kan jeg faa bactrim uses

koeb generisk bactrim for sinus

Hyppigheten antas å innvirke på intensiteten i det psykoterapeutiske arbeidet. Hyppighet og varighet av psykoterapi avhenger av problemets art.

Ved et avgrenset problem, som en fobi, bør man kunne forvente betydelig bedring etter 8–10 sesjoner med kognitiv atferdsterapi. Ved depresjoner vil lengden av terapien avhenge av depresjonens dybde, av eventuelle tilleggsproblemer, og av hvorvidt det er nødvendig med kombinasjonsbehandling med antidepressiv medisin.

Ved personlighetsforstyrrelser kan det være nødvendig med lang tids behandling. Det er delte meninger om psykoterapi i det hele tatt har effekt ved de mest alvorlige formene for personlighetsforstyrrelser, som paranoid og narsissistisk personlighetsforstyrrelse.

Mildere personlighetsforstyrrelser som avhengig og unnvikende personlighetsforstyrrelse kan imidlertid ha god hjelp av psykoterapi.

Ved psykotiske tilstander har psykoterapi liten dokumentert effekt alene, men anvendes gjerne som støtteterapi i kombinasjon med medikamentell behandling, miljøterapi og psykoedukative tiltak.

Psykoterapi benyttes ved alle slags psykologiske problemer, fra lettere og avgrensede livsproblemer, til alvorlige psykiske lidelser.

Følgende terapeutiske tilnærminger og teknikker er de mest sentrale:

Rådgivning, konsultasjon. Samtale og rådgivning knyttet til konkrete avgrensede livsproblemer.

Kognitiv terapi, enten alene eller i kombinasjon med atferdsterapi, såkalt kognitiv atferdsterapi.

Psykodynamisk terapi, hvorav psykoanalysen er den mest kjente og gjennomgripende, mens man i dag oftest praktiserer korttids psykodynamisk terapi. Vegetoterapi og karakteranalyse er andre modifikasjoner.

Psykoterapi med barn. Fordi barn har begrenset abstraksjonsevne benytter man ulike terapeutiske tilnærminger, ofte knyttet til barnets lek – leketerapi. Forståelsen av leken kan være basert i ulike teoretiske tilnærminger, f.eks. psykodynamisk, kognitiv eller behavioristisk.

Gruppeterapi, der man ofte samler klienter med samme type problem.

Familieterapi, ulike retninger og teknikker som har til felles en forståelse av klientens problemer som uttrykk for funksjonsforstyrrelser i hele familien.

Interpersonlig terapi, som er et moderne supplement til kognitive tilnærminger, der relasjonene til andre vektlegges mer enn den personlige kognitive stil.

Støtteterapi, der man søker å gi klienten støtte og mot. Etter lang tids inngående psykoterapi vil man i enkelte tilfeller fortsette med støtteterapi for å følge opp og bevare bedring.

Gestaltterapi, tankefeltterapi og andre alternative skoleretninger praktiseres ofte av terapeuter som ikke er utdannede psykologer eller leger.

Virkningen av psykoterapi har lenge vært omdiskutert. Diskusjonen har stimulert psykoterapiforskningen, som har gitt økende dokumentasjon på at psykoterapi kan være virksom under de forutsetninger som er nevnt innledningsvis, og gitt at behandlingen er tilpasset problemets art.

Pasienter og klienter bør kunne kreve dokumentasjon for at den behandlingsform og varighet av terapi som foreslås av terapeuten har effekt og er anbefalt for det aktuelle problemet.

Både Helsetilsynet og enkelte helseforetak har utarbeidet behandlingsveiledere og pasientinformasjon som angir anbefalte psykoterapiformer for ulike psykiske lidelser.

Reza Emdad, Legitimerad Psykoterapeut, Dr. i Medicinsk Vetenskap (Ph.D), Associate Professor (Docent) i Medicinsk Psykologi

Jag arbetar nu som privatpraktiserande psykoterapeut, handledare, föreläsare och sakkunnig i kris och trauma samt arbetsmiljöfrågor. Jag har jobbat 22 år som hjärnforskare och stressforskare, senior föreläsare och utbildningsledare vid Karolinska Institutet. Jag bedriver psykoterapi på tre olika språk: Svenska, engelska och persiska.

affectio – Psykoterapi & Utbildning är för dig som är vuxen eller ungdom eller kanske ni är ett par eller en hel familj eller en grupp som har upplevt svåra livshändelser eller svåra relationsproblem eller stress och utmattning. När vi får ont i vår kropp och har feber går vi till vårdcentralen och får medicin. Men vad gör vi när vi får ont och feber i själen? Eller när vi får ont i både kroppen och själen? När allt bara känns hopplöst? Jag använder metoder som bygger på många år evidensbaserade forskning och beprövade vetenskapliga metoder.

I provide scientific- based psychotherapy, in three different languages: Swedish, English and Persian (Farsi), to individuals, couples, children, adolescents and families dealing with a various array of problems including but not limited to traumatic life events, crisis intervention, substance abuse, anxiety and mood disorders, relationship problems, stress, grief and loss, and eating disorder.

I have over 22 years of experience in the mental health field in a variety of settings and over 22 years of experience as stress and brain researcher at Karolinska Institute, investigating how stress and traumatic life events affect the brain. I have treated children, adolescents and families in crisis and with traumatic background in Sigtuna Municipality (Sigtuna kommun).

Mobil: 073-992 31 53

Instagram: REZA_EMDAD_TERAPISAMTAL

Mottagning: Stockholm (Tomtebogatan 6A, 6 trappor, 113 39 Stockholm). Mottagningen ligger strax utanför tunnelbanestation S:t Eriksplan (utgången mot Torsgatan). Den är också nära pendeltågstation Karlberg. Om det är svårt att hitta parkeringsplats på gatan så finns det garage (Q-park) på Tomtebogatan 1 (öppet kl.6-19) och på S:t Eriksgatan 81 (öppet kl.7-21).

Tid & Längd: Varje samtal är 45 minuter eller längre. 1 eller 2 inledande orienteringssamtal sedan bestäms längden av samtalsserien, vanligtvis en gång per vecka.

Pris: Grupp, familj, individuell vuxna samt barn och ungdomar från 11. Gruppsamtal en gång i veckan: 1000 SEK/ kalendermånad eller 400 SEK för enstaka besök. Individuell, par och familjeterapi: 840 SEK per timme. Telefonterapi: 100 SEK/ femminutersperiod. Jag tar emot landstingspatienter från vårdcentraler på remiss.

UTBILDNING: BEHANDLINGSMETODIK

TILLÄMPNINGSKURS I BEHANDLINGSMETODIK: INTEGRERAD AFFEKTFOKUSERAD- KBT (IA-KBT)

Pris: 16 000 SEK exkl. moms för en klass

Jag som föreläsare tar in nya perspektiv på din verksamhet,föreläser och diskuterar om mitt specialområde, IA-KBT inom ramen för systemisk teori samt a) Hur kris och trauma påverkar hjärnans arkitektur och hur detta får praktiska konsekvenser i behandlingsarbetet? B) Praktisk tillämpning av forskningsresultat vid behandlingsmötet och sist c) Kris och traumabehandling.

Vad kursdeltagarna har lärt sig under de tre första kurstillfällena kommer att konkretiseras i det sista kurstillfället, d.v.s. kris och traumabehandling vid barnmisshandel. Under kursen presenteras olika behandlingstekniker för områden som PTSD, depression, ångesttillstånd, och personlighetsstörningar, tvångssyndrom och vid barnmisshandel. Du kommer att få möjlighet att fördjupa dina kunskaper i respektive tema och ta del av den senaste forskningen inom ämnesområdena. Syftet med kursen är att vara det första obligatoriska steget som introducerar dig till intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) som ett huvudverktyg i kombination med andra kognitiva och beteendemässiga tekniker som schemateori för att fördjupa dig inte bara i kris och trauma bearbetning hos barn, ungdomar och familjer utan också i andra område inom psykisk ohälsa och mycket annat.

IA-KBT är en praktisk kombination av både Davanloos affektfokuserade psykodynamiska metoden, d.v.s., ISTDP och KBT metoden. Inom ramen för IA-KBT är KBT övningsuppgifterna mellan behandlingssessionerna ett komplement till den psykodynamiska förändringsprocessen. Det psykodynamiska förhållningssättet har en styrka i utforskandet av djupa inre konflikter, och kontakt med djupt raseri ofta är en del av behandlingsprocessen och är det alltid bara första steget mot helande och KBT tekniker och övningar hjälper klienten att röra sig mot handling.

bactrim forsendelser

Ja. Effekterna av Elocon ska inte påverkas av alkohol.

Ja. Din körförmåga ska inte påverkas av detta läkemedel.

Rådfråga alltid läkare eller apotekspersonal innan du använder Elocon om du är gravid, tror att du är gravid eller planerar på att bli gravid eller ammar. Risk finns att fostret påverkas under graviditeten.

Förvaras säkert och svalt (ej över 25°C).

Elocon kutan lösning innehåller: mometasonfuroat, isopropylalkohol, propylenglykol, hydroxipropylcellulosa, natriumdivätefosfatdihydrat, fosforsyra och renat vatten.

Elocon lotion innehåller: mometasonfuroat, hexylenglykol, renat vatten, fosforsyra, titandioxid, aluminiumstärkelse­octenylsuccinat, vitt vax, vitt mjukt paraffin och hydrerad sojabönlecitin.

Elocon salva innehåller: mometasonfuroat, hexylenglykol, renat vatten, fosforsyra, propylenglykolstearat, vitt bivax och vit mjuk paraffin.

Använd inte Elocon om du är allergisk mot någon av ingredienserna ovan. Du bör i sådant fall rådfråga läkare om en alternativ behandlingsform.

Nej. Elocon är en receptbelagd behandling som endast kan köpas om läkarkonsultation ägt rum och recept skrivits ut. Vår kombinerade hälso- och apotekstjänst erbjuder kostnadsfri läkarkonsultation online.

Det kan du ta reda på genom att fylla i vårt medicinska frågeformulär, vilket endast tar ett par minuter. Därefter kommer en av våra legitimerade läkare granska ditt ärende, och om behandlingen bedöms lämplig för dina symptom skrivs ett recept ut. Varje godkänd beställning skickas med spårbar sändning och levereras inom 24 timmar.

  • Legitimerade läkare
  • Endast godkända läkemedel
  • Expressleverans
  • Säker betalning
  • Registrerat apotek
  • Smidig receptförnyelse

Hos Treated.com kan du alltid känna dig säker. Vi kommer aldrig dela eller sälja dina personuppgifter till tredje part. Alla våra sändningar skickas med ett diskret paket där både avsändaren och paketets innehåll hålls förseglat. Det tillkommer dessutom inga extra kostnader för frakt, och alla beställningar som blivit godkända av en av våra läkare och av vårt apotek innan klockan 17.00 svensk tid levereras nästföljande arbetsdag - hela vägen hem till din ytterdörr.

Hitta den behandling du behöver.

En legitimerad läkare granskar dina uppgifter

Spårbar leverans nästa dag.

Förnya ditt recept smidigt och snabbt online.

Psoriasis er arvelig, selv om man ikke alltid kjenner noen i familien som har det (recessiv arv).

En forelder har psoriasis

Begge foreldre har psoriasis

Visse medisiner kan forverre/provosere psoriasis. Ace-hemmer: for eksempel Captopril, Enalapril og Lisinopril. Lithium. B-blokkere: Alprenolol, Metopronol, Oxprenolol, Propranolol og Timolol. Antimalaria: Klorokin og Plaquenil.

Ved store psoriasisplager kan periodevis injeksjoner med Remicade og Enbrel lindre symptomene.

© Hudlegekontoret 2012. Retningslinjer for bruk av Hudlegekontorets hjemmesider.
Tekniske spørsmål kan rettes til Webmaster. Denne siden ble sist oppdatert 21.07.2014
Powered by eZ publish

Psoriasis är en av våra stora folksjukdomar och över 300 000 svenskar beräknas lida av den. En av dessa är Elisabeth som tack vare en ny kräm blivit fri från sina plågsamma torrsprickor och sin smärta!

Elisabeth Hanshammar, 69 år, i Staffanstorp utanför Lund, fick veta att hon hade psoriasis vid ett läkarbesök för två år sedan. Sedan dess har hon provat flera av de vanligaste krämerna för att försöka lindra sina plågsamma torrsprickor.
– Ingen av dem har hjälpt. Jag fick så fruktansvärt ont när jag smorde in mig. Jag fick pressa mig varje gång, hela kroppen sa ”jag vill inte, jag vill inte”, berättar hon.
Smärtorna gjorde att hon hade svårt att motivera sig att hålla sig till det schema som läkaren ordinerat henne.
– Det blev svårt att följa rutinerna i längden. Det var lättare att skippa insmörjningarna lite då och då och följa minsta motståndets lag.
Dessutom tyckte Elisabeth att de dagliga behandlingarna var rent ut sagt lite äckliga.
– Det var jämt kletigt och kladdigt. Jag fick sova med både strumpor och vantar och det tog himla lång tid innan smörjan gick in i huden. Ofta var huden fortfarande kladdig när jag vaknade på morgonen också.
Det var då hennes läkare rådde henne att pröva krämen Ovixan.
– Det var som att kliva in i en ny värld. Smärtorna försvann och det tog bara ett par dagar innan effekten syntes på huden också, säger Elisabeth. Dessutom kändes det ingenting när jag smorde in mig och krämen gick jättesnabbt in i huden, den blev faktiskt mjuk och fin efter mindre än en halvtimme.
Till Elisabeths förvåning blev den snabba effekten också varaktig.
– Det var helt fantastiskt. Efter mindre än en vecka visade jag upp händerna för mina väninnor och reaktionen var ju bara ”wow”. Det syntes nästan ingenting av sjukdomen!
Kan brodera igen
I dag smörjer Elisabeth in sig varje kväll och sitter sedan och läser en halvtimme medan hennes Ovixankräm verkar. Sedan kan hon släcka lampan och sova gott. På dagarna använder hon bara vanliga receptfria handkrämer och hon har kunnat börja brodera igen!
– Det gick inte tidigare, då bara fastnade trådarna i hudflagorna på mina fingrar.
Däremot försöker Elisabeth att undvika vatten så gott hon kan, så disk och andra hushållsgöromål har hon lämnat över på resten av familjen.
– Min man har sett hur jag har kämpat och han har verkligen lidit med mig. Hur jag mådde påverkade honom också. Det gjorde så ont att tårarna rann på oss båda. Men allt det där är borta nu. Jag har inga smärtor längre – och inga sprickor heller!
Elisabeth vet att Ovixan inte får hennes psoriasis att försvinna. Hon får leva med sin sjukdom. Men den nya krämen har gjort tillvaron betydligt lättare – förutsatt att hon inte slarvar med sin behandling.
– Om jag reser bort eller missar av någon annan anledning så märks det direkt. Då kommer klådan och sprickorna tillbaka. Så jag försöker verkligen sköta mig varje dag. Det är det absolut värt!

Ovixan är behagligare än andra krämer
Ovixan är en ny starkt verkande grupp III-glukokortikoid för akut behandling av bl a psoriasis och eksem. Reza Yazdanpanah, överläkare inom hud och estetisk dermatologi vid Ängelholms sjukhus och Dermakliniken i Malmö, svarar här på frågor om krämen.
Vilken är skillnaden mellan Ovixan och andra krämer?
– Den aktiva kortisonsubstansen är densamma. Men Ovixan har en speciell sammansättning som gör att den inte kladdar utan tränger lätt in i huden och gör behandlingen behaglig för patienten. Den är också doftfri och fri från konserveringsmedel vilket är en fördel eftersom många patienter är överkänsliga och lätt drabbas av kontaktallergier.
Hur används den?
– Det handlar om långvarig behandling med ett nertrappande schema och därefter en underhållsbehandling under 4–8 veckor.
Vad tycker patienterna?
– Erfarenheterna är goda under det dryga år jag har ordinerat krämen. Upplevs en kräm som lättanvänd blir det enklare att följa det schema man fått av sin doktor och resultatet blir då givetvis bättre.
Vad händer om du missar någon behandling?
– Att hoppa över någon dag är inget problem, men du bör följa det schema läkaren har gett dig. Att avbryta en behandling kan straffa sig genom att utslag och rodnader kommer tillbaka.
Vilka patienter kan använda Ovixan?
– Jag rekommenderar den till patienter med kroniska hudsjukdomar som är i behov av mer långsiktig behandling. Inte bara psoriasis utan även atopiska eksem och alla kortisonkänsliga dermatoser.
När ska man undvika att använda den?
– Du ska inte använda starka kortisonkrämer i ansiktet för mycket. På ögonlock och andra känsliga strukturer ska det helt undvikas. Gravida ska inte använda kortisonkräm under längre tid och helst inte alls.
Finns det några biverkningar?
– Jag har inte sett några på mina Ovixanpatienter. Det finns i stort sätt ingen negativ samverkan med andra läkemedel.

Gåtfull folksjukdom
Psoriasis är en kronisk sjukdom som drabbar huden och ibland lederna. Cirka 300 000 svenskar beräknas ha sjukdomen. Varför man drabbas är läkarna fortfarande osäkra på. Infektioner, slitage på huden och solljus finns ofta med i bilden. Sjukdomen ger röda fjällande utslag eller fläckar, ofta på knän, armbågar, i hårbotten eller underlivet. Men som i Elisabeths fall kan även torrsprickor vara ett symptom.
I dag finns ingen behandling som botar psoriasis men sjukdomen går däremot att mildra på flera olika sätt. Vid lindrigare psoriasis används oftast utvärtes behandling som mjukgörande salvor, kräm eller ljusbehandling. Mer svårbehandlad psoriasis kräver oftast invärtes behandling (t ex tabletter) eller biologiska läkemedel som är kopior av eller liknar ämnen som redan finns i kroppen och oftast ges som injektioner.

Detta kan du göra själv:
Se över din livsstil. Regelbunden motion, hälsosam vikt och rökstopp kan lindra besvären.
Ta ett bad i varmt, men inte hett, vatten. För att undvika att torka ut huden, bada inte mer än 15 minuter. Efter badet, smörj in lotion medan huden är fuktig. Torr hud kan förvärra symtomen.
Koppla av. Stress och psoriasis har samband. Försök hitta en avslappningsteknik som passar dig.
Undvik starka rengöringsmedel och hushållskemikalier.

Vill du veta mer?
Psoriasisförbundet firar i år femtioårsjubileum. På deras hemsida kan du lära dig mer om sjukdomen. Du kan också ringa på 08-600 36 36.
En annan bra källa är Psoriasisguiden.

AV ANDERS SANDSTRÖM
FOTO: GUGGE ZELANDER, SHUTTERSTOCK

Elocon är ett läkemedel för behandling av hudåkommor som psoriasis. Elocon är en så kallad potent kortikosteroid.

Vår tjänst är utformad så att du enkelt och smidigt ska kunna få tillgång till den behandling du behöver. Varje godkänd beställning levereras inom ett dygn - så du kan börja din behandling redan nästa arbetsdag.

Ja, jag önskar att beställa denna produkt även om den inte finns på lager för tillfället och jag förstår att min beställning inte kommer att bli levererad inom 24 timmar.

Informera mig via e-post när denna produkt är tillgänglig igen

(Fyll i formuläret och få ditt ärende granskat av en läkare.)

Elocon är ett läkemedel för behandling av hudåkommor som psoriasis. Elocon är en så kallad potent kortikosteroid.

Vår tjänst är utformad så att du enkelt och smidigt ska kunna få tillgång till den behandling du behöver. Varje godkänd beställning levereras inom ett dygn - så du kan börja din behandling redan nästa arbetsdag.

bactrim prism

Dagen avslutades med poster presentations, med 68 posters rörande allt mellan himmel och jord inom psykoterapiforskning. Eller vad sägs om: How Taiwanese women who refuse marriage seek for subjective and social identification; Weakenings and repairs in supervisory alliances; Quality assurance of treatment for personality disorders – a web based solution; How do anaclitic and introjective patients speak? Microanalysis of the words used by depressive and anxious patients throughout the therapeutic process; A clinical case study of a psychoanalytic psychotherapy monitored with functional neuroimaging; Classifying client laughter in psychotherapy eller How do insecurely attached patients become secure? A multiple case study with the patient attachment coding system?

Tags: Barn & Ungdom, Borderline, Borderline personlighetsstörning, effectiveness, Forskning, MBT, Mentalisering, Mentaliseringsbaserad terapi, Personlighetsstörningar, Psykiatri, Psykodynamisk forskning, Psykodynamisk psykoterapi, Psykodynamisk terapi, Psykologi, Psykoterapi, Terapi

Posted on 20 February 2014 by Karin Lindqvist

Länge har det varit kontroversiellt att diagnosticera personlighetsstörningar hos tonåringar. På senare tid har det dock kommit flera studier som visar att det visst går att diagnosticera på ett meningsfullt sätt. Personlighetsstörningar hos tonåringar är förknippat med låg livskvalitet, stora problem och höga samhällskostnader. Idag tänker man sig att tidig behandling kan öka chanserna till förbättring. Trots detta råder det stor brist på evidensbaserade behandlingar för denna population. Kognitiv analytisk terapi har jämförts med “manualized clinical care” utan signifikanta skillnader mellan grupperna, även om den första förbättrades snabbare. Dialektisk beteendeterapi har visats leda till färre slutenvårdsinläggningar och mindre avhopp än sedvanlig behandling, men utan skillnad avseende suicidförsök. För ungdomar med självskadebeteende och samtidig depression har MBT visats mer effektiv än sedvanlig behandling.

Hösten 2013 publicerades en holländsk pilotstudie på en mentaliseringsbaserad behandling för ungdomar med borderlinesymtom. I studien ingick elva ungdomar mellan 14 och 18 år, som hade mellan två och nio symtom på borderline personlighetsstörning (BPD). Åtta av de elva uppfyllde kriterierna för BPD och alla utom en uppfyllde dessutom kriterierna för minst en Axel I-störning. 73 procent rapporterade självskadebeteende och nära 20 procent hade under det senaste året försökt ta sitt liv.

Efter behandling rapporterade patienterna signifikant lägre symtombelastning, med en stor effektstyrka (d = 1.46).

Behandlingen som prövades var en högintensiv partiell slutenvårdsbehandling som varje vecka innehöll fyra gruppterapisessioner, en individualterapisession, en konstterapisession, en skrivterapisession, och en mentaliseringsbaserad kognitiv terapisession. Vidare hade alla patienter tillgång till psykiatrisk konsultation, socionom samt individuell coaching av en psykosocialt specialiserad sjuksköterska. Utöver detta var en familjeterapisession planerad var tredje vecka för att involvera ungdomens familj i behandlingen. Patienterna bodde på avdelningen fem dagar i veckan, gick i skolan ca tre timmar om dagen och bodde hemma under helgerna. Den terapeutiska miljön på avdelningen var organiserad enligt mentaliseringsprinciper: Till exempel var det relativt få regler jämfört med vad som vanligtvis finns på slutenvårdsavdelningar, och skötarna var individuellt orienterade snarare än grupporienterade. Medellängden på programmet var 11 månader med en maxtid på 12 månader.

Efter behandling rapporterade patienterna signifikant lägre symtombelastning, med en stor effektstyrka (d = 1.46). Därtill visade de stora förändringar i personlighetsfunktion med stora effektstyrkor på mått som självkontroll (d = 1.29), social anpassning (d =.70), identitetsintegration (d = 1.42) samt ansvarstagande (d =. 58). Vidare fanns en trend till förbättring avseende relationskapaciteter men den var inte signifikant (p = 0.067). Patienterna rapporterade vidare en stor och signifikant förbättring avseende livskvalitet (d = 1.11). Samtliga patienter utom en visade reliabel förändring avseende symtomatologi.

Dessa resultat är beaktansvärda särskilt med tanke på att detta var en tungt belastad patientgrupp vid behandlingsstart jämfört med normalpopulationen. Samtidigt ska sägas att resultaten, i linje med andra studier på liknande patientgrupper, visar att trots den intensiva behandlingen och de stora effektstorlekarna återgår inte patienterna till normalutveckling. Däremot menar författarna att ju tidigare interventioner, desto större sannolikhet att detta sker. Patienterna i denna grupp närmar sig normalpopulationen avseende personlighetspatologi vilket måste ses som ett väldigt uppmuntrande resultat.

Behandlingen var dock mycket intensiv och resurskrävande. Författarna själva menar att de funnit att detta inte var ett optimalt sätt att implementera MBT då det blev för känslomässigt intensivt för såväl patienter som behandlare. Idag rekommenderar de snarare en variant av MBT-A i öppenvård (mer i linje med Roussouw et al., 2013?) då detta torde leda till lägre känslomässig intensitet för både ungdomarna och behandlingsteamet. Forskarna avbröt därför denna studie i förtid för att fokusera på utvecklandet av en mindre intensiv form av behandlingen som fokuserar på de effektiva beståndsdelarna samtidigt som den minimerar de iatrogena effekterna (och som dessutom givetvis, vilket forskarna lustigt nog inte nämner, är betydligt mindre resurskrävande). Just nu utför de en större studie som prövar effektiviteten av en sådan MBT-behandling i öppenvård. Denna pilotstudie har trots implementeringssvårigheter bidragit till stödet för mentaliseringsbaserade behandlingsformer för ungdomar med komplex personlighetsproblematik och har säkerligen gett viktiga lärdomar till forskarlaget inför studien på MBT i öppenvård. Vi väntar med spänning!

Ska vi prata om sex? – Sexprat, normativitet och psykodynamisk psykoterapi. Gästspel av Calle Brunell och Jonas Pettersson

Posted on 07 April 2013 by Karin Lindqvist

Calle Brunell är psykolog och författare, Jonas Pettersson är psykolog och musiker. De arbetar för tillfället inom Barn- och Ungdomspsykiatrin i Botkyrka. Tillsammans håller de workshops om normer och normativitet.

Den som vill ta del av uppsatsen i sin helhet kan kontakta författarna på: callebrunell@yahoo.se eller jonaskarlpettersson@gmail.com

Denna text har även tidigare publicerats i Riksföreningen Psykoterapicentrums tidning Psykoterapi (dåvarande Insikten).

Från att ha varit centrala i den tidiga psykoanalysen har frågor om sex och sexualitet fått allt mindre utrymme i moderna psykodynamiska teorier. Även i terapirummet verkar dessa ämnen fortfarande svåra att närma sig. Är sex och sexualitet inte längre en självklar del av psykodynamiska psykoterapeuters verksamhetsområde?

Dagens västerländska samhälle beskrivs ofta som frigjort och öppet när det gäller sex och sexualitet. Man skulle därmed kunna föreställa sig att dessa områden inte längre är särskilt vare sig laddade eller problematiska för oss fria, moderna människor. Men uppenbarligen är detta inte fallet. Den västerländska kulturen framstår snarare som besatt av sex, och sprängfylld av motsägelser och konflikter kring vad sex är och borde vara.

Att repressiva regler kring sexualitet i många, om än långt ifrån alla, fall ersatts av förväntningar på sexuell utlevelse kan knappast betraktas som frihet, utan snarare som ett skifte från en uppsättning regler till en annan. Den sexuella frigörelsen i sig kan därmed bli en källa till skam, genom att den etablerar nya normer att leva upp till.

Den seriösa diskussionen om sexualiteten lyser med sin frånvaro i det offentliga samtalet.

Trots att media ägnar stort utrymme åt sex och sexualitet innebär det inte nödvändigtvis att man tar dessa ämnen på allvar. Tvärtom handlar det ofta om ett oreflekterat förmedlande av stereotypa normer och ideal. Den seriösa diskussionen om sexualiteten lyser med sin frånvaro i det offentliga samtalet. Här menar vi att psykologer och psykoterapeuter borde ha mycket att bidra med. Den psykoanalytiska rörelsen har en lång tradition av att intressera sig för sex och sexualitet, och är knappast känd för att undvika varken problematiserande eller komplexa resonemang.

Ändå beskriver många psykodynamiker att sexualiteten under de senaste decennierna fått mindre utrymme såväl i teorin som i den kliniska praktiken, och man anger en rad möjliga förklaringar till detta. Såväl objektrelationsteorin som ett betonande av den ”verkliga” relationen mellan terapeut och patient verkar kunna leda till att sexualiteten marginaliseras, men på två olika sätt. Ett objektrelationsteoretiskt synsätt förefaller ibland leda till att sexualiteten helt enkelt inte ses som så viktig att utforska. I det senare fallet handlar det inte om ointresse, utan om att detta område helt enkelt blir svårare att hantera. Så vilken plats har sexualiteten i nutida psykodynamisk teori och praktik? Hur bemöter terapeuter patienter som avviker från den heterosexuella normen? Och hur blir det för patienterna?

Så vilken plats har sexualiteten i nutida psykodynamisk teori och praktik?

Knappast någon skulle väl uppge något annat huvudsakligt skäl för att bedriva psykoterapi än att hjälpa sina patienter. Ändå har psykoterapiforskningen ägnat anmärkningsvärt lite uppmärksamhet åt just patienternas upplevelser. Det inom psykoterapiforskningen så flitigt använda begreppet evidens innehåller enligt Werbart (2007) tre parter: det vetenskapliga samhället som förväntas pröva kunskapsbasen, klinikern som ska koppla samman vetenskapen med sin erfarenhet, samt patienten med sin individuella kombination av problem, preferenser och föreställningar. Att evidensbegreppet under senare år reducerats till att vara liktydigt med randomiserade kontrollerade studier innebär därmed en stor förlust.

Flera saker har gjort oss intresserade av hur man pratar om sex och sexualitet i psykoterapier. I samband med ett projekt på Alla Kvinnors Hus förvånades vi över att psykoterapeuter i så pass hög utsträckning hänvisade sina patienter dit, då frågor om sex eller sexuella övergrepp aktualiserades i terapiarbetet. Borde inte terapeuterna själva vara kapabla att hantera dessa ämnen? Våra kontakter med personer verksamma vid RFSU-kliniken i Stockholm bekräftade bilden av sex och sexualitet som ämnen som terapeuter har svårt att hantera. Till detta kommer våra egna erfarenheter från psykologlinjen, där vi många gånger upplevt att sex och sexualitet skulle behöva få mer utrymme.

Borde inte terapeuterna själva vara kapabla att hantera dessa ämnen?

I arbetet med vår uppsats gjorde vi en uppdelning mellan sex och sexualitet. Med sexualitet avser vi sådant som könsidentitet, begär, och fantasier och drömmar med sexuellt innehåll. Sex syftar på mer konkreta sexuella erfarenheter, det som Shalev och Yerushalmi (2009) benämner ”ytlig” eller ”extern” sexualitet. Båda dessa begrepp är dock komplexa och mångbottnade, och varierar beroende på kulturell, social och historisk kontext.

Utgångspunkten för vår psykologexamensuppsats ”Ska vi prata om sex?” var enkel: vi ville undersöka patienternas upplevelser av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk terapi, och vi ville göra det genom att fråga patienterna själva. Vi genomförde sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och analyserade materialet utifrån en fenomenologisk ansats. Vi avhöll oss i stort sett från spekulationer kring våra informanters möjliga omedvetna motiv, motstånd eller liknande, utan strävade efter att hela tiden ligga nära våra informanters utsagor. Att våra informanters berättelser är subjektiva gör dem inte mindre sanna. Man måste dock komma ihåg att patientens perspektiv, liksom terapeutens, oundvikligen bara är en sida av historien. Vår analys resulterade i fem huvudteman: Pratbarhet; Initiativ & ansvar; Terapeuten och det sexuella materialet; Sexprat och den terapeutiska relationen; samt Normativitet. Vi kommer här att redovisa och diskutera ett urval av de fynd vi anser mest intressanta. För att göra materialet mer läsbart har vi gett våra informanter fiktiva namn.

En förutsättning för att the ”talking cure” ska kunna fungera är att viktiga ämnen faktiskt blir pratade om.

Vad får man egentligen prata om i sin terapi? En förutsättning för att the ”talking cure” ska kunna fungera är att viktiga ämnen faktiskt blir pratade om. Flera av våra informanter beskriver sex och sexualitet som svåra eller omöjliga områden att prata om i sina terapier, och många av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen, en upplevelse som får stöd i tidigare forskning.

För flera av våra informanter verkar sexualiteten ha en central betydelse för den egna identiteten. Att prata om sex blir ett sätt att definiera vem man är. En av våra informanter, Hillevi, beskriver att hon var på sin vakt när det gällde hur hennes terapeut hanterade frågor om sex och sexualitet. Hon var uppmärksam på terapeutens reaktioner och vaksam mot övertolkningar, samtidigt som hon hade en önskan och ett behov av att prata om sex och sexualitet. Att sex och sexualitet är laddade ämnen innebär givetvis inte att man ska undvika dem i terapi. Tvärtom. Det är just denna laddning som gör det så viktigt att erbjuda en möjlighet att arbeta med dem.

”det är ju få saker som det ligger så mycket prestation i som sex, samtidigt som det ska vara så fantastiskt och trevligt och underbart och verkligen det bästa som finns”

Den egna sexualiteten är givetvis också en potentiell källa till njutning och glädje. Kanske uttrycker Hillevi något av sexualitetens komplexitet då hon säger att ”det är ju få saker som det ligger så mycket prestation i som sex, samtidigt som det ska vara så fantastiskt och trevligt och underbart och verkligen det bästa som finns”. Vi tror att det kan finnas en tendens hos patienter, och kanske även terapeuter, att uppfatta sex som något särskilt, som ett område man ogärna problematiserar eller intellektualiserar mer än nödvändigt. Kanske finns en önskan att hålla sexualiteten avskild från andra delar av livet, att freda den. Sofia, en annan av våra informanter, beskriver att hennes terapi var så problemfokuserad att allt hon tog upp riskerade att ses som, och rentav förvandlas till, problem. ”Jag bara behövde bolla det lite”, säger hon, ”men istället pratades det om det som om det var ett stort problem.” Detta bidrog till att hon undvek att tala om sex och sexualitet i sin terapi. Vi tror att ett alltför snävt fokus på problem riskerar att vara allmänt hindrande genom att göra terapin mindre glädjefylld, men också göra det svårare för patienten att ta upp sådant som faktiskt är problematiskt.

Man får en bild av hur de båda står maktlösa medan en störtflod av explicit sexuellt material sköljer över dem.

ingen recept sumycin suspension