hvor kan man købe tetracycline hydrochloride

levering tetracycline hydrochloride

Elocon är en topisk behandling vid psoriasis och andra hudåkommor. Läkemedlet innnehåller substansen mometasonfuroat, mer känt som mometason, som är en typ av kortikosteroid. Den aktiva substansen verkar inflammationshämmande och klådstillande genom att hämma effekten av de inflammatoriska kemikalier immunsystemet frisätter i samband med psoriasisutbrott. Elocon finns tillgänglig som kutan lösning för hårbotten, salva eller kräm och tillverkas av läkemedelsföretaget Merck Sharp and Dohme.

Psoriasis drabbar ungefärligen två till tre procent av befolkningen i Sverige. Forskning har visat att psoriasis inte är en kroniskt sjukdom, dock är de allra flesta fall av psoriasis kronisk. De vanligaste symptomen är irritation i huden vilket tar sig i uttryck genom rodnad, klåda och fjällning och fjällande vävnad i det drabbade området. Vanligast är att psoriasisutbrott äger rum i hårbotten, armbågar och knän samt nedre ryggen.

Sjukdomen går i skov, vilket innebär att symptomen kan vara frånvarande under vissa perioder för att sedan blossa upp och ge mycket besvär under andra perioder. Psoriasisutbrott orsakas ofta av en trigger, som exempelvis rökning, överdriven alkoholkonsumtion, stress eller som reaktion på läkemedel eller retningar som t.ex. shampo eller annan kosmetika.

Varför psoriasis inträffar fortfarande inte helt förstått, men sjukdomen antas orsakas av ärftlighet i kombination med felaktig aktivering av kroppens immunsystem. Detta innebär att immunsystemet felaktigen angriper den egna kroppen i vad den tror är en infektion i huden, fastän ingen infektion faktiskt finns närvarande. Detta gör att immunsystemet frisätter inflammatoriska kemikalier som orsakar den rodnad och irritation i huden som kännetecknar psoriasis. Det orsakar också en snabbare omsättning av hudceller, vilket renderar i överskott av hudceller.

Vid behandling av psoriasis kommer läkare som första åtgärd försöka förstå vilka triggers patienten utsätts för, och begränsa exponeringen av dessa. Vid fall då denna åtgärd inte är tillräcklig kan dock en riktad, receptbelagd behandling skrivas ut. Mometason, som är en typ av kortikosteroid, är ett exempel på detta. Mometason verkar i kroppen genom att hämma frisättandet av inflammatoriska kemikalier av immunsystemet, vilket stoppar psoriasisutbrott och hämmar irritation och låter angripna områden av huden läka.

Hos oss på Treated.com kan du snabbt, smidigt och säkert få tillgång till den receptbelagda behandling vid psoriasis som du behöver. Allt du behöver göra är att fylla i vårt medicinska frågeformulär online - sen sköter vi resten. En av våra legitimerade läkare kommer att granska ditt ärende och om behandlingen bedöms säker och ändamålsenlig för dig så skrivs ett recept ut. Alla våra godkända beställningar skickas med spårbar expressändning och levereras inom 24 timmar - så att du kan börja behandla besvärande psoriasis redan nästa arbetsdag.

Använd alltid detta läkemedel enligt din läkares anvisningar och se även till att läsa igenom de instruktioner som finns i bipacksedeln innan du inleder denna behandling. Detta kommer hjälpa till med att maximera effekten av läkemedlet samtidigt som risken för eventuella biverkningar minimeras.

  1. Använd alltid detta läkemedel enligt läkares anvisningar.
  2. I fall av psoriasis påstrykes Elocon tunt på det angripna området en gång om dagen.
  3. Vid fall av psoriasis i hårbotten ska ett par droppar kutan lösning fördelas och försiktigt masseras in.
  4. Ingen version av Elocon ska användas långvarigt.
  5. Vid användning av Elocon salva eller kräm i ansiktet ska inte behandlingstiden överskrida fem dagar.
  6. Elocon kutan lösning för hårbotten ska endast användas i hårbotten.
  7. Överskrid inte dosen som bestämts av läkaren.
  8. Om du glömmer att ta Elocon ska du bara ta din dos när du kommer ihåg och sedan fortsätta behandlingen i planerad takt.

Ovan information är endast en sammanfattning av hur du använder Elocon. Mer detaljerade anvisningar och instruktioner återfinns i den bifogade bipacksedeln.

Liksom alla läkemedel kan Elocon orsaka vissa biverkningar, även fast alla användare inte behöver uppleva dem. Det är dock mycket viktigt att du på förhand känner till dessa biverkningar så att du kan vidta lämpliga åtgärder om de skulle inträffa.

Tala omedelbart om för läkare om du skulle uppleva några tecken på allergisk reaktion, som t.ex. svullnad av ansikte, läppar, mun eller hals eller nässelutslag eller om dina psoriasissymptom förvärras.

Det är vanligare att biverknignar uppstår vid långvarig behandling med topiska kortikosteroider. Vanliga biverkningar är: bakteriell infektion och sekundär hudinfektion, inflammation i hårsäckarna, akne, förtunning av huden, röda utslag och värmeutslag, pigmentförändringar, bränningar, stickningar, klåda, överdriven hårväxt eller uppmjukning av huden och bristningar.

Se den bifogade bipacksedeln för detlajerad information om eventuella biverkningar.

Underrätta alltid din läkare om vilka andra läkemedel du tar, även receptfria sådana.

Detta läkemedel ska inte användas för att behandla något av följande: rosacea, akne, hudatrofi, dermatit runt munnen, klåda i underlivet, blöjeksem, munsår, vattkoppor, bältros, vårtor, sår eller sårig hud eller hudinfektioner.

Ja. Effekterna av Elocon ska inte påverkas av alkohol.

Ja. Din körförmåga ska inte påverkas av detta läkemedel.

Rådfråga alltid läkare eller apotekspersonal innan du använder Elocon om du är gravid, tror att du är gravid eller planerar på att bli gravid eller ammar. Risk finns att fostret påverkas under graviditeten.

Förvaras säkert och svalt (ej över 25°C).

Elocon kutan lösning innehåller: mometasonfuroat, isopropylalkohol, propylenglykol, hydroxipropylcellulosa, natriumdivätefosfatdihydrat, fosforsyra och renat vatten.

Elocon lotion innehåller: mometasonfuroat, hexylenglykol, renat vatten, fosforsyra, titandioxid, aluminiumstärkelse­octenylsuccinat, vitt vax, vitt mjukt paraffin och hydrerad sojabönlecitin.

Elocon salva innehåller: mometasonfuroat, hexylenglykol, renat vatten, fosforsyra, propylenglykolstearat, vitt bivax och vit mjuk paraffin.

Använd inte Elocon om du är allergisk mot någon av ingredienserna ovan. Du bör i sådant fall rådfråga läkare om en alternativ behandlingsform.

Nej. Elocon är en receptbelagd behandling som endast kan köpas om läkarkonsultation ägt rum och recept skrivits ut. Vår kombinerade hälso- och apotekstjänst erbjuder kostnadsfri läkarkonsultation online.

Det kan du ta reda på genom att fylla i vårt medicinska frågeformulär, vilket endast tar ett par minuter. Därefter kommer en av våra legitimerade läkare granska ditt ärende, och om behandlingen bedöms lämplig för dina symptom skrivs ett recept ut. Varje godkänd beställning skickas med spårbar sändning och levereras inom 24 timmar.

  • Legitimerade läkare
  • Endast godkända läkemedel
  • Expressleverans
  • Säker betalning
  • Registrerat apotek
  • Smidig receptförnyelse

Hos Treated.com kan du alltid känna dig säker. Vi kommer aldrig dela eller sälja dina personuppgifter till tredje part. Alla våra sändningar skickas med ett diskret paket där både avsändaren och paketets innehåll hålls förseglat. Det tillkommer dessutom inga extra kostnader för frakt, och alla beställningar som blivit godkända av en av våra läkare och av vårt apotek innan klockan 17.00 svensk tid levereras nästföljande arbetsdag - hela vägen hem till din ytterdörr.

Hitta den behandling du behöver.

En legitimerad läkare granskar dina uppgifter

Spårbar leverans nästa dag.

Förnya ditt recept smidigt och snabbt online.

Psoriasis är en av våra stora folksjukdomar och över 300 000 svenskar beräknas lida av den. En av dessa är Elisabeth som tack vare en ny kräm blivit fri från sina plågsamma torrsprickor och sin smärta!

Elisabeth Hanshammar, 69 år, i Staffanstorp utanför Lund, fick veta att hon hade psoriasis vid ett läkarbesök för två år sedan. Sedan dess har hon provat flera av de vanligaste krämerna för att försöka lindra sina plågsamma torrsprickor.
– Ingen av dem har hjälpt. Jag fick så fruktansvärt ont när jag smorde in mig. Jag fick pressa mig varje gång, hela kroppen sa ”jag vill inte, jag vill inte”, berättar hon.
Smärtorna gjorde att hon hade svårt att motivera sig att hålla sig till det schema som läkaren ordinerat henne.
– Det blev svårt att följa rutinerna i längden. Det var lättare att skippa insmörjningarna lite då och då och följa minsta motståndets lag.
Dessutom tyckte Elisabeth att de dagliga behandlingarna var rent ut sagt lite äckliga.
– Det var jämt kletigt och kladdigt. Jag fick sova med både strumpor och vantar och det tog himla lång tid innan smörjan gick in i huden. Ofta var huden fortfarande kladdig när jag vaknade på morgonen också.
Det var då hennes läkare rådde henne att pröva krämen Ovixan.
– Det var som att kliva in i en ny värld. Smärtorna försvann och det tog bara ett par dagar innan effekten syntes på huden också, säger Elisabeth. Dessutom kändes det ingenting när jag smorde in mig och krämen gick jättesnabbt in i huden, den blev faktiskt mjuk och fin efter mindre än en halvtimme.
Till Elisabeths förvåning blev den snabba effekten också varaktig.
– Det var helt fantastiskt. Efter mindre än en vecka visade jag upp händerna för mina väninnor och reaktionen var ju bara ”wow”. Det syntes nästan ingenting av sjukdomen!
Kan brodera igen
I dag smörjer Elisabeth in sig varje kväll och sitter sedan och läser en halvtimme medan hennes Ovixankräm verkar. Sedan kan hon släcka lampan och sova gott. På dagarna använder hon bara vanliga receptfria handkrämer och hon har kunnat börja brodera igen!
– Det gick inte tidigare, då bara fastnade trådarna i hudflagorna på mina fingrar.
Däremot försöker Elisabeth att undvika vatten så gott hon kan, så disk och andra hushållsgöromål har hon lämnat över på resten av familjen.
– Min man har sett hur jag har kämpat och han har verkligen lidit med mig. Hur jag mådde påverkade honom också. Det gjorde så ont att tårarna rann på oss båda. Men allt det där är borta nu. Jag har inga smärtor längre – och inga sprickor heller!
Elisabeth vet att Ovixan inte får hennes psoriasis att försvinna. Hon får leva med sin sjukdom. Men den nya krämen har gjort tillvaron betydligt lättare – förutsatt att hon inte slarvar med sin behandling.
– Om jag reser bort eller missar av någon annan anledning så märks det direkt. Då kommer klådan och sprickorna tillbaka. Så jag försöker verkligen sköta mig varje dag. Det är det absolut värt!

Ovixan är behagligare än andra krämer
Ovixan är en ny starkt verkande grupp III-glukokortikoid för akut behandling av bl a psoriasis och eksem. Reza Yazdanpanah, överläkare inom hud och estetisk dermatologi vid Ängelholms sjukhus och Dermakliniken i Malmö, svarar här på frågor om krämen.
Vilken är skillnaden mellan Ovixan och andra krämer?
– Den aktiva kortisonsubstansen är densamma. Men Ovixan har en speciell sammansättning som gör att den inte kladdar utan tränger lätt in i huden och gör behandlingen behaglig för patienten. Den är också doftfri och fri från konserveringsmedel vilket är en fördel eftersom många patienter är överkänsliga och lätt drabbas av kontaktallergier.
Hur används den?
– Det handlar om långvarig behandling med ett nertrappande schema och därefter en underhållsbehandling under 4–8 veckor.
Vad tycker patienterna?
– Erfarenheterna är goda under det dryga år jag har ordinerat krämen. Upplevs en kräm som lättanvänd blir det enklare att följa det schema man fått av sin doktor och resultatet blir då givetvis bättre.
Vad händer om du missar någon behandling?
– Att hoppa över någon dag är inget problem, men du bör följa det schema läkaren har gett dig. Att avbryta en behandling kan straffa sig genom att utslag och rodnader kommer tillbaka.
Vilka patienter kan använda Ovixan?
– Jag rekommenderar den till patienter med kroniska hudsjukdomar som är i behov av mer långsiktig behandling. Inte bara psoriasis utan även atopiska eksem och alla kortisonkänsliga dermatoser.
När ska man undvika att använda den?
– Du ska inte använda starka kortisonkrämer i ansiktet för mycket. På ögonlock och andra känsliga strukturer ska det helt undvikas. Gravida ska inte använda kortisonkräm under längre tid och helst inte alls.
Finns det några biverkningar?
– Jag har inte sett några på mina Ovixanpatienter. Det finns i stort sätt ingen negativ samverkan med andra läkemedel.

Gåtfull folksjukdom
Psoriasis är en kronisk sjukdom som drabbar huden och ibland lederna. Cirka 300 000 svenskar beräknas ha sjukdomen. Varför man drabbas är läkarna fortfarande osäkra på. Infektioner, slitage på huden och solljus finns ofta med i bilden. Sjukdomen ger röda fjällande utslag eller fläckar, ofta på knän, armbågar, i hårbotten eller underlivet. Men som i Elisabeths fall kan även torrsprickor vara ett symptom.
I dag finns ingen behandling som botar psoriasis men sjukdomen går däremot att mildra på flera olika sätt. Vid lindrigare psoriasis används oftast utvärtes behandling som mjukgörande salvor, kräm eller ljusbehandling. Mer svårbehandlad psoriasis kräver oftast invärtes behandling (t ex tabletter) eller biologiska läkemedel som är kopior av eller liknar ämnen som redan finns i kroppen och oftast ges som injektioner.

Detta kan du göra själv:
Se över din livsstil. Regelbunden motion, hälsosam vikt och rökstopp kan lindra besvären.
Ta ett bad i varmt, men inte hett, vatten. För att undvika att torka ut huden, bada inte mer än 15 minuter. Efter badet, smörj in lotion medan huden är fuktig. Torr hud kan förvärra symtomen.
Koppla av. Stress och psoriasis har samband. Försök hitta en avslappningsteknik som passar dig.
Undvik starka rengöringsmedel och hushållskemikalier.

hvordan man køber tetracycline

Om eksemet blir värre och man har kliat mycket kan huden bli grövre och vecka sig och man kan få sprickor och tjocka sårskorpor.

Hos mycket små barn är besvären vanliga på kinderna och i blöjområdet och från två års ålder brukar de sätta sig i arm- eller knävecken. Hos vuxna sätter sig oftast eksemen i ansiktet, runt ögonen eller på händerna. De flesta vuxna med atopiskt eksem har haft besvär även som barn.

Besvären förvärras ofta under de kalla vintermånaderna då luften torrare både utomhus och inomhus.

Att ha atopiskt eksem kan vara jobbigt och irriterande, men besvären går att behandla. För att dämpa inflammationen i huden och motverka klådan finns olika behandlingsmöjligheter som bestäms av eksemets utseende. Det är därför viktigt att träffa en läkare när man misstänker att man drabbats av atopiskt eksem. Den mest använda behandlingen görs med steroidfria krämer och receptbelagda kortisonpreparat.

Fet mjuksalva hjälper till att minska klådan som är den främsta orsaken till eksembildning. Huden bör smörjas in regelbundet, gärna flera gånger om dagen, för bästa effekt.

Immunhämmande steroidfria krämer kan användas för att behandla både vuxna och barn från 2 års ålder med lindrigt till måttligt svårt atopiskt eksem. Krämen kan smörjas i ansiktet och på halsen och verkar genom att göra hudens immunförsvar mindre aktivt, vilket leder till minskad irritation i huden.

För att motverka inflammationen kan man smörja in eksemet med kortisonkräm eller salva. Mild kortisonkräm finns att köpa receptfritt på apotek, men om dessa inte hjälper bör man kontakta läkare för förskrivning av starkare kortison eller alternativ såsom calcineurinhämmare.

Solljus och solarium kan ha positiv effekt på eksemen och det finns även hudkliniker som erbjuder alternativa former av ljusbehandling (UVB eller PUVA).

Eksemliknande förändringar och klåda kan i vissa fall bero på skabb. Om du vill läsa mer om skabb finns det information på 1177 Vårdguiden.

Nya undersökningar om honungens hälsosamma verkan

Det finns åtskilliga böcker som beskriver honungens förtjänster och propagerar för dess många goda egenskaper och användningsområden. Alla påvisar honungens medicinska betydelse sen antiken, dess tillämpning som läkemedel hos de gamla egypterna, assyrierna och kineserna och hur berömda läkekunniga som Hippokrates (460 - 370 f.Kr.) och Paracelsus (1493-1541) använt honung som botemedel. De flesta av dessa publikationer har dock det gemensamt att de förkunnar honungens ansenliga läkekrafter utan att grunda sig på fakta. Idag finns det emellertid åtskilliga vetenskapliga undersökningar som bevisar honungens hälsosamma verkan
Medan man i medicinens början övervägande lät sig ledas av erfarenheter i valet av behandlingsmetod, förlitar man sig idag alltmer på resultat av vetenskapliga undersökningar. Med anledning av diverse felkällor måste idag olika studier genomföras för att man med statistikens hjälp skall kunna fastställa om en medicin är verksam och säker. Även försäkringskassornas kostnadsersättning bestäms alltmer beroende av ifall nödvändigheten av en viss åtgärd är grundad på vetenskapliga undersökningar eller ej.

Honung vid behandling av sår
Att behandla sår med honung blev omodernt i och med utvecklingen av antibiotika. Idag, då man får mer och mer problem med antibiotikaresistenta bakterier, går honungsterapin mot sin renässans.
Både laboratorieundersökningar och kliniska studier har bevisat att honung uppvisar ett brett antibakteriellt spektrum. Dessutom har den ingen ogynnsam inverkan på den skadade vävnaden. Förutom sin antibakteriella verkan understödjer honungen en snabb rengöring av såret, så att obehagliga lukter försvinner. Den fuktiga miljö som honungen ger upphov till påskyndar dessutom läkningsprocessen. Dessa infektionshämmande egenskaper reducerar även smärtor, svullnader och varbildning. Med honung läker sår dessutom med mindre ärrbildning som följd. Med anpassad förbandsteknik kan man också lösa de flesta tekniska problem som uppstår vid användandet.
Honungens värde i svåra situationer påvisas även i en nyligen publicerad studie, i vilken man undersökte 40 patienter med terapiresistenta sår (ulsterationer) på benen. I samtliga fall hade konventionella åtgärder varit utan resultat. När man så började använda honung i behandlingen, minskade ulsterationema i storlek inom 12 veckor, lukten avtog och patienternas allmänna situation förbättrades. Följaktligen accepterade patienterna villigt behandlingen. Även vid hudtransplantationer visade sig en gasbinda täckt med honung vara mycket bra. I en studie omfattande 80 patienter, som fick olika vanliga behandlingar efter hudtransplantation, var honungsbindan lika effektiv som ett modernt hydrokolloidförband.
Tittar man på föreliggande fakta verkar en behandling med honung i det stora hela vara mycket gynnsam -kostnadsmässigt såväl som behandlingseffektivt. Industrins intressen, men kanske även rädsla för infektioner orsakade av den sporbildande bakterien Chiostridium Botulinum, som kunnat påvisas i honungsprover och som i några enstaka fall lett till botulism hos småbarn, har hindrat att denna behandlingsmöjlighet kunnat slå igenom i industrinationerna.
Här bör även anmärkas att man hittills inte kunnat påvisa något fall av botulism till följd av användning av honung vid särbehandling; detta trots att honungsterapin på grund av ringa omkostnader och mycket goda resultat har en stor utbredning i tredje världen.
Undersökningar har dessutom visat att man kan sterilisera honung med hjälp av strålning utan att den förlorar sina antibakteriella egenskaper.

Honung till förebyggande av ärrvävnader
Efter operationer i bukhålan bildas i vissa fall ärrvävnader (vidhäftningar eller adhesioner) till följd av skador på bukhinnan. Dessa kan sedan leda till allt ifrån olika besvär (smärtor) i magen till tarmvred eller kvinnlig ofruktbarhet.
Av denna anledning är man idag på jakt efter möjligheter som kan förhindra dessa vidhäftningar. Man har i djurförsök testat olika medel, varav honung är ett. Experiment på 40 försöksdjur visade tydliga fördelar med användandet av honung vid operationer i bukhålan.

Honung för tänderna
Efter att andra studier hade visat att Manuka-honung inte orsakar karies fick 30 frivilliga antingen tugga på en honungsimpregnerad läderbit eller ett sockerfritt tuggummi. Efter 21 dagar kunde man fastställa att gruppen som fått honungsbehandlingen hade färre
blödningar i tandköttet och uppenbart i mindre beläggningar på tänderna. Därmed kan viss honung med fördel användas i behandling av inflammation på tandköttet.

Honung vid hudsjukdomar
En blandning av honung, olivolja och bivax (förhållande 1:1:1) testades framgångsrikt i olika studier på människor med hudsjukdomar, framförallt sådana som orsakades av svampangrepp. I en av studierna botades 86 % och i en annan runt 70 % av deltagarna.
En liknande studie gjordes på 39 patienter med neurodermit (Lichen simplex; en form av kroniskt eksem) och psoriasis. Den ena kroppshalvan smordes in med ovan nämnda blandning och den andra kroppshalvan med ovan nämnda blandning med kortisontillsatser. Studien visade att honung-olivolja-bivax-blandningen ledde till en förbättring hos 80% av patienterna med neurodermit och 63 % av patienterna med psoriasis. I andra fall kunde man minska dosen av kortison.

Honung och blodfetter
Nyligen genomfördes en annan undersökning med syfte att kartlägga Honungens inflytande på blodvärdena i jämförelse med olika sockerarter,och konstgjord honung. Studien visade att runt 75 g honung (till skillnad från socker och konstgjord honung) sänkte både kolesterolvärdet (framför allt LDL-kolesterol) och blodfetts värdet.

Honung vid mag- och tarmsjukdomar
Åtskilliga undersökningar på djur har visat att honung effektivt skyddar magsäcken mot alkohol men även mot biverkningar av vissa mediciner som angriper insidan av magsäcken.
Honung kan också hämma de bakterier som orsakar magsår (helicobacter pylori) och skulle därför kunna få en stor betydelse vid magsårsbehandling. Även vid behandling av tarminfektioner skulle honung kunna spelaen viktig roll.
Här visade undersökningar på djur att honung givet oralt eller analt hade en skyddande effekt på tarmslemhinnan, som enkla sockerlösningar inte förmådde åstadkomma. I ett annat experiment visade sig honung lika effektiv som kortisonderivat. Eftersom de vanliga behandlingsmetoderna av tarminfektioner ibland är svåra att genomföra, vore kliniska studier inom detta område meningsfulla.

Honung vid tumörer och virussjukdomar
I djurförsök har man även kunnat fastställa en aktivitet mot cancerceller i urinblåsan. Tumörcellerna kunde påverkas positivt, dvs minskade i antal, då en honungslösning sprutades in i själva tumören.
Experiment har dessutom visat att honung är verksamt mot röda hund och herpesvirus. I en aktuell studie av munblåsor (Herpes labialis) och genital herpes visades sig en lokal behandling med honung vara än verksammare än standardbehandlingen med acyklovir.

Slutsatser
Honung är en substans som är mångsidigt användbar. Den är inte bara nyttig i den dagliga kosten - den kan även bidra till människans hälsa.
Ovanstående korta översikt bevisar att även om man tidigare inte skänkt temat honung och hälsa speciellt mycket vetenskaplig uppmärksamhet, så har man de senaste åren genomfört flera undersökningar, delvis även på människor.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att honung kan vara till stor hjälp vid behandling av sår, speciellt i svårare situationer. Honung är även med sannolikhet intressant som stöd i strålningsterapin, speciellt som industrin knappast erbjuder liknande alternativ. Även vid hudsjukdomar verkar mixturer innehållande honung vara motiverade. Det är dock önskvärt att man i framtiden genomför ytterligare kliniska studier inom detta område.
Även vid mag- och tarmsjukdomar och beträffande blodfettsvärden synes vidare kliniska studier meningsfulla och viktiga. Man borde också forska vidare i honungens eventuella helande verkan vid tumörer.
Dessutom kan man betrakta honung vid behandling av munblåsor som möjligt alternativ till andra, vanligare behandlingar.
En viktig uppgift för kommande studier blir att fastställa vilken sorts honung som lämpar sig bäst vid varje behandling. Vidare borde medicinska kvalitetskrav fastställas, så att behandlingarna kan genomföras målinriktat och med optimalt resultat.
Det skall dock även sägas att ovanstående fakta inte vill uppmuntra till att på eget bevåg använda honung som alternativ till etablerade behandlingsmetoder utan samråd med läkare. Patienter med mag- och tarminfektioner eller förhöjda blodfettsvärden kan naturligtvis prova på att öka sitt dagliga intag av honung. Dock bör man då vara medveten om de få problem som kan uppträda, såsom botulism (som dock hittills endast drabbat spädbarn) och framför allt allergiska reaktioner.

KARSTEN MUNSTEDT, Universitätsklinikum, KlinikstraBe 32, D-35392 GieBen
Artikel är översatt från tyskan av Mia Mårtensson och utkom i original i tidningen ADIZ (Allgemeine Deutsche Imkerzeitung) Nr 11 - 2005.

Hensikten med behandlingen for de fleste pasienter med kronisk hudsykdom er ikke kurasjon, men bedring i fysisk, emosjonell og sosial funksjonsevne. Studier viser at pasientene ofte gir opp hjemmebehandlingen når følelsesaspektet tar overhånd. Resultatet av å oppleve det å ikke mestre kan være likegyldighet, utbrenthet, og opplevelse av nederlag og tap (3). Vanskeligheter med å gjennomføre egen behandling kan føre til reinnleggelser. Ved Rikshospitalet-Radiumhospitalet var tilnærmet 50 prosent av disse pasientene innlagt både i 2001 og 2002. Forskning viser at økt kunnskap om sykdommen og forskjellige behandlingsalternativer vil redusere usikkerhet og stress, som igjen kan forhindre forverrelse av sykdommen (4, 5). Undervisning er derfor en viktig del av behandlingen til pasienter med psoriasis, og kan føre til at raske reinnleggelser unngås.


Brosjyre på nett
For første gang har sykepleiere på alle landets hudavdelinger samarbeidet om å utarbeide felles informasjon for pasienter med psoriasis. Informasjonsheftet, som etter planen skal være klart i løpet av sommeren, er basert på en pasientundersøkelse hvor pasientene selv fikk spesifisert sine informasjonsbehov.
Det er ikke tidligere gjort en slik undersøkelse blant pasienter med psoriasis, inneliggende i sykehus, i Norge. Informasjonsheftet vil bli tilgjengelig på nettsiden til Faggruppe for Sykepleiere i Dermatologi, slik at alle sykepleiere som jobber med denne pasientgruppen får tilgang til dette. En arbeidsgruppe vil etter planen revidere heftet i forbindelse med det årlige Hudseminaret som arrangeres av Faggruppe for Sykepleiere i Dermatologi. Slik vil informasjonsheftet bli sikret en jevnlig oppdatering.

Mangler kunnskap
På Rikshospitalet-Radiumhospitalets Hudavdeling følger sykepleierne et fastsatt opplæringsprogram til pasienter med psoriasis. Opplæringsprogrammet inneholder informasjon om hvordan pasienten kan behandle seg selv hjemme etter utskrivelse. Opplæringsprogrammet har lite fokus på det å leve med en kronisk sykdom. Ved innleggelse er de fleste pasientene underbehandlet og trenger mye lokalbehandling i form av bad og smøring. Det kan synes som om pasientene behandler seg selv i mindre grad enn forventet. En undersøkelse fra 2004 viste at pasienter med psoriasis hadde størst mangler i sin kunnskap om hva som forårsaket utbruddene, og de visste også lite om hvordan de selv kunne forebygge nye utbrudd (6).
Målet med denne studien var derfor å få innsikt i hva pasientene trenger av støtte, opplæring og informasjon for å kunne utføre behandlingen og mestre sin sykdom i best mulig grad etter utskrivelse. Prosjektet er en kvalitativ studie, hvor intervju ble brukt som metode for innsamling av data. Pasientene ble intervjuet mens de var innlagt for behandling av sin psoriasis på Hudavdelingens sengepost, Rikshospitalet-Radiumhospitalet. Utvalget var begrenset til pasienter med Psoriasis Vulgaris og pasienter med Psoriasis Athropati.


Underbehandling
Alle pasientene uttrykte begeistring i forhold til at et nytt informasjonshefte skulle utarbeides. Pasientene følte de ble tatt «på alvor» når de på denne måten selv fikk bestemme hva heftet skulle inneholde. Flere uttrykte en positiv forventning til det å bli innlagt på Hudavdelingen for å få behandling. I litteraturen kan man derimot lese at pasienter opplever økt livskvalitet hvis de kan opprettholde en så normal livsførsel, og en så normal hverdag som mulig. Disse funnene viser at denne pasientgruppen har så alvorlige utbrudd at de trenger sykehusinnleggelse, og at innleggelse i sykehus oppleves som positivt og avlastende. Som sykepleier kan det være vanskelig å forstå hvorfor pasientene ikke smører og behandler seg i større grad hjemme. I undersøkelsen kom det fram at de fleste pasientene opplevde at de hadde problemer i hverdagen når de fikk sykdomsutbrudd. Fysiske problemer var vanlig. Flere pasienter uttrykte at «alt stresset med behandlingen» førte til at de hadde lyst til å gi opp, og de følte seg hjelpeløse og apatiske. Det var vanskelig å finne motivasjon til å kunne behandle seg selv nok hjemme, og det var lett å bli deprimert. Pasientenes utsagn støttes av forskningslitteraturen hvor det er beskrevet at pasientens følelsesdimensjon har betydning med hensyn til sykdomsutvikling og opplevelse av mestring. Stress i seg selv, kan også være en medvirkende årsak til forverrelse av sykdommen (3, 5, 7).
Flertallet hadde høye forventninger til hvor hudfriske de ville bli i løpet av innleggelsen. Dette stemmer overens med egen klinisk erfaring. Pasientene håper og tror de skal få være på avdelingen til de er nesten symptomfrie. De håper å slippe tidkrevende behandling etter utskrivelse, og forventer at de skal få en hurtig og vedvarende bedring av huden. Mye av dette er nok dessverre i dagens samfunn urealistiske forventninger. Grunnet økonomiske rammebetingelser og kortere innleggelsestid vil pasientene bare kunne være innlagt til en ser at sykdomsutbruddet er på retur. Utskrivelse skjer som regel når man har kommet fram til en behandling som en ser har effekt. Pasientene må videre fortsette denne behandlingen hjemme. Ut fra dette ser man at mange pasienter ikke får sine forventninger oppfylt under en innleggelse. Sykepleieren må derfor legge til rette for at pasienten oppdager egne muligheter i hverdagen, og tror på dem. Dette vil øke pasientens mestringskompetanse, og pasienten vil slik bli bedre rustet til å ivareta egen helse (8).

Vil vite mer
De fleste pasientene i undersøkelsen ønsket mer kunnskap om det å ha en kronisk sykdom, og informasjon til familien om det å leve med psoriasis. Undervisningen kunne fokusert mer på det psykiske ved å ha psoriasis, og flere ønsket å ha en samtale om det å takle å være kronisk syk. Pasientene poengterte at å fokusere på livskvalitet var like viktig som størrelsen på utslettene. Flere ønsket mer kunnskap om hva slags sykdom psoriasis er, hvordan sykdommen utvikler seg, om den er arvelig, og om tilleggslidelser som for eksempel psoriasis artritt. De fleste ønsket mer kunnskap om lokalbehandling, om behandlingsalternativer som finnes og som brukes på de forskjellige hudavdelingene i Norge. Det var et ønske om grundigere informasjon om kremer og salver, både når det gjaldt innhold, virkemåte og bivirkninger. Flere ønsket mer informasjon om systemisk behandling. Pasientene mente at hvis de kunne få muligheten til å tilegne seg mer kunnskap om de forskjellige medikamentene kunne de også føle seg mer delaktige i behandlingen, og slik føle at de kunne være i dialog med legen.

Praktisk bistand
Mange savnet informasjon om muligheten for behandlingsreiser. De fleste pasientene ønsket mer informasjon om hvilke rettigheter de har som kronisk syke. De savnet informasjon om støtteordninger. Det opplevdes som positivt å få snakke med sosionom under innleggelsen, fordi mange hadde opplevd lite kunnskap om sine problemstillinger hjemme på det lokale trygdekontoret. Pasientene ønsket også informasjon om hvilke instanser avdelingen samarbeidet med, som for eksempel sosionomtjenesten, prestetjenesten, og psykosomatisk avdeling.
Pasientene ble spurt om hvilke andre informasjonskilder de hadde. De fleste leste «Psoriatikeren», og så dette som en viktig kilde til informasjon, sammen med informasjon fra sin hudlege, fra internett og fra venner og bekjente. Pasientene ville derfor vite hvor de kunne søke mer informasjon. Det ble påpekt at det i dag er flere som også ønsker å søke informasjon på egenhånd. Pasientene ønsket at Psoriasisforbundets adresse, telefonnummer og internettadresse skulle være tilgjengelig i et informasjonshefte. Flere ønsket å vite hvor en kan komme i kontakt med, og snakke med andre som hadde de samme problemene.
Alternativ behandling ved psoriasis var det usikkerhet om, og pasientene ønsket å vite om dette eventuelt kunne brukes i kombinasjon med konservativ behandling. Det var også spørsmål om kosthold og psoriasis. Det kom frem et ønske om å holde seg oppdatert, og derav et ønske om informasjon om den forskningen som gjøres.

Informasjon om behandling
De fleste ønsket informasjon om hvilke behandlingsmetoder som finnes. Slik informasjon fører til at de kan ta stilling til de behandlingsforslagene som foreslås av legen. Slik kan pasientene selv aktivt delta i valget av behandlingen (6). Informasjon er også en rett pasientene har ifølge Lov om pasientrettigheter (pasientrettighetsloven) kap. 3. Pasientene er på grunn av den teknologiske utviklingen bedre informert enn før og forventer i større grad enn tidligere å få svar på spørsmål (4). Det kom frem et klart ønske om at et informasjonshefte skulle være grundigere, mer omfattende og mer interessant.


Fakta om psoriasis:
*Rikshospitalet-Radiumhospitalets Hudavdeling har 15 sengeplasser, og i løpet av et år innlegges 190-200 pasienter over 18 år med Psoriasis Vulgaris og Psoriasis Artritt (1).
*Rundt 2 prosent av Norges befolkning har psoriasis, og psoriasis er derfor en av de vanligste kroniske hudsykdommene i landet.
*6 prosent av pasientene er også plaget av leddsmerter; psoriasis artritt.
*Det finnes flere typer psoriasis, og sykdommen kjennetegnes ved økt celledeling i huden. Dette fører til desquamasjon (flass) fra hud og hodebunn. Negleforandringer og sårdannelser i intertriginøse områder (hudfolder) kan også oppstå (2).

Fakta om hudsamarbeidet:
Våren 2005 ble det dannet en samarbeidsgruppe av sykepleiere fra landets 5 hudavdelinger. Denne samarbeidsgruppen har nå utarbeidet et nytt og omfattende informasjonshefte, basert på undervisningstemaene som kom fram i en pasientundersøkelse året før.

Litteraturliste:
1. Pettersen E. Rapport omhandlende innleggelser ved Hudavdelingen, Rikshospitalet, i perioden 2001 t.o.m. 2002. Oslo: Rikshospitalet, 2003.

2. Fyrand O. Hudsykdommer- Diagnose, pleie og behandling. Oslo: Universitetsforlaget a/s, 1999.

3. Wahl AK. Å leve med psoriasis - det psykososiale aspekts betydning. Hovedfagsoppgave i sykepleievitenskap, Universitetet i Bergen 1992.

4. Olsen MN, Opdahl L. Pasientundervisning -slik pasienter og sykepleiere ser det, kapittel 2. I B. Johannessen (red). En reise i pasienters og sykepleieres verdener. Oslo: Tano Aschehoug, 1998.

5. Marrs R. Motivation -the key to control. Nurses’ role in treatment of psoriasis. Professional nurse 1991; 7(2):103-104,106,108.

6. Jankowiak B, Krajewska-Kulak E, Van Damme-Ostapowicz K, Wronska I, Lukaszuk C, Niczyporuk W, Baranowska A. The need for health education among patients with psoriasis. Dermatology Nursing 2004;16(5): 439-444.

generisk tetracycline uses

Förekomsten av juvenil idiopatisk artrit varierar i olika delar av världen. I Norden är incidensen 11–14/100 000 barn och år upp till 16 års ålder, och den är vanligare ju längre norrut man kommer [1]. Vi uppskattar att ca 1 200–1 700 barn och tonåringar upp till 18 år har sjukdomen i Sverige i dag [2].

Klassifikation av samlingsbegreppet

Majoriteten av barn med juvenil idiopatisk artrit har inte samma kliniska bild som vuxna med reumatoid artrit. Juvenil idiopatisk artrit är ett samlingsbegrepp för barnens kroniska ledinflammatoriska sjukdomar, och de s k ILAR-kriterierna (International League of Associations for Rheumatology) indelar sjukdomen i åtta kategorier (Tabell I). Man brukar tala om debutform av sjukdomen så som den presenterar sig de första 6 månaderna och tiden därutöver som förloppsformen [3]. Den vanligaste kategorin är »kvarstående fåledsartrit«, vilket betyder ett engagemang av högst fyra leder under hela sjukdomsförloppet, även efter de första 6 månaderna.

Att man valt samlingsbegreppet juvenil idiopatisk artrit och inte gjort en uppdelning efter de olika sjukdomsformerna beror på att barnen kan ha en sjukdomsbild vid debuten, och först långt senare utvecklar sig sjukdomen till exempelvis en psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit. Det är med and­ra ord svårt att under barnaåren förutsäga sjukdomsbilden under ungdomsåren och i vuxen ålder.

Psoriasis är ovanligt hos barn men förstagradsärftlighet för psoriasis, nagelförändringar och daktylit hos barnet är sådant som vi använder i klassifikationen av psoriasisartrit hos barn.

Sakroilit tar ofta tid att utveckla, men ärftlighet för HLA-B27-associerad sjukdom, HLA-B27 hos patienten, pojke över 6 år vid debut, akut främre uveit och/eller entesiter används för klassifikation av s k entesitrelaterad juvenil idiopatisk artrit, en motsvarighet till ankyloserande spondylit hos vuxna.

Med användning av kriterier för diagnostiken följer också att vissa barn inte kan placeras in i en viss grupp eller hamnar i två kategorier.

Ledsvullnad och morgonstelhet vanligaste debutsymtom

Sjukdomsbilden är varierande. De allra vanligaste debutsymtomen är ledsvullnad och morgonstelhet. Värmeökning över ett svullet ledområde är också vanligt. Låggradig feber förekommer ibland hos barn med engagemang av många leder vid debut och höggradig feber hos dem som utvecklat en särskild kategori av juvenil idiopatisk artrit, den s k systemiska formen.

Smärta är sällan det som dominerar den kliniska bilden hos de yngre barnen, sannolikt eftersom de har svårt att uttrycka var de har ont, men deras beteende och rörelsemönster tyder på smärta. Hos de äldre barnen är smärta en viktig del av symtombilden. Juvenil idiopatisk artrit kan också debutera med uveit, psoriasis eller inflammatorisk tarmsjukdom, och ledmanifestationerna kan komma långt senare.

En liten grupp av patienter har den systemiska formen. De insjuknar med svängande feber, oftast högst kvällar och nätter, utslag som blossar med febertopparna, svullna lymfkörtlar och svullen lever och/eller mjälte samt serosit (oftast perikardit). Alla patienter med den systemiska formen får inte alla symtom/kliniska fynd, och det är inte ovanligt att ledinflammationerna kommer i ett senare skede, efter månader eller år (Figur 1).

Utredningen styrs efter klinisk bild

Sjukdomen är en uteslutningsdiagnos varför utredningen styrs efter klinisk bild. Vanliga basprov är CRP och/eller SR, blodstatus med differentialräkning, ALAT och urinsticka. Ett normalt CRP- och/eller SR-värde utesluter inte juvenil idiopatisk art­rit. Förhöjda nivåer av trombocyter är ett vanligt fynd. Positiva antinukleära antikroppar (ANA) står för ökad risk att utveckla uveit hos de yngre barnen och kan (framför allt om ANA är hög eller faller ut i en specifik autoantikropp) indikera att artriterna är en del av en inflammatorisk systemsjukdom hos de äldre barnen.

Reumatoid faktor (RF) och/eller antikroppar mot cykliskt citrullinerade peptider (anti-CCP) visar positiva värden hos ca 1–3 procent av barnen, nästan uteslutande hos dem som insjuknar med engagemang i många leder och är i tonåren.

Om sjukdomen börjar i en enda led (monoartrit), röntgas leden för att utesluta t ex infektion och ortopedisk sjukdom. Det är också viktigt att utesluta borreliaartrit. Vid symtom på den systemiska formen är blododling, ultraljudsundersökning av hjärta och buk samt röntgen av lungor delar av utredningen. Benmärgsundersökning är viktig att överväga.

Ca 15–20 procent av alla barn med juvenil idiopatisk artrit utvecklar främre uveit (Figur 2, Fakta 2). Denna är oftast utan symtom och kan på sikt vara den största riskfaktorn för framtida skador av sjukdomen, som grav synnedsättning eller till och med blindhet. Risken för uveit är störst för små flickor med fåledsartrit (högst 4 leder engagerade) och med positiv ANA [4, 5]. På grund av risken för uveit behöver barn med juvenil idiopatisk artrit undersökas av ögonläkare med 3–6 månaders mellanrum under många år.

Den medicinska behandlingen av barn med juvenil idiopatisk artrit har blivit intensivare. Kunskap om den inflammatoriska processen talar för att tidigt insatt behandling är viktig. Stora undersökningar på vuxna och enstaka kontrollerade läkemedelsstudier på barn har utförts.

Grunden för den farmakologiska behandlingen av de reumatiska ledsjukdomarna är därför tidigt insatt aktiv behandling med målsättning att förhindra leddestruktion och funktionsinskränkning.

NSAID är baspreparat. Av de preparat som vi använder i dag är NSAID basterapi mot ledsmärta och ledstelhet och används bl a i väntan på utredning och mer kraftfull behandling. De flesta NSAID-preparat är inte registrerade för användning till barn. NSAID är en symtomatisk behandling utan visad ledskyddande effekt. När en patient har fått diagnosen juvenil idiopatisk artrit och har inflammerade leder inleds behandlingen med injektion av kortison i de påverkade lederna. Långverkande kortikosteroider lokalt minskar dramatiskt inflammation i ledkapseln med mindre smärta och ökad rörlighet som följd.

I dag vet vi också att kortisoninjektioner i leder inte skadar brosket, så som man tidigare ansett. Ledinjektioner är en viktig del i den primära behandlingen och i behandlingen av sjukdomsskov.

LARM-preparat har gett bättre behandlingsresultat. I mitten av 1980-talet började metotrexat användas till patienter med barnreumatism. Det innebar en stor förbättring av behandlingsresultaten [6]. Det senaste decenniet har indikationerna vidgats, och metotrexat används även parenteralt i form av subkutana injektioner. Frånsett för metotrexat är effekten av LARM (långverkande antireumatiska mediciner) dåligt vetenskapligt dokumenterad hos barn, och något vetenskapligt underlag för en remissionsinducerande effekt finns inte.

Metotrexat är förstahandsmedel när kortisoninjektion i leden/lederna inte har gett tillräckligt resultat eller när vi redan från början bedömer att kortisoninjektioner sannolikt inte kommer att räcka för att stoppa sjukdomen. Medlet har en gynnsam säkerhetsprofil med liten risk för allvarliga biverkningar i det dosintervall som används vid reumatiska sjukdomar. Tyvärr är det inte helt ovanligt med illamående efter en tids behandling [7]. Om metotrexat har dålig effekt i tablettform, är det indicerat att byta till subkutan behandling.

Förutom metotrexat är sulfasalazin det LARM-preparat som används för behandling av barn. Sulfasalazin har inte någon vetenskapligt bevisad effekt vid juvenil idiopatisk artrit i de få studier som genomförts. Läkemedlet ges i första hand till HLA-B27-positiva barn med artrit.

Utvecklingen inom läkemedelsbehandling vad gäller både substanser och hur dessa används har varit dramatisk de senaste 15 åren. Vi vet att det är viktigt att starta tidigt med behandling, men vi saknar prediktorer för vilka barn som behöver den mest intensiva behandlingen [8, 9] och vilka som klarar sig med enklare terapi.

Biologiska läkemedel kan ge dramatisk förbättring. Biologiska läkemedel riktade mot proinflammatoriska cytokiner har för barn liksom vuxna med reumatisk sjukdom i många fall inneburit en dramatisk förbättring av artritsjukdomen. Cytokinhämmare till barn och tonåringar är aktuellt först när metotrexat är prövat subkutant eller när biverkningarna av metotrexat är intolerabla. I första hand används en TNF-antagonist.

Behandlingen är kostsam – över 100 000 kr per år med vuxen­dos. Samhällsekonomiskt kan kostnaden dock försvaras om läkemedlen används på strikt indikation och om man räknar med att patienternas produktiva år blir fler genom att hon/han kan fullfölja skola och yrkesutbildning och delta i arbetslivet.

Den risk för allvarliga infektioner som befarades från början har visat sig vara mindre än man trodde men är ändå viktig att beakta. Epidemiologiska studier på vuxna och barn har inte kunnat påvisa någon ökad risk för malignitet som kan kopplas till behandling med TNF-alfa-hämmare [10].

Tillväxtrubbning är en komplikation

En av komplikationerna till juvenil idiopatisk artrit är till­växt­rubbning lokalt av skelettet, och vid långvarig inflammation finns risk för generellt hämmad längdtillväxt. Det finns forskning som visar normaliserad längdtillväxt hos barn med tillväxthämning under behandling med TNF-alfa-hämmaren etanercept [11].

En vanlig vanföreställning har varit att barnreumatism växer bort i tonåren. Epidemiologiska studier visar dock att sjukdomen är mer allvarlig än så. I ett nyligen publicerat arbete över nordiska barn med juvenil idiopatisk artrit var cirka hälften av patienterna inte i remission 8 år efter sjukdomsdebuten, ca 30 procent behandlades med ett LARM-preparat och 12 procent med ett biologiskt läkemedel [4].

Även om det inte är lika vanligt i dag med leddestruktioner som resttillstånd efter inflammation, är det inte ovanligt att vi fortsätter att behandla de tonåringar som vi uppfattar som välbehandlade i sin artritsjukdom för att de har kvarstående smärta. Finns det kvar en viss inflammation? Kan andra smärtlindrande åtgärder vara viktiga att arbeta med? Oftast behövs flera olika insatser.

lav pris cefixime generation