hvor meget buspar high

buspar piller

HØSTEN 2013

3.9 Fagmøte: Anders Zachrisson;Om skillet mellom indre og ytre i psykoanalysen,
eller hva er egentlig et ytre objekt!

Spørsmålet hva vi mener med termen «ytre objekt» har sin rot i psykoanalysens erkjennelses- teoretiske grunnlag. Freuds ståsted var kantiansk og det ser ut som om analysen har holdt fast ved det. I foredraget ser jeg på hvordan forholdet mellom ytre og indre ble oppfattet av Freud og i objektrelasjonsteoriene. På den bakgrunnen foreslår jeg en enkel modell for å differensiere objektbegrepet langs én sentral dimensjon: indre objekt, ytre objekt og faktisk person. Hovedargumentene er: (1) det finnes ingen direkte, formidlet persepsjon av den faktiske personen – opplevelsen av den andre er alltid preget av betrakterens subjektivitet; (2) ved sterke overføringsreaksjoner og projeksjoner, domineres opplevelsen av indre objekter – den andre personen «blir» et ytre objekt for betrakteren; (3) når overføringen eller projeksjonen i mindre grad preger opplevelsen, forblir den andre i høyere grad en adskilt annen – en person i sin egen rett.

En klinisk vignett illustrerer tankegangen som blir sammenfattet i en grafisk modell. Og med modellen som bakgrunn reflekterer jeg over sorg, ensomhet og «the third position».

20.9 Fagmøte: Michael Feldman: «Too many words»

30.9 Merk mandag kl.19.00: Siri Hustvedt: «In the Room – about psychoanalysis and art»
Siri Hustvedt er en amerikansk forfatter med norsk mor og norskættet far. Hun er opprinnelig fra Minnesota, og studerte på St. Olaf College, før hun flyttet til NY, der hun har en doktorgrad i litteratur fra Colombia University.
Hustvedt debuterte i 1983 med diktsamlingen Reading to you., men det er hennes fire romaner, Med bind for øynene, Lily Dahls fortryllelse, Det jeg elsket og Når du ser meg, som har gitt henne både et internasjonalt renommé og en sentral posisjon i moderne amerikansk litteratur. Hun utga i 2010 den nevrologiske selvbiografien Den skjelvende kvinnen eller historien om nervene mine.
Hun bor og arbeider i Brooklyn, NY, sammen med sin mann, forfatteren Paul Auster.

5/11 Fagmøte ved forskningsutvalget: Pål Ulvenes: Prosessforskning i dynamisk terapi

Foredraget vil fokusere på to studier av psykoterapiprosessen:
Den terapeutiske alliansen blir regnet som en fellesfaktor* i psykoterapi, men det ser ut til at alliansen virker forskjellig for forskjellige terapiformer. Altså ser det ut til at selv om forskjellige retninger i psykologien oppnår om lag de samme resultatene, så er prosessene som leder til endring forskjellige.
Arbeidet med affekt er også av mange regnet som en fellesfaktor, og metaanalyser viser at dette affektarbeidet er knyttet til utfall av terapi. Hvordan affekten aktiveres i terapi er mindre utforsket, og typisk er bare en del av terapidyaden inkludert i forskningen. En undersøkelse av samspillet mellom terapeut, pasient og affektive responser vil bli presentert med bakgrunn i detaljerte data.
Begge studiene er del av doktorgraden til Ulvenes

*En fellesfaktor er et forhold ved terapiprosessen som ansees å være viktig for utfallet ved alle (de fleste) typer psykoterapi.

Pål Ulvenes er Psykolog/Ph.D. ved Forskningsinstituttet Modum Bad.
Psykolog fra NTNU 2008, Ph.D fra Universitetet i Oslo 2013.
IEDTA godkjent veileder og lærer i affektfobi terapi.
Ulvenes har jobbet som kliniker ved Modum Bad, men har de siste årene hovedsakelig konsentrert seg om forskning. Han har hold flere foredrag om affekt fobi behandling og forskning på dynamisk og kognitiv terapi både i Norge og internasjonalt.

26/11 Fagmøte: Evelina Ciapaite holder sitt medlemsforedrag.

3/12 Fagmøte: Shahram Shaygani holder sitt medlemsforedrag.

10/12 Julemøte: Trond Berg Eriksen holder foredrag om Søren Kierkegaard.

Trond Berg Eriksen er professor i idéhistorie ved Universitetet i Oslo. Han har skrevet flere oversiktsverk over vestens idéhistorie. Til 200-årsjubileet for Søren Kierkrgaards fødsel utgav han i 2013 boken «Søren Kierkegaard, den fromme spotteren» som er en nytolkning av
Søren Kierkegaard hvor han satte forfatterskapet hans i en idéhistorisk sammenheng med vekt på Kierkegaards selvforståelse som forfatter og viste hvordan Kierkegaard påvirket Ibsen, Kafka, Heidegger og etterkrigstidens eksistensialister.

Etter foredraget blir det servering av tapas, vin og mineralvann. Påmelding ved å betale kr. 350,- til foreningens konto 6039 05 97528 innen 1. desember.

Første møtedato våren 2014 er satt til 14. januar.

Tirsdag 15. januar: Tormod Knutsen: Psykodynamisk psykoterapi og psykoanalyse – to sider av samme sak?Den norske psykoanalysen har en nesten 100-årig historie. I de siste 50 år har det imidlertid eksistert to forskjellige psykoanalytiske tradisjoner i Norge, sprunget ut fra den opprinnelige foreningen: Norsk psykoanalytisk forening / institutt og Institutt for psykoterapi. De to instituttene har en noe ulik oppbygging og praksis, og har medlemskap i to ulike internasjonale psykoanalytiske sammenslutninger. Diskusjonen om det er en tydelig avgrensing mellom psykoanalyse og (psykodynamisk) psykoterapi, eller hvor denne grensen evt. går, er stadig aktuell, samtidig som det er en tilsynelatende tilsvarende diskusjon – innen begge institutter – om det er en motsetning mellom det å analysere og det å behandle. Har for eksempel Freuds advarsel om furor sanandi («helbredelsesraseri») fortsatt klinisk relevans eller bør den betraktes som en museumsgjenstand? Foredraget tar utgangspunkt i klinisk materiale og søker å belyse disse problemstillingene, som antas å være av betydning for utdanning for terapeuter og analytikere, samt utøvelsen av klinisk praksis.
Erik Stänicke vil kommentere foredraget.

Tormod Knutsen er psykiater i avtalepraksis i Oslo og er utdannet ved begge instituttene. Han har vært administrativ leder ved Institutt for psykoterapi og Leder av Instituttrådet ved Norsk psykoanalytisk institutt, og har erfaring med planlegging og gjennomføring av utdanningen ved begge instituttene. Han er medredaktør av boka «Psykoterapi i utvikling», Oslo: Akademika forlag, 2012, og er forfatter av kapitlet «Psykoanalytisk psykoterapi eller psykoterapeutisk psykoanalyse?».

Tirsdag 5. februar: Alexandra Billinghurst orienterere om IPA. Åpent for tillitsvalgte.

Tirsdag 12. februar: Veilederforum.

Tirsdag 9. april: Fagmøte ved Forskningsutvalget,Helene Nissen-Lie: «Terapeuteffekten og
terapeutfaktorer: Terapeutens bidrag i psykoterapi».

Nissen-Lies forskning viser at psykoterapeuters selvforståelse virker inn på pasienters opplevelse av den terapeutiske prosess og på deres utbytte av terapi. Resultatene tyder bl a på at pasienter har mest nytte av å gå i behandling hos terapeuter som er mer ydmyke og villige til å gå inn i en konstruktiv selv-kritisk evaluering i det terapeutiske arbeidet. Hun vil i sitt foredrag gjøre rede for bakgrunnen for å studere terapeuten som person, referere sentrale funn fra forskningen på psykoterapeuten, og legge frem egne funn som kan drøftes i plenum.
Steinar Lorentzen kommenterer foredraget.

Helene A. Nissen-Lie er psykolog og arbeider for tiden som postdoktor ved Psykologisk Institutt, Universitetet i Oslo og på Diakonhjemmet sykehus, Poliklinikken for Barn og Unge (BUP Vest). Hun har fullført en doktorgrad ved Psykologisk Institutt, Universitetet i Oslo, der hun har forsket på forskjeller mellom psykoterapeuter (psykologer, psykiatere, kliniske sosionomer ol.) og betydningen av deres selvforståelse for prosess og utfall i psykoterapi med voksne pasienter i offentlig psykisk helsevern i Norge. Empirisk forskning siste tiår har vært særlig opptatt av hva som kjennetegner gode og mindre gode psykoterapeuter og Nissen-Lies avhandling er et bidrag til å belyse nettopp dette.

Tirsdag 14. mai:Anne Kristin Rustad: Avslutningen av en analyse – endelig og uendelig

Tirsdag 11. juni:Sommermøte: Foredrag ved kunstneren Halvard Haugerud: Betraktninger om Edvard Munch og hans kunst fra en malers synspunkt

«Munch er så ofte beskrevet og omtalt i et kunsthistorisk perspektiv. Jeg ønsker å se på ham som maler uten å legge så mye vekt på motivene i bildene hans eller hvilken plass han har i kunsthistorien. Dessuten prøve å si noe om hans påvirkning på malere og billedkunstnere etter ham.»

Halvard Haugerud er maler og avsluttet Kunstakademiet i -86. Siden har han jevnlig holdt utstillinger, de fleste i Oslo, og de siste 10 årene på Galleri Haaken. Han arbeider mest med landskap i mindre formater.

Fredag 31.8: Otto F. Kernberg: Psychoanalytic treatment of severe narcissistic regression.

Otto F. Kernberg, M.D., F.A.P.A., is Director of the Personality Disorders Institute at The New York Presbyterian Hospital, Westchester Division and Professor of Psychiatry at the Weill Medical College of Cornell University. Dr. Kernberg is a Past-President of the International Psychoanalytic Association. He is also Training and Supervising Analyst of the Columbia University Center for Psychoanalytic Training and Research. Dr. Kernberg is not only a principal architect of object relations theory but is also widely regarded as one the world’s leading expert on borderline personality disorders and pathological narcissism. He has authored and co-authored over 20 books, his most recent being «The Inseparable Nature of Love and Aggression» (2011). He has an impressive number of publications and has received several number of prizes for his research.
Tirsdag 23.10 Fagmøte: » Hva skal vi med barn?- Tidlig omsorg sett fra barnets perspektiv, – Et psykoanalytisk bidrag.»
Innledning til diskusjon ved Liv Aalen, Anne Kristin Rustd og Sidsel Gilbert.
«Hva skal vi med barn». Dette er tittelen på boken til Simen Tveitereid, som kom i 2008, og som gjennomgår mye av den forskningen som er gjort når det gjelder små barn i barnehage. Når vi leser den, ser det ut som om denne forskningen illustrerer noe vi egentlig vet, og som ligger implisitt i all psykoanalytisk utviklingsteori: at hele dager i barnehage for ettåringer, innebærer et alvorlig brudd i en relasjon som er under utvikling, og som det lille barnet trenger for å utvikle en trygg emosjonell tilknytningsevne som basis for psykisk helse.
Hva kan vi, på bakgrunn av psykoanalytisk utviklingsteori, si om hvordan tidlig omsorg bør være? Kan psykoanalytisk behandling av barn og voksne kaste lys over barnets reaksjoner på det bruddet som barnehagestart representerer?
Hva sier barnehageforskning og nevrovitenskap om dette?
Hva gjør barnehagebruddet med foreldrenes sensitivitet overfor barnets emosjonelle behov?
Kan dette bruddet som barnehagestart ved ettårs alder er, bøtes på i noen grad?

NB – Nytt møte tirsdag 6. november: Trude Ulla Solberg holder sitt godkjenningsforedrag.

Torsdag 15.11: Foredrag med Michael Feldman: «The telling of a dream – Action and Interaction.»

“In this paper I want to shift the focus from the view of the dream as primarily a special kind of object which the patient brings and which provides privileged access to the patient’s unconscious mind. I think we have increasingly come to recognise the complex interaction with the analyst that is involved in the telling of a dream. “

buspar receptor

De vanligste stedene man får psoriasis, er på huden over strekkesiden av ledd. Særlig huden bak albuene og på forsiden av knærne er hyppig rammet. Andre vanlige steder er rygg/mage, hodebunn, fingerknoker, legger og bein, men alle hudområder kan rammes.

Mange psoriasispasienter får negleforandringer. Det vanligste tegnet på neglepsoriasis er bittesmå, hvite hull i neglene. Hullene kan sitte i små grupper, og ikke alle neglene behøver å bli rammet. Neglepsoriasis kan også vise seg ved lagdeling av neglene, ved langsgående eller tversgående striper, eller som gule flekker. Av og til løsner neglen fra underlaget.

I stedet for de typiske plakkene, kan sykdommen også gi små, dråpeformede lesjoner, guttat psoriasis, som ofte omfatter hele kroppen. I noen tilfeller ses væskefylte blemmer.

En spesiell type kalles invers psoriasis, og viser seg som rød, betent hud i hudfolder. Ved denne formen ses ikke det skjellaktige, hvite belegget som ellers er typisk.

Noen psoriasispasienter får en leddbetennelse, kalt psoriasisartritt. Det er sprikende tall for hvor hyppig denne tilstanden er, det angis fra 5% til 30% forekomst blant personer med psoriasis.

Psoriasisartritt er en revmatisk tilstand som kjennetegnes ved stive, smertefulle og hovne ledd. Noen plages også med en mildere variant med stivhet og smerter, men uten at leddene hovner opp.

Psoriasis er en kronisk tilbakevendende (residiverende) sykdom. Det betyr at du aldri blir helt kvitt den, men symptomene går i bølger. Du kan ha lange perioden med milde eller ingen plager, mens andre perioder preges av forverring.

De fleste pasientene er ikke direkte plaget av symptomene fra sykdommen. Psoriasis gir ikke smerter, men en del kan oppleve plagsom kløe. For de fleste er den kosmetiske siden det største problemet, særlig dersom tilstanden angriper hender og ansikt. Flassing kan være sjenerende, og sykdommen krever ofte intens og tidkrevende behandling.

  • Psoriasis, oversikt
  • Hva er psoriasis og hvorfor oppstår tilstanden?
  • Hva kan utløse eller forverre psoriasis?
  • Ulike former for psoriasis
  • Hvordan behandles psoriasis?
  • Hva kan du gjøre selv?
  • Psoriasisartritt
  • Psoriasis - informasjon til helsepersonell
  • Norsk Psoriasis Forbund, Pb. 6547 Etterstad, 0606 Oslo, telefon: 23 37 62 40, faks: 22 72 16 59 Grønt nummer: 800 32710 http://www.psoriasis.no

Dette dokumentet er basert på det profesjonelle dokumentet "Psoriasis". Referanselisten for dette dokumentet vises nedenfor.

Vid behandling av psoriasisartrit vill man påverka den inflammation som orsakar sjukdomen. Att bromsa sjukdomsprocessen innan ledbrosket förstörts och leden slutar fungera och minska smärtan är de viktigaste målen med behandlingen.

Ju tidigare en effektiv behandling påbörjas, desto större är chansen att effekten blir god på lång sikt.

Sjukgymnastik och egen fysisk träning är viktiga delar i behandlingen och ger god effekt i alla sjukdomsstadier. För de allra flesta är det också nödvändigt med någon form av medicinering. Exempel på detta är inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel (så kallade anti-inflammatoriska läkemedel) och läkemedel som dämpar själva sjukdomsprocessen. Lokala kortisoninjektioner i besvärliga leder, senskidor eller muskelfästen brukar också kunna hjälpa. Antimalariamedel är ett annat sedan länge beprövat preparat, dock kan detta ibland försämra psoriasis i huden. Vid mer svårbehandlad sjukdom ger ofta cellhämmande läkemedel i låga doser god effekt.

Behandling med biologiska läkemedel kan användas vid psoriasisartrit för att minska ledsmärtor och svullnad och för att bromsa sjukdomsförloppet när inte annan behandling haft tillräcklig effekt. Det blir allt vanligare att kombinera flera läkemedel för att uppnå bästa resultat.

Rådgör alltid med din läkare om vilken behandling som är lämplig för just dig och din livssituation.

Exempel på läkemedel vid psoriasisartrit:

  • NSAID (Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs)

Dessa läkemedel minskar smärta, stelhet och sänker feber. Medlen motverkar uppkomsten av substanser i kroppen som kan framkalla inflammation, särskilt så kallade prostaglandiner.

  • DMARD (Disease Modifying Anti Rheumatic Drugs)

Läkemedel som hämmar den inflammatoriska processen så att smärta, svullnad och ledstelhet lindras eller försvinner. Medlen har också förmåga att bromsa nedbrytningen av ben och brosk, även om ännu inget medel har visat sig kunna helt förhindra eller stoppa den. Exempel på sådana preparat är leflunomid, sulfasalazin, ciklosporin och guldsalter, samt ett nyare läkemedel som är en s k fosfodiesteras 4-hämmare.

Metotrexat är ett välkänt och välanvänt läkemedel mot såväl psoriasis, psoriasisartrit som ledgångsreumatism. Effekten kommer främst via en cellhämning av de aktiva blodcellerna (T-cellerna), som anses ligga bakom uppkomsten av psoriasis och ledbesvären vid såväl psoriasisartrit som ledgångsreumatism.

Injektioner med kortison har ofta god effekt vid inflammation i leder, sen- eller muskelfästen och används speciellt när enstaka leder ger problem. Detta kan ges tillsammans med andra läkemedel. Vid svårare, mer utbredd inflammation eller vid sjukdomsskov kan kortison även ges som tablett i lågdos.

  • Malarialäkemedel

Exempelvis klorokin som endast används sparsamt vid psoriasisartrit då det finns risk för försämring i huden av detta läkemedel.

  • Biologiska läkemedel

Ökad förståelse av den autoimmuna grunden till psoriasis/ psoriasisartrit har bidragit till utvecklandet av biologiska läkemedel. Biologiska läkemedel är ett samlingsnamn på läkemedel av humant (mänskligt) ursprung, det vill säga läkemedel som är kopior av eller som liknar kroppsegna ämnen.

Dieser Text entspricht den Vorgaben der ärztlichen Fachliteratur, medizinischen Leitlinien sowie aktuellen Studien und wurde von Medizinern geprüft.

Was hilft gegen Schuppenflechte, und – ist Schuppenflechte heilbar? Nach heutigem Stand der Medizin gibt es keine Schuppenflechte-Behandlung, die Heilung verspricht. Jedoch gibt es mittlerweile Mittel gegen Schuppenflechte, die die typischen Beschwerden deutlich lindern oder zeitweise sogar ganz zum Verschwinden bringen. Lesen Sie mehr über die Psoriasis-Behandlung.

Als Basis der Schuppenflechte-Behandlung ist die Hautpflege äußerst wichtig. Ideal sind rückfettende Ölbäder, Duschöle, Fettsalben oder fettreiche Cremes. Sie verbessern die körpereigene Schutzfunktion der Haut. Zudem wirken sich Zubereitungen zur äußeren Anwendung, die Harnstoff und Salicylsäure enthalten, häufig positiv auf die Haut aus. Diese grundlegende Psoriasis-Therapie sollten Betroffene durchgängig anwenden, also auch in beschwerdefreien Zeiten.

Je nach Schwere der Psoriasis-Symptome und den individuellen Voraussetzungen Betroffener kommen weitere therapeutische Maßnahmen hinzu.

Bei einer leichten Psoriasis setzen Ärzte in der Regel auf eine äußerliche (topische) Behandlung der Symptome. Hierbei kommen Substanzen zum Einsatz, die das übermäßige Wachstum der Hautzellen, also die Schuppenbildung, bremsen und/oder entzündungshemmend wirken. Dazu eignen sich zum Beispiel Cremes, Gele oder Lotionen, aber auch Shampoos gegen Schuppenflechte, die entweder

  • Vitamin-D3-Abkömmlinge (Tacalcitol, Calcitriol oder Calcipotriol),
  • Kortison,
  • Dithranol/Cignolin oder
  • Vitamin-A-Abkömmlinge (Tazaroten)

Tritt die Schuppenflechte im Gesicht, zwischen den Fingern, im Bereich der Genitalien oder am Gesäß auf, eignen sich in manchen Fällen auch Calcineurin-Inhibitoren wie Tacrolimus und Primecrolimus.

Wollen Ärzte eine mittelschwere bis schwere Schuppenflechte behandeln, setzen sie Ärzte zusätzlich Medikamente ein, die das Immunsystem unterdrücken beziehungsweise beeinflussen (z. B. Ciclosporin, Fumarsäureester, Methotrexat). Dies erklärt sich dadurch, dass eine Schuppenflechte vermutlich auch mit einer Fehl-/Übersteuerung des Immunsystems in Verbindung steht.

Darüber hinaus verschreiben Ärzte zur Schuppenflechte-Therapie bei mittlerer bis schwerer Psoriasis gegebenenfalls den Wirkstoff Etanercept. Die erforderlichen Injektionen kann der Patient selbst oder ein Angehöriger zu Hause vornehmen.

Weitere mögliche Wirkstoffe zur Schuppenflechte-Behandlung bei mittleren oder schweren Symptomen sind Adalimumab, Infliximab, Ixekizumab und Ustekinumab.

Bei der Photo-Therapie bei Psoriasis wird die Haut mit „optischen Strahlen“ behandelt. Neben dem natürlichen Sonnenlicht (Helio-Therapie) kommen in der Photo-Therapie spezielle Strahler zum Einsatz. Lichtstrahlen mit 311 Nanometern Wellenlänge haben sich als besonders wirksam in der Psoriasis-Behandlung erwiesen.

Um den Effekt des Lichts bei der Schuppenflechte-Behandlung zu verstärken, kombinieren Ärzte sie häufig mit einer Bade-Therapie (Balneo-Photo-Therapie) oder einer medikamentösen Haut-Behandlung mit Psoralen (P+UV-A = PUVA-Therapie). Beide Methoden verstärken die Wirkung des Lichts auf die Haut. Bei der Balneo-Photo-Therapie wird die Haut im Anschluss an ein Salzwasserbad bestrahlt, bei der PUVA nach einer Einreibung der Haut mit einer Psoralen-haltigen Creme.

Genau genommen zählt die Laser-Therapie ebenfalls zu den Photo-Therapien. Auch bei ihr sollen (gebündelte) Lichtstrahlen die Haut positiv beeinflussen. Bei der Laser-Therapie wird Laserlicht gezielt auf von der Psoriasis betroffene Hautflächen gerichtet. Dabei kommt deutlich höhere Energie zum Einsatz als bei der Ganzkörper-Photo-Therapie. Der gebündelte Lichtstrahl kann erkrankte Hautflächen erreichen, ohne die gesunde Haut in der Umgebung zu verbrennen. Die Laser-Therapie eignet sich insbesondere für kleinere Herde der Schuppenflechte, zum Beispiel an den Knien oder Ellenbogen.

Teilweise können bei einer Psoriasis auch Klima-Therapien sinnvoll sein. Ein typisches Beispiel für eine Klima-Therapie ist ein Kuraufenthalt am Toten Meer, bei dem Sonne und Salzwasser gleichzeitig positiv auf die Haut einwirken.

Besteht ein zeitlicher Zusammenhang zwischen dem erstmaligen/erneuten Auftreten von Psoriasis-Symptomen und einer durch Streptokokken ausgelösten Hals- oder Mandelentzündung, kann der Arzt eine operative Entfernung der Rachenmandeln erwägen. Häufig verbessern sich die Symptome einer Schuppenflechte dadurch langfristig, in manchen Fällen tritt die Psoriasis in der Folge gar nicht mehr auf.

Im Rahmen der Psoriasis-Therapie setzen Therapeuten auch Bäder in salzhaltigem Wasser (Sole) als alleinige Behandlung ein. Die aus unterirdischen Lagern stammende Sole enthält zwischen 20 und 30 Prozent Salz, vor allem Kochsalz (Natriumchlorid), sowie weitere Mineralien. Untersuchungen konnten zeigen, dass die Sole Entzündungsstoffe aus der Haut herauslöst und so die Symptome der Schuppenflechte lindert. Deshalb wird sie in manchen Fällen zur Schuppenflechte-Behandlung eingesetzt.

lav pris buspar dosage

Na een verwonding van de huid kan enige tijd later een psoriasisplek ontstaan. Men spreekt hier van het Koebner-fenomeen. Het kan gaan om een schram, een verbranding, een irritatie door een chemisch product. In dit verband kan de frequente aantasting van knieën en ellebogen misschien verklaard worden door de beweging van de huid over het onderliggende been. Een gist die vaak op de hoofdhuid leeft zou aantasting van de hoofdhuid kunnen verklaren. Irritatie van de huid door schuren, transpiratie, en gisten bepaalt mee het ontstaan van Psoriasis Inversa (zie onderaan)

Bepaalde medicamenten kunnen psoriasis doen ontstaan of verergeren. De bekendste zijn lithium, bèta-blokkers, antimalariamiddelen, interferon, ontstekingsremmers en remmers van het angiotensine-converterend enzym.

Stress is eveneens een goed gekende uitlokkende factor. Aangezien psoriasis zelf ook vaak stress veroorzaakt, kan hierdoor een vicieuze cirkel ontstaan.

Keelinfecties veroorzaakt door bepaalde bacteriën (streptokokken) kunnen een uitlokkende factor zijn voor Psoriasis Guttata (zie onderaan). Ook andere infecties, zoals het HIV-virus zijn vaker geassocieerd met psoriasis.

  • Alcoholmisbruik, roken en overmatig gewicht:

    Hoewel bovenstaande factoren vaker worden gezien bij psoriasis, is het onduidelijk of het hier om een oorzaak dan wel om een gevolg van psoriasis gaat.

    De meeste mensen met psoriasis melden dat zonlicht op de huid de klachten doet verbeteren. Dit gegeven vormt dan ook de basis van de medische behandelingen met zonlicht: PUVA en UVB behandelingen (zie onderaan). Een kleine groep (ongeveer 5%) zegt dat de klachten juist verergeren door zonlicht.

    Net zoals veel mensen met psoriasis aangeven dat de klachten verergeren met koud weer, zeggen velen dat de klachten verbeteren bij warm weer.

    het is algemeen bekend dat baden in zout water goed kan zijn voor de huid.Het doel van een zoutwaterbad is het ontschilferen van de huid en de huid voldoende vochtig maken zodat licht en/of zalftherapie een beter effect hebben. Veel kuuroorden gebruiken zoute baden als onderdeel van de behandeling. Vooral het zoute water van de Dode Zee staat bekend om zijn gunstig effect op psoriasis. De Dode Zee heeft een speciale zout en mineralensamenstelling. Het zoutgehalte van het water ligt hierdoor veel hoger dan men kan bereiken met gewoon (keuken)zout. U kan uiteraard ook thuis zouten aan uw badwater toevoegen.

    Stress heeft een belangrijke negatieve invloed op psoriasisklachten. Daarom dat rust en ontspanning vaak een positief effect heeft op de symptomen.

    Het spreekt vanzelf dat uw huid baat heeft bij een goede verzorging.Bij psoriasis betekent dat vooral de huid vet houden. Neutrale vette crème en zalven zijn goed voor de psoriasis huid. Baden met badolie is ook goed. Tevens is het belangrijk voorzichtig met de huid om te gaan. Krabben en te hard wrijven is daarom uit den boze.

    Dit is de meest voorkomende lokalisatie waarbij de psoriasis aanwezig is in de vorm van hardnekkige schilferige plekken op de hoofdhuid.

    Bij Psoriasis Palmoplantaris is er een aantasting van de handpalmen en voetzolen.

    Bij psoriasis Inversa (ook wel eens intertrineuze of flexurale psoriasis genoemd) zijn er scherp begrensde rode plekken in de lichaamsplooien (liezen, oksels, onder de borsten, bilplooi, buikplooi). Opvallend is de afwezigheid van schildering door het weekmakende effect van het zweet.

    Bij deze vorm is het volledige lichaam door psoriasis aangetast.

    Bij ongeveer 50% zijn ook de nagels aangetast. Psoriasisnagels kunnen op verschillende manieren tot uiting komen: putjes in de nagel (‘vingerhoedsnagel’), nagelloslating (‘olievlekfenomeen’), een rode vlek die door de nagel heen schijnt (‘zalmplek’), verdikken of brokkelig worden van de nagel (nageldystrofie). In dit laatste geval denkt met vaak verkeerdelijk aan een schimmelnagel.

    Psoriasis vraagt om een aangepaste behandeling!

    “Er bestaat tot op heden geen behandeling die psoriasis geneest. Toch kan er heel wat tegen de symptomen van psoriasis gedaan worden. De klachten verbeteren bijna altijd door een behandeling, of ze verdwijnen volledig. Na afloop van de behandeling komen ze over het algemeen (na een tijdje) terug.

    De behandelingen zijn steeds gericht op de ontsteking, de verdikking van de opperhuid en de aanmaak van nieuwe bloedvaatjes.

    Net omdat de behandelingen onderdrukkend zijn en niet genezend is therapietrouw een essentieel onderdeel om een behandeling te doen slagen. Voor iedereen met psoriasis geldt dat hij of zij een manier moet vinden om de aandoening een plaats in het leven te geven. Leren leven met psoriasis is niet iets dat u in één keer doet: u blijft dat doen. Er zijn veel dingen die kunnen helpen bij het leren leven met psoriasis: praten met vrienden, lezen over psoriasis, bewuste keuzes maken over behandelingen en leefregels en deze volgen. Door op deze manier meer zorg te dragen voor uw aandoening kunt u meer grip krijgen op uw situatie.

    Psoriasis is ongeneeslijk, maar er kan toch veel gedaan worden om de klachten te verminderen. Hierin spelen de medische behandelingen een belangrijke rol. Toch kan u ook zelf heel wat doen om uw klachten onder controle te krijgen. Hier leest u hoe:

    Gezond leven is zonder twijfel voor iedereen belangrijk. Maar, voor een psoriasis patiënt is dit nog eens zo belangrijk. Waarom?

    • Een goede weerstand geeft minder kans op infecties. Infecties kunnen psoriasisklachten uitlokken.
    • Roken en teveel alcohol drinken zijn mogelijks een extra risicofactor bij psoriasis patiënten.
    • Wanneer u zich gezond voelt en daardoor beter in uw vel zit, leidt de vermindering van stress tot minder kans op psoriasis klachten.

    Wat kan u doen om gezonder te leven?

    • stoppen met roken
    • gezond eten
    • voldoende bewegen
    • afvallen indien nodig
    • goed omgaan met stress
  • Huidbeschadiging voorkomen:

    Als patiënten met psoriasis hun huid extra verzorgen door de huid soepel en gezond te houden, kunnen de klachten verminderen. Zo is het belangrijk om wonden te voorkomen. Een beschadigde huid is meer vatbaar voor infecties en dus ook voor psoriasis. Denk er dan ook aan beschermende kledij te dragen om verwondingen te voorkomen.

    Een huidbeschadiging kan ook het gevolg zijn van overmatig krabben bij de jeuk die vaak bij psoriasis voorkomt. Om zoveel mogelijk verlichting te krijgen bij jeuk zonder de huid te beschadigen door krabben, kan u de volgende tips volgen:

    • Huid goed verzorgen en zorgen dat deze niet uitdroogt.
    • Katoenen kleding dragen.
    • Huid koelen bij een acute jeukaanval.
    • Zweten vermijden.
    • In plaats van krabben bij jeuk kan men lichtjes wrijven of kloppen.
    • Geen wollen truien of andere stoffen die de huid kunnen irriteren.
    • Als u zichzelf krabt tijden de slaap, kan je katoenen handschoenen tijdens de slaap dragen.
    • De huid beschermen door een katoenen T-shirt te dragen met lange mouwen of de huid af te dekken met verband.
    • Droge lucht in huis vermijden.
    • De vingernagels kort en proper houden.
    • Geen wasverzachter gebruiken.
    • Bij hevige jeuk afleiding zoeken
  • Douchen en baden:

    Ook bij het douchen en baden kan u het best een aantal regels in acht nemen om ervoor te zorgen dat uw huid niet uitdroogt en met zachtheid behandeld wordt.

    • Sta niet te lang onder de douche en gebruik geen te warm water (30-32C).
    • Douche niet dagelijks.
    • Gebruik geen zeep.
    • Gebruik douche-en badproducten met een neutrale pH waarde (pH=5,5).
    • Gebruik (parfumvrije, eventueel medicinale) badolie wanneer u een bad neemt.
    • Een zoutwaterbad (ong. 500 gr per bad) kan gunstig zijn.
    • ook zemelen (500gr) toevoegen aan het bad is voor sommigen gunstig.
  • Basiszalven en crèmes:

    Een goede basiszalf houdt de huid soepel en zorgt dat die niet uitdroogt. Laat u zeker bijstaan door uw dermatoloog in de juiste keuze van een onderhoudszalf. Afhankelijk van uw type huid en conditie kan zij u bijstaan met een medisch overwogen advies.

    Voor cosmetica geldt hetzelfde als voor alle huidproducten: u zult moeten uitproberen wat voor u geschikt is. Wanneer u een product wilt gebruiken, is het goed eerst een beetje uit te proberen op een onzichtbare plek gezonde huid. Wanneer de huid na 1 of 2 dagen niet heeft gereageerd, kunt u het product in het gezicht uitproberen. Het is wel verstandig om met een klein beetje te beginnen en het product pas helemaal te gaan gebruiken wanneer het ook in het gezicht geen reactie geeft.

  • rhinocort receptor