ingen recept flagyl and alcohol

billig flagyl 500

Hans Bendz är i dag pensionerad. Men när han i början av 2000-talet skrev om biverkningar av psykoterapi i Svensk psykiatrisk tidskrift (2003) och i Läkartidningen (2006) var han bland de första som över huvud taget uppmärksammade fenomenet i Sverige.

Än i dag är biverkningar av psykoterapi ett mycket litet forskningsfält. Sanningen är att många psykoterapiformer inte har utvärderats alls med avseende på eventuella negativa effekter.

År 2007 gick den amerikanske psykologiprofessorn och forskaren Scott O Lilienfeld igenom den kunskap som då fanns och hittade ett antal terapiformer med extra hög risk för biverkningar.

"Critical incident stress debriefing" eller kort och gott debriefing används för att förebygga posttraumatisk stress efter en svår händelse, kanske en olycka. Strax efter upplevelsen får den drabbade, ensam eller i grupp och tillsammans med en terapeut gå igenom händelsen. Patienten uppmanas att fokusera på sina upplevelser, känslor och tankar. Metoden används fortfarande ibland, trots att forskning visar att den sällan bidrar till förbättring och att den i värsta fall ökar risken för att utveckla posttraumatisk stress.

"Attachmentterapi" är en annan terapiform som kritiserats hårt. Metoden kan bland annat innehålla moment där patienten, ofta ett barn, hålls fast eller rullas in i tyger och tvingas titta behandlaren i ögonen. Själva förfarandet liknar mest ett övergrepp och kan i sig ge trauman. Dessutom är metoden fysiskt farlig. Flera personer har skadats och år 2000 avled tioåriga Candace Elizabeth Newmaker av kvävning under en terapisession i Colorado, USA. En variant av terapin är ”rebirthing” då patienten ska ”återuppleva födslotraumat” genom att rullas in i en matta. Även vid rebirthing är risken för skador stor, medan nyttan starkt kan ifrågasättas.

"Återgestaltningsterapi" som syftar till att återskapa bortträngda minnen får också stark kritik av Scott O Lilienfeld. Falska minnen kan lätt planteras hos patienterna, och det kan leda till felaktiga anklagelser om exempelvis övergrepp och även till försämring och ökat lidande för patienten själv.

Enligt Lilienfeld tycks även upplevelse- och uttrycksbaserade terapier, alltså terapier som går ut på att framkalla och uttrycka starka känslor, ha ökad risk för biverkningar. Det kan exempelvis röra sig om skrikterapier, gestaltterapier eller häftiga andningsövningar. Snarare än att befria patienten från befintliga men undertryckta känslor, framkallar terapin nya och ibland negativa känslor i form av ångest, rädsla eller förvirring.

Idag är denna typ av terapier ovanliga inom etablerad psykologisk behandling, men de förekom frekvent ända in på 2000-talet.

Hans Bendz berättar om en patient som han hade på 1990-talet. Mannen hade flyttat till Skåne för att komma ifrån sina föräldrar som han hatade intensivt. Han hade tidigare vårdats i en annan del av landet för psykisk ohälsa och Hans Bendz rekvirerade hans journaler därifrån. Läsningen gjorde honom förfärad.

– Min patient hade på hemorten sökt psykoterapi för en allvarlig personlighetsstörning, som skapade problem för honom i tillvaron. Men psykoterapeuten han hamnade hos hade en idé om ”regrediering”. Först skulle hon få honom att mentalt återgå till barnstadiet, för att sedan bygga upp en frisk personlighet hos honom igen.

I journalerna kunde Hans Bendz läsa att mannen när terapin startade hade haft en bra relation till sina föräldrar. Terapeuten beskrev hur hon fick mannen att, enligt hennes mening, bli en bebis, och hur hon sedan session för session tog honom igenom olika åldersstadier. Och i samma takt som mannen ”åldrades” övergick hans goda relation till föräldrarna i hat. Han blev också alltmer hotfull mot terapeuten.

– Mot slutet av behandlingen vågade terapeuten inte träffa patienten på sin expedition utan terapin skedde utomhus, på allmän plats. Det hela tog en ände med förskräckelse, berättar Hans Bendz. En dag uppsökte mannen terapeuten och misshandlade henne.

Hans Bendz har även egen erfarenhet av hur psykoterapi kan ge biverkningar.


Skrikkurser var vanligt på 70-talet. Foto: Alamy

Under 1970-talet var det vanligt med olika former av experimentella gruppterapier, gärna med starka konfrontativa och fysiska inslag, det kunde handla om primalterapier, skrikkurser eller ”rebirthingterapi”.

– På den här tiden var kunskapsunderlaget inom psykiatrin och psykologin betydligt sämre vilket gjorde den sårbar för en ibland aningslös experimentlusta, säger Hans Bendz.

Det var inte heller ovanligt att den här typen av kurser användes på arbetsplatser, som en del i fortbildningsarbetet eller för att medarbetarna skulle utvecklas.

När Hans Bendz i utbildningssyfte deltog i en veckolång utbildning med namnet "Intensiv gruppsykoterapi" inträffade en obehaglig händelse.

– Vi hade suttit i gruppterapi från tidig morgon till sen kväll och var fullkomligt utmattade. I gruppen hade det uppstått olika relationer mellan psykoterapeuten, som ledde gruppen, och oss deltagare. Jag tolkade situationen som att jag var favorit och att alla i gruppen var välvilligt inställda till mig. Men så fällde ledaren en kommentar som degraderade mig, berättar Hans Bendz.

– I ett slag förändrades gruppen från en ring av vänliga människor till en i rumslig bemärkelse upphöjd samling domare, som från sin nya upphöjda position strängt tittade ner på mig. Jag blev livrädd och hukade mig. ”Vad arga ni ser ut” sa jag. Ledaren fällde då en lugnande kommentar som fick mig tillbaka till verkligheten. Allt detta skedde under loppet av kanske 30 sekunder. Syftet med övningen hade varit att rasera deltagarnas försvar och motstånd, och effekten blev att jag fick en form av psykotisk reaktion.

Bland människor i allmänhet tycks biverkningar av psykoterapi vara ett relativt okänt fenomen. Även hos vissa människor verksamma inom psykoterapi och psykiatri saknas kunskap om att psykoterapi, precis som somatiska behandlingar kan ge negativa bieffekter. Andra rentav förnekar att fenomenet existerar.

– Jag tycker att det är allvarligt. Jag har själv, i början av min karriär, ofrivilligt och genom okunnighet varit med om att utlösa ett psykotiskt sammanbrott hos en av mina patienter, säger Hans Bendz. Det här är ett viktigt och intressant ämne som vi måste forska mer på.

Fördjupning:

Vilka psykoterapiformer har högst risk för biverkningar? Här är den amerikanske psykologiprofessorn Scott O Lilienfelds forskningsgenomgång (på engelska) i tidskriften "Perspectives on psychological science".

Artikel. ”Forskarna är inte överens om vad en oönskad effekt är”

Länge var det vanligt att psykologiska behandlingar byggde mer på teorier och personliga erfarenheter och mindre på systematisk kunskapsinsamling. Under de här omständigheterna är risken att behandlingar ger biverkningar eller förblir verkningslösa överhängande. Behandlaren uppmärksammar omedvetet de positiva exemplen och bortser från misslyckanden.

I dag finns det en mängd psykologiska behandlingar med god evidens, det vill säga där forskningen visar att terapin är effektiv mot ett visst tillstånd. Däremot är kunskapen om eventuella biverkningar fortfarande låg. Forskaren och psykologen Ulf Jonsson arbetar på Enheten för kunskapsutveckling vid Socialstyrelsen.

– Psykologisk behandling kan för en del patienter vara mer skonsam än de alternativ som står till buds och ger god effekt vid en rad psykiska tillstånd, säger han. Men vi behöver också känna till baksidorna, säger han.

Ulf Jonsson arbetade tidigare på SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, där han tillsammans med kolleger gjorde en inventering av kunskapsläget kring biverkningar.

– Vi gjorde en systematisk genomgång av alla behandlingsstudier som inom psykologiområdet som publicerats under ett år. Tyvärr var de flesta studier utformade så att de inte över huvud taget rapporterade eventuella oönskade effekter av behandlingar, säger han.

Endast en bråkdel av studierna rapporterade systematiskt eventuella biverkningar av psykoterapin. Det är ett stort problem, tycker Ulf Jonsson.

kan jeg kobe flagyl dosage

Olika behandlingsmetoder
Oberoende av graden på psoriasis är det grundläggande för varje aktiv behandling att utslagen blir mjuka för att metoden ska få bästa effekt. Genom att regelbundet använda mjukgörande krämer eller salvor, bad eller bastu löses utslagen upp.

  • – Receptbelagda krämer, geler och salvor
  • – Ljusbehandling (UVB- eller PUVA behandling)
  • – Invärtes behandling (tabletter, sprutor, dropp)
  • – Biologiska läkemedel
  • – Buckeybehandling

Ifall man lider av en lindrigare form av psoriasis kan det räcka med att återfukta huden med enkla krämer och regelbundet göra peeling genom bad eller bastu. Vid mer uttalande psoriasis behöver man använda salvor och krämer som innehåller kortison och/eller vitamin D. Då denna form av lokala alternativ inte hjälper mot psoriasis rekommenderas ljusbehandling med ultravioletta strålar eller kombination med ljusbehandling och tablettform, PUVA-behandling, ifall enbart ljusbehandling inte fungerar. Vid svår psoriasis är invärtes behandling med tabletter eller sprutor ett alternativ. Denna trappstegsmodell används för att stegvis hitta alternativet som fungerar för respektive patient och som inte är påfrestande för kroppen. I ett senare skede kan man återgå till vissa metoder och kombinera alternativ för att få bästa effekt och minska eventuella biverkningar.

Receptbelagda krämer och salvor fungerar för många
De flesta individer som är drabbade av psoriasis använder sig av receptbelagda krämer eller salvor som enda behandlingsmetod eller i kombination med andra alternativ. Utvärtes behandling med krämer eller salvor är den vanligaste behandlingsmetoden vid psoriasis. För att lindra besvären behöver man regelbundet smörja in sig noggrant på de områden där utslagen finns. För att läkemedlen ska ha bästa effekt är det rekommenderat att regelbundet bada eller använda bastu för att avlägsna fjällning.

Kortisonbaserade krämer eller salvor är vanligtvis de preparat som används vid mild till måttlig psoriasis. Preparat som är baserade på kortison har en snabb effekt och missfärgar inte huden. Genom att regelbundet smörja in sig håller man besvären borta. Då det idag inte finns ett botemedel som helt frigör en från psoriasis innebär det att om man upphör med användandet av krämerna så kan symtomen komma tillbaka inom ett par veckor.

Utöver kortisonbaserade krämer och salvor används även preparat som innehåller vitamin D. Dessa tar lite längre tid för att börja verka jämfört med kortisonläkemedel men ger en längre effekt. Det finns även läkemedel som innehåller både vitamin D och kortison.

Med en behandling som er godt tilpasset pasienten, får vedkommende gode forutsetninger for et godt liv

Behandling ved psoriasis
Det finnes i dag ingen legemidler som kan kurere psoriasis eller psoriasisartritt. For at pasienten skal få bukt med sine symptomer på best mulig måte er det gunstig å utarbeide en behandlingsplan i samråd med lege. Med en behandling som er godt tilpasset pasienten, får vedkommende gode forutsetninger for et godt liv. Siden psoriasis kan ha både en mild og en alvorlig form, vil behandlingsmetodene variere sterkt fra person til person. Pasientens allmenntilstand, sykdommens alvorlighetsgrad og alder er faktorer som må tas med i betraktning når man skal komme frem til riktig behandling. Det er viktig å oppsøke lege hvis man har vedvarende, tørt, rødt og skjellende utslett.

Psoriasis opptrer i utbrudd. Dette innebærer at det er perioder der plagene er verre, og perioder med få symptomer. Personer med psoriasis lærer seg etter en stund hvordan kroppen fungerer, og kan dermed enklere finne frem til hva som hjelper best mot plagene. Hvis man nylig har fått diagnosen psoriasis, er det ofte ikke like lett å vite nøyaktig hvilken behandlingsform som passer best. Det er derfor viktig å teste ut en behandling om gangen i en lengre periode for å se om metoden hjelper.

Ulike behandlinger
Uavhengig av graden av psoriasis er det svært viktig at utslettene mykes opp. Dette gjelder alle aktive behandlinger. Ved å bruke mykgjørende kremer eller salver, bad eller badstue regelmessig oppløses utslettene.

  • – Reseptbelagte kremer og salver
  • – Lysbehandling (UVB- eller PUVA-behandling)
  • – Innvortes behandling (tabletter, sprøyter, drypp)
  • – Biologiske legemidler
  • – Buckey-behandling

Ved mildere former for psoriasis kan det være tilstrekkelig å fukte huden med enkle kremer og regelmessig peeling (i bad eller badstue). Ved mer uttalt psoriasis må man bruke salver og kremer som inneholder kortison og/eller vitamin D. Hvis denne formen for topisk behandling ikke hjelper, anbefales lysbehandling med ultrafiolette stråler, eller en kombinasjon av lysbehandling og tabletter, PUVA-behandling, hvis lysbehandling alene ikke fungerer. Ved alvorlig psoriasis er innvortes behandling med tabletter eller sprøyter et alternativ. Denne trappetrinnsmodellen brukes for å finne frem til den behandlingen som fungerer for den enkelte pasient, og for ikke å belaste kroppen unødig. På et senere stadium kan man gå tilbake til visse metoder og kombinere ulike alternativer for å få best effekt og redusere eventuelle bivirkninger.

Reseptbelagte kremer og salver fungerer for mange
De fleste pasienter med psoriasis bruker reseptbelagte kremer eller salver, enten som eneste behandlingsmetode eller i kombinasjon med andre alternativer. Utvortes behandling med kremer eller salver er den vanligste behandlingen ved psoriasis. For å lindre plagene må man jevnlig smøre områdene der det er utslett. For at legemidlene skal ha best mulig effekt anbefales det å bade eller gå i badstue jevnlig for å fjerne skjellingen.

Ved mild til moderat psoriasis brukes vanligvis kortisonbaserte kremer eller salver. Kortisonbaserte preparater har rask inntredende effekt og misfarger ikke huden. Ved å smøre seg inn jevnlig holder man plagene vekk. Siden det i dag ikke finnes en kur mot psoriasis, vil plagene komme tilbake hvis man slutter å bruke kremene i et par uker.

Utover kortisonbaserte kremer og salver brukes også preparater som inneholder vitamin D. Disse bruker litt lengre tid på å begynne å virke sammenlignet med kortisonholdige legemidler, men gir en mer langvarig effekt. Det finnes også legemidler som inneholder både vitamin D og kortison.

Det finns ingen behandling som kan bota psoriasis och psoriasisartrit men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra liv. Oavsett om man har lindriga eller svåra besvär är kunskap om sjukdomen oftast nyckeln till bättre livskvalité.

Behandling av psoriasis innebär först och främst att behandlingen ska anpassas efter dig och dina besvär och behov

Den som lever med en kronisk sjukdom lär känna sin kropp och sin sjukdom och vet ofta vad han eller hon mår bäst av. Det finns en rad olika behandlingsmetoder att välja mellan beroende på vilken form av psoriasis man har, hur utbredd den är och vilken svårighetsgrad sjukdomen innebär.

Behandling av psoriasis. Behandlingstrappan för psoriasis.

Behandlingsmetoderna består vanligen av utvärtes behandling (krämer, salvor), ljusbehandling och invärtes behandling (tabletter, injektioner och infusion).

Individanpassning – behandlingen bör alltid anpassas efter dina besvär

Den som lever med en kronisk sjukdom som psoriasis lär känna sin kropp och sin sjukdom och vet ofta bäst vad han eller hon mår bäst av. Psoriasis finns i olika former och kan variera mycket i intensitet och utbredning mellan olika individer. Därför är det viktigt att hitta behandlingsmetoder som passar den enskilda individen bäst.

Den grundläggande behandlingen, och kanske den allra viktigaste, är att använda mjukgörande och avfjällande salvor, lotioner och krämer. Om behandlingen senare behöver utökas med kraftfullare och receptbelagda läkemedel får dessa bäst effekt om huden är maximalt fri från fjäll.

Om utvärtes behandling inte är tillräcklig följs den ofta av ljusbehandling. Vid mer svårbehandlad psoriasis används invärtes behandling. Man kan växla mellan olika behandlingsmetoder för att uppnå bästa effekt och minimera eventuella biverkningar.

Oavsett vilken form av psoriasis man har är det viktigt att ha kunskap om sin sjukdom. Ju mer information man har desto större är möjligheten att föra en bra dialog med sin läkare och därmed få adekvat behandling.

Klimatvård är en effektiv rehabiliteringsform om man har psoriasis, det innebär att man vistas i ett varmt och soligt klimat under minst tre veckor.

Speciellt om ljuskänslig psoriasis

Mellan 5 – 10 procent av alla som har psoriasis har en så kallad ljuskänslig psoriasis. Detta innebär att deras psoriasis försämras av solljus och ljusbehandling.

Speciellt om behandling av psoriasisartrit

Vid behandling av psoriasisartrit vill man påverka den inflammation som orsakar sjukdomen. Att bromsa sjukdomsprocessen, innan ledbrosk förstörts och leden slutar fungera, och att minska smärtan är de viktigaste målen med behandlingen. Ju tidigare en effektiv behandling påbörjas, desto större är chansen att effekten blir god på lång sikt.

Att även nämnas är komplementär medicin som naturmedel och naturläkemedel som alternativ till vetenskapligt prövad medicin. Den som väljer att pröva sådana alternativ bör vara medveten om att naturmedel och naturläkemedel kan interagera med varandra och med förskriven läkemedelsbehandling. I värsta fall kan kombinationer innebära att en behandling blir verkningslös eller till och med skadlig. Tala därför alltid med din hudläkare om du använder eller har funderingar kring naturmedel eller naturläkemedel.

Information om naturmedel och naturläkemedel hittar du på Läkemedelsverkets hemsida (extern länk).

Med en behandling som er godt tilpasset pasienten, får vedkommende gode forutsetninger for et godt liv

Behandling ved psoriasis
Det finnes i dag ingen legemidler som kan kurere psoriasis eller psoriasisartritt. For at pasienten skal få bukt med sine symptomer på best mulig måte er det gunstig å utarbeide en behandlingsplan i samråd med lege. Med en behandling som er godt tilpasset pasienten, får vedkommende gode forutsetninger for et godt liv. Siden psoriasis kan ha både en mild og en alvorlig form, vil behandlingsmetodene variere sterkt fra person til person. Pasientens allmenntilstand, sykdommens alvorlighetsgrad og alder er faktorer som må tas med i betraktning når man skal komme frem til riktig behandling. Det er viktig å oppsøke lege hvis man har vedvarende, tørt, rødt og skjellende utslett.

Psoriasis opptrer i utbrudd. Dette innebærer at det er perioder der plagene er verre, og perioder med få symptomer. Personer med psoriasis lærer seg etter en stund hvordan kroppen fungerer, og kan dermed enklere finne frem til hva som hjelper best mot plagene. Hvis man nylig har fått diagnosen psoriasis, er det ofte ikke like lett å vite nøyaktig hvilken behandlingsform som passer best. Det er derfor viktig å teste ut en behandling om gangen i en lengre periode for å se om metoden hjelper.

Ulike behandlinger
Uavhengig av graden av psoriasis er det svært viktig at utslettene mykes opp. Dette gjelder alle aktive behandlinger. Ved å bruke mykgjørende kremer eller salver, bad eller badstue regelmessig oppløses utslettene.

  • – Reseptbelagte kremer og salver
  • – Lysbehandling (UVB- eller PUVA-behandling)
  • – Innvortes behandling (tabletter, sprøyter, drypp)
  • – Biologiske legemidler
  • – Buckey-behandling

Ved mildere former for psoriasis kan det være tilstrekkelig å fukte huden med enkle kremer og regelmessig peeling (i bad eller badstue). Ved mer uttalt psoriasis må man bruke salver og kremer som inneholder kortison og/eller vitamin D. Hvis denne formen for topisk behandling ikke hjelper, anbefales lysbehandling med ultrafiolette stråler, eller en kombinasjon av lysbehandling og tabletter, PUVA-behandling, hvis lysbehandling alene ikke fungerer. Ved alvorlig psoriasis er innvortes behandling med tabletter eller sprøyter et alternativ. Denne trappetrinnsmodellen brukes for å finne frem til den behandlingen som fungerer for den enkelte pasient, og for ikke å belaste kroppen unødig. På et senere stadium kan man gå tilbake til visse metoder og kombinere ulike alternativer for å få best effekt og redusere eventuelle bivirkninger.

Reseptbelagte kremer og salver fungerer for mange
De fleste pasienter med psoriasis bruker reseptbelagte kremer eller salver, enten som eneste behandlingsmetode eller i kombinasjon med andre alternativer. Utvortes behandling med kremer eller salver er den vanligste behandlingen ved psoriasis. For å lindre plagene må man jevnlig smøre områdene der det er utslett. For at legemidlene skal ha best mulig effekt anbefales det å bade eller gå i badstue jevnlig for å fjerne skjellingen.

Ved mild til moderat psoriasis brukes vanligvis kortisonbaserte kremer eller salver. Kortisonbaserte preparater har rask inntredende effekt og misfarger ikke huden. Ved å smøre seg inn jevnlig holder man plagene vekk. Siden det i dag ikke finnes en kur mot psoriasis, vil plagene komme tilbake hvis man slutter å bruke kremene i et par uker.

kan jeg faa flagyl dosage

Mange psoriasis-patienter oplever en tydelig forbedring om sommeren – og desværre også en tilsvarende tydelig forværring, når det bliver efterår og vinter. Har du mulighed for at tage på ferie i solen i løbet af vinteren, vil det selvfølgelig være godt. Men sørg derudover også for så vidt muligt at undgå frost og kulde. Pak dig godt ind, når du skal ud.

Psoriasisgigt kendes også under det latinske navn psoriasisartrit. Forskning tyder på, at op mod en tredjedel af alle psoriasis-patienter på et tidspunkt også vil få psoriasisgigt. Det rammer lige hyppigt mænd og kvinder. Ligesom psoriasis er psoriasisgigt arvelig, og mange får det allerede i en ung alder.

Psoriasisgigt er psoriasis i leddene og kan ramme overalt på kroppen, men opstår typisk i fingre, tæer, håndled, ryg, knæ, hofte og bækken. De typiske symptomer er ømme, røde og opsvulmede led, nedsat bevægelighed i leddet, stivhed i leddet morgen og aften og eventuelt forandringer i neglene og øjenbetændelse.

Symptomerne kan ligne symptomerne på andre former for gigt. Men har du allerede psoriasis, skal du huske at nævne det, så lægen er ekstra opmærksom på, at der kan være tale om psoriasisgigt.

Psoriasisgigt er en kronisk sygdom, der ikke kan helbredes, men der er forskellige muligheder for behandling. Valget afhænger af, hvor hårdt du er angrebet. Du kan få smertelindring af dine symptomer med håndkøbsmedicin, gigtmedicin eller indsprøjtninger med binyrebarkhormon. Er du meget plaget af din sygdom, er der mulighed for at vælge en systemisk behandling, der behandler hele kroppen, enten med piller eller med indsprøjtninger.

Sol og varme er også godt mod psoriasisgigt, så rejser til varmen er et godt middel, og ellers er lysterapi en mulighed. Fysioterapeuten, kiropraktoren og ergoterapeuten kan hjælpe med fysisk træning, øvelser, massage, behandling og de rigtige stillinger og hjælpemidler.

Psoriasis er en kronisk hudsygdom, der ikke er smitsom. Det er en inflammationssygdom, hvor der er tale om en betændelsestilstand i huden. Udbrud er kendetegnet ved røde, fortykkede og kløende områder på huden, der er dækket af et hvidligt, glinsende skæl.

Psoriasis er en arvelig sygdom, men selv om du har sygdommen i kroppen, skal der alligevel en udløsende faktor til, for at sygdommen bryder ud. Det kan være en infektion (for eksempel med streptokokker eller hiv), alkohol, rygning, overvægt, stress, graviditet eller visse lægemidler.

Symptomerne på psoriasis er røde, fortykkede pletter på huden, der typisk er tydeligt afgrænsede. Pletterne kan være i mange forskellige størrelser – fra bittesmå dråbeformede pletter til håndfladestore plamager. Pletterne vil oftest være dækket af et hvidligt, glinsende skæl. De angrebne hudområder kan klø.

Psoriasis vulgaris er den mest almindelige psoriasissygdom og kaldes også plaque psoriasis. Den viser sig ved røde og hvide pletter med en skællet overflade. Pletterne opstår typisk på albuer, knæ, ben, fingerknoer, ryggen, håndflader, fodsåler, kønsorganer og i hårbunden.

Psoriasis kan blive forværret af en usund livsstil med rygning, alkohol, usund mad, manglende motion og overvægt. Stress kan også forværre sygdommen. Endelig kan udtørring af huden, for eksempel på grund af kulde eller manglende brug af creme, forværre symptomerne.

Psoriasis kan ikke helbredes, men du kan gøre meget for at forebygge og behandle udbrud. Det hjælper at leve sundt, at smøre sig med creme dagligt og at få sol og varme på huden. Derudover er der også alternative naturmidler, der kan hjælpe mod psoriasis. Og først og fremmest findes der forskellige medicinske behandlinger med cremer, salver, shampoo, tabletter, indsprøjtninger og saltvands- og tjærebade og lysbehandlinger.

Man skønner, at psoriasis rammer cirka 2-3 procent af befolkningen. Det gør psoriasis til en af de mest almindelige hudsygdomme.

Alle kan få psoriasis, men ofte sker det i alderen 10-30 år. Mænd og kvinder bliver lige hyppigt ramt. Det er en arvelig sygdom, som du kan være genetisk disponeret for, men du kan dog også få psoriasis, selv om det ikke ligger til familien.

Har du psoriasis, er der meget, du selv kan gøre for at lindre, forebygge og behandle. Først og fremmest kan du sørge for at leve og spise sundt, undgå stress og at smøre dig mindst en gang dagligt med en god fugtighedscreme. Derudover er sol og varme godt for huden.

Psoriasis behandles udvortes med cremer, salver og shampoo. Derudover kan det også behandles med tabletter eller indsprøjtninger, saltvands- og tjærebade og lysbehandlinger.

Psoriasis betragtes som en autoimmun sygdom, der kendetegnes ved, at kroppen er selvdestruktiv og ødelægger sit eget væv. Immunsystemet angriber altså kroppen. Forskere ved stadig ikke præcist, hvorfor det sker.

Psoriasis er en kronisk sygdom, der ikke kan helbredes, men der er heldigvis gode muligheder for at behandle og forebygge med henblik på at lindre smerter, holde sygdommen under kontrol og hindre, at sygdommen ødelægger livskvaliteten.

Psoriasis er en arvelig sygdom, men selv om du bærer sygdommen i kroppen er det ikke sikkert, at den kommer i udbrud. Der skal en udløsende faktor til, for at sygdommen bryder ud. Det kan være: en infektion (for eksempel med streptokokker eller hiv), alkohol, rygning, overvægt, stress, graviditet eller visse lægemidler.

Psoriasis kan behandles, men ikke helbredes, da det er en kronisk sygdom.

Man kan få psoriasis i ansigtet og over det meste af kroppen. Nogle psoriasis-patienter oplever bare et enkelt udbrud med en lille plet, mens andre mere eller mindre konstant har psoriasis over store dele af kroppen.

Man kan godt få psoriasis i munden, selv om det ikke er her, det hyppigst ses.

Man kan få den type psoriasis, der hedder invers psoriasis eller indvendig psoriasis i underlivet.

Mange får psoriasis i en ung alder (ofte i alderen 10-30 år), men man kan godt få psoriasis som voksen og ældre.

Det er bedst, hvis du kan undgå at klø i dine psoriasis-udslæt, da de let begynder at bløde.

Du skal være ekstra varsom med hårfarvning, når du har psoriasis. Spørg eventuelt din frisør.

Psoriasis kan ikke gå væk af sig selv, men følger du en række gode råd om forebyggelse af psoriasis, kan du være heldig at minimere antallet af udbrud, så du kun sjældent får nye udbrud – og udbruddene ikke bliver så voldsomme.

ASHA G. PARDASANI, M.D., STEVEN R. FELDMAN, M.D., PH.D., and ADELE R. CLARK, P.A.-C., Wake Forest University School of Medicine, Winston-Salem, North Carolina

Am Fam Physician. 2000 Feb 1;61(3):725-733.

See related patient information handout on psoriasis, written by the authors of this article.

Psoriasis is characterized by red, thickened plaques with a silvery scale. The lesions vary in size and degree of inflammation. Psoriasis is categorized as localized or generalized, based on the severity of the disease and its overall impact on the patient's quality of life and well-being. Patient education about the disease and the treatment options is important. Medical treatment for localized psoriasis begins with a combination of topical corticosteroids and coal tar or calcipotriene. For lesions that are difficult to control with initial therapy, anthralin or tazarotene may be tried. The primary goal of therapy is to maintain control of the lesions. Cure is seldom achieved. If control becomes difficult or if psoriasis is generalized, the patient may benefit from phototherapy, systemic therapy and referral to a physician who specializes in the treatment of psoriasis.

Psoriasis affects about 2 percent of the U.S. population. In 1990, psoriasis was the reason for more than 1 million visits to physicians.1 In the past, the treatment of psoriasis was primarily managed by dermatologists; this disorder accounted for only 0.4 percent of skin-related visits to family physicians.2 The number of patients treated by family physicians, however, is likely to have steadily increased as more patients seek medical care of psoriasis from their primary care physicians.

This article describes an algorithmic treatment approach for primary care physicians. The algorithm is based on treatment guidelines for psoriasis published by the American Academy of Dermatology,3 supplemented by a review of the medical literature. There currently are no evidence-based guidelines for the treatment of psoriasis. Because localized plaque psoriasis is the most common form, the algorithm focuses on the treatment of this type of psoriasis.

hvor kan jeg kobe tofranil generic