamin D-analog på samme måte. Ansikt og intertriginøst: Middels sterkt til mildt glukokortikoid 1–2 g. daglig i 1–2 uker, deretter 1–2 g. per uke ved behov. Hodebunnen: Sterke glukokortikoidløsninger, ev. kombinert med vitamin D-analog, 2 g. daglig i 2–4 uker etter forutgående eller samtidig avskjelling. Ev. systemisk behandling (spesialistoppgave): metotreksat, acitretin, ciklosporin, fumarsyre, nyere biologiske legemidler.

Psoriasis er en kronisk inflammatorisk hudsykdom som forekommer hos ca. 2 % av befolkningen. Sykdommen har et kronisk residiverende forløp. Ved svært utbredt og inflammatorisk aktiv psoriasis sees økt risiko for hjerte- og karsykdom, metabolsk syndrom og inflammatorisk tarmsykdom. Forekomsten av psoriasisartritt varierer, men man antar at et sted mellom 10 % og 30 % av psoriatikere utvikler tilstanden (sees oftere hos pasienter med neglepsoriasis og de med svært utbredt hudsykdom).

Årsaken til psoriasis er ukjent. Genetiske faktorer predisponerer, men ytre faktorer som halsinfeksjon med betahemolytiske streptokokker eller legemidler (betareseptorantagonister, litium og klorokin) kan utløse sykdommen. Psoriasis forverres ofte i perioder med store psykiske påkjenninger og stress.

Karakteristisk sees erytematøse, lett infiltrerte, velavgrensete skjellende plakk på strekkesiden av ekstremiteter og på truncus og i hodebunn. Intertriginøs psoriasis og psoriasis på hender mangler ofte skjelling og har et mer eksemlignende bilde. Negleforandringer med pitting og distal onycholyse.

Sykehusinnkjøp HF har inngått LIS-avtale for behandling av psoriasis, se terapianbefalingene

Lokalbehandling retter seg mot avskjelling og demping av inflammasjon

På kroppen Locobase LPL, salisylvaselin 5–10 % eller annen oppbløtende fuktighetskrem med karbamid eller propylenglykol.

Ved tykk skjelling i hodebunnen gir Locobase LPL oftest tilstrekkelig avskjellende effekt og er enklere å vaske ut enn salisylsyre hårpomade 10 % eller hårolje med salisylsyre 2–5 %. Midlene masseres inn og virker i 6–8 timer før utvasking. Ved utvasking skal sjampo/medisinsk grønnsåpe masseres inn i ufuktet hodebunn og hår, da dette løser fettstoffene mer effektivt. Behandlingen gjentas daglig til skjellingen er fjernet.

Karbad og badstue hydrerer huden og kan forenkle avskjellingen av store områder.

Psoriasis på kroppsoverflaten: Førstehåndsbehandling er topikale potente glukokortikoidpreparater (fortrinnsvis sterke, men også ekstra sterke). Påføres utslettene daglig i 2–4 uker, deretter maksimalt to ganger i uken i like lang tid. NB! Bivirkninger ved langvarig bruk uten pauser. Mange har gode erfaringer med et kombinasjonspreparat av kalsipotriol og et sterkt glukokortikoid (betametason). Monoterapi med vitamin D-analoger gir en del kløe og mindre effekt enn kombinasjonsbehandling med steroid.
Korttidsbehandling med ditranol krem er egnet til plakkpsoriasis, men brukes lite pga. irritasjon og misfargingsproblematikk.

Psoriasis i ansikt og intertriginøst. Middels sterkt til mildt glukokortikoid 1–2 ganger daglig i 1–2 uker, deretter 1–2 ganger per uke ved behov. Kalsitriol synes å gi mindre lokalirritasjon enn kalsipotriol og kan med forsiktighet forsøkes hvis ikke lokale steroider kan brukes. Ditranol tåles ikke i hudfolder og i ansikt. Behandling med 5 % steinkulltjære brukes i dag lite pga. dårlig effekt, samt lukt og misfargingsproblematikk

Psoriasis i hodebunnen: Ved lokalbehandling av psoriasis i hodebunnen trengs sterke glukokortikoidløsninger eller glukokortikoidløsning kombinert med vitamin D-analog to ganger daglig i 2–4 uker etter forutgående eller samtidig avskjelling. Som vedlikeholdsbehandling kan tjæresjampoer forsøkes. For terapiresistente tilfeller kan sulfantrenbehandling i hodebunnen forsøkes (spesialistoppgave).

Psoriasis i håndflater og fotsåler og Pustulosis palmoplantaris er ofte vanskelig å behandle. Hvis man ikke kommer til målet med lokale, potente glukokortikoider i 2–4 uker, vil okklusjonsbehandling med ekstra sterk glukokortikoidløsning på huden under et dekke av hydrokolloidplater og ukentlig skifte i 3–4 uker ha god symptomlindrende effekt.
Ved smertefulle fissurer pensling med 3–5 % lapisløsning (obs misfarging) i 3–5 dager.

Systemisk behandling med metotreksat, acitretin, ciklosporin eller fumarsyre (godkjenningsfritak) vurderes ved dårlig effekt av lokalbehandling og ved kraftig, utbredt psoriasis. Flere av de nye biologiske legemidlene (TNF-blokkerne etanercept, adalimumab og infliksimab, samt Il 12/23-hemmeren ustekinumab og Il 17a-hemmeren sekukinumab) er godkjent til behandling av moderat til alvorlig psoriasis som ikke har respondert på annen systemisk behandling. Apremilast er en ny peroral behandling med hemming av fosfodiesterase-4 som demper produksjon av TNF og interlevkiner. Methotrexat, etanercept, adalimumab og ustekinumab er godkjent til bruk på barn med psoriasis. Systemisk behandling av psoriasis er en spesialistoppgave.

Psoriasis er en kronisk inflammatorisk hudsykdom med spontane bedringer og forverringer. Varig remisjon er uvanlig, bortsett fra ved guttat psoriasis. Psoriasis kan oppleves som veldig stigmatiserende, men de færreste blir så hardt angrepet at det går ut over deres arbeidsevne eller muligheter til å fungere i det daglige. Leddsymptomer og alvorlig hånd- og fotpsoriasis kan påvirke arbeidsevnen.

Røyking, overdreven bruk av alkohol og stresset livsførsel bør unngås. Kostfaktorer har ikke dokumentert betydning. Pasienter med alvorlig psoriasis har økt risiko for hjerte- og karsykdom, metabolsk syndrom og overvekt, og et normalt sunt kosthold samt normal vekt bør tilstrebes. Unge psoriatikere med utbredt og aktiv hudsykdom bør spesielt følges med tanke på forebygging av hjerte- og karsykdom.

Legemiddelbehandling: Overflatiske, enkeltstående impetigolesjoner: antibakterielt middel lokalt 2–3 gng. daglig (dibrompropamidin, hydogenperoksyd krem, retapamulin, fusidinsyre). Ev. negleklipp og bruk av desinfeksjonsmidler under neglekantene og i neseborene.
Utbredt impetigo/dypere infeksjoner: dikloksacillin eller klindamycin systemisk.
Erysipelas: fenoksymetylpenicillin. Alternativt klindamycin. Ved blandingsinfeksjon med betahemolytiske streptokokker og S. aureus, erysipelas assosiert med åpent sår og lymfangitt fra sår: dikloksacillin/kloksacillin, ev. klindamycin.
Nekrotiserende fasciitt krever umiddelbar hospitalisering med vurdering av kompetent kirurg!

Hyppigst er infeksjon med Staphyloccus aureus, dernest betahemolytiske streptokokker gruppe A. Betahemolytiske streptokokker gruppe B, C og G kan også være patogene, men gir ikke samme komplikasjoner som gruppe A.

Multiresistente stafylokokker er et økende problem i Norge. Vær spesielt oppmerksom på pasienter med kliniske stafylokokkinfeksjoner som nylig har hatt utenlandsopphold eller vært i kontakt med helseinstitusjoner i utlandet.

Bakteriologisk prøve til dyrking og resistensbestemmelse bør foretas ved terapiproblemer. S. aureus er oftest betalaktamaseproduserende. Resistens mot erytromycin og fucidin sees ikke sjelden.

Overflatiske, enkeltstående impetigolesjoner kan behandles lokalt med antibakterielt middel 2–3 ganger daglig. Retapamulin gir lite resisitens og har godt dokumentert effekt. Hydrogenperoksid krem og fusidinsyre har også dokumentert effekt, mens dibromopropamidin ikke har dokumentert effekt ved impetigo, men har vært brukt av mange med gode resultater på ulike typer overflatiske hudinfeksjoner. Effekt bør sees etter 2–3 dager. Bløt opp skorper med fuktig omslag og fjern skorpene før krem smøres på. Ved residiverende impetigo kan smittereservoaret finnes under negler og i neseborene. Negleklipp og bruk av desinfeksjonsmidler som f.eks. dibrompropamidin under neglekantene, i neseborene og på synlige impetigolesjoner minst 2 ganger daglig til tilstanden er under kontroll er da viktig. Obs god håndhygiene! (spritdesinfeksjon og ev. bruk av klorheksidin).

Unngå unødvendig lokal behandling med antibiotika (øker risikoen for resistensutvikling).

Utbredt impetigo og dypere infeksjoner (feber, rødhet og smerte i aktuelt hudområde) krever oftest systemisk antibakteriell behandling med dikloksacillin eller klindamycin.

Ved furunkel, karbunkel og abscess bør det foretas insisjon, tømming av pusshulen, ev. appliseres antibakteriell krem. Systemisk antibakteriell behandling er da vanligvis ikke nødvendig. Residiverende furunkulose behandles på samme måte som residiverende impetigo.

For behandling av MRSA-infeksjoner se veileder fra Folkehelseinstituttet (www.fhi/publikasjoner) – Smittevern 16 MRSA-veilederen.

En rekke virus kan forårsake hudforandringer. De vanligste barnesykdommene, mange coxsackievirus, ECHO-virus og andre gir eksantemer. HPV, pox virus og orf gir vorter og tumorlignende forandringer, mens herpesinfeksjoner og varicella zoster gir residiverende, grupperte vesikler.

Skyldes ulike typer humant papillomavirus (HPV) som trolig smittes både ved direkte og indirekte kontakt. HPV formeres i hudceller i epidermis. Den cellulære immunitet er avgjørende for kroppens forsvar mot HPV-infeksjon.

Klinisk diagnose. Punktate blødninger ved nedskjæring skiller fotvorte fra clavus.

Vorter hos barn går spontant tilbake i løpet av måneder til år og trenger ingen behandling hvis de ikke gir plager. Ingen god kurativ behandling finnes. Det eksisterer mange produkter på markedet basert på ulike syrer som gir lokal huddestruksjon. Egenbehandling med Verucid (i okklusjon) eller Vortemiddel NAF kollodium kan forsøkes, men tar tid. Oppbløtende bad og nedskjæring av hyperkeratoser gir god symptomlindring.

Hånd- og fotvorter kan behandles med frysing med nitrogen. Tykke fotvorter og særlig mosaikkvorter i fotsålene kan være svært behandlingsresistente. Behandling med CO2-laser, diatermi, cantharidin eller bleomycin kan forsøkes i svært plagsomme og terapiresistente tilfeller (spesialistoppgave).

Bruk av badesko/fottøy i offentlige dusjer, idretts- og svømmehaller er trolig god profylakse.

Skyldes ulike typer humant papillomavirus (HPV) som trolig smittes både ved direkte og indirekte kontakt. HPV formeres i hudceller i epidermis. Spesielt HPV type 6 og 11. Den cellulære immunitet er avgjørende for kroppens forsvar mot HPV-infeksjon.

Kondylomer vil som vanlige vorter gå tilbake over tid. Ingen direkte kurativ behandling finnes, men kryobehandling og behandling med podofyllotoksinpenslinger eller imiquimod kan drepe celler med vortevirus og stimulere kroppens immunsystem til å få vortene til å gå raskere tilbake.
Podofyllotoksin er en cellegift som påvirker topoisomerase og mikrotubuli, med celledød til følge. Midlene pensles på vorter 2 x daglig i 3 påfølgende dager. Behandlingen kan gjentas etter en uke i opptil 4–5 uker.
Stoffet absorberes systemisk og skal ikke brukes av gravide. For Wartec gjelder at maksimalt behandlet område ikke skal være større enn totalt 4 cm 2. For Condyline anbefales en maksimal dose på 0,5 ml per applikasjon ved egenbehandling.
Imiquimod 5 % påføres 3 dager ukentlig (f.eks. mandag, onsdag og fredag) til effekt eller maksimalt 16 ukers behandling. Midlet skal være på affisert hud 6–10 timer før bortvasking. Sårdannelser og lokal irritasjon er vanlig. Noen får også influensalignende symptomer.

Det finnes vaksine (Gardasil) for å forebygge infeksjon med karsinogene HPV-typer. Denne inngår i dag i barnevaksinasjonsprogrammet for jenter.
Gardasil beskytter mot HPV 6, 11, 16 og 18 (6 og 11 er hyppigste årsak til vanlige kondylomer). Det er ikke dokumentert at vaksinen hjelper mot aktivering av allerede tilegnet virusinfeksjon.

Herpes simplex virus (HSV) 1 og 2. Herpes labialis skyldes oftest smitte med HSV-1, men andelen HSV-2 er økende.

zithromax til salg sweden