ceftin receptive language

lav pris ceftin for uti

Några dagar i veckan arbetar jag även på Kognio AB, centrum för KBT i Lund.

© Anders Åkerblom 2016. Webdesign av Björn Stensson.

Jag har 20 års erfarenhet av att samtala med människor i olika livssituationer. Dessa möten har lärt mig att det viktigaste är att få kontakt och lyssna. Dina upplevelser och perspektiv på livet är utgångspunkten i samtalen.

Tillsammans bestämmer vi vad som ska stå i fokus för behandlingen. Sedan går vi igenom vilken förändring vi ska sträva efter. Vi hjälps åt att fomulera framtidsmål och utarbetar metoder för att du ska kunna utvecklas optimalt och lösa dina problem.

Under arbetets gång sammanfattar vi, planerar och utvärderar. Du får med dig olika verktyg att pröva i din vardag. Beroende på problematik kan antalet samtal variera mellan några få tillfällen och en längre serie samtal. Vi kan även komma överens om rådgivning och stöd per telefon om det behövs.

Genom att tala med en annan människa sätter man

ord på känslor och funderingar. Det kan ge insikter,

perspektiv och leda till positiv förändring.

Psoriasis opfattes nu som en sygdom, der rammer hele kroppen, men som primært viser sig i huden. Den kan optræde meget forskelligt fra person til person. Derfor gælder det om at finde netop den behandling, der passer til dig. Nyt & Sundt har talt med ledende overlæge Claus Zachariae om, hvilke behandlingsmuligheder der findes. Her kan du læse om de behandlinger, som viser de bedste resultater.

Ved valg af behandlingsform ser man også på, hvor stor en del af kroppen, der er dækket af psoriasis, og hvor på kroppen psoriasis er lokaliseret, og om der er tale om psoriasis-gigt. Endelig spiller livssituationen en rolle ved valg af behandling.

Der findes ingen behandling, som helbreder psoriasis, men man kan med den rette behandling holde sygdommen i skak. Har man psoriasis i svær grad, eller drejer det sig om børn med større udbrud af psoriasis, bør man altid henvises til en hudlæge for videre behandling. Ifølge Claus Zachariae, der er dr. med i dermato-venerologi (hud- og kønssygdomme) og ledende overlæge ved Hud- og allergiafdelingen på Herlev, vil man ofte forsøge en behandlingsform i tre til seks måneder, før man vurderer, om man skal skifte behandling. Og man vil altid forsøge den mildeste behandling med færrest bivirkninger, før man skrider til en mere indgribende behandling. Det er også denne prioritering, der ligger til grund for den følgende gennemgang af behandlingsmuligheder.

- Når man får psoriasis, vil lægen altid starte med udvortes behandling i form af præparater, man selv kan smøre på sin hud. Det gælder uanset, om man har psoriasis i mild, moderat eller svær grad.

Det kan for eksempel være lokale steroider (binyrebarkhormon) i cremer, salver, linimenter, shampoo eller skum, som man sædvanligvis bruger en gang dagligt. De virker ved at hæmme inflammationen (betændelsestilstanden) i huden. Efter tre ugers brug trapper man så langsomt ned. Der er ingen grænse for, hvor lang tid man må bruge lokalsteroider, men man skal være opmærksom på, at store doser lokalsteroid kan påvirke binyrebarken, hvor nogle af kroppens hormoner bliver dannet. Nedtrapningen skal foregå over flere uger, for stopper man for brat, kan psoriasis blusse op igen, siger Claus Zachariae. Fordelen ved at bruge lokale steroider er, at de er meget virksomme og samtidig en billig behandlingsform. Bivirkningerne er, at huden bliver tynd og skrøbelig, og at man kan få karsprængninger samt øget behåring på de områder, der bliver behandlet.

D-vitaminpræparatet, Calcipotriol, kan også have god effekt, når man har mild til moderat psoriasis. Præparatet fås som creme til påsmøring en til to gange hver dag. Fuld effekt opnås først efter seks til otte uger. Bivirkninger er typisk hudirritation og kortvarig svien. Til gengæld er der ikke de samme bivirkninger som ved binyrebarkhormon. Calcipotriol bruges oftere i et kombinationspræparat sammen med binyrebarkhormon og fås her som enten en gel eller salve. Gelen er oftest lettere at bruge til psoriasis i hårbunden.

Før man begynder at smøre sig med lokale steroider eller D-vitaminpræparater, er det vigtigt at fjerne skæl, for at de virksomme stoffer kan trænge ned til huden, og behandlingen skal få god effekt. Her kan man bruge blødgørende cremer og salver, som for eksempel Keratolytika, der indeholder salicylsyre og derfor ikke må anvendes i kombination med D-vitaminpræparater. Får man D-vitaminpræparater, kan man bruge Keratolytika forskudt, det vil sige det ene præparat om morgenen og det andet om aftenen.

Den blødgørende creme eller salve smøres på huden dagligt og løsner skæl på håndflader eller fodsåler. Keratolytika kan også anvendes ved psoriasis i hårbunden.

- Tjærebehandlinger har vist sig at have så god effekt for mange, at deres psoriasis kan være væk i et halvt til et helt år efter behandlingen. Ulempen er, at det sviner og lugter grimt samt øger lysfølsomheden. Man bliver også lettere forbrændt af solen, når man lige har fået en tjærebehandling. Behandlingen foregår på et hospitals hudafdeling, hvor man bliver smurt i tjære en gang dagligt før eller efter et bad. Man opholder sig på hospitalet eller kommer ambulant til behandling hver dag i cirka tre uger, siger Claus Zachariae. Tjærebehandling bruges som regel, når man har mere udbredt psoriasis, hvor lokalbehandlingsmidler ikke har haft tilstrækkelig effekt, og hvor det af den ene eller den anden grund ikke har været muligt at behandle psoriasis med tabletter eller lys. Behandlingen er gratis efter henvisning fra egen læge, og man kan i princippet få det så hyppigt, man orker.

Det kan være besværligt at skulle smøre sig hver dag med salver eller cremer, hvis man har psoriasis på store dele af kroppen. Her er lysbehandling med smalspektrede UVB-stråler et godt alternativ, som otte ud af ti har stor glæde af, også når andre behandlinger giver for dårlig effekt. Mange oplever, at deres psoriasis udbrud forsvinder i op til et halvt år efter. Lysbehandling gives tre gange om ugen i otte til 10 uger ad gangen og er gratis efter henvisning fra egen læge. Der findes også apparater til lysbehandling hjemme, som man kan købe eller leje. Lysbehandling hjemme skal foregå i samråd med en hudlæge.

Klimaterapi i form af fire uger lange ophold i Israel sammen med andre psoriasispatienter er en anden mulighed. Da det døde hav ligger omkring 400 meter under havniveau, er en del af de skadelige uv-stråler sorteret fra, når de rammer huden. Kombinationen af sol og bade i det salte vand fra det døde hav har en god effekt på psoriasis, og mange oplever, at der går halve til hele år, hvor de ikke er plaget af udbrud.

- Der er kun et begrænset antal pladser, og det er hudlægerne i de enkelte regioner, der vurderer, hvem der egner sig til at komme i klimaterapi. Typisk vil patienter, der responderer godt på lys og samtidig har svære udbrud af psoriasis blive tilbudt klimabehandling i Israel, fortæller Claus Zachariae. Den enkelte region betaler for opholdet. Hvis ikke man kan få sit ophold betalt, kan man selv vælge at betale, hvis der er plads.

Mens lokalbehandling (eksempelvis salver) kun påvirker det angrebne område (psoriasispletterne), virker systemisk behandling (eksempelvis tabletter) indefra og påvirker hele kroppen.

Hvis man har moderat til svær psoriasis, kan Methotrexat være en god løsning. Stoffet er en mild form for kemoterapi og bremser cellevækst samt dæmper immunforsvaret.

Behandlingen foregår ved, at man enten tager stoffet som tabletter én gang ugentligt eller som en indsprøjtning én gang ugentligt. Behandlingen skal fortsætte i længere tid for at give fuld effekt.

- Methotrexat kan nedsætte antallet af hvide blodlegemer og blodplader i blodet, hæmme knoglemarven og skade leveren. Det er derfor nødvendigt med regelmæssige blodprøvekontroller. Tager man folinsyre sammen med Methotrexat, kan man dæmpe den kvalme, som man kan få af stoffet og beskytte leveren. Fordelene ved Methotrexat er, at det er en virksom og billig behandlingsform. Den er meget velegnet, når man både har hud-, negle- og ledbesvær, siger Claus Zachariae.

Det immundæmpende stof Cyklosporin-A kan bruges ved svær psoriasis og tages dagligt som kapsler. Stoffet virker hurtigere end Methotrexat, men er en forholdsvis dyr behandling. Cyklosporin-A må kun tages i kortere perioder, fordi længere tids anvendelse påvirker nyrerne og kan øge blodtrykket. Man skal derfor gå til jævnlige blodprøvekontroller. Bivirkninger som hovedpine og træthed kan forekomme. Cyklosporin-A må ikke tages samtidig med lysbehandlinger, da det kan øge risikoen for hudkræft. Det er også vigtigt, at man informerer sin læge om, at man tager naturmedicin, da for eksempel grapefrugtjuice ændrer mængden af cyclosporin i kroppen.

Retinoider (A-vitaminer) bruges til behandling af svær psoriasis, men har ikke så god effekt som Methotrexat og Cyklosporin-A. Til gengæld har stoffet den fordel at kunne anvendes i kombination med lysbehandling. Ulempen ved retinoider er, at de øger fedtindholdet i blodet og udtørrer slimhinderne, så man kan få tørre øjne, sprukne læber og næseblod.

For nylig er et nyt stof – Otezla (apremilast) blevet godkendt til behandlingen af psoriasis. Dette stof hører til gruppen af små molekyler med en immundæmpende virkning. Stoffet er godkendt til hospitalsbrug og har få bivirkninger, men er forholdsvis dyrt.

De biologiske lægemidler er en relativ ny type medicin mod svær psoriasis og psoriasisgigt. Disse lægemidler kan anvendes, hvis andre behandlinger ikke har effekt, eller man ikke kan tåle de almindelig systemiske behandlinger. De biologiske lægemidler efterligner kroppens egne stoffer og virker ved at gå ind og hæmme nogle af de signaler, der er med til at forværre psoriasis. Der findes i øjeblikket fem anvendte lægemidler: Humira (adalimumab), Remicade (infliximab), Enbrel (etanercept), Stelara (ustekinumab) og Cosentyx (secukinumab). Behandlingen foregår som indsprøjtninger enten i huden, i en muskel eller direkte i en blodåre på reumatologiske og dermatologiske hospitalsafdelinger samt i nogen regioner hos praktiserende hudlæger, der har et indgående kendskab til biologiske lægemidler. Man kan dog også selv efter aftale med en læge indsprøjte Humira, Enbrel og Cosentyx derhjemme.

Som bivirkninger ved de biologiske lægemidler kan man forbigående opleve hovedpine, kvalme og feber. Disse lægemidler kan dog have en immundæmpende effekt, der kan øge risikoen for visse former for infektioner. Inden for de sidste år er de såkaldte biosimilære stoffer ved at blive tilgængelige. Dette skyldes, at de enkelte patenter for de biologiske lægemidler er ved at udløbe. Disse stoffer ligner de originale biologiske lægemidler, men er ikke identiske. De er nu tilgængelige som biosimilær Infliximab.

- Der er tale om en livslang behandling, som har vist sig at have en meget god effekt. Ulemperne er, at det er en dyr behandlingsform, der koster omkring 120.000 kr. om året. Man får medicinen udleveret fra sygehuset eller får den på recept med kronikertilskud, således at egenandelen er meget beskeden. Med de behandlingsmuligheder, vi har i dag, og de nye der hele tiden kommer til, har vi gode muligheder for at give psoriasispatienter en god livskvalitet, siger Claus Zachariae. Anvendelsen af biologiske lægemidler, biosimilære stoffer og Otezla er inden for behandlingen af psoriasis reguleret af RADS (Rådet for Anvendt Dyr Sygehusmedicin).

Brug hyppigt en fed fugtighedscreme.

Reducer dit forbrug af alkohol, for alkohol forværrer psoriasis.

Hold dig slank, for overvægt gør psoriasis værre.

Psoriasis er ikke en smitsom hudsygdom, den får huden til at fremstå rød eller pink og skalering. Denne sygdom er normalt at se omkring albuer, knæ og ved kløende hovedbund. Selvom der er flere grunde til at psoriasis opstår, er den virkelige årsag dog stadig noget uklar. De fleste læger påstår at psoriasis er en arvelig eller miljø påvirket sygdom. Men hvad der helt konkret får psoriasis på huden til at opstå, er stadig en gåde for forskerne.

generisk ceftin antibiotic

– Det var fantastiskt! Av bilderna före och efter förstår man att det var avgörande att hämma T-cellerna. Vår bild av psoriasis har genomgått en fundamental förändring under de senaste decennierna. I dag ser vi psoriasis som en immunologisk sjukdom, med huden som huvudsakligt målorgan, säger Mona Ståhle, professor i dermatologi vid Karolinska institutet och överläkare vid hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Försöket i Tyskland avslutades snabbt eftersom vi inte klarar oss utan T-celler. Men det bidrog till dagens förklaringsmodell för hur psoriasis uppstår: Immunförsvarets T-celler aktiveras och vandrar ut från blodbanan till huden. Där bildar de signalämnen som driver den inflammatoriska reaktionen i huden och tillväxtfaktorer som leder till den snabba celldelningen.

Vad som får T-cellerna att reagera vet man inte säkert. Efter flera års sökande hittade forskare år 2015 ett kroppseget protein i huden som immuncellerna hos vissa patienter kan missuppfatta som främmande, vilket leder till att immunförsvaret aktiveras. Det skulle kunna vara en förklaring.

De flesta som drabbas av psoriasis får en mild variant av sjukdomen. Det finns ingen bot, men ofta går det att hålla besvären i schack med krämer som innehåller kortison eller D-vitamin. Räcker inte det finns ljusbehandling eller invärtes behandling, exempelvis tabletter som innehåller metotrexat, ett så kallat cellgift som dämpar hudcellernas tillväxt. Länge fanns inte mycket mer att erbjuda, och många patienter saknade effektiv behandling. Men nu har nya möjligheter tillkommit.

År 2004 godkändes det första av en ny typ av läkemedel mot psoriasis i Sverige. De så kallade TNF-hämmarna är biologiska, proteinbaserade, läkemedel som hämmar den immunologiska signalmolekylen TNF-alfa. De utvecklades ursprungligen mot ledgångsreumatism och andra inflammatoriska sjukdomar, men visade på dramatiska förbättringar även hos patienter med svår psoriasis.

När Johan Björkander för tre år sedan testade en TNF-alfahämmare försvann hans märken på huden snabbt. I dag tar han en spruta hemma varannan vecka i stället för att lägga sex timmar i veckan på att åka till behandlingsanläggningen, sola och smörja.

– Det ger mig mer tid hemma med barnen, tid att hämta och lämna, tid för mig själv. Under 16 år hade jag aldrig blivit av med fläckarna. Nu syns ingenting, säger han.

För dem som inte blir hjälpta av sådana sprutor finns ytterligare alternativ. Sedan millennieskiftet har ökad kunskap om mekanismerna bakom psoriasis lett till mer specifika behandlingar. Det handlar om att blockera olika signalmolekyler i den inflammatoriska process som sjukdomen drar i gång. Det senaste tillskottet är biologiska läkemedel inriktade mot molekylen interleukin 17 (IL-17). Två av dem är hittills tillgängliga i Sverige, för behandling av måttlig till svår plackpsoriasis.

– Effekten är sensationell! En stor andel av patienterna blir av med sina symtom helt, och det verkar vara säkra läkemedel med hanterbara biverkningar, säger Charlotta Enerbäck, professor i dermatologi vid Linköpings universitet och hudläkare vid Linköpings universitetssjukhus.

Patienter som behöver invärtes behandling testar i regel andra alternativ än biologiska läkemedel först, till exempel cellgiftet metotrexat. Biologiska läkemedel är nämligen dyra. Behandlingen kan kosta i storleksordningen 100 000 kronor per år, jämfört med ungefär 500 kronor per år för metotrexat, som i regel – för dem som blir hjälpta – är en bra behandling.

Utvecklingen av nya läkemedel har också underlättats av genetiska studier som pekar ut viktiga områden i arvsmassan. Hittills har forskarna kopplat över 80 genvarianter till risken att utveckla psoriasis. De flesta riskgenerna har med immunsystemet att göra. Bara ett fåtal är unika för huden. Inget tyder på att det finns någon enskild ”psoriasisgen” som enkelt förklarar sjukdomen.

– Det är lite gäckande. Trots alla ansträngningar hittar vi bara ett stort antal gener där varje gen ger en ytterst liten riskökning. Den viktigaste riskgenen för psoriasis förblir den variant av HLA C-genen som upptäcktes av en slump på 1960-talet, säger Charlotta Enerbäck, som har arbetet med flera stora genetiska psoriasisstudier.

Denna riskvariant finns hos ungefär 90 procent av alla med så kallad guttat psoriasis, och hos majoriteten av dem som får psoriasis tidigt i livet. Men tio procent av befolkningen har samma genvariant utan att få psoriasis. Det räcker alltså inte med en viss genetisk uppsättning för att sjukdomen ska utvecklas.

I dag anser forskarna att psoriasis uppstår på grund av en genetisk bakgrund i kombination med faktorer i omgivningen. Sådana faktorer kan vara infektioner, framför allt streptokockinfektioner i halsen, hudskador eller långvarig, svår stress. Exakt hur det går till är inte känt.

Charlotta Enerbäck fokuserar nu på att undersöka hur några utvalda genvarianter fungerar. Hennes forskargrupp har tagit steget från genetik till epigenetik, det vill säga till studier av stabila förändringar som styr hur arvsmassan blir avläst utan att påverka följden av dna-byggstenar. En sådan förändring är metylering, som innebär att en kemisk metylgrupp kopplas till en gen, vilket ofta stänger av genen.

Linköpingsforskarna såg sådana epigenetiska skillnader mellan inflammerad psoriasishud och kontrollpersoners hud. Mer oväntat upptäckte de dessutom skillnader mellan patienters friska hud och kontrollpersonernas.

– Det är spännande! Genom att analysera skillnaderna hoppas vi komma åt något utöver genetiken som kan förklara varför vissa är mer benägna att få sjukdomen, säger Charlotta Enerbäck.

Resultaten har ännu inte publicerats.

I ett värmeskåp på labbet i Linköping odlar Charlotta Enerbäck och hennes medarbetare hudceller i plastflaskor. Genom ett mikroskop ser cellerna ut som små risgryn. Efter ett dygn delar de på sig. När de täcker botten på plastflaskan måste de lossas, spädas ut och ”planteras om”.

– De växer ett tag i flaskorna med näringslösning, sedan dör de. Men det är tillräckligt för att vi ska hinna göra experiment, säger Charlotta Enerbäck.

Ett försök går ut på att testa om ett nytt sätt att angripa cancer även fungerar på psoriasis. Gemensamt för cancer och psoriasis är att celler delar sig alltför snabbt. Det är känt att cancerceller tillverkar extra mycket av vissa proteiner som skyddar arvsmassan när cellerna delar sig. Forskare vid Karolinska institutet har tagit fram en grupp tänkbara läkemedelsmolekyler som ska döda cancerceller genom att blockera ett sådant skyddande protein. Möjligen kan samma molekyler även hejda psoriasis. Linköpingsforskarna har testat dessa ämnen på normala hudceller, som inte påverkas. Dessutom har de visat att halten av det skyddande proteinet är förhöjd i psoriasisdrabbad hud.

– Det betyder att proteinet används i cellerna, och då skulle det kunna ge en effekt att blockera detta. Nu ska vi odla fram celler från psoriasishud och testa på dem, det blir väldigt intressant, säger Charlotta Enerbäck.

Ett tråkigt men välkänt fenomen för den som lever med psoriasis är att även om besvären kan behandlas bort från huden återkommer ofta fläckarna – på exakt samma ställen. Detta lokala sjukdomsminne förklarade Liv Eidsmo, forskare vid Karolinska institutet och hudläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, i en studie publicerad år 2014.

– Vi visade att en viss sorts T-celler finns kvar i läkta psoriasisfläckar i upp till sex år efter effektiv behandling och är redo att producera sjukdomsdrivande ämnen, säger hon.

I psoriasissjuk hud blir T-cellerna fler. Antalet återgår till det normala när huden läker, men sammansättningen förblir förändrad. Den som har haft psoriasis fortsätter att ha fler av de sjukdomsalstrande T-cellerna.

Forskarna försöker nu förstå hur dessa celler aktiveras och vad som styr vilka T-celler som bildas. På lång sikt hoppas de kunna ta bort den sjukdomsalstrande sorten.

– Det bästa vore om vi kunde förändra immunsystemet med en kräm på huden så att fläckarna inte kommer tillbaka, utan att behöva behandla hela kroppen, säger Liv Eidsmo.

Hennes forskargrupp deltar i en internationell klinisk studie som startar i vår. Ett läkemedelsbolag ska testa effekten av att behandla psoriasis med ett biologiskt läkemedel tidigt efter diagnos. Denna strategi har fungerat bra vid andra inflammatoriska sjukdomar, som ledgångsreumatism och multipel skleros, men inte undersökts vid psoriasis.

Patienter ska lottas till antingen ljusbehandling eller behandling med en antikropp mot proteinet IL-17 och sedan följas i fyra år. Hudprover skickas till Liv Eidsmos labb, där forskarna hoppas kunna se hur balansen mellan olika sorters T-celler förändras.

– Det vore fantastiskt om den tidiga behandlingen kan förändra miljön i huden så att sjukdomen inte kommer tillbaka, säger hon.

Länge betraktades psoriasis som ”de friskas sjukdom”. I dag vet man att det inte stämmer. Upp till 40 procent av alla med psoriasis har även psoriasis-artrit, en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan orsaka smärta och stelhet. På senare år har det också visat sig att personer med psoriasis oftare än andra får hjärt-kärlsjukdomar. Risken är särskilt hög hos dem med svår psoriasis.

Människor som lider av psoriasis har dessutom ökad risk för depression och alkoholmissbruk. Det finns också ett samband med inflammatoriska tarmsjukdomar. Psoriasis är med andra ord en systemisk sjukdom, som kan påverka många organ i kroppen.

– Det innebär att sjukvården måste ta hand om hela patienten, inte bara se hudbesvären. Till exempel utreda riskfaktorer för hjärt-kärlproblem, säger Mona Ståhle.

lav pris ceftin

Ved arterielle sår skal den lokale sårbehandlingen være tørr og ikke irriterende. Sårene bør inspiseres flere ganger ukentlig.

Ved optimal konservativ behandling kan man forvente at 60–70 % av venøse sår hos ellers friske pasienter tilheler i løpet av 3 måneder. Residiv er vanlig. Når såret har grodd, bør pasienten bruke kompresjonsstrømper for å hindre residiv av sår. Hvis kirurgisk korreksjon av insuffisiente kommunikanter er mulig, kan dette redusere residivhyppigheten.

Prognosen ved arteriosklerotisk sår avhenger av grunnlidelsen og om sirkulasjonen kan bedres ved karkirurgisk inngrep.

Hudsykdommer. Skjematisk fremstilling av de ulike forandringer i huden som sees ved ulike hudsykdommer.

Hudsykdommer. av Enciclopedia Catalana/KF-arkiv ※. Gjengitt med tillatelse

Hudsykdommer, sykdommer som primært affiserer huden. Hudsykdommene kan uten videre iakttas som utslett på huden. Huden har et begrenset register av reaksjonsmåter. De forskjellige hudsykdommene kan karakteriseres på grunnlag av hvilke elementer utslettet består av, hvor på kroppen utslettet er lokalisert og av sykdommens forløp.

Psoriasis og eksem er de kroniske hudsykdommene som forekommer hyppigst i Norge. Omtrent halvparten av alle pasientene som er innlagt ved hudavdelingene i Norge, har en av disse diagnosene. Det er ca. 100 000 personer i Norge som har psoriasis. Stadig flere barn får atopisk eksem (barneeksem), og mer enn 10 % av alle norske barn har nå denne sykdommen i en kortere eller lengre periode i oppveksten. Årsaken til økningen er ukjent. De fleste blir bra i løpet av oppveksten, men omtrent 1 % av den yngre voksne delen av befolkningen har periodevis plager av atopisk eksem. I noen yrker er kontakteksem et viktig problem, for eksempel blant frisører og pleiepersonale.

Antall tilfeller med hudkreft har vist en betydelig økning de siste tiårene. Spesielt gjelder det malignt melanom (pigmentcellekreft, føflekkreft), hvis forekomst var åtte ganger hyppigere i 1990-årene enn i 1960-årene i Norge. Det er god grunn til å tro at dette skyldes endrede solingsvaner i befolkningen. I 2005 ble det registrert ca. 1000 nye tilfeller av malignt melanom. Basalcellekreft er langt vanligere enn malignt melanom, og er den hyppigst forekommende av alle krefttyper.

De opprinnelige veneriske sykdommene, spesielt syfilis og gonoré, er nå sjeldne i Norge, dog noe økende de siste årene, men i stedet har andre alvorlige seksuelt overførte sykdommer kommet til, spesielt hiv/aids, Chlamydia og herpes 2 (se herpesvirus).

Elementene i et utslett kalles gjerne efflorescenser og deles i primære og sekundære. De viktigste primære efflorescensene er fargeforandringer (makel eller flekk), små knuter (papler), større fortykkede områder (plaques), små væskefylte blemmer (vesikler) og store væskefylte blemmer (bullae). Sekundære efflorescenser er bl.a. flass, fortykket hud (hyperkeratoser), skorper, tynn hud (atrofi) og arr. Mange hudsykdommer har navn som beskriver deres utseende (morfologi).

De veneriske sykdommene (kjønnssykdommene) ble knyttet til hudsykdommene fordi de ofte medførte utslett. Spesielt gjelder dette syfilis, som gjennom sitt naturlige forløp kan gi en rekke forskjellige utslett.

Diagnostikk av hudsykdommer bygger på klinisk undersøkelse av huden og de forandringene som finnes der, sykehistorie og eventuelt supplerende undersøkelser. Ved spørsmål om allergi kan det være aktuelt å gjøre allergitester. Avhengig av problemstillingen kan det gjøres hudtester med stoffer som mistenkes å være årsaken til utslettet. Allergitester gjøres enten ved å føre stoffet inn i huden med en liten nål (prikktest), eller ved å plassere det aktuelle stoffet direkte på huden og la det ligge i to døgn (eksemprøver, lappeprøver). Ved prikktester vises reaksjonen i løpet av minutter. Denne testen er aktuell ved spørsmål om reaksjon på matvarer som egg, melk og fisk, og ved reaksjon på kontakt med pelsdyr som hest, hund og katt.

Ved positive reaksjoner ved eksemprøver oppstår det et eksem på teststedet etter 2–3 døgn. Denne testen er bl.a. aktuell ved mistanke om reaksjon på metaller (nikkel, kromater), gummi og parfyme. Hvis utslettets utseende ikke gir grunnlag for en sikker diagnose, eller hvis det er mistanke om kreft, vil det være aktuelt å gjøre en hudbiopsi.

Forståelsen av hudsykdommene er betydelig større i dag enn for bare 20 år siden. Fortsatt gjenstår imidlertid mange uløste spørsmål før vi kjenner årsaken til viktige hudsykdommer som psoriasis, atopisk eksem og hudkreft. Nye erkjennelser har imidlertid lagt grunnlaget for store fremskritt når det gjelder behandling av hudsykdommer. Fra 1950-årene har kortison-preparater revolusjonert behandlingen. Det er utviklet kortisonkremer som kan holde de fleste hudsykdommene i sjakk. Slike kremer har imidlertid sine begrensninger: De skal brukes periodevis, vanligvis ikke lenger enn 20 dager på ett hudområde da langvarig bruk kan gi tynn hud.

Kalsinevrinhemmere er en annen gruppe medikamenter som kan brukes til lokalbehandling av hudsykdommer, først og fremst eksemer. Fordelen med disse preparatene er at de ikke gir tynn hud. De kan derfor brukes i lengre perioder og er et nyttig alternativ/supplement til kortisonkremer.

Mange pasienter med hudsykdommer blir bedre om sommeren, hvilket vanligvis skyldes en gunstig effekt av solens ultrafiolette stråling. Dette fenomenet utnyttes i lysbehandling av hudsykdommer. Det benyttes lysstoffrør som gir kortbølget ultrafiolett lys (UV-B). I noen tilfeller gis også langbølget ultrafiolett lys (UV-A) i tillegg. Mest brukt er lysrør som avgir et smalspektret UVB i øvre del av UVB-spekteret, såkalt TL01. Mange pasienter med kroniske hudsykdommer går regelmessig til lysbehandling ved hudavdelinger eller hos privatpraktiserende hudleger.

Klimabehandling er et spesielt tilbud i offentlig regi til psoriasispasienter og er et alternativ til sykehusbehandling. Tilbudet innebærer et tre ukers opphold med soling og bading på Kanariøyene.

Retinoider er en gruppe stoffer som er avledet av A-vitamin, og som er svært nyttige i behandlingen av hudsykdommer der forhorningsprosessen er forstyrret (se huden). Dette gjelder spesielt psoriasis og iktyoser, som kan behandles med medikamentet acitretin. Isotretinoin er et annet retinoid som påvirker talgkjertlene slik at talgproduksjonen reduseres til et minimum. Dette utnyttes i behandlingen av akne.

Psoriasis er en hudsykdom som blant annet er karakterisert av for rask celledeling i overhuden. Metotrexat er et stoff som reduserer celledelingen i kroppen. Det er et effektivt middel i behandlingen av psoriasis.

Mange hudsykdommer karakteriseres av økt immunologisk aktivitet i huden. Medikamenter som demper immunapparatet, kan derfor være effektive i behandlingen av hudsykdommer. Eksempler på slike medikamenter er prednisolon, azatioprin og cyklosporin.

De siste årene er det kommet en rekke nye legemidler på markedet som karakteriseres av at de er spesialdesignede antistoffer, som har evnen til å blokkere definerte signalmolekyler, ofte omtalt som biologiske legemidler. Bakgrunnen for utvikling av slike legemidler er ny kunnskap om hvilke signalmolekyler som driver ulike sykdomsprosesser, slik som psoriasis. Effekten er i mange tilfeller svært god, og bivirkningsprofilen er stort sett gunstig. En ulempe er at denne typen behandling er meget kostbar, ca. kr 150 000 per år for en pasient.

Se også dermatologi (læren om hudsykdommer).

Ingen vill vara allergisk – vare sig det är pälsdjur, pollen eller något annat som man inte tål. Men som tur är finns det idag effektiv behandling mot allergi. En del får tillräcklig hjälp av de receptfria allergimediciner som finns på apoteken. Men många får inte tillräcklig lindring av sina symtom från receptfria läkemedel – då är det dags att boka en tid hos läkare som kan förskriva effektivare allergiläkemedel vid behov.

Om du är osäker på vad som orsakar din allergi kan du behöva göra ett allergitest på din vårdcentral. Det finns också allergimottagningar som din läkare kan skicka en remiss till om det behövs. De flesta allergier behandlas på liknande sätt men om du vet vad det är som du inte tål är det lättare att undvika de retande ämnena som gör att du blir allergisk.

Vilken behandling som passar dig bäst beror på vad du är allergisk mot, hur känslig du är och hur ofta du utsätts för det som du inte tål. Det är viktigt att du inte ger med dig förrän du har hittat en behandling som gör att du kan leva med din allergi och ha en god livskvalitet. Ingen ska behöva acceptera att gå omkring och känna sig snuvig och trött på grund av sin allergi. Det finns hjälp att få!

Målet med allergibehandlingen är att du skall kunna vara helt symtomfri. Genom att svara på frågorna i vårt test kan du ta reda på om du bör tala med din läkare om att justera din behandling.

Den första medicinen man brukar prova om allergin är lindrig och tillfällig är antihistamintabletter. Antihistamin blockerar den allergiska reaktionen i kroppen och används för att behandla allergi mot bland annat pollen, pälsdjur, kvalster, kyla, mögel och vissa födoämnen. De kan lindra klåda i näsa och ögon och minskar också rinnsnuva och nysningar. Antihistamin finns som tabletter, ögondroppar och nässpray. Effekten sätter in inom 15 minuter till en timme och ger därför en snabb symtomlindring på de mest akuta besvären. Dessa läkemedel kan köpas receptfritt på apoteket, men det går även att få dem på recept.

Nässpray med kortison (glukokortikoider) kan hjälpa vid allergi. Kortisonet dämpar den inflammation som uppstår till följd av allergin och har en god effekt på främst nästäppa och rinnsnuva. En nackdel med kortison är att det tar tid innan effekten blir kännbar, vilket kan kännas frustrerande när symtomen är som jobbigast. Kortison är dock viktigt att använda regelbundet för att få bäst effekt. Vid milda besvär kan kortisonnässpray köpas receptfritt på apoteket, men man kan även få det utskrivet på recept. Om man fortfarande har besvär trots behandling eller vid mer långvariga besvär kan effektivare behandling förskrivas av läkare.

Nässpray med antihistamin och kortison

Det är inte ovanligt att enbart kortison eller enbart antihistamin ger otillräcklig effekt om man har mer besvärande symtom. En läkare kan då skriva ut en nässpray som innehåller både antihistamin och kortison. Behandlingen motarbetar då uppkomst av de symtom som orsakas av histaminet samtidigt som det även behandlar de symtom som orsakas av den inflammatoriska reaktionen vid allergi. Det innebär att man får god effekt på klådan i näsan, nysningar, rinnsnuva, nästäppa samt röda, rinnande och kliande ögon. Antihistaminet i nässprayen bidrar även till att effekten sätter in snabbare än nässpray som enbart innehåller kortison och en första lindring kan uppnås redan inom 15 minuter.

Vid riktigt svåra symtom kan kortison även ges i tablettform under kortare period. Kortisontabletter dämpar inflammationen i kroppen och har god effekt på nästäppa och minskar även rinnsnuva och nysningar.

Eftersom kortisontabletter påverkar hela kroppen brukar man föredra en lokal behandling med nässpray, men om annan behandling inte räcker till kan man ta kortisontabletter under en kortare period för att få effektivare hjälp.

Om man har svåra symtom trots att man har testat all tillgänglig läkemedelsbehandling kan man behöva göra en allergivaccination. Det innebär att man under cirka 3-5 års tid injicerar mycket små mängder av det ämne man inte tål, för att immunförsvaret sakta ska vänja sig och inte reagera så starkt mot det man är allergisk mot. Man ökar alltså kroppens tröskel för det allergiframkallande ämnet, vilket innebär att den allergiska reaktionen försvagas. Behandlingen ges vanligen som (sprutor) på en allergimottagning och det krävs flera års behandling för att kroppen ska vänja sig, varför man endast får allergivaccinationer om annan behandling inte fungerar.

Makeupartisten Conny Bäckström som bland annat arbetat med Eurovision Song Contest ger sina bästa tips på vad du som har rosacea ska tänka på kring hudvård och smink.

Upp till en av tio svenskar är drabbade av hudsjukdomen rosacea som drabbar centrala delar av ansiktet. Besvären är något vanligare hos kvinnor än män. Conny Bäckström är makeupartist med produktioner som Eurovision Song Contest, Melodifestivalen, Idol, Stjärnorna på slottet och Alcazars krogshow Disco Defenders på meritlistan.

levering levaquin dosage