minomycin uden recepty

hvor kan jeg kobe minomycin antibiotic

In de regel begint men meestal met lokale therapie waarbij men met de hulp van medicinale crèmes tracht de schilfering en de ontsteking onder controle te krijgen. Het al dan niet starten met deze behandeling is steeds afhankelijk van de ernst en de uitgebreidheid van de letsels.

Het grote voordeel van deze lokale behandelingen is het lage risico op bijwerkingen: je brengt het medicament enkel op plaatsen waar het nodig is op de huid zonder je volledig lichaam met het geneesmiddel te overspoelen. het nadeel is de eigen inbreng van discipline om elke dag alle psoriasisplekjes in te smeren.

Voor de droge, schilferige psoriasis gebruikt men zalven en vette crèmes om de schilfers op te lossen en de huid soepeler te maken. Deze zalven en crèmes worden ook tussen de opstoten geadviseerd om de psoriasis te verbeteren.

Bovendien werken geneesmiddelen in een vette basis ook beter waardoor het geneesmiddel dieper in de huid kan doordringen tot in de kern van de ontsteking.

Sterke lokale corticosteroïden (cortison) worden sinds meer dan 50 jaar gebruikt voor psoriasis. Cortison heeft een aantal positieve werkingen op psoriasis: het grijpt vooral in op de ontsteking, maar remt ook de aanmaak van bloedvaten en in mindere mate de groei van de opperhuid.

Cortison brengt een snelle verbetering maar veroorzaakt ook gewenning van de huid waardoor ze na een tijdje niet meer goed werken. Hierdoor komt de psoriasis vrij snel terug en kunnen zelfs opstoten optreden bij stoppen van de behandeling. Daarnaast kan langdurig cortison gebruik de huid verdunnen en gesprongen bloedvaatjes en huidstriemen doen ontstaan.

Magistrale bereidingen van lokale corticosteroïden en salicylzuur zijn ook een mogelijkheid waarbij zowel de ontsteking door middel van cortison en de schilfering door middel van het salicylzuur worden aangepakt.

Vitamine D heeft een positief effect op veranderingen in de opperhuid. Vitamine D werkt langzaam, maar blijft wel langer nawerken in vergelijking met cortison. Ze veroorzaken geen lokale neveneffecten en zijn dan ook uitstekend geschikt als onderhoudsbehandeling.

Door hun verschillende eigenschappen vullen Vitamine D en cortison elkaar goed aan: vitamine D zorgt voor een langdurige verbetering, terwijl cortison in het begin van de behandeling voor een snelle start zorgt. Daarom dat beide behandelingen in het begin van de therapie vaak gecombineerd worden om geleidelijk over te schakelen naar een onderhoudstherapie met vitamine D wanneer de psoriasis beter gaat. Dobovet is een voorbeeld van zo een gecombineerd preparaat. Evengoed kan Dobovet vervangen worden door een magistrale bereiding voorgeschreven door uw dermatoloog.

Het gunstig effect van zonlicht op psoriasis is sinds heel lang bekend. Veel mensen ervaren ook de verbetering van hun psoriasis tijdens hun zonvakantie. De werkzaamheid van ultraviolette stralen is te verklaren door een ontstekingwerend effect naast een groeiremmende werking op de cellen van de opperhuid.

Bij Puva gebruikt men een lichtcabine die UVA licht uitzendt. Alvorens deze UVA lichttherapie te kunnen starten, dient de patiënt zijn lichaam voor te bereiden door middel van Psoraleen. Dit wordt toegedient in pilvorm 2 uren voor de belichting. Psoraleen maakt de huid overgevoelig voor UVA waardoor de huid meer ontvankelijk is voor de UVA stralen.

De patiënt krijg meestal 3 PUVA behandelingen per weer gedurende enkele weken. Zo’n PUVA behandeling duurt tot enkele tientallen minuten. Afhankelijk van het huidtype (licht of donker) wordt er al dan niet gestart met een lagere of hogere dosis. PUVA is een zeer krachtige behandeling waarvan het effect vrij lang aanhoudt.

Een UVB behandeling is een relatief nieuwe therapie die ten aanzien van PUVA een aantal belangrijke voordelen kent. Doordat UVB meer energie bevat en het lichaam vanuit nature gevoeliger is voor dit soort stralen, hoeft de patiënt geen voorbereidende behandelingen te ondergaan met Psoraleen. Bovendien is de belichtingstijd korter (tot enkele minuten). UVB stralen dringen wel minder diep in de huid door waardoor UVB iets minder krachtig is en trager werkt dan PUVA.

Fototherapie worden enkel gebruikt tijdens opstoten. Uw dermatoloog zal steeds zeer nauwgezet het aantal en de dosis van de lichtbehandelingen bijhouden.

Er bestaan ook systemische behandelingen in pilvorm die bedoeld is om het afweersysteem te onderdrukken of om de celgroei en de verhoorning van de opperhuid te remmen. Deze systemische behandeling zal, in tegenstelling met de lokale therapie, in het gehele lichaam werken en geeft daardoor ook meer kans op bijwerkingen. Een goede opvolging door uw dermatoloog is dus noodzakelijk.

Deze vorm van behandeling wordt slechts gebruikt wanneer fototherapie en/of lokale therapieën onvoldoende effectief zijn.

Biologics vormen de nieuwste generatie van geneesmiddelen. Ze worden biologics genoemd omdat hun werking vergelijkbaar is met die van de natuurlijk door het lichaam aangemaakte antilichamen. Antilichamen behoren tot het afweersysteem en hebben als functie om infecties te bestrijden. Bij psoriasis gaan deze ingespoten antilichamen cytokines bestrijden waardoor ontstekingen onder controle worden gekregen. Omdat deze biologics goed werken tegen ontstekingen worden zij ook ingezet bij andere ontstekingsziekten (zietke van Crohn of artritis).

Deze behandeling met biologics zijn zeer dure behandelingen en worden dus enkel ingezet wanneer de meer klassieke behandelingen onvoldoende effectief blijken.

De zoektocht naar nieuwe behandelingen staat dus niet stil. Uw dermatoloog Dr Mestdagh behandelt u met de meest up-to-date en aangepaste behandelingsmethode!

Dr Mestdagh kan u bijstaan in alle facetten die een behandeling voor psoriasis nodig heeft: van onderhoudsbehandeling tot behandelingen om acute opstoten onder controle te krijgen. In haar dermatologische aanpak kan Dr Mestdagh putten uit alle wetenschappelijk verantwoorde behandelingsmethoden, zodat u de meest aangepaste therapie met de grootste kans op slagen krijgt.

Dr. Mestdagh
H. Hartlaan 11
9160 Lokeren
09 348 80 94

Världshälsoorganisationen WHO har nyligen uppgraderat psoriasis till en allvarlig, kronisk sjukdom. Detta innebär ett helt nytt sätt att se på sjukdomen.

Psoriasis är inte längre enbart en kosmetiskt störande hudsjukdom utan en sjukdom med potentiellt allvarliga konsekvenser i form av systemisk samsjuklighet. Studier visar att psoriasissjuka löper ökad risk för att drabbas av metabola komplikationer i form av övervikt, högt blodtryck, hjärt- och kärlkomplikationer och diabetes. Detta gäller framför allt vid svår psoraisis och betyder att dessa patienter behöver behandla inte bara huden men hela kroppen och få hjälp med att förändra sin livsstil. Psoriasispatienter bör uppmuntras till att motionera, gå ner i vikt och sluta röka.

Psoriasis är en immunmedierad, inflammatorisk ärftlig sjukdom. Orsaken till psoriasis är inte känd men den aktuella hypotesen är att det är en obalans i samspelet mellan immunsystemet som initierar och driver inflammation i huden och påverkar själva hudcellerna.

Redan i Gamla Testamentet finns beskrivningar av symtom och hudutslag som kan ha varit psoriasis. Sjukdomen klassificerades under många århundraden tillsammans med spetälska. Först i mitten på 1800-talet beskrevs psoriasis som en egen sjukdom i alla dess former.

Psoriasis förekommer över hela världen, men är ovanlig hos vissa ursprungsbefolkningar (indianer, inuiter och aboriginer). Hos den vita befolkningen är prevalensen upp till tre procent. I Afrika finns en väst-östlig gradient med ökad förkomst i, Östafrika. I Västafrika och Asien är prevalensen lägre, mellan en halv till en procent.

I Sverige har drygt tre procent av befolkningen psoriasis. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar och är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Incidensen är högst under puberteten och hos unga vuxna. Femtio procent av alla psoriatiker insjuknar före 30 års ålder. Personer med svår psoriasis har en något förkortad medellivslängd, cirka tre-fyra år.

Annan samsjuklighet är framför allt ledbesvär i form av psoriasisartrit som drabbar uppskattningsvis 30 procent av patienterna. Psoriasis artrit kan vara svår att diagnosticerar då sjukdomen är heterogen och biomarkör saknas. Ofta krävs noggrann bedömning av reumatolog.

Den yttersta orsaken till psoriasis är ännu inte klarlagd, men det finns övertygande bevis för att det är ett samspel mellan omgivnings- och genetiska faktorer som gör att sjukdomen bryter ut.

De yttre faktorer som anses vara bidragande till sjukdomen är infektioner, framför allt streptokockinfektioner i svalget, och livskriser. Överkonsumtion av alkohol, rökning, fetma, vissa läkemedel och hudskador av varierade slag har också betydelse.

hvor kan jeg kobe minomycin for dogs

Was hilft bei Schuppenflechte? Was tun gegen Schuppenflechte? Diese Fragen stellen sich viele Betroffene, die mit einfachen Mitteln Ihre Beschwerden lindern wollen. Es gibt viele verschiedene Hausmittel gegen Schuppenflechte, die Menschen mit einer Psoriasis einsetzen. Hierzu zählen unter anderem Speiseöle wie Mandelöl, Nachtkerzenöl und Traubenkernöl, die viele Betroffene zur Hautpflege nutzen. Einige Psoriatiker berichten zudem, dass Quarkwickel oder das Einreiben der Haut mit Sheabutter gute Schuppenflechte-Hausmittel sind, die ihnen bei entzündeter Haut helfen. Die beschrieben Beispiele sind lediglich eine kleine Auswahl von Hausmitteln gegen Schuppenflechte. Ob und welche dieser Hausmittel bei einer Schuppenflechte Linderung bringen, hängt immer von den individuellen Voraussetzungen ab.

Viele Menschen versuchen, Ihre Schuppenflechte mithilfe von Homöopathie in den Griff bekommen. Da die Wirksamkeit der Homöopathie bislang generell noch nicht wissenschaftlich erwiesen ist, sind die Erfolgsaussichten einer homöopathischen Schuppenflechte-Behandlung jedoch unklar.

Psoriasis er arvelig, selv om man ikke alltid kjenner noen i familien som har det (recessiv arv).

En forelder har psoriasis

Begge foreldre har psoriasis

Visse medisiner kan forverre/provosere psoriasis. Ace-hemmer: for eksempel Captopril, Enalapril og Lisinopril. Lithium. B-blokkere: Alprenolol, Metopronol, Oxprenolol, Propranolol og Timolol. Antimalaria: Klorokin og Plaquenil.

Ved store psoriasisplager kan periodevis injeksjoner med Remicade og Enbrel lindre symptomene.

© Hudlegekontoret 2012. Retningslinjer for bruk av Hudlegekontorets hjemmesider.
Tekniske spørsmål kan rettes til Webmaster. Denne siden ble sist oppdatert 21.07.2014
Powered by eZ publish

Elocon är ett läkemedel för behandling av hudåkommor som psoriasis. Elocon är en så kallad potent kortikosteroid.

Vår tjänst är utformad så att du enkelt och smidigt ska kunna få tillgång till den behandling du behöver. Varje godkänd beställning levereras inom ett dygn - så du kan börja din behandling redan nästa arbetsdag.

Ja, jag önskar att beställa denna produkt även om den inte finns på lager för tillfället och jag förstår att min beställning inte kommer att bli levererad inom 24 timmar.

Informera mig via e-post när denna produkt är tillgänglig igen

(Fyll i formuläret och få ditt ärende granskat av en läkare.)

Elocon är ett läkemedel för behandling av hudåkommor som psoriasis. Elocon är en så kallad potent kortikosteroid.

Vår tjänst är utformad så att du enkelt och smidigt ska kunna få tillgång till den behandling du behöver. Varje godkänd beställning levereras inom ett dygn - så du kan börja din behandling redan nästa arbetsdag.

Elocon är en topisk behandling vid psoriasis och andra hudåkommor. Läkemedlet innnehåller substansen mometasonfuroat, mer känt som mometason, som är en typ av kortikosteroid. Den aktiva substansen verkar inflammationshämmande och klådstillande genom att hämma effekten av de inflammatoriska kemikalier immunsystemet frisätter i samband med psoriasisutbrott. Elocon finns tillgänglig som kutan lösning för hårbotten, salva eller kräm och tillverkas av läkemedelsföretaget Merck Sharp and Dohme.

Psoriasis drabbar ungefärligen två till tre procent av befolkningen i Sverige. Forskning har visat att psoriasis inte är en kroniskt sjukdom, dock är de allra flesta fall av psoriasis kronisk. De vanligaste symptomen är irritation i huden vilket tar sig i uttryck genom rodnad, klåda och fjällning och fjällande vävnad i det drabbade området. Vanligast är att psoriasisutbrott äger rum i hårbotten, armbågar och knän samt nedre ryggen.

Sjukdomen går i skov, vilket innebär att symptomen kan vara frånvarande under vissa perioder för att sedan blossa upp och ge mycket besvär under andra perioder. Psoriasisutbrott orsakas ofta av en trigger, som exempelvis rökning, överdriven alkoholkonsumtion, stress eller som reaktion på läkemedel eller retningar som t.ex. shampo eller annan kosmetika.

Varför psoriasis inträffar fortfarande inte helt förstått, men sjukdomen antas orsakas av ärftlighet i kombination med felaktig aktivering av kroppens immunsystem. Detta innebär att immunsystemet felaktigen angriper den egna kroppen i vad den tror är en infektion i huden, fastän ingen infektion faktiskt finns närvarande. Detta gör att immunsystemet frisätter inflammatoriska kemikalier som orsakar den rodnad och irritation i huden som kännetecknar psoriasis. Det orsakar också en snabbare omsättning av hudceller, vilket renderar i överskott av hudceller.

Vid behandling av psoriasis kommer läkare som första åtgärd försöka förstå vilka triggers patienten utsätts för, och begränsa exponeringen av dessa. Vid fall då denna åtgärd inte är tillräcklig kan dock en riktad, receptbelagd behandling skrivas ut. Mometason, som är en typ av kortikosteroid, är ett exempel på detta. Mometason verkar i kroppen genom att hämma frisättandet av inflammatoriska kemikalier av immunsystemet, vilket stoppar psoriasisutbrott och hämmar irritation och låter angripna områden av huden läka.

Hos oss på Treated.com kan du snabbt, smidigt och säkert få tillgång till den receptbelagda behandling vid psoriasis som du behöver. Allt du behöver göra är att fylla i vårt medicinska frågeformulär online - sen sköter vi resten. En av våra legitimerade läkare kommer att granska ditt ärende och om behandlingen bedöms säker och ändamålsenlig för dig så skrivs ett recept ut. Alla våra godkända beställningar skickas med spårbar expressändning och levereras inom 24 timmar - så att du kan börja behandla besvärande psoriasis redan nästa arbetsdag.

Använd alltid detta läkemedel enligt din läkares anvisningar och se även till att läsa igenom de instruktioner som finns i bipacksedeln innan du inleder denna behandling. Detta kommer hjälpa till med att maximera effekten av läkemedlet samtidigt som risken för eventuella biverkningar minimeras.

  1. Använd alltid detta läkemedel enligt läkares anvisningar.
  2. I fall av psoriasis påstrykes Elocon tunt på det angripna området en gång om dagen.
  3. Vid fall av psoriasis i hårbotten ska ett par droppar kutan lösning fördelas och försiktigt masseras in.
  4. Ingen version av Elocon ska användas långvarigt.
  5. Vid användning av Elocon salva eller kräm i ansiktet ska inte behandlingstiden överskrida fem dagar.
  6. Elocon kutan lösning för hårbotten ska endast användas i hårbotten.
  7. Överskrid inte dosen som bestämts av läkaren.
  8. Om du glömmer att ta Elocon ska du bara ta din dos när du kommer ihåg och sedan fortsätta behandlingen i planerad takt.

Ovan information är endast en sammanfattning av hur du använder Elocon. Mer detaljerade anvisningar och instruktioner återfinns i den bifogade bipacksedeln.

Liksom alla läkemedel kan Elocon orsaka vissa biverkningar, även fast alla användare inte behöver uppleva dem. Det är dock mycket viktigt att du på förhand känner till dessa biverkningar så att du kan vidta lämpliga åtgärder om de skulle inträffa.

Tala omedelbart om för läkare om du skulle uppleva några tecken på allergisk reaktion, som t.ex. svullnad av ansikte, läppar, mun eller hals eller nässelutslag eller om dina psoriasissymptom förvärras.

Det är vanligare att biverknignar uppstår vid långvarig behandling med topiska kortikosteroider. Vanliga biverkningar är: bakteriell infektion och sekundär hudinfektion, inflammation i hårsäckarna, akne, förtunning av huden, röda utslag och värmeutslag, pigmentförändringar, bränningar, stickningar, klåda, överdriven hårväxt eller uppmjukning av huden och bristningar.

Se den bifogade bipacksedeln för detlajerad information om eventuella biverkningar.

Underrätta alltid din läkare om vilka andra läkemedel du tar, även receptfria sådana.

Detta läkemedel ska inte användas för att behandla något av följande: rosacea, akne, hudatrofi, dermatit runt munnen, klåda i underlivet, blöjeksem, munsår, vattkoppor, bältros, vårtor, sår eller sårig hud eller hudinfektioner.

hvor kan jeg kobe minomycin antibiotic

Om eksemet blir värre och man har kliat mycket kan huden bli grövre och vecka sig och man kan få sprickor och tjocka sårskorpor.

Hos mycket små barn är besvären vanliga på kinderna och i blöjområdet och från två års ålder brukar de sätta sig i arm- eller knävecken. Hos vuxna sätter sig oftast eksemen i ansiktet, runt ögonen eller på händerna. De flesta vuxna med atopiskt eksem har haft besvär även som barn.

Besvären förvärras ofta under de kalla vintermånaderna då luften torrare både utomhus och inomhus.

Att ha atopiskt eksem kan vara jobbigt och irriterande, men besvären går att behandla. För att dämpa inflammationen i huden och motverka klådan finns olika behandlingsmöjligheter som bestäms av eksemets utseende. Det är därför viktigt att träffa en läkare när man misstänker att man drabbats av atopiskt eksem. Den mest använda behandlingen görs med steroidfria krämer och receptbelagda kortisonpreparat.

Fet mjuksalva hjälper till att minska klådan som är den främsta orsaken till eksembildning. Huden bör smörjas in regelbundet, gärna flera gånger om dagen, för bästa effekt.

Immunhämmande steroidfria krämer kan användas för att behandla både vuxna och barn från 2 års ålder med lindrigt till måttligt svårt atopiskt eksem. Krämen kan smörjas i ansiktet och på halsen och verkar genom att göra hudens immunförsvar mindre aktivt, vilket leder till minskad irritation i huden.

För att motverka inflammationen kan man smörja in eksemet med kortisonkräm eller salva. Mild kortisonkräm finns att köpa receptfritt på apotek, men om dessa inte hjälper bör man kontakta läkare för förskrivning av starkare kortison eller alternativ såsom calcineurinhämmare.

Solljus och solarium kan ha positiv effekt på eksemen och det finns även hudkliniker som erbjuder alternativa former av ljusbehandling (UVB eller PUVA).

Eksemliknande förändringar och klåda kan i vissa fall bero på skabb. Om du vill läsa mer om skabb finns det information på 1177 Vårdguiden.

Nya undersökningar om honungens hälsosamma verkan

Det finns åtskilliga böcker som beskriver honungens förtjänster och propagerar för dess många goda egenskaper och användningsområden. Alla påvisar honungens medicinska betydelse sen antiken, dess tillämpning som läkemedel hos de gamla egypterna, assyrierna och kineserna och hur berömda läkekunniga som Hippokrates (460 - 370 f.Kr.) och Paracelsus (1493-1541) använt honung som botemedel. De flesta av dessa publikationer har dock det gemensamt att de förkunnar honungens ansenliga läkekrafter utan att grunda sig på fakta. Idag finns det emellertid åtskilliga vetenskapliga undersökningar som bevisar honungens hälsosamma verkan
Medan man i medicinens början övervägande lät sig ledas av erfarenheter i valet av behandlingsmetod, förlitar man sig idag alltmer på resultat av vetenskapliga undersökningar. Med anledning av diverse felkällor måste idag olika studier genomföras för att man med statistikens hjälp skall kunna fastställa om en medicin är verksam och säker. Även försäkringskassornas kostnadsersättning bestäms alltmer beroende av ifall nödvändigheten av en viss åtgärd är grundad på vetenskapliga undersökningar eller ej.

Honung vid behandling av sår
Att behandla sår med honung blev omodernt i och med utvecklingen av antibiotika. Idag, då man får mer och mer problem med antibiotikaresistenta bakterier, går honungsterapin mot sin renässans.
Både laboratorieundersökningar och kliniska studier har bevisat att honung uppvisar ett brett antibakteriellt spektrum. Dessutom har den ingen ogynnsam inverkan på den skadade vävnaden. Förutom sin antibakteriella verkan understödjer honungen en snabb rengöring av såret, så att obehagliga lukter försvinner. Den fuktiga miljö som honungen ger upphov till påskyndar dessutom läkningsprocessen. Dessa infektionshämmande egenskaper reducerar även smärtor, svullnader och varbildning. Med honung läker sår dessutom med mindre ärrbildning som följd. Med anpassad förbandsteknik kan man också lösa de flesta tekniska problem som uppstår vid användandet.
Honungens värde i svåra situationer påvisas även i en nyligen publicerad studie, i vilken man undersökte 40 patienter med terapiresistenta sår (ulsterationer) på benen. I samtliga fall hade konventionella åtgärder varit utan resultat. När man så började använda honung i behandlingen, minskade ulsterationema i storlek inom 12 veckor, lukten avtog och patienternas allmänna situation förbättrades. Följaktligen accepterade patienterna villigt behandlingen. Även vid hudtransplantationer visade sig en gasbinda täckt med honung vara mycket bra. I en studie omfattande 80 patienter, som fick olika vanliga behandlingar efter hudtransplantation, var honungsbindan lika effektiv som ett modernt hydrokolloidförband.
Tittar man på föreliggande fakta verkar en behandling med honung i det stora hela vara mycket gynnsam -kostnadsmässigt såväl som behandlingseffektivt. Industrins intressen, men kanske även rädsla för infektioner orsakade av den sporbildande bakterien Chiostridium Botulinum, som kunnat påvisas i honungsprover och som i några enstaka fall lett till botulism hos småbarn, har hindrat att denna behandlingsmöjlighet kunnat slå igenom i industrinationerna.
Här bör även anmärkas att man hittills inte kunnat påvisa något fall av botulism till följd av användning av honung vid särbehandling; detta trots att honungsterapin på grund av ringa omkostnader och mycket goda resultat har en stor utbredning i tredje världen.
Undersökningar har dessutom visat att man kan sterilisera honung med hjälp av strålning utan att den förlorar sina antibakteriella egenskaper.

Honung till förebyggande av ärrvävnader
Efter operationer i bukhålan bildas i vissa fall ärrvävnader (vidhäftningar eller adhesioner) till följd av skador på bukhinnan. Dessa kan sedan leda till allt ifrån olika besvär (smärtor) i magen till tarmvred eller kvinnlig ofruktbarhet.
Av denna anledning är man idag på jakt efter möjligheter som kan förhindra dessa vidhäftningar. Man har i djurförsök testat olika medel, varav honung är ett. Experiment på 40 försöksdjur visade tydliga fördelar med användandet av honung vid operationer i bukhålan.

Honung för tänderna
Efter att andra studier hade visat att Manuka-honung inte orsakar karies fick 30 frivilliga antingen tugga på en honungsimpregnerad läderbit eller ett sockerfritt tuggummi. Efter 21 dagar kunde man fastställa att gruppen som fått honungsbehandlingen hade färre
blödningar i tandköttet och uppenbart i mindre beläggningar på tänderna. Därmed kan viss honung med fördel användas i behandling av inflammation på tandköttet.

Honung vid hudsjukdomar
En blandning av honung, olivolja och bivax (förhållande 1:1:1) testades framgångsrikt i olika studier på människor med hudsjukdomar, framförallt sådana som orsakades av svampangrepp. I en av studierna botades 86 % och i en annan runt 70 % av deltagarna.
En liknande studie gjordes på 39 patienter med neurodermit (Lichen simplex; en form av kroniskt eksem) och psoriasis. Den ena kroppshalvan smordes in med ovan nämnda blandning och den andra kroppshalvan med ovan nämnda blandning med kortisontillsatser. Studien visade att honung-olivolja-bivax-blandningen ledde till en förbättring hos 80% av patienterna med neurodermit och 63 % av patienterna med psoriasis. I andra fall kunde man minska dosen av kortison.

Honung och blodfetter
Nyligen genomfördes en annan undersökning med syfte att kartlägga Honungens inflytande på blodvärdena i jämförelse med olika sockerarter,och konstgjord honung. Studien visade att runt 75 g honung (till skillnad från socker och konstgjord honung) sänkte både kolesterolvärdet (framför allt LDL-kolesterol) och blodfetts värdet.

Honung vid mag- och tarmsjukdomar
Åtskilliga undersökningar på djur har visat att honung effektivt skyddar magsäcken mot alkohol men även mot biverkningar av vissa mediciner som angriper insidan av magsäcken.
Honung kan också hämma de bakterier som orsakar magsår (helicobacter pylori) och skulle därför kunna få en stor betydelse vid magsårsbehandling. Även vid behandling av tarminfektioner skulle honung kunna spelaen viktig roll.
Här visade undersökningar på djur att honung givet oralt eller analt hade en skyddande effekt på tarmslemhinnan, som enkla sockerlösningar inte förmådde åstadkomma. I ett annat experiment visade sig honung lika effektiv som kortisonderivat. Eftersom de vanliga behandlingsmetoderna av tarminfektioner ibland är svåra att genomföra, vore kliniska studier inom detta område meningsfulla.

Honung vid tumörer och virussjukdomar
I djurförsök har man även kunnat fastställa en aktivitet mot cancerceller i urinblåsan. Tumörcellerna kunde påverkas positivt, dvs minskade i antal, då en honungslösning sprutades in i själva tumören.
Experiment har dessutom visat att honung är verksamt mot röda hund och herpesvirus. I en aktuell studie av munblåsor (Herpes labialis) och genital herpes visades sig en lokal behandling med honung vara än verksammare än standardbehandlingen med acyklovir.

Slutsatser
Honung är en substans som är mångsidigt användbar. Den är inte bara nyttig i den dagliga kosten - den kan även bidra till människans hälsa.
Ovanstående korta översikt bevisar att även om man tidigare inte skänkt temat honung och hälsa speciellt mycket vetenskaplig uppmärksamhet, så har man de senaste åren genomfört flera undersökningar, delvis även på människor.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att honung kan vara till stor hjälp vid behandling av sår, speciellt i svårare situationer. Honung är även med sannolikhet intressant som stöd i strålningsterapin, speciellt som industrin knappast erbjuder liknande alternativ. Även vid hudsjukdomar verkar mixturer innehållande honung vara motiverade. Det är dock önskvärt att man i framtiden genomför ytterligare kliniska studier inom detta område.
Även vid mag- och tarmsjukdomar och beträffande blodfettsvärden synes vidare kliniska studier meningsfulla och viktiga. Man borde också forska vidare i honungens eventuella helande verkan vid tumörer.
Dessutom kan man betrakta honung vid behandling av munblåsor som möjligt alternativ till andra, vanligare behandlingar.
En viktig uppgift för kommande studier blir att fastställa vilken sorts honung som lämpar sig bäst vid varje behandling. Vidare borde medicinska kvalitetskrav fastställas, så att behandlingarna kan genomföras målinriktat och med optimalt resultat.
Det skall dock även sägas att ovanstående fakta inte vill uppmuntra till att på eget bevåg använda honung som alternativ till etablerade behandlingsmetoder utan samråd med läkare. Patienter med mag- och tarminfektioner eller förhöjda blodfettsvärden kan naturligtvis prova på att öka sitt dagliga intag av honung. Dock bör man då vara medveten om de få problem som kan uppträda, såsom botulism (som dock hittills endast drabbat spädbarn) och framför allt allergiska reaktioner.

KARSTEN MUNSTEDT, Universitätsklinikum, KlinikstraBe 32, D-35392 GieBen
Artikel är översatt från tyskan av Mia Mårtensson och utkom i original i tidningen ADIZ (Allgemeine Deutsche Imkerzeitung) Nr 11 - 2005.

Hensikten med behandlingen for de fleste pasienter med kronisk hudsykdom er ikke kurasjon, men bedring i fysisk, emosjonell og sosial funksjonsevne. Studier viser at pasientene ofte gir opp hjemmebehandlingen når følelsesaspektet tar overhånd. Resultatet av å oppleve det å ikke mestre kan være likegyldighet, utbrenthet, og opplevelse av nederlag og tap (3). Vanskeligheter med å gjennomføre egen behandling kan føre til reinnleggelser. Ved Rikshospitalet-Radiumhospitalet var tilnærmet 50 prosent av disse pasientene innlagt både i 2001 og 2002. Forskning viser at økt kunnskap om sykdommen og forskjellige behandlingsalternativer vil redusere usikkerhet og stress, som igjen kan forhindre forverrelse av sykdommen (4, 5). Undervisning er derfor en viktig del av behandlingen til pasienter med psoriasis, og kan føre til at raske reinnleggelser unngås.


Brosjyre på nett
For første gang har sykepleiere på alle landets hudavdelinger samarbeidet om å utarbeide felles informasjon for pasienter med psoriasis. Informasjonsheftet, som etter planen skal være klart i løpet av sommeren, er basert på en pasientundersøkelse hvor pasientene selv fikk spesifisert sine informasjonsbehov.
Det er ikke tidligere gjort en slik undersøkelse blant pasienter med psoriasis, inneliggende i sykehus, i Norge. Informasjonsheftet vil bli tilgjengelig på nettsiden til Faggruppe for Sykepleiere i Dermatologi, slik at alle sykepleiere som jobber med denne pasientgruppen får tilgang til dette. En arbeidsgruppe vil etter planen revidere heftet i forbindelse med det årlige Hudseminaret som arrangeres av Faggruppe for Sykepleiere i Dermatologi. Slik vil informasjonsheftet bli sikret en jevnlig oppdatering.

Mangler kunnskap
På Rikshospitalet-Radiumhospitalets Hudavdeling følger sykepleierne et fastsatt opplæringsprogram til pasienter med psoriasis. Opplæringsprogrammet inneholder informasjon om hvordan pasienten kan behandle seg selv hjemme etter utskrivelse. Opplæringsprogrammet har lite fokus på det å leve med en kronisk sykdom. Ved innleggelse er de fleste pasientene underbehandlet og trenger mye lokalbehandling i form av bad og smøring. Det kan synes som om pasientene behandler seg selv i mindre grad enn forventet. En undersøkelse fra 2004 viste at pasienter med psoriasis hadde størst mangler i sin kunnskap om hva som forårsaket utbruddene, og de visste også lite om hvordan de selv kunne forebygge nye utbrudd (6).
Målet med denne studien var derfor å få innsikt i hva pasientene trenger av støtte, opplæring og informasjon for å kunne utføre behandlingen og mestre sin sykdom i best mulig grad etter utskrivelse. Prosjektet er en kvalitativ studie, hvor intervju ble brukt som metode for innsamling av data. Pasientene ble intervjuet mens de var innlagt for behandling av sin psoriasis på Hudavdelingens sengepost, Rikshospitalet-Radiumhospitalet. Utvalget var begrenset til pasienter med Psoriasis Vulgaris og pasienter med Psoriasis Athropati.


Underbehandling
Alle pasientene uttrykte begeistring i forhold til at et nytt informasjonshefte skulle utarbeides. Pasientene følte de ble tatt «på alvor» når de på denne måten selv fikk bestemme hva heftet skulle inneholde. Flere uttrykte en positiv forventning til det å bli innlagt på Hudavdelingen for å få behandling. I litteraturen kan man derimot lese at pasienter opplever økt livskvalitet hvis de kan opprettholde en så normal livsførsel, og en så normal hverdag som mulig. Disse funnene viser at denne pasientgruppen har så alvorlige utbrudd at de trenger sykehusinnleggelse, og at innleggelse i sykehus oppleves som positivt og avlastende. Som sykepleier kan det være vanskelig å forstå hvorfor pasientene ikke smører og behandler seg i større grad hjemme. I undersøkelsen kom det fram at de fleste pasientene opplevde at de hadde problemer i hverdagen når de fikk sykdomsutbrudd. Fysiske problemer var vanlig. Flere pasienter uttrykte at «alt stresset med behandlingen» førte til at de hadde lyst til å gi opp, og de følte seg hjelpeløse og apatiske. Det var vanskelig å finne motivasjon til å kunne behandle seg selv nok hjemme, og det var lett å bli deprimert. Pasientenes utsagn støttes av forskningslitteraturen hvor det er beskrevet at pasientens følelsesdimensjon har betydning med hensyn til sykdomsutvikling og opplevelse av mestring. Stress i seg selv, kan også være en medvirkende årsak til forverrelse av sykdommen (3, 5, 7).
Flertallet hadde høye forventninger til hvor hudfriske de ville bli i løpet av innleggelsen. Dette stemmer overens med egen klinisk erfaring. Pasientene håper og tror de skal få være på avdelingen til de er nesten symptomfrie. De håper å slippe tidkrevende behandling etter utskrivelse, og forventer at de skal få en hurtig og vedvarende bedring av huden. Mye av dette er nok dessverre i dagens samfunn urealistiske forventninger. Grunnet økonomiske rammebetingelser og kortere innleggelsestid vil pasientene bare kunne være innlagt til en ser at sykdomsutbruddet er på retur. Utskrivelse skjer som regel når man har kommet fram til en behandling som en ser har effekt. Pasientene må videre fortsette denne behandlingen hjemme. Ut fra dette ser man at mange pasienter ikke får sine forventninger oppfylt under en innleggelse. Sykepleieren må derfor legge til rette for at pasienten oppdager egne muligheter i hverdagen, og tror på dem. Dette vil øke pasientens mestringskompetanse, og pasienten vil slik bli bedre rustet til å ivareta egen helse (8).

Vil vite mer
De fleste pasientene i undersøkelsen ønsket mer kunnskap om det å ha en kronisk sykdom, og informasjon til familien om det å leve med psoriasis. Undervisningen kunne fokusert mer på det psykiske ved å ha psoriasis, og flere ønsket å ha en samtale om det å takle å være kronisk syk. Pasientene poengterte at å fokusere på livskvalitet var like viktig som størrelsen på utslettene. Flere ønsket mer kunnskap om hva slags sykdom psoriasis er, hvordan sykdommen utvikler seg, om den er arvelig, og om tilleggslidelser som for eksempel psoriasis artritt. De fleste ønsket mer kunnskap om lokalbehandling, om behandlingsalternativer som finnes og som brukes på de forskjellige hudavdelingene i Norge. Det var et ønske om grundigere informasjon om kremer og salver, både når det gjaldt innhold, virkemåte og bivirkninger. Flere ønsket mer informasjon om systemisk behandling. Pasientene mente at hvis de kunne få muligheten til å tilegne seg mer kunnskap om de forskjellige medikamentene kunne de også føle seg mer delaktige i behandlingen, og slik føle at de kunne være i dialog med legen.

Praktisk bistand
Mange savnet informasjon om muligheten for behandlingsreiser. De fleste pasientene ønsket mer informasjon om hvilke rettigheter de har som kronisk syke. De savnet informasjon om støtteordninger. Det opplevdes som positivt å få snakke med sosionom under innleggelsen, fordi mange hadde opplevd lite kunnskap om sine problemstillinger hjemme på det lokale trygdekontoret. Pasientene ønsket også informasjon om hvilke instanser avdelingen samarbeidet med, som for eksempel sosionomtjenesten, prestetjenesten, og psykosomatisk avdeling.
Pasientene ble spurt om hvilke andre informasjonskilder de hadde. De fleste leste «Psoriatikeren», og så dette som en viktig kilde til informasjon, sammen med informasjon fra sin hudlege, fra internett og fra venner og bekjente. Pasientene ville derfor vite hvor de kunne søke mer informasjon. Det ble påpekt at det i dag er flere som også ønsker å søke informasjon på egenhånd. Pasientene ønsket at Psoriasisforbundets adresse, telefonnummer og internettadresse skulle være tilgjengelig i et informasjonshefte. Flere ønsket å vite hvor en kan komme i kontakt med, og snakke med andre som hadde de samme problemene.
Alternativ behandling ved psoriasis var det usikkerhet om, og pasientene ønsket å vite om dette eventuelt kunne brukes i kombinasjon med konservativ behandling. Det var også spørsmål om kosthold og psoriasis. Det kom frem et ønske om å holde seg oppdatert, og derav et ønske om informasjon om den forskningen som gjøres.

Informasjon om behandling
De fleste ønsket informasjon om hvilke behandlingsmetoder som finnes. Slik informasjon fører til at de kan ta stilling til de behandlingsforslagene som foreslås av legen. Slik kan pasientene selv aktivt delta i valget av behandlingen (6). Informasjon er også en rett pasientene har ifølge Lov om pasientrettigheter (pasientrettighetsloven) kap. 3. Pasientene er på grunn av den teknologiske utviklingen bedre informert enn før og forventer i større grad enn tidligere å få svar på spørsmål (4). Det kom frem et klart ønske om at et informasjonshefte skulle være grundigere, mer omfattende og mer interessant.


Fakta om psoriasis:
*Rikshospitalet-Radiumhospitalets Hudavdeling har 15 sengeplasser, og i løpet av et år innlegges 190-200 pasienter over 18 år med Psoriasis Vulgaris og Psoriasis Artritt (1).
*Rundt 2 prosent av Norges befolkning har psoriasis, og psoriasis er derfor en av de vanligste kroniske hudsykdommene i landet.
*6 prosent av pasientene er også plaget av leddsmerter; psoriasis artritt.
*Det finnes flere typer psoriasis, og sykdommen kjennetegnes ved økt celledeling i huden. Dette fører til desquamasjon (flass) fra hud og hodebunn. Negleforandringer og sårdannelser i intertriginøse områder (hudfolder) kan også oppstå (2).

Fakta om hudsamarbeidet:
Våren 2005 ble det dannet en samarbeidsgruppe av sykepleiere fra landets 5 hudavdelinger. Denne samarbeidsgruppen har nå utarbeidet et nytt og omfattende informasjonshefte, basert på undervisningstemaene som kom fram i en pasientundersøkelse året før.

Litteraturliste:
1. Pettersen E. Rapport omhandlende innleggelser ved Hudavdelingen, Rikshospitalet, i perioden 2001 t.o.m. 2002. Oslo: Rikshospitalet, 2003.

2. Fyrand O. Hudsykdommer- Diagnose, pleie og behandling. Oslo: Universitetsforlaget a/s, 1999.

3. Wahl AK. Å leve med psoriasis - det psykososiale aspekts betydning. Hovedfagsoppgave i sykepleievitenskap, Universitetet i Bergen 1992.

4. Olsen MN, Opdahl L. Pasientundervisning -slik pasienter og sykepleiere ser det, kapittel 2. I B. Johannessen (red). En reise i pasienters og sykepleieres verdener. Oslo: Tano Aschehoug, 1998.

5. Marrs R. Motivation -the key to control. Nurses’ role in treatment of psoriasis. Professional nurse 1991; 7(2):103-104,106,108.

6. Jankowiak B, Krajewska-Kulak E, Van Damme-Ostapowicz K, Wronska I, Lukaszuk C, Niczyporuk W, Baranowska A. The need for health education among patients with psoriasis. Dermatology Nursing 2004;16(5): 439-444.

terramycin piller